Sömnstörningar hos barn – kunskapsdokument finns nu tillgängligt på
Läkemedelsverket
Pernilla Garmy, barnsjuksköterska, doktorand vid Högskolan Kristianstad/Lunds universitet
För ett par år sedan identifierade Läkemedelsverket kunskapsluckor och speciella
läkemedelsområden där det fanns behov av att sammanställa kunskap. Ett område som
prioriterades var behandling av sömnstörningar hos barn. Ett expertmöte där jag hade
förmånen att delta i, resulterade kunskapsdokumentet ”Sömnstörningar hos barn”
(www.lakemedelsverket.se). Förutom kunskapssammanställningen och rekommendationerna
finns bakgrundsdokument skrivna av auktoriteter inom området, se faktaruta 1.
Faktaruta 1. Bakgrundsdokumentation
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
sömnproblem hos barn – historiska och nutida aspekter (Bruno Hägglöf),
klassifikation av sömnstörningar hos barn (Hans Smedje),
sömnsvårigheter under spädbarnsåret (Tor Lindberg),
behandling av sömnstörningar hos i övrigt friska barn (Lars Palm), samt
dokument om sömnproblem hos barn med flerfunktionshinder (Katarina Wide),
andningsstörningar (Agneta Markström),
adhd och autismspektrumstillstånd (Kerstin Arnsvik Malmerg),
depression (Cecilia Månsson och Gunilla Olsson), samt
ångest och tvångssyndrom (Tord Ivarsson).
farmakologiska aspekter på läkemedelsbehandling till barn med sömnstörningar
(Jenny Kindblom), och
melatonin (Jan-Olov Larsson).
I kunskapsdokumentet om sömnstörningar hos barn slås fast att icke-farmakologisk
behandling alltid är förstahandsalternativ. Det viktigaste är råd om sömnhygien, såsom rutiner
vid sängdags, en adekvat sovmiljö för god sömn, samt att undvika faktorer som kan störa
sömnen, se faktaruta 2.
1
Faktaruta 2. Sömnhygien
•
Rutiner kring sängdags
•
•
•
•
•
•
Sovmiljö för god sömn
•
•
•
•
Faktorer som kan störa sömnen
•
•
•
•
•
•
Källa: Information från Läkemedelsverket 2:2 015, s14
2
Regelbundna tider för sängdags och
uppstigning (inga stora avsteg till
exempel under helger).
Tid för sängdags och uppstigning
anpassas till ålder och individuella
behov.
Lugn och ro minst en timme innan
sängdags.
Tydliga signaler för när det är dags
att sova; till exempel nattkläder,
tandborstning och sagostund.
Koppla bort TV, dator, mobiltelefon
och surfplattor i god tid.
Uppmuntra att barnet vänjer sig vid
att somna själv.
Välkänt, lugnt, tyst och inte för
varmt sovrum.
Sovmiljön får inte vara associerat
med negativa upplevelser (till
exempel bestraffning).
Mörkt (eventuellt nattlampa) och
skärmfritt sovrum.
Bekväm säng anpassad till barnets
ålder.
Träning eller annan kraftig fysisk
aktivitet sen på kvällen.
För mycket stillasittande inomhus
under dagarna.
För lång eller för sen middagssömn.
Koffein (till exempel kaffe, cola,
energidrycker).
Rökning, alkohol och droger.
Stora måltider och mycket dryck före
sängdags (men även att gå till sängs
hungrig).
Spel, TV, sociala medier, sms etc. i
sängen.
Faktaruta 3. Sömnbehov hos barn i olika åldrar.
Observera att det finns stora individuella variationer.
•
•
•
•
Spädbarn: 14-18 timmar
Småbarn 1-5 år: 11-14 timmar
Skolbarn 6-12 år: 10-11 timmar
Ungdomar 13-18 år: cirka 9 timmar
Referenser
Läkemedelsverket. Sömnstörningar hos barn – kunskapsdokument. Information från
Läkemedelsverket 2:2 015, sidan 10-64. http://www.lakemedelsverket.se/Allanyheter/NYHETER-2014/Behandling-av-somnstorningar-hos-barn/
3
