i®åëëíóêÉäëÉå=
g®ãíä~åÇë=ä®å=
a~íìã
aåê=E~åÖÉë=îáÇ=ëâêáÑíî®ñäáåÖF
2006-08-02
511-_______-05
jáäà∏=C=cáëâÉ
Börje Granath
063-14 61 18
Bevarandeplan för Natura 2000-område
Ljungan uppströms Storsjön SE0720285
Sölvbacka strömmar SE0720369
Län:
Jämtland
Kommun:
Berg
Utloppskoordinat:
RN1: 1374180; RN2: 6968810
Karta:
Terrängkartan: 18C NO, 18C SO, 18D SV
Areal:
Ljungan uppströms Storsjön 165,1 ha
Sölvbacka strömmar 45,3 ha
Områdestyp:
SCI enligt Art- och Habitatdirektivet.
SPA enligt Fågeldirektivet.
Skydd utöver Natura 2000:
Skyddad mot vattenkraftutbyggnad enligt kap
4 6 § Miljöbalken uppströms Storsjön.
Strandskydd enligt kap 7 13-18 §§ MB.
Fågelskyddsområde
Fiskeförvaltare:
Staten, Ljungdalens fvof, Storsjö fvof
Naturvårdsförvaltare: Länsstyrelsen (fågelskyddsområde, statens vatten), Lungdalensoch Storsjö fvof.
Copyright Lantmäteriet 2005. Ur GSD-Översiktskartan ärende 106-2004/188 Z.
Utformad av: Lars Norman 2005-07-26
Reviderad av: Börje Granath 2006-08-02
Fastställd:
mçëí~ÇêÉëë=
UPN=US==£pqboprka=
_Éë∏âë~ÇêÉëë=
h∏éã~åÖ~í~å=ON=
qÉäÉÑçå=
MSPJNQ=SM=MM=
qÉäÉÑ~ñ=
MSPJNQ=SN=PM=
bJéçëí=
ÄçêàÉKÖê~å~íÜ]òKäëíKëÉ
Ljungan uppströms Storsjön SE0720285
Sölvbacka strömmar SE0720369
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
I. Vad är natura 2000?......................................................................................................................................... 3
II. Tillståndsplikt.................................................................................................................................................. 3
III. Allmänt om bevarandeplanen ...................................................................................................................... 4
IV. Förklaring av begrepp................................................................................................................................... 4
1. Ingående naturtyper och arter........................................................................................................................ 6
2. Bevarandesyfte och bevarandemål ................................................................................................................. 6
3. Övergripande områdesbeskrivning ................................................................................................................. 7
4. Beskrivning av livsmiljöer och arter ............................................................................................................... 7
5. Hotbild ............................................................................................................................................................... 9
6. Bevarandeåtgärder (med tidplan) ................................................................................................................. 10
7. Bevarandestatus idag ..................................................................................................................................... 15
8. Övervakning och uppföljning ....................................................................................................................... 15
9. Aktörer............................................................................................................................................................. 16
10. Källor ............................................................................................................................................................. 17
2(18)
Ljungan uppströms Storsjön SE0720285
Sölvbacka strömmar SE0720369
ALLMÄN DEL
I. Vad är natura 2000?
Inom Europeiska Unionen, EU, bygger man för närvarande upp ett nätverk av värdefulla
naturområden. Nätverket kallas Natura 2000. Medlemsländerna har definierat de arter och
naturtyper som är av gemensamt bevarandeintresse för hela EU-regionen. Syftet med Natura
2000 är att bevara dessa naturtyper.
Skapandet av Natura 2000 är en av EU:s viktigaste åtgärder för att bevara biologisk mångfald.
Det är unionens bidrag till förverkligandet av intentionerna i internationella
överenskommelser kring skydd av arter och biologisk mångfald såsom bl.a.
Bernkonventionen och konventionen om biologisk mångfald.
Natura 2000 har tillkommit med stöd av EG:s två naturvårdsdirektiv, Art- och
habitatdirektivet1 samt Fågeldirektivet2. Medlemsstaterna är skyldiga att införliva EGdirektiven i det egna regelverket och tillämpa dem inom landet. Sverige är således skyldig att
vidta sådana åtgärder att områdena ingående i Natura 2000 med dess naturtyper och arter får
det skydd och den vård de behöver för att bevaras för framtiden.
Natura 2000 - nätverket omfattar nu många tusen värdefulla naturområden inom EU. I dessa
ska arter och naturtyper, som är skyddsvärda ur ett EU-perspektiv, bevaras för framtiden.
Sverige måste, liksom övriga medlemsländer, se till att nödvändiga bevarandeåtgärder vidtas i
områdena, så att de naturtyper och arter som utgjort grund för utpekandet till Natura 2000
upprätthålls i "gynnsam bevarandestatus". Det innebär lite förenklat att "ängen ska förbli
äng", att "naturskogen ska fortsätta att vara naturskog" och att arterna ska fortleva i
livskraftiga bestånd. Begreppet "gynnsam bevarandestatus" är närmare definierat i direktivet
liksom i "Förordningen om områdesskydd" enligt miljöbalken (SFS 1998:1252).
Sedan den 1 juli 2001 är samtliga Natura 2000-områden klassade som riksintresse enligt 4
kapitlet miljöbalken. I Sverige kommer sannolikt merparten av områdena dessutom på ett
eller annat sätt att vara skyddade som naturreservat, nationalpark, biotopskydd etc.
II. Tillståndsplikt
Införandet av Natura 2000 i svensk lag har inneburit att det är förbjudet att utan tillstånd
enligt 7 kap 28 a § miljöbalken bedriva någon typ av verksamhet eller vidta åtgärder som på
ett betydande sätt kan påverka ett Natura 2000 område. Denna tillståndsplikt gäller även för
verksamheter som bedrivs eller vidtas utanför Natura 2000 området. Av betydelse är således
inte var verksamheten är lokaliserad utan den effekt den har på syftet och
bevarandemålen för Natura 2000-området.
1
2
Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter.
Rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar.
3(18)
Ljungan uppströms Storsjön SE0720285
Sölvbacka strömmar SE0720369
III. Allmänt om bevarandeplanen
Bevarandeplanen ska beskriva varför området har valts ut att ingå i Natura 2000. Det är det
dokument som beskriver naturvärdena, bevarandesyfte och bevarandemål för området samt
hur området ska skötas. Här beskrivs också tänkbara hot som kan försvåra eller omöjliggöra
att målen uppfylls. Bevarandeplanen ska fungera som stöd för beslut om verksamheter som
bedrivs i eller i anslutning till området har en påverkan på de uppsatta målen.
IV. Förklaring av begrepp
I bevarandeplanen används nedanstående begrepp på följande sätt:
Bevarandesyfte:
Det övergripande syftet med Natura 2000-området är alltid att
upprätthålla de förtecknade naturtyperna och arterna i ”gynnsam
bevarandestatus”.
Bevarandemål:
Mål som beskriver vad bevarandesyftet innebär i praktiken för
förtecknade naturtyper och arter. Målet skall alltså, helst med hjälp av
mätbara parametrar, beskriva vad gynnsam bevarandestatus för
aktuell art eller naturtyp innebär. Föreligger redan gynnsam
bevarandestatus sätts bevarandemålen ofta så att nuvarande
förhållanden ska bibehållas.
Gynnsam
bevarandestatus:
Bevarandestatusen för en naturtyp bestäms av de faktorer som
påverkar naturtypen och dess typiska arter. Med påverkan avses något
som på lång sikt kan förändra naturtypens naturliga utbredning,
struktur och funktion, eller på lång sikt förändra de typiska arternas
möjlighet till överlevnad. En naturtyps bevarandestatus anses
gynnsam när
• dess naturliga eller hävdbetingade utbredningsområde och de ytor
den täcker inom detta område är stabila eller ökande, och
• den särskilda struktur och de särskilda funktioner som är
nödvändiga för att den skall kunna bibehållas på lång sikt
kommer att finnas under en överskådlig framtid, och
• bevarandestatusen hos dess typiska arter är gynnsam.
Bevarandestatusen för en art bestäms av de faktorer som påverkar den
berörda arten och som på lång sikt kan förändra den naturliga
utbredningen eller storleken hos dess populationer. En arts
bevarandestatus anses som gynnsam när
• uppgifter om den berörda artens populationsutveckling visar att
arten på lång sikt kommer att förbli livskraftigt och
• artens naturliga eller hävdbetingade utbredningsområde inte
minskar inom en överskådlig framtid, och
• det kommer att fortsätta finnas en tillräckligt stor livsmiljö för att
artens populationer skall bibehållas på lång sikt.
4(18)
Ljungan uppströms Storsjön SE0720285
Sölvbacka strömmar SE0720369
Habitat:
Med habitat menas en miljö som är lämplig för en viss art att leva i. I
denna bevarandeplan används begreppet naturtyp ofta som synonym
till habitat.
Kod:
Varje naturtyp och art som omfattas av art- och habitatdirektivet eller
fågeldirektivet har en speciell kod. Förteckningen över koder för arter
och naturtyper som återfinns i Sverige hittas på följande hemsida:
http://www.naturvardsverket.se/index.php3?main=/dokument/natur/n
2000/2000dok/pdfnat20.htm
Dessutom har alla Natura 2000-områden en unik kod.
Prioriterad art eller
naturtyp:
Utpekade som prioriterade i art- och habitatdirektivet eftersom att vi
har ett särskilt ansvar för dessa. Det kan bero på att de är de mest
hotade och/eller att deras huvudsakliga utbredningsområde ligger
inom EU:s territorium.
Rödlistad art:
En art vars överlevnad i Sverige är hotad. Läs mer på Artdatabankens
hemsida: http://www.artdata.slu.se
Typisk art:
Indikatorarter vars förekomst indikerar gynnsam bevarandestatus hos
naturtypen genom att de reagerar relativt tidigt på förändringar.
Mer att läsa om Natura 2000 finns på:
Länsstyrelsen Jämtlands läns hemsida
http://www.z.lst.se/z/amnen/naturvard/Skyddad_natur/Natura_2000/
Naturvårdsverkets hemsida
http://www.naturvardsverket.se
5(18)
Ljungan uppströms Storsjön SE0720285
Sölvbacka strömmar SE0720369
SÄRSKILD DEL: LJUNGAN – SÖLVBACKA STRÖMMAR
1. Ingående naturtyper och arter
Området är utpekat att ingå i nätverket Natura 2000 enligt Art- och habitatdirektivet.
I tabellerna nedan redovisas samtliga i området påträffade arter och habitat som ingår i Artoch habitatdirektivet samt Fågeldirektivet.
Tabell 1. Ingående naturtyper enligt art- och habitatdirektivet.
Kod
Naturtyp
Uppskattad areal
Bevarandestatus
3130
3210
Oligo-mesotrofa sjöar
Naturliga större vattendrag av
fennoskandisk typ
Alpina vattendrag med örtrik
strandvegetation
Vattendrag med flytbladsvegetation
eller akvatiska mossor
23 ha
45 ha
God
God
37 ha
Excellent
105 ha
Excellent
3220
3260
Tabell 2. Ingående arter enligt art- och habitatdirektivet.
Kod
Art
1355
Utter
Bevarandestatus
Lutra lutra
God
Tabell 3. Ingående arter enligt Fågeldirektivet.
Kod
Art
A094
Fiskgjuse
Bevarandestatus
Pandion haliaetus
God
2. Bevarandesyfte och bevarandemål
2.1 Bevarandesyfte
Upprätthålla gynnsam bevarandestatus för Alpina vattendrag med örtrik strandvegetation,
Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor samt Naturliga större
vattendrag av fennoskandisk typ i den alpina och boreala regionen. Vattenområdet
innefattar även oligo-mesotrofa sjöar.
Naturliga livsmiljöer (habitat) anses åtnjuta gynnsam bevarandestatus när:
1. Utbredningsområdet eller förekomst inom utbredningsområdet är stabilt eller ökar.
2. De strukturer och funktioner som krävs för att upprätthålla ett långsiktigt bevarande av
livsmiljön finns och bedöms fortsätta att finnas under överskådlig tid.
3. Livsmiljöns typiska arter åtnjuter gynnsam bevarandestatus. Dessa arter har valts ut som
indikatorer på att den aktuella miljön är i balans ur ett ekologiskt perspektiv.
6(18)
Ljungan uppströms Storsjön SE0720285
Sölvbacka strömmar SE0720369
2.2 Bevarandemål
Älvens utbredning som strömmande vatten bibehålls i minst 187 ha omfattning.
Älvens och biflödenas vattenföring och flödesdynamik bibehålls eller förbättras beträffande
ekologisk anpassning.
Ytterligare fragmentering av älven i form av antropogena vandringshinder upphör i
huvudfåran och i anslutande vattensystem. Gamla vandringshinder avlägsnas.
Älvens och anslutande vattendrags omgivningar säkerställs som en fungerande skyddszon i
form av strandskog, våtmarker etc.
Bevarandet av höga naturvärden inom delar av vattensystemet förstärks genom bildandet av
ett naturreservat vid Sölvbacka strömmar.
Älvens vattenkvalitet bibehålls så långt möjligt opåverkad av utsläpp från punktkällor som
avlopp, industrier, täkter eller annan liknande verksamhet.
Älven skyddas mot försurning genom fortsatt kalkning i anslutande vattendrag.
Älvens fauna och flora skyddas mot utsättningar av främmande arter och populationer
(smittsamma sjukdomar och parasiter, konkurrens, genetisk påverkan etc).
Älvens fiskfauna bibehålls och får ökad livskraft genom skydd mot överfiske.
Älvens livsmiljöer för fiskar, uttrar, bottenfauna och andra organismer förbättras genom
biotopvård och annan biologisk återställning inom sträckor där vattendragets naturlighet
påverkats negativt.
Listade bevarandemål tar särskilt sikte på utterns livsförutsättningar där detta är tillämbart.
3. Övergripande områdesbeskrivning
Bevarandeplanen täcker två Natura 2000-objekt. Dessa är Ljungan uppströms Storsjön
SE0720285 och Sölvbacka strömmar SE0720369. Genom ihopslagningen omfattar planen
hela älvsträckan från källorna i fjällområdet och ned till Gruckarna. Området håller redan i
dag mycket höga akvatiska värden, som om man tar steget att genomföra en biologisk
återställning vid Storsjödammen, skulle återskapa ett älvsystem utan motsvarighet söder om
Nationalälvarna.
4. Beskrivning av livsmiljöer och arter
Vattensystemet har sin upprinnelse i Helagsmassivet och Härjångsfjällen. Ljungan uppströms
Storsjön omfattar sjöar och vattendrag inom hela avrinningsområdet exklusive de delar som
ingår i SE0720084 Vålådalen. Den aktuella delen av avrinningsområdet uppgår till 46114 ha
och huvudälvfårans sträcka är ca 35 km inom alpin region. Delen uppströms Ljungdalen är av
habitattypen Alpina vattendrag med örtrik strandvegetation och delen Ljungdalen – utloppet i
Storsjön av habitattypen Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor.
Uppströms Ljungdalen är älven delvis kantad av rikkärr. Nedströms samhället har den ett
meandrande lopp med korvsjöar som omväxlar med strömmande partier.
7(18)
Ljungan uppströms Storsjön SE0720285
Sölvbacka strömmar SE0720369
En omfattande deltabildning vid inloppet i Storsjön håller höga geomorfologiska värden vilka
i sin tur ligger till grund för ett rikt fågelliv. Ett flertal källsjöar och biflöden stärker bilden av
ett mångfacetterat vattensystem med Skärkån som det största bivattendraget. Fiskfaunan i
högre belägna sjöar och vattendragsavsnitt innefattar röding, öring, lake och harr i olika
konstellationer. I Skärkån finns en värdefull stam av vandringsöring som växlar mellan
Storsjön och ån. I Ljungan nedströms Ljungdalen tillkommer gädda i de lugnare partierna.
Området håller en stark bäver- och utterstam (se vidare om uttern längre fram).
Storsjön i Härjedalen är en av länets största sjöar och bildar ett varierat mångflikigt
vattensystem mellan de två Natura 2000-objekten. I sjön förekommer i dag öring, harr, ett par
sikarter samt elritsa, gädda och lake. Av öring finns sedan gammalt en storvuxen stam som
dock minskat i numerär efter regleringen av Storsjön och uppförandet av dammen vid
Ljungans utlopp ur sjön (se vidare längre fram). De viktigaste reproduktionsområdena för
Storsjöns öring är Henån (kalkas mot försurning) och Skärkån. Förr fanns enligt uppgift en
nedströmslekande öringstam men förutsättningarna för denna är i dag spolierade genom
regleringsdammen. Möjligheter finns inte heller för en mer långvandrande öring, som
eventuellt lever i Flåsjön och Gruckarna, att vandra uppströms och utnyttja källflödena i
Ljungan som reproduktionsområden. Regleringen av Storsjön har även fört med sig att ett
storvuxet rödingbestånd som lekte på sjöns grundområden helt slagits ut.
Sölvbacka strömmar tillhör habitattypen ”Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ”.
Älvsträckan är ca 6 km lång och rinner mellan Storsjön 560 m.ö.h. och Övre Grucken 501
m.ö.h. Vattenområdet är påverkat av vattenkraftutbyggnad via årsreglering av Storsjön
(regleringsamplitud 4,4 m) samt bestämmelser om minimitappning i strömmarna. Tappningen
under året får ej understiga 1,6 m3/s – eller tillrinningen sedan sänkningsgränsen i Storsjön
uppnåtts. Vattendraget blev riksbekant genom en långdragen kamp för och emot total
vattenkraftutbyggnad fram till slutet av 1990-talet. I dag drivs frågan om restaurering och
biologisk återställning av området (normal vattennivå i sjön, fri flödesregim i strömmarna) i
samförstånd mellan bevarandesidan och tidigare exploateringsintressen.
Trots viss vattenkraftpåverkan håller Sölvbacka strömmar mycket höga naturvärden som ett
mångskiftande ekosystem både i och kring vattnet. Längs strömsträckan finns ett flertal
strömtyper, selområden, partier med flergrenighet, bottentyper samt vegetationsformer. Den
mosaikartade vattenmiljön med sin mångfald av biotoper ger livsutrymme för djurarter som
öring, harr och sik samt näringskedjornas utlöpare på land i form av strömstare, fiskgjuse,
sångsvan och utter. För uttern vid Sölvbacka strömmar och uppströms i Ljungans övre del
framträder en bild av ett kärnområde och ett utterbestånd med få motsvarigheter i landet.
Även under artens mest drastiska nedgångsperiod i Sverige från början av 1960-talet fanns en
fungerande uttergrupp i området. Djur som därefter vidgat sin utbredning under det senaste
årtiondet till nedströms belägna delar av Ljungan med biflöden. Enligt olika uppgifter ska
också ett bestånd av flodpärlmussla finnas i strömmarna – en eventuell förekomst som bör
undersökas genom en heltäckande inventering.
Bilden av en levande älv och en mångformig älvdal förstärks av de arter som finns i den
älvnära skogen och angränsande landområden. Dit hör skogsfågel som tjäder, orre och järpe
samt kungsörn, björn, järv och lodjur. Kungsörnen har den älvnära skogen som sitt
jaktområde året om. Även björnen förekommer permanent. Järven och lodjuret gör ett flertal
årliga besök i området. Rödlistade lavar och vedlevande svampar samt en hel del
kalkgynnande kärlväxter förekommer i landmiljöerna längs vattendraget.
8(18)
Ljungan uppströms Storsjön SE0720285
Sölvbacka strömmar SE0720369
Liksom vattenmiljön är omgivningen vid strömmarna mosaikartad med inslag av älvängar,
myrar, björkkärr, gransumpskogar och lövrika strandskogar. Flera mindre rikkärr ansluter till
vattendraget. Vissa av skogspartierna och våtmarkerna finns i hydrologiskt intakta
översvämningszoner. Den älvnära skogen består i i huvudsak av gran och lövträd. Lokalt
finns inslag av tall. Markanvändning i form av avverkningar och planteringar medför dock att
större delen av området saknar inslag av riktigt gammal skog.
Längs älvsträckan som helhet, med de båda Natura 2000-objekten och den mellanliggande
Storsjön, möter endast två byar i form av Ljungdalen och Storsjö samt några mindre
bosättningar som enstaka gårdar vilket ger området en stark vildmarksprägel. Ljungdalen
präglas av skid-, fiske- och friluftsturism medan fisketurismen dominerar i Storsjö och ger
byn en rikskänd profil. Väg 535 följer Ljungan längs längre sträckor uppströms Storsjö. Vid
Sölvbacka strömmar löper skogsbilväg efter delar av älven medan andra partier är väglöst
land. Några direkta områdesskydd finns inte i eller kring vattensystemet i dag bortsett från ett
fågelskyddsområde vid Storsjöns västra del samt att delar av källorna ligger inom Vålådalens
naturreservat. Hela området är klassat som riksintresse för fritidsfisket. Ljungan uppströms
Storsjön även för naturvård.
Sammantaget, från älvens källor och ned till den för vattenkraft hårt reglerade Flåsjön,
framträder redan i dag en bild av ett vattenområde med mycket höga vattenanknutna värden.
Ett storälvparti i Sverige, som genom steget att genomföra en nedmontering av
regleringsdammen vid Ljungans utlopp ur Storsjön, skulle nå värden utan motsvarighet söder
om nationalälvarna.
5. Hotbild
Grunden för Ljungans – Sölvbacka strömmars stora värden i dag är den samlade
vildmarksprägeln, och att vattensystemet undantagits från vattenkraftutbyggnad, eller har
stora naturvärden kvar i vattenkraftpåverkade partier. Älvsträckan är skyddad via Miljöbalken
4 kap 6 § uppströms Storsjön. För Storsjön och Sölvbacka strömmar nedströms är, som
tidigare nämnts, frågan aktuell att genom biologisk återställning så långt möjligt återskapa
strömmarna och sjön till sitt naturliga tillstånd. Något som skulle påverka den biologiska
mångfalden på samtliga nivåer: ekosystemet som helhet med strömbiotoper av få
motsvarigheter söder om Nationalälvarna, sjödelen med ett delta av högsta bevarandelkass,
arterna med bl a en av Sveriges mest betydelsefulla refugier för uttern samt en mosaik av
värdefulla stammar av öring och harr (se vidare under bevarandeåtgärder).
För Ljungan – Sölvbacka strömmar är, förutom ovanstående frågor kring vattenverksamhet,
pågående markanvändning i form av skogsbruk den mest betydelsefulla faktorn av mänsklig
inverkan på vattendraget och dess närområde. Skogsbruket har under senare år blivit allt mer
naturvårdsanpassat. För de aktuella Natura 2000-områdena krävs att högt ställda ambitioner
fullföljs både beträffande huvudfåran och det känsliga kapillärsystemet av biflöden. Vad avser
Sölvbacka strömmar är målsättningen att bilda ett naturreservat där även omgivande skog
lämnas för fri utveckling. Strömmarna utgör genom sin storskalighet ett ovanligt inslag i
landets kvarvarande naturliga älvmiljöer och ett helhetsgrepp med skydd av omgivningarna är
väl motiverat (se vidare under bevarandeåtgärder).
Annan vattenverksamhet än byggande av vattenkraftverk och regleringar kan också ge
oönskad påverkan på vattenmiljöerna. Vissa av älvens biflöden kan beröras av olika former av
vandringshinder för fiskar och andra vattenlevande organismer. Dit hör bland annat felaktigt
lagda vägtrummor. Risken finns att även nya vandringshinder tillkommer framför allt i
9(18)
Ljungan uppströms Storsjön SE0720285
Sölvbacka strömmar SE0720369
anslutning till olika vägprojekt. Effekter från andra former av miljöpåverkan, som t ex större
avloppsutsläpp eller täkter, bedöms vara av mindre omfattning. Enskilda avlopp är dock en
föroreningskälla som kräver uppmärksamhet längs vattendraget tillsammans med den
kommunala avloppshanteringen framför allt i närområdet av Ljungdalen. Fortsatt kalkning
krävs i biflödet Henån för att undvika försurningsskador.
I ett populationsperspektiv för öring, röding och harr har även fisket betydelse som
påverkansfaktor. Ljungan – Sölvbacka strömmar har ett gott rykte som sportfiskevatten vilket
innebär att fisketrycket kan bli högt. Olika former av fiskereglering krävs för att undvika en
oönskad beståndsutveckling hos dessa typiska arter med högt indikatorvärde för gynnsam
bevarandestatus.
Riskerna med utsättningar eller rymningar av främmande arter/populationer och genetiskt
modifierade organismer till vattenområdet har främst koppling till bestånden av fisk. I ett
nationellt perspektiv framstår fisksjukdomsläget i Jämtlands län som stabilt med frånvaro av
bl a allvarliga bakterie- och virusinfektioner. Situationen kan dock snabbt förändras om
smittsamma sjukdomar ”importeras” från andra landsdelar eller utlandet. De ekologiska
effekterna av oönskade utsättningar utgör den andra riskfaktorn.
Ljungan – Sölvbacka strömmar har liksom flertalet norrländska vattendrag och sjöar en
mångfacetterad historia av mänsklig påverkan som inte utgör någon direkt hotbild i dag. I den
samlade ansträngningen för att bibehålla och stärka gynnsam bevarandestatus är dock varje
insats en viktig bricka i strävan mot ett hållbart ekosystem. Dit hör att älvens och biflödenas
livsmiljöer för uttrar, fåglar, fiskar och andra vattenlevande organismer kan förbättras
ytterligare genom fortsatt biotopvård och annan biologisk återställning.
6. Bevarandeåtgärder (med tidplan)
Bevarandeplanen följer i detta avsnitt en modell där två uppdrag löper parallellt. Dels ingår
Ljungan – Sölvbacka strömmar som Natura 2000-objekt, dels finns arbetet med regionala
miljömål via Länsmål 8 Levande sjöar och vattendrag inbakat. Avsnittet följer strukturen för
sjöar och vattendrag i rapporten Regionala miljömål för Jämtlands län vilket även är
tillämpbart i arbetet med att fullfölja bevarandesyftet och bevarandemålen enligt Natura 2000.
A. Ingen ytterligare utbyggnad av vattenkraft
Ljungan uppströms Storsjön är i dag skyddad mot vattenkraftsexploatering via Miljöbalken 4
kap § 6. Älvens skydd genom Miljöbalken stärker Jämtlands länsmål 8:1 avseende Levande
sjöar och vattendrag att ” Ingen ytterligare utbyggnad av vattenkraft i oreglerade vattendrag
eller kvarvarande outbyggda vattendragssträckor med höga naturvärden skall tillåtas ”.
Förhållandet gäller även med hög prioritet för Sölvbacka strömmar där ambitionen är att
genom biologisk återställning så långt möjligt återskapa områdets naturliga tillstånd.
B. Skyddet av vattensystemet utökas
Övergripande landskapsperspektiv
Det övergripande bevarandesyftet för Ljungan – Sölvbacka strömmar är att bibehålla
gynnsam bevarandestatus ”Ett alpint vattendrag med örtrik strandvegetation samt ett
Naturligt större vattendrag av fennoskandisk typ”. Utgångspunkt är därvid vattensystemet
som helhet med den samlade variationen av naturtyper och livsmiljöer.
10(18)
Ljungan uppströms Storsjön SE0720285
Sölvbacka strömmar SE0720369
I dessa ingår olika växt- och djursamhällen samt arter och populationer bl a habitatarten utter.
Planeringen av skyddsinsatser får därigenom ett landskapsperspektiv som innefattar så långt
möjligt ursprungliga naturtyper, så långt möjligt opåverkad hydrologi och vattenkemi, samt
områdets fauna och flora i livskraftiga bestånd.
Vattenområdets geografiska läge med upprinnelse i Helagsmassivet och Härjångsfjällen och
mynning i Gruckarna öppnar för en zonerad skyddsavgränsning. För delen Ljungan
uppströms Storsjön omfattar Natura 2000-området sjöar och vattendrag inom hela
avrinningsområdet (exklusive Vålådalen) vilket därigenom i sin helhet bildar en värdekärna.
För delen Sölvbacka strömmar bildar huvudälvfåran värdekärna som huvudobjekt medan
biflödena (ett flertal bäckar) ligger utanför. Dessa bildar ett hänsynsområde som bör
förknippas med högt ställda krav på bevarande, dels via kopplingen till huvudälven och ett
helhetsperspektiv för områdets biologiska mångfald, dels för sina lokala värden bl a i form av
stationär öring.
Områdesskydd
För Sölvbacka strömmar är bildandet av ett naturreservat för vattnet och närliggande
markområden av högsta prioritet. Motiv för att även ta med skog finns därvid både i ett
övergripande ekosystemperspektiv och på artnivå samt med koppling till områdets rekreativa
värden.
På ekosystemnivå skulle ett område med skog som lämnas för fri utveckling längs älven ge ett
viktigt bidrag till helheten av en storälv med bl a naturliga spridningskorridorer och
uppehållsplatser för olika arter i närmiljön. Ett förhållande som förstärks ytterligare om
Storsjödammen monteras ned vilket kommer att frigöra strömbiotoper av få motsvarigheter
söder om Nationalälvarna.
På artnivå har undersökningar visat att till Sölvbacka strömmar tillrinnande bäckar har stor
betydelse för uttern som fiskeplatser – inte minst under delar av vintersäsongen. Bäckarnas
betydelse i ett samlat födoperspektiv för uttern kopplar även till möjligheten för fiskar som
öring och harr att växla mellan bäckarna och älven under delar av livscykeln (lek och tidig
uppväxt i bäckarna) eller delar av året – t ex som näringsvandringar när produktionen av föda
är gynnsam. Ett naturreservat med skogligt skydd skulle därvid vara av mycket stor betydelse
för de nedre partierna av bäckarna som fungerande lokala ekosystem.
Sölvbacka strömmar är ett av länets populäraste sportfiskevatten med stor betydelse för
turismen och arbetstillfällen i berörd bygd. Ett naturreservat, som lämnas för fri utveckling
även beträffande skogliga värden, skulle öka attraktionskraften och helhetsintrycket av en
levande älvdal.
Styrmedel för bevarande
Förutom ett direkt områdesskydd finns ett flertal ”styrmedel” för skydd och bevarande av
huvudälven med med biflöden. Dit hör den mångsidiga möjligheten i övrigt att tillämpa
Miljöbalken, den kommunala översiktsplaneringen och sektorsmyndigheternas användning av
ämneslagarna (ex Skogsvårdsstyrelsen – Skogsvårdslagen). Hit kan även räknas de lokala
fiskevårdsområdesföreningarna som nätverk i direkt anslutning till vattenmiljön.
11(18)
Ljungan uppströms Storsjön SE0720285
Sölvbacka strömmar SE0720369
De lokala fiskevårdsområdesföreningarna har en av nyckelrollerna i vattenområdet som
helhet. Dessa ingår i en fungerande förvaltningsstruktur som tillgodoser behovet av juridisk
rättskraft. Samtidigt är de väl avgränsade ur ett fiske- och naturvårdsperspektiv i Ljungan. Där
finns ett stort engagemang i fiske- och allmänna bevarandefrågor i och kring vattnen –
samtidigt som vattenresurserna utgör en viktig utvecklingsfaktor i glesbygd. För de aktuella
Natura 2000-områdena finns i dag 2 st fiskevårdsorganisationer med direkt anslutning till den
skyddade vattenmiljön: Ljungdalens fiskevårdsområdesförening och Storsjö
fiskevårdsområdesförening.
I fiskeplanen för Bergs kommun läggs stor vikt vid att från Länsstyrelsen lägga fast de
grundläggande principerna för bevarande via överläggningar med och information till
fiskevårdsorganisationerna, kommunen, Skogsvårdsstyrelsen, och andra berörda parter.
Samtidigt utformas gemensamma förslag om hur fisket och vattenmiljöerna skall utvecklas
bl a inom fiskturismen och annan fiskerinäring. Bärande inslag är lokala handlingsplaner för
sjöar och vattendrag inom respektive fiskevårdsområde.
Skogsbruket
Förutom ett direkt områdesskydd i delar av vattensystemet är väl fungerande skyddszoner vid
avverkningar i anslutning till vattendraget med biflöden ett viktigt inslag i en långsiktigt
hållbar bevarandestrategi. Dit hör även att en naturvårdsanpassning sker i stort hos
skogsnäringen via ökad hänsyn vid områdets sjöar och vattendrag. Miniminivån för denna
hänsyn bör utgå från Skogsstyrelsens rekommendationer i temahäftet Skogsbruk vid vatten.
Kraven på skyddszonernas utseende varierar bl a beroende på områdets topografi och
markförhållanden. För att nå en flexibel naturvårdsanpassning läggs skyddszonernas storlek
fast individuellt för varje avverkningsobjekt/varje avverkningsanmälan utifrån de lokala
förutsättningarna. Kravet är ett fullgott skydd och en fullgod funktion för att säkerställa den
biologiska mångfalden i och kring vattnet. En samrådsgrupp rörande ”skog-vatten” bildas
med Natura 2000 ansvariga från Länsstyrelsen och Skogsvårdsstyrelsen för handläggning av
aktuella ärenden.
Vattenföroreningar
Riskerna för föroreningar och oönskad påverkan av områdets vattenkvalitet har främst
anknytning till källor som enskilda och kommunala avlopp i anslutning till byarna Ljungdalen
och Storsjö samt fritidsbebyggelse längs vattendragen. Den kommunala översiktsplaneringen
är ett viktigt instrument för ett långsiktigt skydd av värden i och kring vattnet i detta
sammanhang. Ett förhållande som även gäller detaljplaner vid anläggande av nya stugbyar
etc. För vattenbruksnäringen finns i dag två mindre anläggningar, dels en trågodling i
Ljungdalen, dels en kasseodling i Storsjön vid Storsjö Kapell. Någon potential för utökad
vattenbruksverksamhet uppströms Storsjön bedöms inte föreligga. Vad avser
försurningspåverkan krävs fortsatta kalkningsinsatser i Henåns vattensystem.
Vattenverksamhet
Begreppet vattenverksamhet innefattar förutom vattenkraftverk med tillhörande dammar olika
typer av byggande och grävande i vatten samt andra åtgärder om dessa syftar till att ändra
vattnets läge eller djup. Några exempel är vägtrummor, broar med pelare i vatten, brofästen,
vägbankar, pirar och andra utfyllnader. För Ljungan med biflöden är det av högsta prioritet att
bevarandehänsyn tas vid olika vattenaktiviteter enligt ovan.
12(18)
Ljungan uppströms Storsjön SE0720285
Sölvbacka strömmar SE0720369
Vägverket och skogsnäringen har här en av nyckelrollerna vad avser miljöhänsyn vid olika
vägprojekt. Ett aktuellt och storskaligt exempel utgör ombyggnaden av väg 535 på sträckan
Ljungdalen – Torsborg. Ett projekt med Vägverket som huvudman där riktad hänsyn planeras
vid de bilflöden som korsar vägen bl a beträffande fiskvandring och särskilda passager för
uttern.
C. Restaurering av vattensystemet
Vattenkraftens skadeverkningar mildras genom biologisk återställning via nedmontering av
Storsjödammen. Projektet har studerats i ett par färska utredningar (hydrologi, biologi,
ekonomi) och ytterligare material är under framtagande. Den samlade effekten skulle påverka
den biologiska mångfalden på samtliga nivåer: ekosystemet som helhet med strömbiotoper av
få motsvarigheter, sjödelen med ett delta av högsta bevarandeklass, arterna med bl a en av
Sveriges mest betydelsefulla refugier för uttern samt en mosaik av värdefulla stammar av
öring och harr.
Delar av Ljungans biflöden kan vara påverkade av olika former av vandringshinder för livet i
vattnet (framför allt vägtrummor). Ett handlingsprogram tas fram som via inventeringar och
åtgärder eliminerar förekomsten av vandringshinder i vattenområdet.
Ljungan – Sölvbacka strömmar med biflöden har liksom flertalet norrländska sjöar och
vattendrag en mångfacetterad historia av mänsklig påverkan som i det enskilda fallet inte
utgör någon direkt hotbild i dag. I den samlade ansträngningen för att bibehålla och stärka
gynnsam bevarandestatus är dock varje insats en viktig bricka i strävan mot ett hållbart
ekosystem. Dit hör att älvens livsmiljöer för fiskar och andra vattenlevande organismer kan
förbättras genom biotopvård och annan biologisk återställning. Ett restaureringsprogram, som
bl a kompletterar tidigare insatser mot flottledsskador, genomförs via kartläggning av
åtgärdsbehov och åtgärder. Hit hör även arbetet med att försöka återintroducera ett
storrödingsbestånd i Storsjön.
D. Förhindra spridning av oönskade arter och populationer
Utsättningar eller rymningar av främmande arter/populationer och genetiskt modifierade
organismer till Ljungansystemet har främst koppling till fisk. En differentierad skyddsmodell
för det aktuella området bör läggas fast som bygger på principer i tillståndsgivningen där
nyttan vägs mot riskerna när fiskutsättningar eller vattenbruksetableringar (se även under
vattenföroreningar) aktualiseras i vattenområdet. Riskerna med fiskutsättningar eller
fiskodlingsetableringar skall därvid ses dels i perspektivet av spridning av smittsamma
sjukdomar, dels med avseende på direkta ekologiska och genetiska konsekvenser för berörda
fiskpopulationer.
Vad avser fisksjukdomar skall samtliga fiskar av vild eller odlad härstamning som tillförs
vattenområdet ha sättfiskstatus kopplad till Fiskhälsans kontrollprogram.
Beträffande bevarandeaspekter kopplade till ursprungliga naturbestånds genetik och ekologi
kan det konstateras att ett antal utsättningar av odlad fisk skett i vattenområdet genom åren,
främst olika stammar av öring i Storsjön. Det är inte möjligt att utan ingående
populationsgenetiska undersökningar klarlägga i vilken omfattning detta påverkat områdets
naturbestånd.
13(18)
Ljungan uppströms Storsjön SE0720285
Sölvbacka strömmar SE0720369
I ett vattenområde som förknippas med ambitionen att behålla/stärka gynnsam
bevarandestatus bör dock målsättningen vara att bevara naturliga förutsättningar så långt
möjligt inom samtliga delar av den biologiska mångfalden - även på populationsnivån hos
fisk. Konsekvensen blir därvid att fiskfaunan bör skyddas mot fortsatta utsättningar inom de
aktuella Natura 2000-områdena. Utsättningstillstånd av odlat material (främmande eller från
den ursprungliga fiskfaunan) bör därvid ej beviljas i strömmande partier och även behandlas
restriktivt i sjöarna inklusive Storsjön. Ett förfaringssätt som även stärker området på sikt som
en vildmarksbaserad turistatraktion med stora upplevelsevärden på fiskesidan.
För omkringliggande vatten i form av sjöar och tjärnar blir bilden delvis en annan. Här
bedrivs redan i dag ett omfattande sportfiske efter odlad fisk som kan fortsätta. En verksamhet
som har mycket stor betydelse i det samlade utbudet av fiskemöjligheter både för lokalt
boende och turister och som kan styras till vatten utan bevarandeaspekter kopplat till lokala
bestånd. Et väl utvecklat sjö- och tjärnfiske ger ett minskat fisketryck i berörda strömvatten
samt kan fungera som reserv när fiskeförhållandena är svåra t ex vid högt vattenstånd. En
annan effekt är att säsongen förlängs med ökade fiskemöjligheter vintertid.
E. Stärka skyddet och förbättra livsvillkoren för hotade arter och populationer
Ljungan – Sölvbacka strömmar är till stora delar upplåtet för fiske. Uttaget av laxfiskar via
sportfiske framför allt i områdets vattendrag kan bli på gränsen av eller över beståndens
biologiska bärkraft. Via projektet ”Nyttjande av fiskbestånd – optimering ur biologisk och
ekonomisk synvinkel” har nya skördestrategier utvecklats till gagn för långsiktigt bevarande
och ett uthålligt fiske i Ljungan och andra av länets vattendrag. Projektet bygger på
dykinventeringar som biologisk kartläggning av fiskbestånden. Dessa ger förutsättningar för
bättre anpassade fiskeregler vilka förankras hos berörda fiskevårdsområdesföreningar och
införs som handlingsplaner i strömvattnen. Ett arbete som bör fortsätta som en långsiktig
insats i Ljungans vattensystem och även ses som en viktig komponent i den samlade
uppföljningen av Ljungans – Sölvbacka strömmars bevarandemål.
Vattensystemets nyckelbiotoper är i dag endast delvis kända. Dessa kan definieras som
områden med höga naturvärden där rödlistade arter eller i övrigt skyddsvärda djur och växter
förekommer eller kan förväntas förekomma (t ex flodpärlmussla, lokala fiskpopulationer). För
att nå en bild av existerande naturvärden och skyddsbehov genomförs en heltäckande
inventering av Ljusnans vattensystem i de delar som i dag inte dokumenterats.
Arbetet med att stärka utterns livsmiljö har diskuterats tidigare under områdesskydd.
Tidplan
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Biologisk återställning Storsjödammen
Naturreservat Sölvbacka strömmar
Biotopvård (flottledsskador mm)
Dykinventeringar
Vattenanknutna nyckelbiotoper
Eliminering av vandringshinder
14(18)
Utredning och åtgärder
Åtgärd
Inventering och åtgärder
Inventering och fiskereglering
Inventering
Inventering och åtgärder
2005-2007
2005-2008
2006-2007
Löpande
2006-2007
2006-2007
Ljungan uppströms Storsjön SE0720285
Sölvbacka strömmar SE0720369
7. Bevarandestatus idag
Ljungan uppströms Storsjön – Sölvbacka strömmars bevarandesyfte och bevarandemål, och
den långsiktiga möjligheten att bibehålla gynnsam bevarandestatus, är kopplad till att
vattenmiljöns utbredning bibehålls och inte fragmenteras samt naturlighet i vattendynamiken
och i älvens omgivningar. När vattnets utbredning, flöde och dynamik bevaras upprätthålls
funktioner, t ex fria vandringsvägar för fisk samt naturliga vattenståndsfluktuationer som
gynnar växtligheten, och strukturer t ex fungerande lekbottnar för fisk, som är av avgörande
betydelse för bevarandet av områdets fauna och flora. Ett liknande förhållande gäller behovet
av att bibehålla en intakt strandmiljö. En grundläggande förutsättning är även en god
vattenkvalitet.
Med utgångspunkt från den hotbild som redovisats görs bedömningen att Ljungan uppströms
Storsjön redan i dag håller en bevarandestatus som kan karaktäriseras som Excellent i ett
landskapsekologiskt helhetsperspektiv.
För Sölvbacka strömmar blir bedömningen God men med potentialen att nå Excellent om
steget tas att genomföra en biologisk återställning vid Storsjödammen samt bilda ett
naturreservat längs strömmarna.
För habitatarterna utter och fiskgjuse blir bedömningen God med potentialen att nå Excellent
om biologisk återställning sker vid Storsjödammen och ett naturreservat bildas längs
strömmarna.
8. Övervakning och uppföljning
Utreds av särskild arbetsgrupp som tar fram ett nationellt program.
Med hänvisning till de bevarandemål som preciserats för Ljungan uppströms Storsjön –
Sölvbacka strömmar bör följande faktorer tas med i bilden:
Vattendragets utbredning som strömmande vatten bibehålls i minst 141,7 ha + 45,3 ha
omfattning. Kopplar till vattenkraften (torrfåror etc). Mätbart via flygfoto.
Älvens och biflödenas naturliga vattenföring och flödesdynamik bibehålls så långt det är
möjligt. Kopplar till vattenkraften. Mätbart via data från vattenregleringsföretaget.
Ytterligare fragmentering av älven i form av antropogena vandringshinder upphör. Gamla
vandringshinder avlägsnas. Mätbart via inventeringsdata från Länsstyrelsen.
Älvens och anslutande vattendrags omgivningar säkerställs som en fungerande skyddszon i
form av strandskog, våtmarker etc. Mätbart via data från Skogsvårdsstyrelsen.
Älvens vattenkvalitet bibehålls så långt möjligt opåverkad av utsläpp av föroreningar från
källor som avlopp, industrier, täkter eller annan liknande verksamhet. Mätbart via
vattenprovtagning. Kopplar till parametrar i nationellt uppföljningsprogram.
Älvens vattenkvalitet skyddas mot försurning genom kalkning i biflöden. Mätbart via
vattenprovtagning.
15(18)
Ljungan uppströms Storsjön SE0720285
Sölvbacka strömmar SE0720369
Älvens fauna och flora skyddas mot utsättningar av främmande arter och populationer
(smittsamma sjukdomar och parasiter, konkurrens, genetisk påverkan etc). Mätbart via
Länsstyrelsens utplanteringstillstånd, samt fisksjukdomsdata från Statens veterinärmedicinska
anstalt och Fiskhälsan.
Älvens fiskfauna bibehålls och får ökad livskraft genom skydd mot överfiske. Mätbart via
dykinventeringar och elfiske.
Älvens livsmiljöer för fiskar, uttern, bottenfauna och andra organismer förbättras genom
biotopvård och annan biologisk återställning inom sträckor där vattendragets naturlighet
påverkats negativt. Mätbart genom åtgärdsprogram.
9. Aktörer
Många myndigheter, organisationer och lokala aktörer berörs av arbetet för att bevara
värdefulla naturmiljöer i och i anslutning till sjöar och vattendrag.
Markägare och vattenrättsägare ansvarar vid mark- och vattenanvändning för att hänsyn tas
till värdefulla vattenmiljöer, bland annat genom att skaffa den kunskap som behövs för att
hindra att skada uppkommer på biologiska värden. Markägare och vattenrättsägare har en
avgörande roll i arbetet för att uppnå bevarandemålen i nätverket Natura 2000 och de
regionala insatserna för Levande sjöar och vattendrag.
Fiskevårdsområdesföreningarna är viktiga aktörer i arbetet för att få fiskevårdsplaner att
fungera som både utvecklings- och bevarandeinstrument. Fiskevårdsområden kan avgränsas
efter fiskarnas naturliga gränser och därmed användas för bevarande av hotade och värdefulla
fiskbestånd, men även den biologiska mångfalden i ett vattenbaserat helhetsperspektiv. De
många fiskevårdsområdesföreningarna i länet utgör ett unikt nätverk för lokala
bevarandeinsatser.
Kommunerna ansvarar för att översiktsplanering och detaljplanering används för långsiktig
planering av vattenresurserna. Ekologiskt och hydrologiskt känsliga områden kan utpekas för
att förebygga framtida exploatering och konflikter med naturvården. Kommunerna har
möjlighet att på kommunalägd mark agera förebild genom hänsyn och åtgärder för bevarande
av sötvattensmiljöer.
Skogsvårdsstyrelsen är operativ myndighet för tillsyn enligt skogsvårdslagen och ansvarar
också för rådgivning och information om miljöhänsyn vid skogsbruk. Det operativa
tillsynsansvaret berör bl a skogsbruksåtgärder som kan påverka miljön i Natura 2000områden. Skogsvårdsstyrelsen ansvarar för att i samverkan med länsstyrelsen och
kommunerna förebygga skogsbruksåtgärder som riskerar att påverka värdefulla vattenmiljöer.
Länsstyrelsen ansvarar för områdesskyddet i länet, vilket innebär beslut om bildande,
markköp, skötselplaner etc. Länsstyrelsen föreslår och avgränsar Natura 2000-områden och
tar fram bevarandeplaner. Länsstyrelsen är operativ tillsyns- och prövningsmyndighet för
verksamheter som kan påverka miljön i ett N 2000-område.
Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen Vägverket, Jordbruksverket, Fiskeriverket m fl centrala
myndigheter har det övergripande ansvaret inom sina respektive områden vilket bland annat
innefattar kopplingar till de bevarandefrågor som berör vattenresurserna i ett regionalt
perspektiv.
16(18)
Ljungan uppströms Storsjön SE0720285
Sölvbacka strömmar SE0720369
Frivilligorganisationer som Naturskyddsföreningen, ornitologiska föreningar,
hembygdsföreningar etc besitter ofta värdefulla kunskaper om vattenmiljöerna. Dessa
organisationer har en roll som påtryckare och övervakare men kan också engageras i skötsel
och restaureringsinsatser
10. Källor
Fiskeriverket. 2001. Utsättning och spridning av fisk. Strategi och bakgrund. Rapport.
Länsstyrelsen i Jämtlands län (och tidigare Fiskenämnden). 1982-2004. Fiskeplaner för länets
kommuner.
Länsstyrelsen i Jämtlands län. 2005. Uttern i Jämtlands län. Rapport under tryckning.
Länsstyrelsen i Jämtlands län. 2003 ?. Underlag för bildande av naturreservat vid Sölvbacka
strömmar. Göran Eriksson rapport.
Länsstyrelsen i Jämtlands län. 2003. Regionala miljömål för Jämtlands län. Rapport.
Länsstyrelsen i Jämtlands län. 2003. Nyttjande av fiskbestånd. Optimering ur biologisk och
ekonomisk synvinkel. Rapport.
Länsstyrelsen i Västernorrlands län. 2001. Sjö- och vattendragsinventering i Västernorrlands
län. Rapport.
Naturvårdsverket. 1996. System Aqua. Underlag för karaktärisering av sjöar och vattendrag.
Naturvårdsverket. 1997. Svenska naturtyper i det europeiska nätverket Natura 2000. Bok
Naturvårdsverkets förlag.
Naturvårdsverket. 1999. Levande sjöar och vattendrag. Redovisning av regeringsuppdrag om
miljömål. Rapport Naturvårdsverket.
Naturvårdsverket. 2003. Natura 2000 i Sverige. Handbok med allmänna råd. 2003:9.
Naturvårdsverket. 2003. Bevarande av värdefulla naturmiljöer i och i anslutning till sjöar och
vattendrag. Vägledning. Rapport 5330.
Naturvårdsverkets databas för Sveriges Natura 2000-områden www.naturvardsverket.se
Nyman L. 1991. Conservation of freshwater fish. Protection of biodiversity and genetic
variability in aquatic ecosystems. Fisheries development series 56. Swedmar, National Board
of Fisheries.
Näslund I. (red). 1999. Fiske, skogsbruk och vattendrag – nyttjande i ett uthålligt perspektiv.
Erfarenheter från forskning i Ammeråns dalgång. Bok utgiven av Fiskeriverkets
försöksstation, Kälarne.
Ottosson Kenneth. 2004. Storsjöns regleringsdamm. Förutsättningar för biologisk
återställning. Hushållningssällskapet i Västernorrland. Rapport 2004.
17(18)
Ljungan uppströms Storsjön SE0720285
Sölvbacka strömmar SE0720369
SMHI. 2004. Hydrologiska effekter av oreglerade förhållanden för Storsjön i Ljungan.
Agne Lärke rapport 2004-47.
Regeringen. 2000. Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstrategier. Proposition 2000/01:130.
Skogsstyrelsen. 2000. Skogsbruk vid vatten. Temahäfte. Skogsstyrelsen förlag.
Sveriges Lantbruksuniversitet. 2000. Vattenbruksinstitutionen, SLU Umeå.
Fiskodlingens sjukdomar och dess inverkan på fisk. Rapport 22.
Vägverket. 2000. Väg 535. Ljungdalen- Torsborg. Förstudie. Samrådshandling september
2000.
Öhrner Folke. 1995. Skog - Vatten – Fisk. Om hänsyn till vatten och vattenorganismer vid
bedrivande av skogsbruk. Länsstyrelsen och Skogsvårdsstyrelsen i Jämtlands län. Rapport.
18(18)
