Natura 2000
SKÄRGÅRDARNAS
RIKSFÖRBUND 2000-04-24
Carin Flemström
FAKTABLAD nr 1: Natura 2000.
Sammanfattning och SRF-analys
Natura 2000 är ett EU-nätverk av värdefulla naturområden som håller på att byggas upp inom EU. Målet är att
bevara värdefulla naturtyper och omfattar också skydd för fågelarter. Det innebär att varje land ska kartlägga var
man har den typ av naturområden som Natura 2000 föreskriver ska bevaras. Varje land måste också kunna ange
hur dessa naturtyper-områden-arter ska bevaras. Nätverket ska vara färdigt år 2004.
Bevarandearbetet ska ske i samarbete med markägaren (däremot sägs ingenting om samarbete med
lokalbefolkning i allmänhet). Man kan erhålla EU-medel för bevarandeinsatserna.
I Sverige har nära 2000 områden klassats som Natura 2000 - områden. Länsstyrelserna har ansvaret för
kartläggningen. Det vanligaste är att områdena klassas som naturskyddsområden - detta gäller dock långt ifrån
alla. Men det måste för varje område finnas en plan för hur området/arten ska skyddas. Sverige kompletterar
därför nu tidigare skyddsklassade områden med fler för att leva upp till direktiven.
Sverige har fått EU-bidrag på 190 mkr för en mycket stor mängd bevarandeprojekt. Anmärkningsvärt få gäller
kust och öar fast det finns många skyddsklassade områden här. Det borde mao finnas pengar att hämta för
bevarande av flod- och älvmynningsområden, lekplatser för fisk och häckningsplatser för fåglar mm. I Finland
har EU-medel gått till bevarandeinsatser i hela kvarkenområdet.
Det är viktigt att varje förening tar kontakt med sin länsstyrelse och går igenom vilka områden som
skyddsklassats - kanske kan vi ange bättre områden utifrån större lokalkännedom samt ha förslag om bästa
skötselinsatserna. Tillsammans kan länsstyrelser, kommuner och andra aktörer söka medel från EU:s
naturvårdsfond Life. Det borde vara intressant att på något sätt samordna Natura 2000 -insatserna med arbetet
mot kommersialiseringen av allemansrätten - ett skötselperspektiv. Det är också viktigt att hävda
skärgårdsjordbruket som god naturvård. Det traditionella skärgårdsjordbruket sköter om det kulturlandskap som
de brukade öarna utgör. Skärgården är ingen ödslig vildmark och omskötselperspektivet är viktigt.
Naturvårdsverket inbjuder till skrivarverkstad torsd den 15.6 kl 10 - 16.30 hos sig för alla som är intresserade av
att söka medel från EU - Life.
Bakgrund
1992 slöt världens regeringar "Konventionen om biologisk mångfald". 170 stater har ratificerat konventionen
som främst upptar
- biologisk mångfald knuten till sötvattenekosystem
- skoglig biodiversitet
- kustnära och marinbiologisk mångfald
- jordbrukets diversitet
I början av 1998 presenterade EU-kommissionen "En strategi för biologisk mångfald". I denna ingår bla
aktionsplaner för fisket samt att de olika berörda direktoraten ska utarbeta aktionsplaner inom sina
verksamhetsområden. Länderna ska utarbeta planer för särskilda bevarandeområden. Länder som inte lyder kan
dras inför EU-domstolen. Parlamentet har yttrat sig att förvaltningen av fiskebeståndet bör bygga på
försiktighetsperspektivet.
Fångstmetoder och redskap inom fisket bör anpassas i syfte att undvika bifångster. Kommissionen bör göra en
utvärdering av hur EU:s fjärrfiskeflottor påverkar den biologiska mångfalden.
Vad gör Sverige?
Sverige ratificerade konventionen redan 1992. 1994 beslutade riksdagen om en strategi för biologisk mångfald:
- sektorsansvar, varje samhällssektor ansvarar för sin sektorsdels biologiska mångfald
- tyngdpunkten i arbetet ska ligga på bevarandet av ekosystem och olika naturtyper
- uppföljningsbara mål ska utvecklas
- Sverige har ett otvetydigt ansvar för vår egen mångfald(vi ska inte skylla på andra länders försyndelsers
påverkan på Sverige)
1994 presenterade Naturvårdsverket landsstudien "Biologisk mångfald i Sverige" i samverkan med Boverket,
Fiskeriverket, Jordbruksverket och Skogsstyrelsen.
1995 Presenterade ovanstående fyra myndigheter varsin aktionsplan för biologisk mångfald
1997 uppdrog regeringen till dessa fyra myndigheter att genomföra planerna.
rop 1996/97:75 - "Skydd av hotade arter samt auktionsplan för biologisk mångfald"
Prop 1997/98:2 - "Hållbart fiske och jordbruk"
EU-kommissionen höll ett utvärderingsmöte i Vargön i april 1999. En hel del brister konstaterades i Sveriges
bidrag till bevarandet av naturtyper och arter - bl a ansåg kommissionen att det var för få bevarandeinsatser i
fjällvärlden och barrskogsområdena. Naturvårdsverket har därför fått i uppdrag att med stöd av länsstyrelserna
föreslå ytterligare områden.
Naturtyper och områden Naturtyper kan vara flodmynningar, västlig taiga, högmossar och rikkärr eller arter
t ex kärlväxter, däggdjur, fiskar, skalbaggar, mollusker och groddjur. I fågeldirektivet listas fågelarterna.
Bland de vattendrag som nu föreslås som Natura 2000-områden finns tex Kosterfjorden-Väderöfjorden,
Gullmarsfjorden och Idefjorden, två grundbankar i Kattegatt, Lilla Middelgrund och Fladen. Med stöd av
fågeldirektivet förslås Båven, stora delar av Vättern.
Upplysningar
Jan Terstad 08-698 14 22, [email protected]
www.environ.se, länken natur & naturvård
________________________________
