Ett rikt växt- och djurliv

Ett RIKT VÄXT- OCH DJURLIV
Ett rikt växt- och djurliv
Gotländska delmål
14
Avgränsningar mot andra miljömål
14
Regionalt miljötillstånd
14
Hur når vi målen?
15
Konsekvenser om inga åtgärder vidtas
18
13
Ett rikt växt- och djurliv
Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida
generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer skall värnas.
Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor
skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.
Gotländska delmål
Ansvarsarter
Senast 2008 tas en lista fram över arter som förekommer
på Gotland (inklusive kringliggande havsområden) och
som Gotland har ett särskilt ansvar för att bevara, samt
görs en bedömning av vilka av dessa som kräver åtgärder
för att bevaras.
Senast 2010 ska det finnas en god kunskap om ansvars­
arternas utbredning. För alla lokaler med ansvarsarter
genomförs åtgärder om det krävs för att arterna ska
bevaras. Det kan röra sig om skydd eller skötsel av loka­
lerna, men även av kringliggande områden som arten kan
sprida sig till.
Minst 90 % av ansvarsarterna ska behålla eller öka sin
utbredning och populationsstorlek till 2015 jämfört med
2005. Ingen ansvarsart ska försvinna från Gotland.
Ansvarsbiotoper
Senast 2008 ska det finnas underlag och metoder för att
utvärdera hur biologisk mångfald utvecklas i naturtyper
som är specifika för Gotland.
Senast 2010 ska det finnas strategier för hur man ska
kunna bevara naturvärdena i de ansvarsbiotoper som
bedöms vara mest hotade
14
Landskapsperspektiv
Senast 2008 ska en strategi tas fram för hur bevarandet
av den biologiska mångfalden ska bedrivas med ett land­
skapsperspektiv.
Främmande arter
Ingen införsel av nya främmande arter, som riskerar
sprida sig i naturliga miljöer, ska ske. Populationsutvecklingen för de introducerade arter som har spridit sig på
Gotland efter 1970 ska följas upp och dokumenteras.
Nyttjande av biologisk mångfald
Senast 2010 ska biologisk mångfald och biologiska resur­
ser såväl på land som i vatten nyttjas på ett hållbart sätt
så att biologisk mångfald upprätthålls på landskapsnivå.
Avgränsning mot andra delmål
För att målen i Ett rikt växt- och djurliv ska uppnås krävs
att även andra miljökvalitetsmål som berör biologisk
mångfald uppnås. Det gäller främst Levande skogar, Ett
rikt odlingslandskap, Myllrande våtmarker, Levande
sjöar och vattendrag och Ett hav i balans.
Regionalt miljötillstånd
Gotland har ett växt- och djurliv som i många stycken är
unikt, vilket beror på flera faktorer. Den kalkrika berg­
grunden gör att vi har en mycket rik kalkgynnad flora,
medan många arter som trivs på surare berggrund är
ovanliga eller saknas. På Gotland har rationaliseringen
av jord- och skogsbruket börjat senare än i övriga landet,
vilket exempelvis innebär att vi i större utsträckning har
kvar åkerogräs, skogsbeten, ängen och klappade träd.
Att Gotland är en ö gör att vi får en speciell flora och
fauna. Det finns flera arter och underarter som är ende­
miska för Gotland (dvs de finns bara här), t ex gotlands­
snok, brun ögontröst och gotlandssippa. Samtidigt har en
del arter som är vanliga på fastlandet, t ex entita och tall­
tita, inte lyckats etablera sig på Gotland. Många gånger
kan arter ha invandrat österifrån och alltså vara närmare
släkt med de baltiska populationerna än med svenska
fastlandspopulationer.
Under de senaste 200 åren har landskapet förändrats drama­
tiskt. I stort sett all mark på Gotland har påverkats av dik­
ning; 99 % av slåtterängena har försvunnit; i stort sett alla
riktigt gamla ekar har huggits bort; odlingshinder har tagits
bort mm. Mark som tidigare hävdats med slåtter och bete
växer igen, även om miljöersättningarna till viss del hejdat
Ett RIKT VÄXT- OCH DJURLIV
den utvecklingen. Istället har vi på många håll anlagt åker­
marker och produktionsskogar som oftast är artfattiga.
Av de 3653 arter som finns med på den svenska rödlistan
är 1 135 funna på Gotland (1214 om man även inkluderar
underarter). Endast Skåne (2040 arter), Västra Götaland
(1691 arter) och Öland (1389 arter) har fler rödlistade
arter. Av dessa anses 136 som försvunna från Gotland
och 88 har sina enda svenska förekomster på Gotland.
Många arter har sin svenska huvudutbredning på Gotland
och några är endemiska, dvs. de finns ingen annanstans i
världen. Dessa arter har Gotland ett särskilt ansvar för att
bevara och en sammanställning av dem kan bli en värde­
full hjälp i naturvårdens prioriteringsarbete. Av de 1214
rödlistade arterna på Gotland är det 88 som i Sverige bara
finns på Gotland.
Hur når vi målen
Ansvarsarter och ansvarsbiotoper
Ett delmål är att en lista tas fram över gotländska ansvars­
arter. När man bedömer om en art ska vara ansvarsart
finns det flera parametrar att ta hänsyn till, t.ex.: Hur
stor andel av populationen har Gotland ur ett svenskt och
internationellt perspektiv? Hur ovanlig är arten? Minskar
arten kraftigt i övriga utbredningsområdet?
Artgrupp/
NT
VU
EN
CR
RE
DD
Antal per
hotkategori
missgynnad sårbar starkt hotad akut hotadförsvunnen kunskaps-organism
brist
grupp
Alger
2
2
1
3
1 9
Blötdjur 8
3
1
12
däggdjur
1
3
3 1 8
Fiskar
3
1
1
5
Fjärilar
74
30
21
8
3
7
143
Fåglar
26
23
4
3
1
57
Grod- och kräldjur 2 1 3
Halvvingar 1
4
3
4
1
13
Hopprätvingar 1 1 2
Iglar och planarier
1
1
Kräftdjur 4 1 5
Kärlväxter 50
47
56
11
11
1
176
Lavar
37
24
19
4
4
9
97
Mossor
22
17
6
2
5
8
60
Mångfotingar
2 1
3
Skalbaggar
145
53
30
12
4
34
278
Sländor 5
4
1 1 11
Spindeldjur 8
2
3
7
20
Steklar 31
19
11 4
4
69
Storsvampar 101
67
33
6
8
215
Tvåvingar 5
8
6
2
5
1
27
Antal per hotkategori
527
308
201
57
40
81
1214
Tabell 1. Rödlistade arter och underarter som förekommer eller nyligen har förekommit på Gotland. (Gärdenfors U,
(ed.) 2005. Rödlistade arter i Sverige 2005. www.artdata.slu.se)
15
Ett viktigt steg är att skaffa ett bättre kunskapsunderlag
om de arter och biotoper som Gotland har ett stort ansvar
för så att åtgärder kan sättas in för att bevara dem.
Gotland har flera naturtyper som är ovanliga på andra
håll, både i Sverige och internationellt. I andra miljömål
finns arealmål för flera biotoper, men det är viktigt att
även se om kvaliteten på biotoperna ändras. Detta kan
ske t.ex. genom att man kartlägger indikatorarter eller
hur olika strukturer förändras. De naturtyper man främst
bör fokusera på är lövängen (även igenväxta och sådana
som numera betas), kalkbarrskogar, hällmarkstallskogar,
betad skog, alvarmarker, havsstrandängar, källmyrar och
agmyrar.
En stor del av de mer artspecifika åtgärderna planeras
att genomföras genom Åtgärdsprogram för hotade arter.
Åtgärdsprogram tas för närvarande fram nationellt för
hotade arter (i några fall även för naturtyper) som har
svårt att uppnå livskraftiga populationer med de vanliga
naturvårdsinstrumenten och som därför kräver särskilda
insatser. ArtDatabanken och Naturvårdsverket har gjort
arturvalet för dessa. Länsstyrelsen på Gotland har natio­
nellt koordineringsansvar för 10 åtgärdsprogram, men
berörs av ett 50-tal program omfattande drygt 100 arter.
Även om målet koncentreras kring ansvarsarterna får
16
inte övriga arter glömmas bort i naturvårdsarbetet. I det
nationella miljömålet anges att alla i Sverige naturligt
förekommande arter ska förekomma i livskraftiga popu­
lationer i sina naturliga utbredningsområden.
En viktig del av arbetet görs inom ramen för Natura 2000
- ett europeiskt nätverk av skyddsvärd natur. Inom Natura
2000-arbetet kommer utvecklingen för arter och naturtyper
som är med i EU: s art- och habitatdirektiv att övervakas.
Exempel på åtgärder och verktyg för att skydda och
gynna arter och biotoper med höga naturvärden är bil­
dande av naturreservat, biotopskydd och naturvårdsav­
tal samt skötsel av sådana områden; miljöersättningar
till jord- och skogsbruket (Landsbygdsprogrammet,
NOKÅS-bidrag); den tillståndsprövning som sker när
någon t.ex. vill gräva diken eller få undantag från gene­
rella biotopskydd; samt det samrådsförfarande som krävs
med Länsstyrelsen när någon vill utföra någon åtgärd
som väsentligt kan komma att ändra naturmiljön.
Mycket av det som görs inom andra miljömål påverkar i
hög grad även det här miljömålet. Dessa åtgärder räcker
dock knappast för att målet ska uppnås. Det krävs att mil­
jömålet får genomslag i olika verksamheter i hela sam­
hället. Samverkan mellan olika aktörer kommer att vara
mycket betydelsefull. Målet och delmålen är högt ställda
och man kan förvänta sig att det ibland blir konflikter
med andra samhällsintressen. Bevarandet av biologisk
mångfald måste väga tungt i alla sammanhang om miljö­
målet ska uppnås. Här följer några exempel på vad som
kan behövas:
• Områden med särskilt höga naturvärden bör inte explo­
ateras. Det gäller till exempel nyckelbiotoper, rikkärr,
ängen och områden med ansvarsarter eller andra hotade
arter.
• Många områden är beroende av skötsel för att behålla
sin artrikedom - främst slåtter och bete, ibland i kom­
bination med röjning och klappning. För att nå målet
är det viktigt att ha kvar en levande landsbygd och
att olika miljöersättningar styr skötseln till områden
med höga naturvärden. Vägkanter, ledningsgator och
skjutfält är andra miljöer där en bra skötsel kan ge en
mycket rik flora och fauna. Även naturliga störningar,
t.ex. bränder och översvämningar, kan vara viktiga för
många arter.
• Gamla lövträd är viktiga för en stor mängd arter. Idag
finns de främst kvar i kulturlandskapet, t.ex. i ängen,
alléer, parker och kyrkogårdar. De bör skötas så att
träden kan bli gamla, t.ex. genom hamling, och de bör
inte plockas bort i förtid, eftersom många av de hotade
Ett RIKT VÄXT- OCH DJURLIV
arterna främst lever i gamla träd. Det mest akuta hotet
i dagsläget är trädsjukdomar, i synnerhet almsjuka och
askskottsjuka bör följas upp.
• Många av de artrikaste naturtyperna har minskat dra­
matiskt under senaste 200 åren. Restaurering och åter­
skapande av bl.a. ängen och myrar är troligen nödvän­
digt för att klara målet.
• Det rationella jord- och skogsbruket gör landskapet
mer ensartat. För att det även i det rationellt brukade
landskapet ska kunna finnas en rik biologisk mångfald
krävs att det förekommer småbiotoper som bryter av
detta ensartade landskap. Det kan vara åkerholmar,
bryn mot skogen, träd- och buskrader, stenmurar mm.
Det är nödvändigt att förhindra att ytterligare småbioto­
per försvinner, men sådana bör även återskapas.
• Generell naturhänsyn i jord- och skogsbruket bör
anpassas efter naturvärdena i omgivningarna. Det kan
t.ex. vara lämpligt att spara ädellövträd på ett hygge
intill ett änge medan det kan vara mer angeläget att
spara granar i kanten mot en kalkbarrskog.
• Kontinuitetsskogsbruk, d.v.s. skogsbruk utan kalav­
verkning, bör användas i högre utsträckning i områden
som aldrig varit kalavverkade.
Landskapsperspektiv
Många artrika naturtyper, t.ex. ängen och våtmarker, har
minskat mycket i utbredning under de senaste 200 åren.
Storleken på biotoper och hur dessa ligger placerade i
landskapet påverkar hur arter kan överleva och sprida
sig i ett område. Studier av hur mycket en naturtyp kan
minska innan det påverkar art-antalet drastiskt visar att
åtminstone ca 10-30 % av ursprungsarealen av en natur­
typ måste finnas kvar i ett område för att storskaliga
utdöenden inte ska ske. Ofta reagerar naturen trögt på
förändringar, vilket gör att biotoper som minskat mycket
fortfarande kan vara ganska artrika. Man brukar tala om
en utdöendeskuld, eftersom man förväntar sig att antalet
arter på sikt kommer att minska om man inte återskapar
miljöer i närheten.
Flera ekologiska teorier berör ovanstående frågor (öbiogeografi, metapopulationsdynamik). Det är välkända
teorier men samtidigt svåra att använda i naturvårdsarbe­
tet då man ofta arbetar med ett objekt i taget. En strategi
bör utarbetas som ska kunna besvara hur vi kan föra in
dessa teorier i naturvårdsarbetet. Strategin bör visa vilka
naturtyper på Gotland som har minskat mycket och hur
man bör gå till väga för att återskapa dessa i tillräcklig
omfattning.
Främmande arter
Med främmande arter avses arter som inte finns på
Gotland och inte kan sprida sig hit från sitt naturliga
utbredningsområde utan människans hjälp. Om främ­
mande arter introduceras kan de orsaka stor skada för den
inhemska floran och faunan. Ett internationellt exempel
är från Victoriasjön där inplantering av nilabborre innebar
att flera hundra endemiska fiskarter utrotades. Ett svenskt
exempel är signalkräftan som aktivt har spridits i svenska
vatten och som genom att sprida kräftpest har slagit ut
stora delar av Sveriges flodkräftbestånd. På Gotland är vi
ännu förskonade från kräftpesten (dock finns några dam­
mar med signalkräfta på ön).
Eftersom människan fört med sig arter sedan stenåldern
är det orimligt att följa upp alla introducerade arter. Målet
är begränsat till arter införda efter 1970. Rådjur och vild­
svin är två arter som särskilt bör följas upp.
Att Gotland är en ö ger stor möjlighet att förhindra inför­
sel av främmande arter. Nya arter som sprids naturligt
till Gotland bör inte betraktas som främmande. Med ett
varmare klimat kan man förvänta sig att få en invandring
av arter som vi varken kan eller bör hejda.
17
Nyttjande av biologisk mångfald
Vårt sätt att bruka naturen påverkar i hög grad den biolo­
giska mångfalden. I det gamla kulturlandskapet fanns en
rik biologisk mångfald som hotas av att brukandet upp­
hör och markerna växer igen. För att klara miljömålet är
det därför viktigt att det finns kvar en levande landsbygd
med engagerade brukare. Samtidigt leder det moderna
jord- och skogsbruket ofta till artfattiga marker. En metod
för att bedöma hur hållbart biologiska resurser nyttjas ska
tas fram nationellt under år 2007, som sedan bör tilläm­
pas på Gotland.
Konsekvenser om
inga åtgärder vidtas
Enligt ArtDatabanken var det fler rödlistade arter i
Sverige som hade en säkerställd negativ utveckling än
positiv mellan åren 2000 och 2005. För många av de
arter som hade en positiv utveckling har man genomfört
åtgärder vilket visar att aktiva insatser i många fall krävs
om målen ska uppfyllas. Om inga åtgärder vidtas kan vi
däremot förvänta oss att många arter kommer att få svårt
att fortleva på Gotland. Många av de naturtyper som har
minskat mycket i omfång kommer att ha svårt att behålla
arter även om de sköts på ett bra sätt, helt enkelt för att
det är för liten areal kvar. När det gäller ansvarsarterna är
18
risken stor att de inte bara försvinner från Gotland, utan i
många fall ifrån Sverige och i några fall från världen.
Tillgång till en rik och varierad natur påverkar männis­
kors hälsa positivt och producerar en mängd tjänster som
vi är helt beroende av: våtmarker renar vatten, ett fung­
erande hav producerar stora mängder fisk, växtlighet ger
skydd mot erosion, områden med bibehållen biologisk
mångfald har större förutsättningar att anpassa sig till
klimatförändringar mm. I många fall är en rik biologisk
mångfald en förutsättning för dessa tjänster. I framtiden
vet vi inte vilka växter och djur vi kommer att ha nytta
av. Att behålla en rik flora och fauna är en försäkring för
framtiden.