Alla experiment
En sammanställning av samtliga experiment.
Mälaren
1. Gör ett eget slutet kretslopp
Syfte och bakgrund:
Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från
växterna och stiger upp i burken. När vattenångan nuddar glaset kyls det ner och rinner ner längs kanterna. Då kan växterna ta upp det igen i sina rötter. Syret och koldioxid rör sig också runt i burken och växlar mellan de olika formerna. Växterna andas
koldioxid och gör om det till syre medan nedbrytarna som finns i jorden gör precis
tvärtom. Man kan säga att det slutna kretsloppet som vi tillverkar här är som vårt
jordklot i miniatyr.
Det här behöver du:
Glasburk med lock
Små stenar eller lecakulor att lägga i botten
Sand
Jord
Lagom stora växter så att de får plats i burken, t.ex. murgröna eller fetbladsväxter.
Blommande växter är inte att rekommendera.
Gör så här:
1. Ta en stor glasburk som är vid upptill.
2. Lägg ett lager med små stenar eller lecakulor i botten och täck med sand.
3. Fyll burken med jord till den är ungefär halvfull (om man planterar fetbladiga växter är det bra om man blandar jorden med lite sand).
4. Plantera växterna i jorden och vattna lite grann. Det behövs inte så mycket då växterna och jorden redan innehåller vatten.
5. Sätt på locket och se till att det är tätt. Skriv datum på burken.
6. Ställ burken ljust men inte med för mycket sol.
Du har nu gjort ett kretslopp i miniatyr. Titta vad som händer med fuktigheten i
burken efter några dagar. Öppna inte burken under experimentet, då bryter man det
slutna kretsloppet. Det finns minikretslopp som har fungerat i många år. Lycka till!
Visste du att...
...Mälaren är Sveriges
tredje största sjö. Av
det vatten som naturligt
rinner från Mälaren till
Saltsjön (Östersjön) tar vi
motsvarande 3% för att
göra dricksvatten.
Del 1: Så blir dricksvattnet till
2. Vad händer vid ett oljeutsläpp?
Syfte och bakgrund:
Experimentet visar vad som händer med oljan vid ett oljeutsläpp i en sjö eller i ett
hav. Ni kan diskutera er fram till vilka djur i vattnet som drabbas mest.
Det här behöver du:
Skål
Vatten
Matolja
Sked
Gör så här:
1. Häll några droppar matolja i en skål med vatten.
2. Rör om med skeden.
Fundera på vad som händer. Om ett oljeutsläpp skulle ske i en sjö eller i ett hav, vilka
djur tror du skulle drabbas värst? Fiskar som simmar vid botten eller fåglar som simmar på ytan?
Del 1: Så blir dricksvattnet till
Vattenverk
3.Sila jordgubbssaft genom sand/kolfilter
Visste du att...
Syfte och bakgrund:
...vattnet som produceras
i vattenverken kontrolleras noga både före, under
och efter själva renignsprocessen. Hemma hos
kunderna tas varje år
minst 1000 vattenprover.
Att visa hur orent vatten kan filtreras genom filter och bli rent. Det är samma princip
som när vi renar sjövatten i sandfiltren på vattenverket.
Det här behöver du:
Utspädd saft
kaffefilter
Aktivt kol
Akvariesand
Tratt
Skål
Gör så här:
1. Lägg filterpapper i tratten och fyll det med kol och akvariesand.
2. Skölj igenom tratten med vanligt vatten för att få bort de minsta kolpartiklarna.
3. Häll saften försiktigt så att saften filtreras, det ska bara droppa från filtret.
Reningsresultatet kan skilja sig beroende på vilket filter och kol man använder.
Du kan också prova att filtrera andra vätskor så som kaffe, te eller sjövatten.
Del 1: Så blir dricksvattnet till
Vattenledningar
4. Kommunicerande kärl
Visste du att...
Syfte och bakgrund:
...vattentornen fungerar som ett magasin,
så att det alltid ska
finnas vatten även
när alla använder
som mest. Dessutom
hjälper de till att höja
trycket så att även de
som bor högst upp i
höga hus ska få vatten
ända upp.
Att visa hur ett vattentorn fungerar.
Det här behöver du:
Genomskinlig plastslang, t.ex. akvarieslang
Karamellfärg
Whiteboardtavla eller ett stort papper som du kan fästa på väggen samt pennor.
Gör så här:
1. Blanda vatten och karamellfärg (karamellfärgen används för att det ska synas
bättre).
2. Häll blandningen i slangen.
3. Rita ett vattentorn och ett höghus på papperet eller whiteboardtavlan. Huset ska
ligga lägre än vattentornet.
4. Håll slangens ena ände i vattentornet och den andra i höghuset. Hur rinner vattnet
nu?
5. Rita några nya våningar på höghuset så att det blir högre än vattentornet - vad händer med vattnet i slangen nu?
Del 2: Hemma
Hemma
5. Vattenförbrukning
Visste du att...
Syfte och bakgrund:
...varje person använder
ungefär 200 liter vatten
per person och dygn. I
utvecklingsländerna ligger snittet på 10 liter per
person och dygn!
Varje dag använder stockholmarna i genomsnitt 200 liter person. I det här experimentet får man själv räkna ut hur mycket vatten man använder och till vilka saker.
Gör så här:
Räkna ihop hur mycket vatten du använder på 24 timmar.
En toalettspolning är mellan 3-6 liter om du har en någorlunda ny toalett. Gamla
toaletter kan innehålla så mycket som 12 liter.
Hur mycket du använder i duschen kan du räkna ut genom att sätta i proppen i badkaret och sedan mäta upp det. Eller så kan du ta en hink och fylla upp med duschvattnet under ca 1 min och sedan ta det gånger tiden som du brukar duscha. Ta hjälp av
någon vuxen om du tycker att det är svårt att räkna.
Glöm inte att räkna med det vatten som finns i mat och dryck.
Del 3: Från avloppet till Östersjön
Avloppsledningar
6. Papper i avloppet
Visste du att...
Syfte och bakgrund:
Stockholm Vatten
har hand om 310 mil
avloppsledningar. Det
är lika långt som från
Stockholm till Gibraltar
vid Medelhavet!
I många skolor spolar elever ner pappershanddukar i toaletten. De är mycket tjockare
än toalettpapper och löser inte upp sig lika lätt i avloppsledningarna.
Det kan leda till att det blir stopp i rören och översvämning på toan.
Du kan här ta reda på varför.
Gör så här:
Prova att lägg olika sorters papper i en skål med vatten. Använd toalettpapper och t.ex. pappershanddukar, våtservetter och hushållspapper. Låt papperen
ligga i vattnet över natten. Har det hänt någonting? Är det skillnad mellan de olika
papperen?
Ta reda på om ni har haft problem med avloppet i skolan någon gång. Vaktmästaren
kanske kan svara på den frågan och också tala om orsaken.
Del 3: Från avloppet till Östersjön
Avloppsreningsverk
7. Eget Avloppsreningsverk
Visste du att...
Syfte och bakgrund:
...varje vecka kommer det
32 ton skräp till avloppsrenignsverken i Henriksdal
och Bromma. Mycket av
det skräpet hör hemma i en
papperskorg. Som sopor
hade det kunnat brännas
och bli till energi istället.
Att visa hur ett avloppsreningsverk fungerar.
Det här behöver du:
2 skålar
Tvål
Tandkräm
Tops
Durkslag eller sil
Tratt
Sand eller kol
Kaffefilter
Gör så här:
1. Blanda ner jord, tandkräm, tvål, tops eller liknande i en skål fylld med vatten. Det ska
efterlikna det vatten som dagligen kommer från våra hem till reningsverken.
2. Sila vattnet genom durkslaget eller silen. Detta fungerar som rensgallret i reningsverket.
3. Låt vattnet stå så att tunga partiklar kan sjunka till botten (sedimentera). Det efterliknar
sedimenteringsbassängerna som finns i reningsverket. Häll över vattnet till en ny skål men
se till så att det som sjunkit till botten inte följer med.
4. Biologiska reningssteget är svårt att efterlikna då bakterierna är så små att man inte kan
se dom. Men bakterierna finns där och de behöver luft för att kunna andas och äta upp
smutsen. Luft kan du blåsa ner med ett sugrör. Men se upp, det kommer nog löddra av tvål
och tvättmedel.
5. Till sist ska vattnet rinna genom ett sandfilter. Ta tratten och lägg i ett kaffefilter. Häll i
sand (eller kol om du har tillgång till det). Låt vattnet rinna sakta genom tratten.
Hur ser vattnet ut nu?
Del 3: Från avloppet till Östersjön
Östersjön
Visste du att...
8. Salthalt och temperaturer
...Östersjön är vårt närmaste innanhav. Östersjöns
vatten räknas som bräckt,
Syfte och bakgrund:
Vatten med olika salthalt och olika temperaturer beter sig på olika sätt. Här kan du prova dvs en blandning mellan
sött och salt.
själv och se vad som händer när man blandar olika salt och varmt vatten.
Det här behöver du:
Salt
Skål
Karamellfärg
Sked
Gör så här:
1. Blanda ner salt i en skål med kallt vatten. Rör om tills allt salt har löst sig.
2. Blanda karamellfärg i varmt vatten.
3. Häll försiktigt det färgade vattnet i skålen, du kan ta skeden till hjälp. Vad händer och
varför?
4. I Östersjön är det bräckt vatten, det vill säga en blandning av sötvatten och saltvatten.
Blanda om det färgade vattnet med saltvattnet så får du bräcktvatten.
