Krävande medicinsk rehabilitering
som ordnas av FPA från och med
1.1.2016
Krävande medicinsk rehabilitering som ordnas av FPA
- den medicinska rehabiliteringen för personer med svår
funktionsnedsättning (gravt handikappade) förnyas
• Den nya lagen träder i kraft 1.1.2016 (RP 332/2014)
De viktigaste ändringarna:
• den sökande behöver inte längre ha handikapp- eller vårdbidrag
tidigareläggning
• namnet ändras
• som referensram används ICF (WHO:s internationella klassifikation av
funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa)
funktionsförmågan beaktas på ett övergripande sätt, terminologi etc.
• krävande medicinsk rehabilitering ordnas för att klienten ska klara av
vardagssysslorna, dvs. de dagliga aktiviteterna, och att vara delaktig
rehabilitering enbart i terapeutiskt syfte ordnas inte
• samarbete, handledning och ett aktivt arbetsgrepp betonas
från fokusering på terapi till att skapa en vardag som stöder rehabiliteringen
2
Krävande medicinsk rehabilitering som ordnas av FPA
- kunder inom krävande rehabilitering
Som kund inom krävande rehabilitering betraktas en person
• som är under 65 år
• som inte är intagen för offentlig sluten vård
• som har en sjukdom eller kroppsskada (i det följande funktionsnedsättning) och därmed
förknippad aktivitetsbegränsning eller delaktighetsinskränkning
• vars aktivitetsbegränsning eller delaktighetsinskränkning är så stor att den medför
betydande svårigheter för personen att klara av dagliga aktiviteter och vara delaktig i
hemmet, studierna eller arbetslivet eller i andra livssituationer
• vars begränsning/inskränkning medför minst ett års behov av rehabilitering
• vars rehabilitering inte ges i omedelbar anslutning till sjukvård
• vars rehabilitering inte har enbart terapeutiska målsättningar
• för vilken rehabilitering är motiverad för att han eller hon ska kunna klara av dagliga
aktiviteter och vara delaktig
3
Vad avses med sjukdom eller funktionsnedsättning och
därmed sammanhängande aktivitetsbegränsning och
delaktighetsinskränkning?
• Sjukdom eller funktionsnedsättning som konstaterats på behörigt sätt
• diagnoserna avgör inte rätten till rehabilitering
• alla sjukdomar eller funktionsnedsättningar och det
medicinska hälsotillståndet beaktas i sin helhet (jfr ICF)
• Den aktivitetsbegränsning och delaktighetsinskränkning som rör
sjukdomen eller funktionsnedsättningen
• granskas i sin helhet
• bedöms individuellt och på ett övergripande sätt
• Begränsning eller inskränkning t.ex. vid förflyttning, kommunikation,
interaktion, psykiska funktioner, beteende, sinnesfunktioner, lärande
och att tillämpa kunskap samt personlig vård
4
När är begränsningen eller inskränkningen så stor
att personen har betydande svårigheter att klara av
dagliga aktiviteter och att vara delaktig?
1/3
• Vid bedömningen av begränsningen eller inskränkningen kan man som
utgångspunkt ha de riktgivande bedömningsfaktorer i ICF som
beskriver problemets storleksordning
• en betydande aktivitetsbegränsning och delaktighetsinskränkning motsvarar
ett svårt problem (grav, hög, stor, extrem,...)
• Ett svårt problem inom ett enstaka snävt delområde av
funktionsförmågan är inte tillräcklig grund, om det inte medför
betydande svårigheter för personen att klara sig och vara delaktig
• T.ex. en svår rörelseinskränkning av en enstaka led medför sannolikt inte
betydande svårigheter att röra sig
• Obs. Olika stora inskränkningar kan finnas inom flera delområden av
funktionsförmågan så att inskränkningarna sammantaget ger upphov
till betydande svårigheter
5
När är begränsningen eller inskränkningen så stor
att personen har betydande svårigheter att klara av
dagliga aktiviteter och att vara delaktig?
2/3
• Begränsningen eller inskränkningen behöver inte visa sig i alla
vardagsmiljöer
• Den kan t.ex. ge upphov till betydande svårigheter i skolan, men i en trygg
hemmiljö kan svårigheterna vara mindre eller tvärtom
• Kraven på aktivitet och delaktighet i anslutning till livssituationen
beaktas
•
6
Kraven kan vara olika t.ex. för den som arbetar och den som är
pensionerad
När är begränsningen eller inskränkningen så stor
att personen har betydande svårigheter att klara av
dagliga aktiviteter och att vara delaktig?
3/3
• Villkoren för beviljande måste uppfyllas vid tidpunkten för
beviljandet
• En person kan t.ex. ha diagnostiserats med en svår sjukdom, men
sjukdomen ger upphov till betydande svårigheter först i ett senare
skede av livet
• Sjukdomens behandlingsfas ska beaktas vid bedömningen
• En person kan t.ex. ha en långvarig sjukdom som när den förvärras
ger upphov till betydande svårigheter. I sådana fall kan rätten till
rehabilitering avgöras först när läget stabiliserats
7
Vad avses med omedelbar sjukvård?
• Med omedelbar sjukvård avses behörig sjukdomsutredning och
-diagnostisering, tydligt vårdansvar och genomförande av
systematisk vård och rehabilitering enligt principen om god
vårdpraxis så att vårdläget stabiliseras
• Omedelbar sjukvård innebär alltså inte enbart akut behandling av
sjukdomen
• Ansvaret för omedelbar sjukvård och därmed sammanhängande
rehabilitering ligger hos den offentliga hälso- och sjukvården
8
När kan rehabiliteringsansvaret övergå till FPA?
• Rehabiliteringsansvaret kan övergå till FPA när omedelbar sjukvård
har tillhandahållits och målsättningarna för och innehållet i de
medicinska rehabiliteringsåtgärder som behövs utöver en adekvat
vårdrelation och uppföljning kan planeras för minst ett år
• För att rehabiliteringen ska ge önskat resultat förutsätts sådan vård
och uppföljning under rehabiliteringen som är förenlig med
principerna för god vårdpraxis
• Hälso- och sjukvården ansvarar för den omedelbara rehabilitering
som hänför sig till vården efter operationer eller andra ingrepp. Då
läget stabiliserats kan rehabiliteringen fortsätta normalt i form av
FPA-rehabilitering
9
När är rehabiliteringens målsättningar enbart
terapeutiska och det är kommunen som har
ansvaret?
• Rehabilitering är inte nödvändig för att göra det möjligt att utnyttja den
förmåga som finns kvar och att vara delaktig
• Personen förmår inte aktivt och medvetet medverka i sin egen rehabilitering
• Personen saknar förmåga att aktivt och medvetet utföra en uppgift eller en
syssla och/eller självständigt delta i olika livssituationer, med hjälpmedel eller
assistans, eller detta kan inte förväntas med de rehabiliteringsmetoder som
står till buds
• Terapeutiska målsättningar är t.ex. enbart att upprätthålla rörelseomfånget
eller andningskapaciteten och att minska muskelstelheten, såvida de inte
hänger samman med målen för aktivitet och delaktighet
För att säkerställa en smidig ansvarsöverföring kan FPA fortsätta rehabiliteringen
3 månader efter beslutet.
10
Krävande medicinsk rehabilitering som ordnas av FPA
- innehåll
• Följer principen om god rehabiliteringspraxis
• vetenskaplig evidens för positiv effekt som kompletteras med allmänt
etablerade och erfarenhetsbaserade metoder
• ICF-klassifikationen används som referensram
• Grundar sig på särskild sakkunskap
• Är kundorienterad
• rehabiliteringen utgår från klientens behov och målsättningar som gäller
dagliga aktiviteter och delaktighet
• klienten deltar i planeringen av innehållet i och metoderna för sin egen
rehabilitering och det sätt på vilket rehabiliteringen genomförs
• rehabiliteringen genomförs enligt behov i klientens vardagsmiljö
11
Krävande medicinsk rehabilitering som ordnas av FPA
- innehåll
• Aktiv och funktionsinriktad
• betonar klientens egen aktivitet, stöder rehabiliteringen
i vardagen genom att engagera aktörerna
• Grundar sig på samverkan
• samverkan med klienten och klientens anhöriga och med andra
viktiga aktörer såsom klientens daghem, skola, servicehus eller
arbetsplats och klientens personliga assistent
• samverkan gör det möjligt att tillämpa förfaranden som främjar
rehabiliteringen
• fördelar för alla!
• Handledningsinriktat grepp
• Genomförs i form av terapi och multiprofessionella
rehabiliteringstjänster
12
Vilka rehabiliteringstjänster ingår i krävande
rehabilitering som ordnas av FPA?
Terapi:
• Individuell terapi, gruppterapi, flerformsterapi i grupp, dagrehabilitering
Rehabilitering i öppen eller sluten vård på en rehabiliteringsinrättning:
• Rehabiliterings- och anpassningskurser
(se fpa.fi>Samarbetspartner>Rehabiliteringstjänster>Sök rehabiliteringskurs)
• Multiprofessionell individuell rehabilitering
Vuxna:
Barn och unga:
Servicelinje för klienter med syn- och
hörselskador
Neurologisk servicelinje
Servicelinje för klienter med sjukdomar i
rörelseorganen eller reumatiska sjukdomar
Allmän servicelinje
Servicelinje för klienter med syn- och
hörselskador
Allmän och neurologisk servicelinje
Servicelinje för klienter med sjukdomar i
rörelseorganen eller reumatiska sjukdomar
(se fpa.fi>Samarbetspartner>Rehabiliteringstjänster>Standarder)
13
Vad kan ingå i terapi som ordnas inom ramen
för FPA-rehabilitering?
• Hembesök
• besök i klientens vardagsmiljö (familj, skola, daghem, servicehus etc.)
• behovet antecknas i rehabiliteringsplanen
• Handledningsbesök för anhöriga
•
•
•
•
handledningen ges i regel i samband med ett normalt terapibesök
av särskilda skäl, när det inte är ändamålsenligt att klienten deltar
behovet ska motiveras i rehabiliteringsplanen
ändring: nu också möjligt för vuxna klienter
• Samarbetsbesök
• terapeuterna kan genomföra klientens terapibesök tillsammans om klienten beviljats 2
eller flera terapier
gemensamma mål, handlingssätt, informationsutbyte, god praxis
• ingår i de beviljade besöken
• behovet behöver inte motiveras i rehabiliteringsplanen
14
Vad kan ingå i terapi som ordnas inom ramen
för FPA-rehabilitering?
• Nätverksbesök
• terapeuten kan göra hembesök och delta i uppgörandet av en rehabiliteringsplan,
en individuell plan i skolan för hur undervisningen ska ordnas (IP, på finska
HOJKS) eller en rehabiliteringsplan för barn som behöver särskilt stöd i
daghemmet, och även medverka vid utprovning av hjälpmedel eller instruktion i
hjälpmedelsanvändning i klientens vardagsmiljö
• kan genomföras med stöd av rehabiliteringsbeslutet
• behovet behöver inte motiveras i rehabiliteringsplanen
• Försök med motion och hobbyer
• rehabiliteringsverksamhet som hjälper klienten att klara vardagen
• samverkan med närstående
• bra att beakta och diskutera vid planeringen och skriva in i rehabiliteringsplanen
15
Hur kan man genomföra terapi som ordnas
inom ramen för FPA-rehabilitering?
• Handledningsinriktad terapi
•
•
•
•
samverkan och interaktion med närstående och det närmaste nätverket
funktionssätt i vardagen som stöder rehabiliteringen
antalet besök kan vara litet
kan genomföras sällan, eller intensivt i början och sedan
glesare, eller t.ex. i två perioder
• behovet antecknas i rehabiliteringsplanen
• Indelning i perioder och alternering med annan terapi
• terapin kan genomföras i perioder under ett år
• terapin kan genomföras i perioder under en lång tidsperiod i stället för att
fortsätta från ett år till ett annat
• man beaktar bl.a. orken, motivationen och att inte alltför många mål sätts upp
samtidigt
• behovet antecknas i rehabiliteringsplanen
• Tätare intervaller
16
• behovet antecknas i rehabiliteringsplanen
Krävande medicinsk rehabilitering som ordnas av
FPA - en rehabiliteringsplan enligt principen om god
rehabiliteringspraxis
• Uppgörs vid en enhet inom den offentliga hälso- och sjukvården, som
svarar för bedömningen av personens rehabiliteringsbehov, planeringen
och uppföljningen av rehabiliteringen och vid behov för den fortsatta vården
under rehabiliteringen
• rehabiliteringsplaner som uppgjorts i specialomsorgsdistrikten godkänns
• för rehabiliteringsplanerna från andra aktörer krävs kommunens godkännande för
att kommunen ska kunna förbereda sig på att ordna rehabilitering om det inte är
FPA som är skyldig att ordna rehabilitering
• Utarbetas av en läkare eller ett multiprofessionellt team
där en läkare ingår, i samråd med klienten och en anhörig
• Grundar sig på en övergripande bedömning av rehabiliteringsbehovet
• Uppgörs för 1–3 år
17
Krävande medicinsk rehabilitering som ordnas av
FPA - en rehabiliteringsplan enligt principen om god
rehabiliteringspraxis
• en sjukdom eller funktionsnedsättning samt ICD-diagnoskod eller -koder i
viktighetsordning med hänsyn till rehabiliteringen
• sjukdomens inledningsfas, utveckling och symtom, läkemedelsbehandling
• studier, arbete och övrig livssituation
• rehabilitering som genomförts tidigare, dess mål och effekter
• beskrivning av den aktuella funktionsförmågan (begränsningar och styrkor)
inom olika delområden av funktionsförmågan jämte undersöknings- och
mätresultat
• hjälpmedel
• inverkan av de personliga faktorerna och omgivningsfaktorerna på
aktiviteterna och delaktigheten samt på genomförandet av rehabiliteringen
• multiprofessionell bedömning av klientens funktionsförmåga och
rehabiliteringsbehov i mån av möjlighet
18
Krävande medicinsk rehabilitering som ordnas av
FPA - en rehabiliteringsplan enligt principen om god
rehabiliteringspraxis
• huvudmålen för rehabiliteringen
• behövlig rehabiliteringsservice med tillhörande konkreta och nåbara mål
som är viktiga för klienten samt rehabiliteringens tidtabell, längd, indelning i
perioder, alternering med annan terapi och intensitet jämte motiveringar
• behov av att genomföra terapin i klientens vardagsmiljö
• behov av att hänvisa klienten till någon annan verksamhet som stöder
rehabiliteringen
• utredning om barnets funktionsförmåga i daghemmet eller i skolan
• tjänster som ordnas av andra aktörer jämte samarbete
• uppföljningsplan och -aktör
• uppgifter om vårdenheten: kontaktperson för begäran om tilläggsutredning
och adress som beslutet ska skickas till
19
Krävande medicinsk rehabilitering som ordnas av FPA
- en rehabiliteringsplan enligt principen om god rehabiliteringspraxis
Vid behov ytterligare
• motivering för handledningsbesök vid terapi, och antal besök
• motivering för att en anhörig eller annan närstående ska delta i individuell
rehabilitering eller en kurs på en rehabiliteringsinrättning
• uppgifter om en eventuell serviceproducent
• uppgifter om behovet av yrkesinriktad rehabilitering
20
Krävande medicinsk rehabilitering som ordnas av FPA
- en rehabiliteringsplan enligt principen om god rehabiliteringspraxis
• Beaktar riktlinjerna för rehabilitering i rekommendationerna för god
medicinsk praxis och de nationella principer för god
rehabiliteringspraxis som gäller olika sjukdomsgrupper
• Lagen förutsätter att samarbetet mellan FPA och den offentliga
hälso- och sjukvården intensifieras för att ta fram en god
rehabiliteringspraxis
• Samarbete behövs också för att förbättra rehabiliteringsplanens
innehåll och kvalitet
21
Övergångsskede
• Efter lagändringen genomförs rehabiliteringen enligt gällande
standarder
• Om rehabiliteringen fortgår över årsskiftet 2015–2016 med
stöd av ett positivt rehabiliteringsbeslut föranleder
lagändringen inga åtgärder. Man behöver inte ha en ny
ansökning eller rehabiliteringsplan.
• Om FPA inte är ansvarig för ordnandet av den medicinska
rehabiliteringen ligger ansvaret på hälso- och sjukvården
(hälso- och sjukvårdslagen 1326/2010, 29 §)
22
