KVARKAN, toppen på ett isberg??

KVARKAN, toppen på ett isberg??
INTRODUKTION
•
•
•
•
•
•
•
Kvarka är en mycket smittsam luftvägsinfektion hos hästar!
Kvarkan är anmälningspliktig i Sverige, både vid klinisk misstanke och vid ställd
diagnos.
Under den senaste tioårsperioden har sjukdomen anmälts från ca 700 gårdar i
Sverige. Vilket gör att man kan anta att det rör sig om tusentals hästar i landet som
har haft kvarka under dessa år.
Drabbade besättningar får ett avbrott i verksamheten som kan pågå i månader på
grund av isolering och konvalescens.
Kvarkan kan orsaka stort och långvarigt lidande hos den drabbade hästen.
Akut ekonomisk kris har drabbat besättningar, ridskolor etc på grund av kvarkan.
Kvarkan utgör med andra ord ett reellt hot mot hästarnas välfärd och mot den
svenska hästnäringens verksamhet och ekonomi!!
Vad är kvarka?
•
•
•
•
•
.
•
•
•
Agens: Bakterien Streptococcus equi.
Gammal smittsam hästsjukdom, beskrevs redan år 1251!
Klassiska symptom: Hängig häst med tjockt snor, hosta,
feber och svullna lymfknutor med bölder.
”Mildare form”: kortvarig feber, lite eller inget näsflöde och
utan tydliga bölder (vanlig form både i Sverige och utomlands)!!
Smittspridning: Direkt eller indirekt kontaktsmitta (snor!) från :
- Häst som håller på att bli/är sjuk.
- Sjuk häst smittbärare minst 20 dagar (troligen mycket längre! ) efter
att den tillfrisknat.
- Dolda smittbärare.
Anmälningspliktig sjukdom.
Behandling : Isolering, febernedsättande, tvätta ev bölder, dricker!, eventuellet
antibiotika.
Komplikationer: Lunginflammation, immunoreaktion, bölder kan ge
andningsproblem, bölder i andra organ i kroppen (sk kastad kvarka), aborter, tysta
smittbärare.
Diagnostik
•
Odling av kvarka bakterier från svabb i näshålan blir tyvärr ofta falskt negativa för kvarka på grund
av:
- få kvarka bakterier finns på nässlemhinnan de först 2-3 dagarna.
- andra bakterier växer till på nässlemhinnan och ”döljer” kvarka bakterierna.
•
Nässköljprov och PCR-analys. En molekylärbiologisk metod som spårar smittämnets DNA. Kan även
ta sekret från bölder.
- 3 gånger större säkerhet att hitta kvarka bakterier hos akut sjuka hästar.
- bäst resultat att kombinera med ett odlingsprov.
•
Serologi, påvisande av antikroppar mot kvarka. Antikroppar hittas upp till ett par månader efter
smitta.
•
Studier SVA, Gittan Gröndal:
- 92% (!) av undersökta hästar var ännu smittbärare efter ”sedvanlig treveckors isolering”
efter kvarka.
- 58% av hästarna var smittbärare efter 6 veckors isolering
- tysta smittbärare kunde påvisas i upp till 2 år efter det akuta utbrottet = en tickande bomb!!
.
Skydda hästen mot Kvarka (och
andra smittor)
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Karantän- eller välkomststall för nya hästar. Tre veckor. (blodprov ?)
Friskintyg på nya hästar till stallet?
På tävling/träning så låt inte hästen ha noskontakt med andra hästar.
Rengör alltid händer noga, gärna med handsprit efter att du hanterat
andra hästar. Använd alltid engångshandskar vid sårvård.
Byt kläder och tvätta händer efter att du varit i annat stall.
Utrustning ska vara ordentligt rengjord.
Egna borstar, grimmor och grimskaft, träns, hinkar och vattenkärl till
varje häst.
Isolera genast hästar med feber, snuva och hosta eller som har andra
tecken på smittsam sjukdom.
Ha klara rutiner som respekteras av alla vad som gäller i ditt stall! Skriv
in i uppstallningsavtalet vad som gäller vid smitta i ditt stall!!
Smittskydd och Isolering
Kvarka är mycket smittsamt. Därför är det viktigt att snabbt säkerställa diagnosen för att kunna
vidta åtgärder för att begränsa smittspridningen.
Inga andra medel finns idag att bekämpa kvarka än genom korrekta smittskyddsåtgärder,
baserade på rätt kunskap!
•
•
•
I Sverige rekommenderar myndigheter och hästsportorganisationer 3 veckors isolering efter
genomgången kvarka.
Studier i USA, Storbritannien och i Sverige (SVA/SLU) visar alla att dessa rekommendationer
är otillräckliga och att nya rutiner gällande hantering av hästar efter kvarkautbrott behövs för
ett relevant smittskydd.
Om kvarkahästarna har flyttats till ett sjukstall ska det ursprungliga stallet hållas isolerat minst
10 dagar för att säkerställa att inga fler hästar har blivit smittade!
Statistik Kvarka 2015, Halland
Under den senaste tioårsperioden har antalet kvarka utbrott i hela landet varierat mellan
cirka 50 och 120 utbrott per år.
Kvarka i Halland 2015
•
•
•
Totalt antal misstänkta indexfall:
Konfirmerade streptococcus equi:
” Inte Kvarka”:
Streptococcus zooepidemikus:
Virus:
Okänt agens:
17
6
11
7
1
3
2012-14 hade Halland 8-10 misstänkta indexfall per år.
2016 har vi fått inrapporterat 3 misstänkta fall. 1 fall av strept. zooepidemikus och 2 fall utan uppgift om
agens.
Vad kan vi göra för att
STOPPA KVARKAN?
•
INFORMATION till hästfolket! Där finns många aspekter för hästhållare att beakta som tex
smittskydd, djurskydd, ekonomi, förstörda tävlings- träningsplaner och inte minst RESPEKT gentemot
andra hästägare
•
SMITTSPÅRNING både bakåt och framåt i tiden. Tidigare uppstallning?
•
LÄNSSTYRELSEN INFORMERAR regionala ridsportförbundet om misstänkta
indexfall??? Hallands Ridsportförbund vidarebefordrar informationen till tävlingsarrangörer,
Var kommer
hästen ifrån, import? Har den sjuka hästen varit på tävling, träning? Transporter? Var finns hästar som
varit i kontakt med den sjuka hästen? Har någon i stallet varit i kontakt med sjuka hästar? Informera
hovslagare, veterinär, massörer, tränare etc!
ridskolor och klubbar.
•
TÄVLINGSARRANGÖREN TAR ETT STÖRRE ANSVAR
från smittade stallar. Repressalier? Tuffare veterinärbesiktning?
•
VACCIN?
•
KRONISKA/TYSTA SMITTBÄRARE. Hitta dessa?
och stoppar eventuella ekipage
Vad säger lagen?
HYGIENREGLER för alla djurhållare:
• Reglerna gäller dig som till exempel har en anläggning med livsmedelsproducerande
djur,en kennel eller ett häststall. Det är mycket viktigt att alla som har djur eller arbetar
med djur försöker förebygga att smittspridning sker både mellan djur och mellan djur
och människor. ( SJV Föreskrifter och allmänna råd om förebyggande åtgärder avseende
hygien m.m för att förhindra spridning av zoonoser och andra smittämnen, K 112)
• Epizootilagen
FÖR VETERINÄR gäller:
• När en veterinär har klinisk misstanke om ”annan anmälningspliktig sjukdom” dvs
hästinfluensa typ A, kvarka, virusabort (centralnervös form) och virusarterit, ska detta
snarast anmälas till aktuell länsstyrelse, senast inom 5 dagar att indexfall har upptäckts.
(SJV föreskrifter om anmälningspliktiga djursjukdomar och smittämnen, K4)
• Epizootilagen (bekämpning av vissa smittsamma, anmälningspliktiga sjukdomar
sjukdomar)
SVENSK TRAVSPORT, HÄSTVÄLFÄRD, 2016-04-19
Det finns en hel del skillnader mellan travet och ridsporten.
För det första så gäller travets tävlingsreglemente 24/7, vilket inte
ridsportens reglemente gör.
I tävlingsreglementet (28§) ges Svensk Travsport och travsällskap rätt
att vidta åtgärder som bedöms nödvändiga för att förhindra
uppkomst och utbredning av smittosam sjukdom. Dessutom ska
tränare, hästägare, lokala epizootigrupper och transportörer följa
instruktioner i "Smittskyddsreglemente för Svensk Travsport".
Regelverket i sig ger travsporten möjlighet att agera vid smittor.
Vid varje travbana/licensområde ska det finnas en lokal
epizootigrupp. Normalt består gruppen av 3 personer: en veterinär,
sportchefen på travbanan och en tränare. Gruppen bestämmer om
de restriktioner som ska vidtas hos den tränare som är drabbad av
sjukdom bland hästar, eventuellt med stöd av Svensk Travsport.
Sportchefen har möjligheter att informera övriga aktiva i området så
de kan vidta förebyggande åtgärder. Informationen kan läggas upp
på travbanans hemsida men även massutskick till licensinnehavare är
en möjlighet.
Både sättet att hantera smittan när den väl händer och
informationen till övriga aktiva gör att vi inte får samma hysteri som
på ridhästsidan. En del i förklaringen kan också vara en mera
"professionell" hästhållning.
Mvh
Antti Rautalinko
veterinär
Länsstyrelsen Halland har tillsammans med SVA och Hushållningssällskapet Halland ansökt om projektstöd från landsbygdsprogrammet för:
”KVARKAPROGRAMMET HALLAND”
•
•
•
•
•
•
Pilotprojekt i Halland vilket skulle ligga till grund för ett nationellt program för utrotning av
kvarka i Sverige under ledning av SVA.
Engelsk förebild, STEP ( Startegy To Eradicate and Prevent Strangles, The British horse society,
2011).
Studieresa till Storbritannien, utbyte av ideer, inhämtande av kunskap och rutiner.
Enkät/intervjuer med stallar i Halland drabbade av kvarka de senaste tre åren.
Ta fram enkla rutiner och råd ”när nya hästar kommer till stallet ” för hästhållare.
Lägga upp ett bekämpningsprogram med bla serologiska tester av alla hästar i ett stall.
Certifikat då alla hästar testat negativt för kvarka minst två gånger. För att hålla detta krävs
vissa åtaganden av stallet samt ett ”belöningssystem”.
Halland ett lämpligt Pilotlän:
- Litet län
- Hästtätt, ca 14 000 hästar
- Tävlingsnivån en bit över medel, mycket aktiviteter
- Mycket transporter av hästar inom länet, utom länet, genom länet,
och utomlands
- Travbana som ytterligare ökar flödet av hästar i länet
MED ANDRA ORD: HALLAND HAR ETT FÖRVÄNTAT HÖGT SMITTRYCK I HÄSTVERKSAMHETEN !
VAD KAN VI GEMENSAMT GÖRA?
1. Tror du att det ”mörkas” kvarka ute i stallarna? Vad kan i så fall vara orsaken?
2.
Hur kan vi öka smittskyddstänket i hästsporten?
3.
Kan tävlingsarrangörer ta ett större ansvar för smittskydd? I så fall hur?