Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2014‐01‐17 Skrivtid:4 timmar Totalpoäng: 52 p Blodet och immunologi, 9 p Matspjälkningen, urinsystemet och vätskebalansen samt reproduktionen, 18p Cirkulationen, respirationen samt energiomsättning i vila och arbete, 25p OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget – ange istället skrivningsområde. Godkänd: 60 % av totala poängen Väl godkänd: 85 % av totala poängen Ange svaren för respektive område på separata skrivningspapper. Skriv kodnummer på varje ark du lämnar in. Skriv endast på ena sidan av arket. Frågeformuläret får behållas av studenten. Lycka till! Blodet och immunologi
1. Varför kan man inte ge erytrocyter med blodgrupp A till en som är 0? (1p)
2. Vad är ett antigen, definiera. (2p)
3. Beskriv kortfattat koagulationssystemet från inträffad skada till skadan är läkt. (3p)
4. Beskriv kortfattat nedbrytning och utsöndring av hemoglobin. (3p)
Matspjälkningen, urinsystemet och vätskebalansen samt reproduktionen
För flervalsfrågorna gäller att endast ett alternative är rätt och ger 2 p
1. Para ihop följande (t.ex. 1 – A):
(4p)
1. Epididymis
A. Pung
2. Cervix uteri
B. Näringsrikt sekret för spermier
3. Corpus spongiosum
C. Bitestikel
4. Tuba uterina, salpinx
D. Bröst
5. Vulva
E. Livmoderhals
6. Scrotum
F. Svällkropp kring mannens urinrör
7. Mamma
G. Äggledare
8. Prostata och sädesblåsor
H. Kvinnans yttre könsorgan
2. En krämbulle innehåller flera olika kolhydrater. Namnge två av dessa och gör en kortfattad
fysiologisk beskrivning av hur de spjälkas. Namnge både enzymer och olika
spjälkningsprodukter.
(4p)
3. För magsäcken gäller följande:
a. När mat finns i magsäcken, ventriculus, stimuleras produktionen av skyddande
bikarbonathaltigt slem från halsceller, HCl från parietalceller och trypsin från huvudceller.
b. När mat finns i magsäcken, ventriculus, stimuleras produktionen av skyddande
bikarbonathaltigt slem från halsceller, HCl från huvudceller och pepsinogen från parietalceller.
c. När mat finns i magsäcken, esophagus, stimuleras produktionen av skyddande
bikarbonathaltigt slem från halsceller, HCl från parietalceller och pepsinogen från huvudceller.
d. När mat finns i magsäcken, esophagus, stimuleras produktionen av skyddande
bikarbonathaltigt slem från halsceller, HCl från parietalceller och trypsin från huvudceller.
e. När mat finns i magsäcken, ventriculus, stimuleras produktionen av skyddande
bikarbonathaltigt slem från halsceller, HCl från parietalceller och pepsinogen från huvudceller.
4. För miktionsreflexen gäller följande:
a. Då urinblåsan fylls leds aktionspotentialer från kemoreceptorer i blåsans vägg via afferenta
neuron in till ryggmärgen vid S2-S3. I ryggmärgen har dessa neuron förbindelse med efferenta
parasympatiska neuron som kontraherar blåsmuskulaturen och relaxerar den inre sfinktern
(blåssfinktern).
b. Då urinblåsan fylls leds aktionspotentialer från sträckreceptorer i blåsans vägg via afferenta
neuron in till ryggmärgen vid S2-S3. I ryggmärgen har dessa neuron förbindelse med efferenta
parasympatiska neuron som kontraherar blåsmuskulaturen och relaxerar den inre sfinktern
(blåssfinktern).
c. Då urinblåsan fylls leds aktionspotentialer från sträckreceptorer i blåsans vägg via afferenta
neuron in till ryggmärgen vid L2-L3. I ryggmärgen har dessa neuron förbindelse med efferenta
parasympatiska neuron som kontraherar blåsmuskulaturen och relaxerar den inre sfinktern
(blåssfinktern).
d. Då urinblåsan fylls leds aktionspotentialer från sträckreceptorer i blåsans vägg via afferenta
neuron in till ryggmärgen vid S2-S3. I ryggmärgen har dessa neuron förbindelse med efferenta
sympatiska neuron som kontraherar blåsmuskulaturen och relaxerar den inre sfinktern
(blåssfinktern).
e. Då urinblåsan fylls leds aktionspotentialer från sträckreceptorer i blåsans vägg via afferenta
neuron in till ryggmärgen vid S2-S3. I ryggmärgen har dessa neuron förbindelse med efferenta
somatomotoriska neuron som kontraherar blåsmuskulaturen och relaxerar den inre sfinktern
(blåssfinktern).
5. Maryam har diarré. Hon visar upp följande artärgasvärden: pH 7,25, PCO2 5,0 kPa och HCO3
16 mmol/l (Normalvärden: pH 7,35-7,45, PCO2 5,0-5,6 kPa och HCO3 21-27 mmol/l).
a. Vilken syra-basbalansrubbning lider hon av?
(2p)
b. Det finns flera tänkbara uppkomstmekanismer för hennes syra-basbalansrubbning. Ange en.
(2p )
c. Vilken typ av lungkompensation brukar uppstå vid denna typ av syra-basbalansrubbning? (2p)
Cirkulationen, respirationen samt energiomsättningen i vila och arbete
1. Mellan vänster förmak och kammare finns en klaff
a. Vad heter denna klaff och vilken typ av klaff är det?
(2p)
b. Vilken funktion har klaffarna mellan förmak och kammar?
(1p)
c. Förklara vilken funktion kontraktion av papillarmusklerna har för klaffen mellan
förmak och kammar.
(1p)
2. Figuren nedan beskriver aktionspotentialen i retledningsceller i myocardiet.
a. Vad är det som är speciellt med dessa celler?
(1p)
b. Vilken funktion har retledningscellerna i myocaridet?
(1p)
3. Hjärtminutvolymen är en produkt av två faktorer.
a. Vilka är dessa två faktorer?
(1p)
b. Förklara så ingående du kan vilken effekt det autonoma nervsystemets sympatiska del
har på dessa båda faktorer.
(4p)
4.
a. Vilket kärl pekar pilen på (latinskt namn)?
(1p)
b. Beskriv hur kärlväggen i ett sådant kärl är uppbyggd.
(3p)
5. En inandning är en aktiv process som kräver kontraktion av inandningsmuskulaturen.
a. Vilka är de muskler som kontraherar för att luft ska kunna flöda in i lunga i vila?
(1p)
b. Förklara hur en kontraktion av dessa muskler kan leda till att luft flödar in i lungan.
(3p)
6. I en studentgrupp tävlar man om vem som kan hålla andan längst. Trots att Ingrid gärna
vill vinna tävlingen så börjar hon att andas efter 30s då det är hennes tur att försöka.
Förklara så ingående du kan den mekanism som får Ingrid att andas mot sin vilja. (3p)
7. Total energiomsättning (TEE) är summan av tre olika faktorer. A+B+C = TEE
a.Vilka är dessa faktorer (A, B och C)?
(1,5p)
b. Vilken av dessa faktorer ger upphov till den största variationen i TEE mellan
individer?
(0,5p)
8. Förklara hur det är möjligt att få en uppfattning om en persons energiomsättning genom
att mäta syreförbrukningen.
(1p)
