PSYKOLOGINS BIOLOGISKA
GRUNDER
Från grunden
• En del om gener och adferd
• Nervsystemets celler, kommunikation och
uppbyggnad
• Hjärnans funktion (väldigt kort…)
Ett par begrepp
• Genotyp
– De gener en individ har
• Fenotyp
– De egenskaper, evner etc, individen har
Psykologi och gener
• Heritabilitet
– Varför är vi olika?
• är det arv eller miljö?
• Genlänkning
– vilka gener är kopplade till en egenskap?
Heritabilitet
• Hur stort är det ärftliga bidraget till olikhet
mellan människor?
– Heritabilitet handlar inte om EN individs
egenskaper, utan om variation mellan personer
– Heritabilitet bidrar INTE till variation i antalet
öron
– Intelligens kan vara olika ärftligt i olika länder,
och vid olika åldrar
Genlänkning
• att identifiera specifika gener kopplade til
adferd eller egenskaper
– DRD4 och ADHD
• många psykologiska egenskaper bestäms av
flera gener i samspel med miljön
– vi ärver DNA, inte evner
Gen/miljö som komplement
• Fenylketonuri
– defekt gen för nedbrytning av fenylalanin
– Proteinrik mat (mycket fenylalanin) leder till
• Störd hjärnutveckling
• Mental retardation och för tidig död
Tvillingar och gener
• Monozygota (MZ) tvillingar har samma
genuppsättning
• Dizygota (DZ) tvillingar delar 50 % av
generna, precis som andra syskon
Tvillingar och adferdsgenetikk
• Om båda tvillingarna delar en egenskap är
de KONKORDANTA
• MZ-par bör vara konkordanta mycket oftare
än DZ-par om egenskapen är ärftlig
Några punkter
•
•
•
•
•
Nervsystemets celler
Neurons uppbyggnad
Neurons signaler
Neurons ”lagring” av information
Lite anatomi och funktionella nätverk
Nervsystemets celler (1)
• Glia (stödceller)
–
–
–
–
Elektrisk isolering (myelin)
Renhållning, t ex efter celldöd
Styr neuronvandring under hjärnans utveckling
Astrocyter, en sorts glia, bildar den skyddande
blod-hjärnbarriären
– Men ingen informationsbearbetning
Nervsystemets celler (2)
• Neuron
– Basen för kommunikation inom SNS
– Varierar mycket i storlek och form, men har en
genomgående grunduppbyggnad
Neuronets arkitektur
• Dendriter tar emot information
• Cellkropp (soma) tar emot och integrerar
information
• Axon transporterar information via
aktionspotentialer
• Presynaptiska terminaler (boutons) överför
information till nästa neuron
Klassifikation av neuron (1)
• Funktionell
– Sensoriska neuron för information till SNS
– Motoriska neuron för information från SNS
– Interneuron kopplar samman information
• Dendritform (till exempel)
– Pyramidalceller
– Stjärnformiga celler
Klassifikation av neuron (2)
• Neurotransmittorsystem
– Cholinerga: skelettmuskler, minne
– Noradrenerga: uppmärksamhet, årvåkenhet
– Dopaminerga: viljestyrd motorik, exekutiv
funktion, reward
– Serotonerga: sömn/vakenhet, stämningsläge
Kommunikation
• Dynamisk polarisering
– Elektriska signaler vandrar från dendriter
genom axon, inte tvärtom
• Neuron talar inte med vem som helst
– Organisation i specifika nätverk
• Neurokemisk anatomi
Två viktiga fenomen
• Vilopotentialen
– Neuronets beredskapstillstånd
• Aktionspotentialen
– Signalen till nästa neuron
Vilopotential
• Neuronet blir som ett batteri
– Insidan negativ
• Flera processer samverkar för att
upprätthålla vilopotentialen
– Koncentrationsdifferens
– Elektrisk potentialdifferens
– Na/K-pumpen
Aktionspotentialen
• Depolarisering av allt-eller-intet-typ,
likartad i hela CNS.
• Aktionspotentialer är alltid lika stora!
Signalstyrka kodas genom antal
aktionspotentialer.
• Initieras från axonets början
• Resultatet blir en frisättning av
transmittorsubstanser i synapsklyftan
Synapsen
• Neuronens mötesplats
– Egentligen en synapsklyfta
• Kommunikation i synapsen
– neurotransmittorer frisätts
– receptorceller av många olika slag tar emot och
bestämmer effekten av transmittorn
• Excitatorisk effekt ökar chans för aktionspotential
• Inhibitorisk effekt minskar chans för
aktionspotential
Synapser och informationslagring
• Hebbs synaps: två neuron som samaktiveras
tenderar att bilda ett mönster
• Med hjälp av glutamat och NMDA
sensitiseras mottagande neuron. Detta
innebär att det är mer känsligt för signaler
från det sändande neuronet.
• Detta kallas Long-Term Potentiation (LTP)
Nervsystemets organisation
• Centrala nervsystemet
– Hjärnan: cerebrum och cerebellum
– Ryggmärgen
• Perifera nervsystemet
– Somatiska: skelettmuskler, sensorik
– Autonoma nervsystemet: inre organ, körtlar
• Sympatiska
• parasympatiska
Autonoma nervsystemet (1)
• Två delar: sympatisk/parasympatisk del har
motsatta funktioner
– Sympatisk energimobiliserande:
fight/flight
– Parasympatisk energikonserverande:
fordøyelse, immunologisk respons
Autonoma nervsystemet (2)
• Tillsammans har de bl a följande funktioner:
–
–
–
–
Styr körtlar: saliv etc
Styr hjärta och blodkärl (kar): blodtryck etc
Styr broncher
Styr fordøyelse
Hjärnavbildning (imaging)
• Event-related potentials
– överlägsen tidsupplösning
• Funktionell MagnetResonansImaging
– strukturell och funktionell information
– god spatial upplösning
• Positron Emissions Tomografi (PET)
– god spatial upplösning
Lateralisering
• Motorik och sensorik kontralateralt ordnad
(vänster hjärnhalva styr höger hand)
• Språk huvudsakligen vänsterlateraliserat
– Prosodi höger, för att göra det svårare
• En del formperception högerlateraliserad
