Här bygger Saab ett europeiskt stridsflyg

Delar till det obemannade stridsflyget Neuron tillverkas i Saabs fabrik i
Linköping.
Foto: Stefan Kalm/Saab
Här bygger Saab ett
europeiskt stridsflyg
Svenska Saab är en viktig
deltagare i det europeiska
flygplansprojektet Neuron. Målet
är att ta fram ett obemannat
stridsflygplan som står sig mot
amerikanska projekt. För att
lyckas tvingas Saab samarbeta
med sina konkurrenter.
”Samarbetet är egentligen
viktigare än planet vi bygger”.
Saab är den näst största deltagaren i
det europeiska flygplansprojektet
Neuron, ett
försök att ta fram ett obemannat
stridsflygplan som ska kunna
konkurrera med amerikanska projekt.
Saabs del i samarbetet är dels att
konstruera avioniksystemet, dels att
bygga flygplanskroppen som man
räknar med att kunna leverera till
franska Dassault vid årsskiftet.
– Neuron ska egentligen inte
användas militärt, den byggs som en
demonstrator bara för att kunna visa
upp några nyckelförmågor som ska
kunna tillämpas inom spanings- och
attackuppdrag, som att den är
obemannad och har stealthegenskaper mot både radar och
NEURON
Längd: 9,5 meter.
Vingspann: 12,5 meter.
Vikt: 6 000 kilo.
Beväpning: Två
bombutrymmen inuti
flygplanet, ska även kunna
avfyra olika typer av
missiler.
Maxhastighet: Mach 0,8.
Projektet beräknas kosta
sammanlagt 405 miljoner
euro, där Sveriges del av
samarbetet kostar 75
miljoner euro som
delfinansieras med 66
miljoner från Saab och
resten från svenska staten.
HÄR ÄR NEURONS
KONKURRENTER:
1. Boeings Phantom Ray.
Konceptflygplan en storlek
större än Neuron som ska
flyga för första gången i
december. Framhålls som
ett flygplan med många
autonoma egenskaper, ska
infraröda sensorer, säger Jonas
Hamberg, projektledare för Saabs del
i Neuronsamarbetet.
bland annat kunna tanka i
luften med hjälp av
autopilot.
2. BAE Systems Taranis.
Till utseendet påminner flygplanet om
Ett obemannat
det amerikanska bombplanet Northrop
demonstratorflygplan vars
Grumman B-2 Spirit, men dess
konstruktion är snarlik
egenskaper som ett avsevärt mindre,
Neurons. Projektet
obemannat stealth-flygplan gör att
presenterades i somras och
projektet egentligen saknar värdiga
flygtesterna påbörjas under
motsvarigheter.
nästa år.
– Vi använder en form och ett
material som kan absorbera radar.
3. Northrop Grummans XFormen man måste ha för att uppnå
47 Pegasus. Ett mindre
stealth-egenskaperna är dock ganska
obemannat flygplan som
svår att arbeta med ur aerodynamisk
tillverkas av Northrop
synvinkel. Man får jobba med väldigt
Grumman på beställning av
US Navy för att kunna lyfta
små medel för att kunna kontrollera
från hangarfartyg.
flygplanet och justerar egentligen det
som räknas som felmarginaler när
man bygger konventionella flygplan.
Vi har ju ingen fena på Neuron och
styr egentligen bara med hjälp av
roder i bakre delen av vingarna, säger Jonas Hamberg.
Men den största omställningen för Saabs del har egentligen inte
handlat om stealth-material eller avancerad aerodynamik.
– Den stora skillnaden jämfört med när vi bygger JAS 39 Gripen är
att vi nu bara bygger en enda flygplanskropp, i motsats till
serieproduktionen i Gripenprojektet. Den stora utmaningen är att
göra det här på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt, säger Jonas
Hamberg.
Så ska Neuron se ut.
”Det viktigaste är att vi
gör det gemensamt”
Neuron byggs i ett omfattande samarbete mellan sex europeiska
länder av flygplanstillverkare som vanligtvis betraktar varandra som
konkurrenter.
– Det viktigaste med det här projektet är att vi gör det gemensamt,
samarbetet är egentligen viktigare än flygplanet som vi bygger. Det
finns inget europeiskt land som är tillräckligt stort för att på egen
hand kunna driva ett sådant här projekt, så vi måste jobba
tillsammans för att kunna konkurrera med amerikanerna, säger Jonas
Hamberg, projektledare för Saabs del i Neuronsamarbetet.
Franska Dassault, svenska Saab, grekiska HAI, schweiziska RUAG,
spanska EADS CASA och italienska Alenia får nu balansera mellan att
hålla sina affärshemligheter dolda samtidigt som de måste dela med
sig tillräckligt för att samarbetet ska
fungera.
– Det är mycket svårare att utveckla
ett flygplan tillsammans, det blir
mycket missförstånd och det har tagit
lång tid att hitta kompromisser som
fungerar för alla.
Jonas Hamberg, Saab.
Aktuellt betyg: