Tentamen
Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2
Kurskod: MC1002
Kursansvarig: Ulrika Arnersten
Datum: 2011-06-03
Skrivtid: 240 min
Totalpoäng: Sjuksköterskeprogrammet + akut och ambulansprogrammet + fristående 66p
Sjuksköterskeprogrammet registrerade ht 2009 65,5p
Sjuksköterskeprogrammet och akut och ambulansprogrammet
Cirkulation, 15p Olle Henriksson
Respiration, 7p Olle Henriksson
Reproduktion, 6p Olle Henriksson
Urinsystemet och vätskebalans, 11p Olle Henriksson
Matspjälkningssystemet, 11p Olle Henriksson,
Energiomsättning i vila och arbete, 5p Gabriella Eliasson
Blodet, 11p Rolf Pettersson (Besvaras ej av ssk som är reg. HT-09)
Endokrina systemet, 10,5p Per Odencrants (Besvaras endast av ssk som är reg. HT-09)
Godkänd: 60 % av totala poängen
Väl godkänd:85 % av totala poängen
OBS! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper
Skriv kodnummer på varje ark du lämnar in.
Börja varje nytt examinationsavsnitt på nytt ark.
Skriv endast på ena sidan av arket.
Frågeformuläret får behållas av studenten.
Tentorna hämtas i studentcentrum fr o m måndag den 20 juni.
Lycka till!
Cirkulation - Respiration - Reproduktion
Urinsystemet och vätskebalans - Matspjälkningssystemet
Olle Henriksson
För flervalsfrågorna gäller: Endast ett påstående per fråga är rätt och rätt svar ger 2p.
1. Ett blodkoagel har bildats i atrium dx. En bit av koaglet, en blodpropp
(embolus), lossnar och följer med blodströmmen ut ur hjärtat.
a. Ange, med medicinsk terminologi, namnet på ett blodkärl som blodproppen
passerar på vägen från hjärtat.
2p
b. Namnge de två klaffar i hjärtat som blodproppen passerar.
2p
c. Efter en stund fastnar proppen i ett kapillärnät. Vilket organ fastnar proppen i?
1p
2. För sinusknutan gäller följande:
a. Sinusknutan är belägen i höger förmak. Celler i sinusknutan bildar helt automatiskt
aktionspotentialer genom att positiva kalciumjoner diffunderar in och ger en depolarisering.
Diffusion av positiva kaliumjoner ut ur cellen ger sedan en repolarisation.
b. Sinusknutan är belägen i vänster förmak. Celler i sinusknutan bildar helt automatiskt
aktionspotentialer genom att positiva kaliumjoner diffunderar in och ger en depolarisering.
Diffusion av positiva kalciumjoner ut ur cellen ger sedan en repolarisation
c. Sinusknutan är belägen i höger förmak. Celler i sinusknutan bildar helt automatiskt
aktionspotentialer genom att positiva kaliumjoner diffunderar in och ger en depolarisering.
Diffusion av positiva kalciumjoner ut ur cellen ger sedan en repolarisation.
d. Sinusknutan är belägen i vänster förmak. Celler i sinusknutan bildar helt automatiskt
aktionspotentialer genom att positiva kalciumjoner diffunderar in och ger en depolarisering.
Diffusion av positiva kaliumjoner ut ur cellen ger sedan en repolarisation.
e. Sinusknutan är belägen i höger förmak. Celler i sinusknutan bildar helt automatiskt
aktionspotentialer genom att positiva kalciumjoner diffunderar in och ger en repolarisering.
Diffusion av positiva kaliumjoner ut ur cellen ger sedan en depolarisation.
3. Under kammardiastole sker följande:
a. Kammarkontraktion, stängning av fickklaffar, öppning av segelklaffar, passiv
kammarfyllnad ca 70%, förmakskontraktion som ger resten av kammarfyllnaden.
b. Kammarrelaxation, öppning av fickklaffar, stängning av segelklaffar, passiv
kammarfyllnad ca 70%, förmakskontraktion som ger resten av kammarfyllnaden.
c. Kammarrelaxation, stängning av fickklaffar, öppning av segelklaffar, passiv
kammarfyllnad ca 70%, förmakskontraktion som ger resten av kammarfyllnaden.
d. Kammarrelaxation, stängning av fickklaffar, öppning av segelklaffar, förmakskontraktion
som ger hela kammarfyllnaden.
e. Kammarkontraktion, öppning av fickklaffar, stängning av segelklaffar, förmakskontraktion
som ger hela kammarfyllnaden.
4. För kapillärer gäller följande:
a. Kapillärerna är kroppens minsta blodkärl. Kapillärväggen består av ett tjockt lager
endotelceller samt kraftig muskulatur. De flesta kapillärer tillåter passage av vatten och olika
lösta ämnen genom väggen.
b. Kapillärerna är kroppens minsta blodkärl. Kapillärväggen består av ett tjockt lager
endotelceller. De flesta kapillärer tillåter passage av vatten och olika lösta ämnen genom
väggen.
c. Kapillärerna är kroppens minsta blodkärl. Kapillärväggen består av ett tunt lager
endotelceller. De flesta kapillärer tillåter passage av vatten och olika lösta ämnen genom
väggen.
d. Kapillärerna är kroppens minsta blodkärl. Kapillärväggen består av ett tunt lager
endotelceller samt kraftig glatt muskulatur. De flesta kapillärer tillåter passage av vatten och
olika lösta ämnen genom väggen.
e. Kapillärerna är kroppens minsta blodkärl. Kapillärväggen består av ett tjockt lager
endotelceller samt kraftig tvärstrimmig muskulatur. De flesta kapillärer tillåter passage av
vatten och olika lösta ämnen genom väggen.
5. Du reser dig snabbt upp och det svartnar för ögonen en kort stund. Därefter mår du
som vanligt. Ge en kortfattad fysiologisk förklaring till händelsen.
4p
6. För alveolär ventilation gäller:
a. Den alveolära ventilationen = (andetagsvolymen – dead space) x andningsfrekvensen.
Större alveolär ventilation än vanligt benämns hyperventilation.
b. Den alveolära ventilationen = (andetagsvolymen – dead space) dividerat med
andningsfrekvensen. Större alveolär ventilation än vanligt benämns hyperventilation.
c. Den alveolära ventilationen = (andetagsvolymen – dead space) x andningsfrekvensen.
Större alveolär ventilation än vanligt benämns hypoventilation.
d. Den alveolära ventilationen = (andetagsvolymen – dead space) x andningsfrekvensen.
Mindre alveolär ventilation än vanligt benämns hyperventilation.
e. Den alveolära ventilationen = (andetagsvolymen + dead space) x andningsfrekvensen.
Större alveolär ventilation än vanligt benämns hyperventilation.
7. För gastransport gäller följande:
a. Största delen av den koldioxid som bildas vid cellernas energihantering transporteras i
blodet som bikarbonatjoner, bundna till erytrocyternas hemoglobin, och som vätejoner i
plasma.
b. Största delen av den koldioxid som bildas vid cellernas energihantering transporteras i
blodet som vätejoner, bundna till erytrocyternas hemoglobin, och som bikarbonatjoner i
plasma.
c. Största delen av den koldioxid som bildas vid cellernas energihantering transporteras i
blodet
som vätejoner, bundna till leukocyternas hemoglobin, och som bikarbonatjoner i plasma.
d. Största delen av den koldioxid som bildas vid cellernas energihantering transporteras i
blodet som vätejoner, bundna till erytrocyternas hemoglobin, och som vätejoner i plasma.
e. Största delen av den koldioxid som bildas vid cellernas energihantering transporteras i
blodet som bikarbonatjoner, bundna till erytrocyternas hemoglobin, och som bikarbonatjoner i
plasma.
8. När du joggar i motionsspåret ökar både andningsdjup och andningsfrekvens. Ge en
kortfattad fysiologisk förklaring.
3p
9. Para ihop följande (t.ex. 1 – A):
1.Corpus cavernosum
2.Östrogen
3.Gulkropp
4.Endometrium
5.Bartolins körtlar
6.Klimakterium
7.Sädesblåsor
8. Bitestikel
4p
A. Slemproduktion i slidmynningen
B. Livmoderslemhinna
C. Fruktosrikt sekret
D. Thecaceller och granulosaceller i ovarierna
E. Epididymis
F. Ökad risk för inkontinens och osteoporos
G. Corpus luteum, progesteron
H. Svällkropp i penis och klitoris
10. Ge en kortfattad förklaring till att testiklarna (testes) finns i en pung (scrotum)
utanför själva kroppen.
2p
11. För glomerulusfiltrationen gäller följande:
a. Om det hydrostatiska trycket i glomeruluskapillären är lägre än summan av det
hydrostatiska trycket i Bowmans kapsel och blodets kolloidosmotiska tryck så filtreras
proteinfri plasma ut i Bowmans kapsel
b. Om det kolloidosmotiska trycket i blodet är högre än summan av det hydrostatiska trycket i
Bowmans kapsel och det hydrostatiska trycket i glomeruluskapillären så filtreras proteinfri
plasma ut i Bowmans kapsel
c. Om det hydrostatiska trycket i Bowmans kapsel är högre än summan av det hydrostatiska
trycket i glomeruluskapillären och blodets kolloidosmotiska tryck så filtreras proteinfri
plasma ut i Bowmans kapsel
d. Om det hydrostatiska trycket i glomeruluskapillären är högre än summan av det
hydrostatiska trycket i Bowmans kapsel och blodets kolloidosmotiska tryck så filtreras
proteinfri plasma ut i Bowmans kapsel
e. Om det hydrostatiska trycket i glomeruluskapillären är lägre än summan av det
hydrostatiska trycket i Bowmans kapsel och det hydrostatiska trycket i proximala tululi så
filtreras proteinfri plasma ut i Bowmans kapsel
12. Om genomblödningen i njurarna minskar gäller följande:
a. Juxtaglomerulära apparaten frisätter renin till blodet. Renin omvandlar angiotensinogen till
angiotensin I. ACE omvandlar angiotensin I till angiotensin II. Angiotensin II stimulerar till
törst och frisättning av aldosteron från binjurebarken. Aldosteron har en natrium- och
vattensparande effekt i njurarna.
b. Juxtaglomerulära apparaten frisätter ADH till blodet. ADH omvandlar angiotensinogen till
angiotensin I. ACE omvandlar angiotensin I till angiotensin II. Angiotensin II stimulerar till
törst och frisättning av aldosteron från binjurebarken. Aldosteron har en natrium- och
vattensparande effekt i njurarna.
c. Juxtaglomerulära apparaten frisätter ADH till blodet. ADH omvandlar angiotensinogen till
angiotensin I. ACE omvandlar angiotensin I till angiotensin II. Angiotensin II stimulerar till
törst och frisättning av kortisol från binjurebarken. Kortisol har en natrium- och
vattensparande effekt i njurarna.
d. Juxtaglomerulära apparaten frisätter renin till blodet. Renin omvandlar angiotensinogen till
angiotensin I. ACE omvandlar angiotensin I till angiotensin II. Angiotensin II stimulerar till
törst och frisättning av kortisol från binjurebarken. Kortisol har en natrium- och
vattensparande effekt i njurarna.
e. Juxtaglomerulära apparaten frisätter renin till urinen. Renin omvandlar angiotensinogen till
angiotensin I. ACE omvandlar angiotensin I till angiotensin II. Angiotensin II stimulerar till
törst och frisättning av aldosteron från binjuremärgen. Aldosteron har en natrium- och
vattensparande effekt i njurarna.
13. För miktionsreflexen gäller följande:
a. Då urinblåsan fylls leds aktionspotentialer från kemoreceptorer i blåsans vägg via afferenta
neuron in till ryggmärgen vid S2-S4. I ryggmärgen har dessa neuron förbindelse med efferenta
parasympatiska neuron som kontraherar blåsmuskulaturen och relaxerar den inre sfinktern
(blåssfinktern).
b. Då urinblåsan fylls leds aktionspotentialer från sträckreceptorer i blåsans vägg via afferenta
neuron in till ryggmärgen vid L2-L4. I ryggmärgen har dessa neuron förbindelse med
efferenta parasympatiska neuron som kontraherar blåsmuskulaturen och relaxerar den inre
sfinktern (blåssfinktern).
c. Då urinblåsan fylls leds aktionspotentialer från sträckreceptorer i blåsans vägg via afferenta
neuron in till ryggmärgen vid S2-S4. I ryggmärgen har dessa neuron förbindelse med efferenta
parasympatiska neuron som kontraherar blåsmuskulaturen och relaxerar den inre sfinktern
(blåssfinktern).
d. Då urinblåsan fylls leds aktionspotentialer från sträckreceptorer i blåsans vägg via afferenta
neuron in till ryggmärgen vid S2-S4. I ryggmärgen har dessa neuron förbindelse med efferenta
sympatiska neuron som kontraherar blåsmuskulaturen och relaxerar den inre sfinktern
(blåssfinktern).
e. Då urinblåsan fylls leds aktionspotentialer från sträckreceptorer i blåsans vägg via afferenta
neuron in till ryggmärgen vid S2-S4. I ryggmärgen har dessa neuron förbindelse med efferenta
somatomotoriska neuron som kontraherar blåsmuskulaturen och relaxerar den inre sfinktern
(blåssfinktern).
14. Anna kräks. Hon visar upp följande artärgasvärden: pH 7,53, PCO2 5,6 kPa och
HCO3 32 mmol/l (Normalvärden: pH 7,35-7,45, PCO2 5,0-5,6 kPa och HCO3 21-27
mmol/l).
Vilken syra-basbalansrubbning lider hon av?
2p
15. Ali har en tarminfektion med diarré och feber. Han visar upp följande
artärgasvärden: pH 7,25, PCO2 5,0 kPa och HCO3 17 mmol/l (Normalvärden: pH 7,357,45, PCO2 5,0-5,6 kPa och HCO3 21-27 mmol/l).
a. Vilken syra-basbalansrubbning lider han av?
2p
b. Hur kommer hans lungor att försöka kompensera rubbningen?
1p
16. För transport av föda från munhålan gäller följande:
a. Från cavum oris transporteras födan via larynx och trachea till ventriculus.
Sväljningsreflexen och en peristaltisk rörelse i trachea är förutsättningen för att transporten
ska fungera.
b. Från cavum oris transporteras födan via pharynx och esophagus till vena cava.
Sväljningsreflexen och en peristaltisk rörelse i esophagus är förutsättningen för att transporten
ska fungera.
c. Från cavum oris transporteras födan via pharynx och esophagus till ventriculus.
Sväljningsreflexen och en peristaltisk rörelse i esophagus är förutsättningen för att transporten
ska fungera.
d. Från cavum oris transporteras födan via larynx och trachea till vena cava.
Sväljningsreflexen och en peristaltisk rörelse i trachea är förutsättningen för att transporten
ska fungera.
e. Från cavum oris transporteras födan via pharynx och esophagus till ventriculus.
Defekationsreflexen och en peristaltisk rörelse i esophagus är förutsättningen för att
transporten ska fungera.
17. För magsäcken gäller följande:
a. När mat finns i magsäcken, ventriculus, stimuleras produktionen av skyddande
bikarbonathaltigt slem från halsceller, HCl från parietalceller och trypsin från huvudceller.
b. När mat finns i magsäcken, ventriculus, stimuleras produktionen av skyddande
bikarbonathaltigt slem från halsceller, HCl från huvudceller och pepsinogen från
parietalceller.
c. När mat finns i magsäcken, ventriculus, stimuleras produktionen av skyddande
bikarbonathaltigt slem från halsceller, HCl från parietalceller och pepsinogen från
huvudceller.
d. När mat finns i magsäcken, esophagus, stimuleras produktionen av skyddande
bikarbonathaltigt slem från halsceller, HCl från parietalceller och trypsin från huvudceller.
e. När mat finns i magsäcken, ventriculus, stimuleras produktionen av skyddande
bikarbonathaltigt slem från halsceller, HCl från parietalceller och pepsinogen från G-celler.
18. För frisättningen av pancreassekret gäller följande:
a. I pancreas produceras galla som samlas upp i gallblåsan och portioneras ut i duodenum då
kymus finns där. CCK från duodenum stimulerar tömning av gallblåsan och får även Oddis
sfinkter att slappna av
b.I pancreas produceras galla som samlas upp i gallblåsan och portioneras ut i jejunum då
kymus finns där. CCK från jejunum stimulerar tömning av gallblåsan och får även Oddis
sfinkter att slappna av
c I pancreas produceras sekret som portioneras ut i duodenum då kymus finns där. Sekretin
från duodenum stimulerar sekretion av enzymhaltigt sekret medan CCK från duodenum
stimulerar bikarbonathaltig sekretion.
d. I pancreas produceras sekret som portioneras ut i jejunum då kymus finns där. CCK från
jejunum stimulerar sekretion av enzymhaltigt sekret medan sekretin från duodenum stimulerar
bikarbonathaltig sekretion.
e. I pancreas produceras sekret som portioneras ut i duodenum då kymus finns där. CCK från
duodenum stimulerar sekretion av enzymhaltigt sekret medan sekretin från duodenum
stimulerar bikarbonathaltig sekretion.
19. För fettspjälkningen gäller följande:
a. Spjälkningen påbörjas i munhålan av amylas från tungan. I duodenum finfördelas fettet av
gallsalter och spjälkningen fortsätter med hjälp av lipas från pancreas. Triglyceriderna
spjälkas till fettsyror och monoglycerider.
b. Spjälkningen påbörjas i munhålan av amylas från tungan. I duodenum finfördelas fettet av
gallsalter och spjälkningen fortsätter med hjälp av amylas från pancreas. Triglyceriderna
spjälkas till fettsyror och monoglycerider.
c. Spjälkningen påbörjas i munhålan av pepsin från tungan. I duodenum finfördelas fettet av
gallsalter och spjälkningen fortsätter med hjälp av lipas från pancreas. Triglyceriderna
spjälkas till fettsyror och monoglycerider.
d. Spjälkningen påbörjas i munhålan av lipas från tungan. I duodenum finfördelas fettet av
gallsalter och spjälkningen fortsätter med hjälp av lipas från pancreas. Triglyceriderna
spjälkas till fettsyror och monoglycerider.
e. Spjälkningen påbörjas i munhålan av lipas från tungan. I duodenum finfördelas fettet av
gallsalter och spjälkningen fortsätter med hjälp av trypsin från pancreas. Triglyceriderna
spjälkas till fettsyror och monoglycerider.
20. När du ätit en proteinrik måltid spjälkas proteinerna till aminosyror i magtarmkanalen. Gör en kortfattad fysiologisk beskrivning av spjälkningen.
3p
Energiomsättning i vila och arbete
Gabriella Eliason
1) Basal metabolism förkortas ofta BMR vilket står för basal metabolic rate
a) Vilken är definitionen på BMR?
b) Olika individer har olika BMR. Nämn 2 faktorer som bidrar till att BMR skiljer sig
åt mellan individer.
c) Två ytterligare faktorer finns som tillsammans med BMR utgör vår totala
energiomsättning under ett dygn. Vilka är dessa?
d) Ett sätt att mäta BMR är att mäta syrgaskonsumtionen. Förklara kortfattat hur
syrgaskonsumtion speglar energiförbrukning.
e) Varför bör en person inte somna då en mätning av BMR görs?
5p
Blodet
(Besvaras ej av ssk som är reg. HT-09)
Rolf Pettersson
1. Definiera vad ett antigen är.
2p
2. Nämn 2 väsentliga funktioner för lymfkärlen/lymfkörtlarna
2p
3. Vad kallas det ämnet som B-lymfocyterna tillverkar för att markera något som
skall tas om hand och ”förstöras”
1p
Endast ett påstående är helt korrekt i de följande grupperna. Om fler än en markering görs
blir det 0 poäng.
Erytrocyternas nedbrytningsprodukt kallas:
a. hemoglobin
b. bilirubin
c. koldioxid
d. galla
e. erytropoetin
Erytrocytens uppgift är att:
a. delta i koagulationssystemet
b. transportera överskottsvätska vis kapillärutbytet
c. transportera albumin och syrgas
d. transportera koldioxid och vatten
e. transportera koldioxid och syrgas
Koagulationssystemet behöver för att fungera:
a. vitamin C och K
b. vitamin K och albumin
c. albumin och kalk
d. vitamin K och kalk
e. vitamin C och kalk
Trombocytens uppgift är att:
a. initiera koagulation
b. försvara organismen mot virus
c. försvara organismen mot bakterier
d. förstärka trombineffekten
e. förstärka antitrombin effekten
I den röda benmärgen tillverkas:
a. koagulationsfaktorer och erytrocyter
b. albumin och leukocyter
c. erytrocyter och albumin
d. erytrocyter och leukocyter
e. erytrocyter och endotelceller
Albuminets uppgift i blodet är:
a. att vara transportprotein och delta i koagulation
b. att vara transportprotein och att ta tillbaka vatten till blodet
c. att ta tillbaka vatten till blodbanan och delta i koagulation
d. att ta tillbaka vatten till blodbanan och bilda fibrintrådar
e. att bilda fibrintrådar och delta i koagulation
Endokrina systemet
(Besvaras endast av ssk som är reg. HT-09)
Per Odencrants
1. Vilka tre olika grupper är hormonerna indelade i beroende på deras kemiska struktur? Ge
också exempel på minst ett hormon från varje grupp och dess fysiologiska effekter. 4,5p
2. På vilket sätt påverkar hypothalamus hypofysen till insöndring av hormon?
1p
3. Var syntetiseras neurohypofysens hormon, vilka är de och vad har de för fysiologiska
effekter?
5p
