Tentamen
Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2
Kurskod: MC1002
Kursansvarig: Eva Oskarsson (sjuksköterskeprogrammet)
Olle Henriksson (akut- och ambulanssjukvårdsprogrammet)
2011-01-17 Skrivtid 240 min
Totalpoäng: 61 p (OBS! 71 p för dig som skriver Endokrina systemet)
Sjuksköterskeprogrammet
Cirkulationssystemet, 11 p
Blodet och immunsystemet, 10 p
Urinsyst,vätskebalans och resp.system, 21 p
Matspjälkningssystemet, 10 p
Energiomsättning i vila och arbete, 5 p
Reproduktionssystemet, 4 p
Endokrina systemet, 10 p
Akut- och Ambulansprogrammet
Cirkulationssystemet, 11 p
Blodet och immunsystemet, 10 p
Urinsyst,vätskebalans och resp.system, 21 p
Matspjälkningssystemet, 10 p
Energiomsättning i vila och arbete, 5 p
Reproduktionssystemet, 4 p
Torbjörn Bengtsson
Rolf Pettersson (Besvaras inte av stud reg.HT-09)
Per Odencrants
Olle Henriksson
Gabriella Eliason
Olle Henriksson
Olle Henriksson (Endast för dig som var reg. HT-09 och
gör omtenta)
Olle Henriksson
Olle Henriksson
Olle Henriksson
Olle Henriksson
Gabriella Eliason
Olle Henriksson
OBS! Ange lärare samt avsnittsrubrik (ex. Torbjörn Bengtsson Cirkulationssystemet)
på varje grönt omslag
Godkänd: 60 % av totala poängen
Väl godkänd:85 % av totala poängen
OBS ! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper
Skriv kodnr på varje ark du lämnar in.
Börja varje nytt examinationsavsnitt på nytt ark.
Skriv endast på ena sidan av arket.
Frågeformuläret får behållas av studenten.
Lycka till!
Cirkulationssystemet
Sjukskötprog, Torbjörn B
Akut- och ambulansprog, Olle H
1. Cirkulationssystem är något som alla högre organismer är starkt beroende av, inklusive
människan. Ange minst tre olika uppgifter som cirkulationssystemet har hos människan!
3p
2. Namnge hjärtats olika avdelningar/strukturer och dess in- och utgående kärl (a-l)
6p
3. Hjärnan, skelettmuskulaturen, huden och magtarmkanalen behöver kontinuerlig blodförsörjning.
Hur ser blodtillförsel till dessa organ ut vid vila efter en måltid respektive vid hårt kroppsarbete?
3p
Blodet och immunsystemet
Sjukskötprog, Rolf P
Akut- och ambulansprog, Olle H
1. Vilket är det blodbildande organet hos vuxen och var i kroppen finns detta? 2p
2. Beskriv kortfattat nedbrytning och utsöndring av hemoglobin
4p
3. Var hittar vi normalt hos människa ansamling av lymfkörtlar (ange 2 platser) 1p
4. Förklara vad ett antigen är.
1p
5. Vilken uppgift har våra trombocyter?
1p
6. Vilket vitamin är nödvändigt för att koagulationssystemet skall fungera?
1p
Urinsystemet, vätskebalansen o respirationssystemet
Sjukskötprog, Per O
Akut- och ambulansprog, Olle H
1. Visa hur man kan beräkna
A) Minutventilation.
1p
B) Alveolär ventilation.
2p
C) För att få en uppfattning om patientens ventilation, vilket är viktigast att veta,
minutventilationen eller den alveolära ventilationen, motivera varför i ditt svar.
1p
A) Disa som är lungsjuk har en försämrad alveolärventilation (låg),.
Vad kallas den syra – bas balansrubbning som kan uppstå vid låg alveolär ventilation
(hypoventilation) ?
1p
B) Ange för följande parametrar om högt, lågt eller normalt med tanke på den syrabasbalansrubbning som kan ha uppstått enl. svar i fråga 2 A.
pH
PCO2
2p
2. Vad är surfactant och vilken betydelse har det för lungornas compliance och
andningsarbetet?
3p
3. Respirationscentrum stimuleras av ”impulser” från kemoreceptorer.
A) Vad stimulerar normalt vårt respirationscentrum och var hittar du receptorerna för
detta stimulus ?
2p
B) Med tanke på dessa receptorers placering så har dessa receptorer ett speciellt namn,
vilket
1p
4. Vilka är njurarnas fysiologiska funktioner, räkna upp minst 4, ge också exempel på dessa
fysiologiska funktioner.
4p
5. Ge exempel på två hormon som är inblandade i regleringen av vätske och elektrolytbalansen,
i svaret skall ingå var hormonerna bildas, vad som stimulerar till deras insöndring till blodet
samt hormonerna s fysiologiska effekter.
4p
Matspjälkningssystemet
Sjukskötprog, Olle H
Akut- och ambulansprog, Olle H
Endast ett alternativ per fråga är rätt och ger 2p
1. För transport av föda från munhålan gäller följande:
a. Från cavum oris transporteras födan via pharynx och esophagus till ventriculus.
Sväljningsreflexen och en peristaltisk rörelse i esophagus är förutsättningen för att
transporten ska fungera.
b. Från cavum oris transporteras födan via pharynx och esophagus till vena cava.
Sväljningsreflexen och en peristaltisk rörelse i esophagus är förutsättningen för att
transporten ska fungera.
c. Från cavum oris transporteras födan via larynx och trachea till ventriculus.
Sväljningsreflexen och en peristaltisk rörelse i trachea är förutsättningen för att
transporten ska fungera.
d. Från cavum oris transporteras födan via larynx och trachea till vena cava.
Sväljningsreflexen och en peristaltisk rörelse i trachea är förutsättningen för att
transporten ska fungera.
e. Från cavum oris transporteras födan via pharynx och esophagus till ventriculus.
Defekationsreflexen och en peristaltisk rörelse i esophagus är förutsättningen för att
transporten ska fungera.
2. För magsäcken gäller följande:
a. När mat finns i magsäcken, ventriculus, stimuleras produktionen av skyddande
bikarbonathaltigt slem från halsceller, HCl från parietalceller och trypsin från
huvudceller.
b. När mat finns i magsäcken, ventriculus, stimuleras produktionen av skyddande
bikarbonathaltigt slem från halsceller, HCl från huvudceller och pepsinogen från
parietalceller.
c. När mat finns i magsäcken, esophagus, stimuleras produktionen av skyddande
bikarbonathaltigt slem från halsceller, HCl från parietalceller och pepsinogen från
huvudceller.
d. När mat finns i magsäcken, ventriculus, stimuleras produktionen av skyddande
bikarbonathaltigt slem från halsceller, HCl från parietalceller och pepsinogen från
huvudceller.
e. När mat finns i magsäcken, esophagus, stimuleras produktionen av skyddande
bikarbonathaltigt slem från halsceller, HCl från parietalceller och trypsin från
huvudceller.
3. För fettspjälkningen gäller följande:
a. Spjälkningen påbörjas i munhålan av amylas från tungan. I duodenum finfördelas
fettet av gallsalter och spjälkningen fortsätter med hjälp av lipas från pancreas.
Triglyceriderna spjälkas till fettsyror och monoglycerider.
b. Spjälkningen påbörjas i munhålan av lipas från tungan. I duodenum finfördelas
fettet av gallsalter och spjälkningen fortsätter med hjälp av lipas från pancreas.
Triglyceriderna spjälkas till fettsyror och monoglycerider.
c. Spjälkningen påbörjas i munhålan av amylas från tungan. I duodenum finfördelas
fettet av gallsalter och spjälkningen fortsätter med hjälp av amylas från pancreas.
Triglyceriderna spjälkas till fettsyror och monoglycerider.
d. Spjälkningen påbörjas i munhålan av pepsin från tungan. I duodenum finfördelas
fettet av gallsalter och spjälkningen fortsätter med hjälp av lipas från pancreas.
Triglyceriderna spjälkas till fettsyror och monoglycerider.
e. Spjälkningen påbörjas i munhålan av lipas från tungan. I duodenum finfördelas
fettet av gallsalter och spjälkningen fortsätter med hjälp av trypsin från pancreas.
Triglyceriderna spjälkas till fettsyror och monoglycerider.
4. För frisättningen av galla gäller följande:
a. I levern produceras galla som samlas upp i gallblåsan och portioneras ut i
duodenum då kymus finns där. CCK från duodenum stimulerar tömning av gallblåsan
och får även Oddis sfinkter att slappna av
b. I levern produceras galla som samlas upp i gallblåsan och portioneras ut i jejunum
då kymus finns där. CCK från jejunum stimulerar tömning av gallblåsan och får även
Oddis sfinkter att slappna av
c. I levern produceras galla som samlas upp i gallblåsan och portioneras ut i ileum då
kymus finns där. CCK från ileum stimulerar tömning av gallblåsan och får även Oddis
sfinkter att slappna av
d. I levern produceras galla som samlas upp i gallblåsan och portioneras ut i
duodenum då kymus finns där. CCK från duodenum stimulerar tömning av gallblåsan
och får även Oddis sfinkter att dras ihop
e. I levern produceras galla som samlas upp i gallblåsan och portioneras ut i duodenum
då kymus finns där. Sekretin från duodenum stimulerar tömning av gallblåsan och får
även Oddis sfinkter att slappna av
5. För duodenum gäller följande:
a. I duodenum mynnar varken ductus choledochus eller ductus pancreaticus.
b. I duodenum mynnar både ductus choledochus och ductus pancreaticus i samma
papill.
c. I duodenum mynnar ductus choledochus men ej ductus pancreaticus.
d. I duodenum mynnar ductus pancreaticus men ej ductus choledochus.
e. I duodenum mynnar både ductus choledochus och aqueductus cerebri i samma
papill.
Energiomsättning i vila och arbete
Sjukskötprog, Gabriella E
Akut- och ambulansprog, Gabriella E
1) Anna 32 år och Johan 45 år har gjort en indirekt kalometri mätning för att bestämma
sin BMR. Det visar sig att Anna har en betydligt lägre BMR än Johan.
a) Vad är BMR?
b) Föklara kortfattat vad en indirekt kalometri mätning innebär.
c) Nämn två faktorer som tros ha bidragit till Annas lägre värde.
4p
2) Den största variationen i total energiomsättning utgörs av fysiska aktivitetsnivån. Vilka
faktorer, förutom energiförbrukning vid fysisk aktivitet, bidrar till den totala energi
omsättningen?
1p
Reproduktionssystemet
Sjukskötprog, Olle H
Akut- och ambulansprog, Olle H
Endast ett alternativ per fråga är rätt och ger 2p
1. För ägglossning och befruktning gäller följande:
a. Ägglossningen inträder vanligtvis under dag 10 hos en kvinna med 24 dagars
menstruationscykel och under dag 16 vid 30 dagars cykel. Ägget är befruktningsdugligt i 1224 timmar.
b. Ägglossningen inträder vanligtvis under dag 12 hos en kvinna med 24 dagars
menstruationscykel och under dag 15 vid 30 dagars cykel. Ägget är befruktningsdugligt i 1224 timmar.
c. Ägglossningen inträder vanligtvis under dag 10 hos en kvinna med 24 dagars
menstruationscykel och under dag 16 vid 30 dagars cykel. Ägget är befruktningsdugligt i 2472 timmar.
d. Ägglossningen inträder vanligtvis under dag 12 hos en kvinna med 24 dagars
menstruationscykel och under dag 15 vid 30 dagars cykel. Ägget är befruktningsdugligt i 2448 timmar.
e. Ägglossningen inträder vanligtvis under dag 14 hos en kvinna med 24 dagars
menstruationscykel och under dag 14 vid 30 dagars cykel. Ägget är befruktningsdugligt i 1224 timmar.
2. För blodflödet i könsorganen gäller:
a. Vid erotisk stimulering aktiveras sympatiska nerver som utgår från ryggmärgen vid S2-S4.
Detta leder till dilatation av den erektila vävnadens artärer. Vävnaden fylls med blod och
trycket blir så högt att vener, som i vanliga fall leder blod från vävnaden, kläms ihop.
För att avsluta erektionen aktiveras parasympatiska nerver så att artärerna dras ihop. Venerna
leder då blodet bort från den erektila vävnaden.
b. Vid erotisk stimulering aktiveras parasympatiska nerver som utgår från ryggmärgen vid S2S4. Detta leder till dilatation av den erektila vävnadens artärer. Vävnaden fylls med blod och
trycket blir så högt att vener, som i vanliga fall leder blod från vävnaden, kläms ihop.
För att avsluta erektionen aktiveras sympatiska nerver så att artärerna dras ihop. Venerna
leder då blodet bort från den erektila vävnaden.
c. Vid erotisk stimulering aktiveras sympatiska nerver som utgår från ryggmärgen vid S2-S4.
Detta leder till dilatation av den erektila vävnadens vener. Vävnaden fylls med blod och
trycket blir så högt att artärer, som i vanliga fall leder blod från vävnaden, kläms ihop.
För att avsluta erektionen aktiveras parasympatiska nerver så att venerna dras ihop. Artärerna
leder då blodet bort från den erektila vävnaden.
d. Vid erotisk stimulering aktiveras parasympatiska nerver som utgår från ryggmärgen vid S2S4. Detta leder till dilatation av den erektila vävnadens vener. Vävnaden fylls med blod och
trycket blir så högt att artärer, som i vanliga fall leder blod från vävnaden, kläms ihop.
För att avsluta erektionen aktiveras sympatiska nerver så att venerna dras ihop. Artärerna
leder då blodet bort från den erektila vävnaden.
e. Vid erotisk stimulering aktiveras parasympatiska nerver som utgår från ryggmärgen vid S2S4. Detta leder till dilatation av den erektila vävnadens artärer. Vävnaden fylls med blod och
trycket blir så högt att vener, som i vanliga fall leder blod från vävnaden, kläms ihop.
För att avsluta erektionen aktiveras somatiska nerver så att artärerna dras ihop. Venerna leder
då blodet bort från den erektila vävnaden.
Endokrina systemet
Sjukskötprog, Olle H
1. Para ihop följande: 4p
1 Ovarier
A GH
2 Tallkottkörtel
B T3 och T4
3 Adenohypofys
C Östrogen
4 Tyreoidea
D Melatonin
5 Paratyreoidea
E Kortisol och Aldosteron
6 Njurar
F Testosteron
7 Binjurebark
G Erytropoetin och Kalcitriol
8 Testiklar
H PTH
För flervalsfrågan gäller: Endast ett påstående är rätt och rätt svar ger 2p.
2. För glukoskoncentrationen i blodet gäller följande:
a. Vid ökad glukoskoncentration frisätts insulin från pancreas vilket snabbt leder till
normaliserad glukoskoncentration.
b. Vid minskad glukoskoncentration frisätts insulin från pancreas vilket snabbt leder
till normaliserad glukoskoncentration.
c. Vid ökad glukoskoncentration frisätts glukagon från pancreas vilket snabbt leder till
normaliserad glukoskoncentration.
d. Vid ökad glukoskoncentration frisätts insulin från hepar vilket snabbt leder till
normaliserad glukoskoncentration.
e. Vid minskad glukoskoncentration frisätts glukagon från hepar vilket snabbt leder till
normaliserad glukoskoncentration.
3. Från neurohypofysen frisätts två hormon.
a. Ange namnen på dessa båda hormon. 1p
b. Välj ut ett av neurohypofyshormonerna och beskriv kortfattat
frisättningsmekanismen samt vad det har för uppgift i kroppen. 3p
