Perspektiven och Immunologi
Projektarbete vid högskolepedagogisk utbildning – modul 3
HT-2004
Peter Hellman
Gunilla Nordin Fredrikson
Hälsa och Samhälle
Bakgrund:
Orden immunologi och immunitet kommer från latinets "immunitas", som betyder förskonad
eller befriad och handlar om vårt försvar mot infektioner. I vår omgivning finns en mängd
olika sjukdomsframkallande mikroorganismer såsom bakterier, virus, svampar och parasiter.
Immunsystemets viktigaste funktion är att försvara oss mot dessa. Redan när vi föds är vi
utrustade med icke-specifika immunmekanismer som skyddar oss, men med tidens gång
förvärvar vi även ett immunförsvar som är mer specifikt, vilket utgör ett mer effektivt försvar
mot dessa oönskade inkräktare. Dock kan immunsystemet också orsaka sjukdom och
vävnadsskada, såsom vid allergier och autoimmuna sjukdomar.
Vi har valt att undersöka möjligheten att integrera de tre perspektiven (Genus, Etnicitet och
Miljö) vid undervisningen i immunologi, när autoimmuna sjukdomar samt allergi diskuteras i
kursen.
Genus:
Det bör påpekas att under denna rubrik kommer framförallt det biologiska könet att avhandlas
i samband med föreläsningar. En något spekulativ koppling mellan genus och immunförsvaret
skulle dock följande kunna utgöra. I en nyligen publicerad artikel diskuterar författarna
övervikt som ett tillstånd av kronisk inflammation (1). Andra studier har därtill visat att
fettvävnad kan tillverkar ämnen som ingår i den inflammatoriska processen, vilka signifikant
korrelerar med body mass index (BMI) hos överviktiga individer (2). Dessa inflammatoriska
ämnen i kombination med en rad andra faktorer ex. ett överskott av syre radikaler på grund av
ett för stort kaloriintag, kan ha betydelse för utvecklingen av diabetes typ 2. I den allmänna
debatten tycks konsensus råda att incidensen av antalet fall av diabetes typ 2 ökar mycket
snabbt hos barn.
För att nu försöka knyta ihop immunförsvaret, övervikt, diabetes typ 2 och genus påstår en av
författarna till denna sammanställning (Peter H.) helt ovetenskapligt att i de flesta svenska
hem anses matinköpen vara en ”kvinnosyssla??”. Kan därmed riktad information till kvinnor
angående den förmodade kopplingen mellan födointag, övervikt och det ökande antalet
etablerade fall av diabetes typ 2 hos barn bromsa utvecklingen?
Det biologiska könet är diskuterat i en rad artiklar vilka behandlar skillnaden i hormonprofil
mellan män och kvinnor (3). Denna ”olikhet” i hormonproduktion har naturligtvis många
effekter. En är att sörja för en lyckad graviditet utan några avstötningsreaktioner. Betänk att
en graviditet faktiskt är en blandning av känd vävnad (ur immunförsvarets perspektiv),
2
mammans egen (äggcellen) samt okänd vävnad från pappan (spermien). Denna främmande
vävnad skulle mycket väl kunna utgöra grund för en immunreaktion i vilken graviditeten
kommer att förstöras och avstötas. Frågan är då, varför accepterar immunförsvaret hos
kvinnan, den blivande mamman, denna främmande vävnaden som faktiskt spermien med dess
innehåll av genetiskt material utgör? Under en graviditet kommer kvinnan att tillverka
hormoner, vilka har olika effekter på våra immunförsvarsceller. Förenklat kan man säga att
den gravida kvinnans immunförsvar ”styrs” så att hennes immunförsvar inte ”ser”
graviditeten. Kvinnans hormonproduktion i samband med en graviditet kommer därför att
förblinda immunförsvarsceller som annars hade reagerat på den okända vävnaden som
pappans spermie innehåller.
En annan koppling mellan skillnader i hormonproduktion mellan kvinnor och män skulle
kunna vara kvinnors överrepresentation vid autoimmuna sjukdomar. Vid en
autoimmunsjukdom har den drabbade individens immunförsvar ”bestämt” sig för att angripa
den egna vävnaden ex. betaceller i bukspottskörteln vilket kommer att ge upphov till
insulinberoende diabetes (diabetes typ 1). Enligt uppgift så är kvinnans könshormoner
(framförallt östrogen) möjligtvis involverade i en sådan sjukdomsutveckling då dessa
stimulerar de mekanismer som leder fram till antikroppsproduktion (4). Därmed kan kvinnor
löpa en ökad risk för att även producera antikroppar riktade mot den egna vävnaden, så
kallade autoantikroppar. Detta då immunförsvaret har uppfattat den egna vävnaden, ex.
knäskålen som främmande, vilket ger upphov till en autoimmun inflammationsprocess.
Etnicitet:
I en nyligen läst artikel presenteras data som visar skillnader mellan etiopiska vuxna män och
kvinnor (HIV-neg.) härstammande från olika byar och holländska individer (framgår ej om
detta är män eller kvinnor men dom var alla HIV-neg.) och deras uppsättning av olika
immunförsvarsceller (5). Att det finns olikheter mellan olika befolkningsgrupper och uttryck
av immunförsvarsceller skulle kunna innebära olika förmåga att reagera mot olika antigen
(bakterier, virus m.m.). En liknelse skulle kunna vara att jämföra två arméer där den ena
består till största delen av stridsflygplan och den andra använder sig mest av stridsvagnar
denna skillnad borde innebära olika försvars- samt anfallsförmåga mellan dessa arméer. På
samma sätt kan vi säga att immunförsvaret består av olika ”stridsförband”, vårt försvar är
mest effektivt då både ett så brett spektrum av stridsförmågor samt den nödvändiga mängden
kan uppbringas. I den nämnda artikeln har författarna observerat att den etiopiska
populationen i sig är heterogen, dom uppvisar olika mängd av olika immunförsvarsceller samt
3
i jämförelse med den holländska populationen uppvisar ett sådant spektrum av ”stridsförband”
att författarna spekulerar i att en HIV-infektion snabbare skulle sprida sig i den etiopiska
populationen. För att sammanfatta artikeln så kan inte immunologiska data hämtade ifrån en
befolkningsgrupp extrapoleras till att även gälla andra befolkningsgrupper.
Det har föreslagits i några studier att immunisering skulle kunna bidra till en ökad risk för
allergi, medan andra hävdar att det istället kan ge en skyddande effekt. I en nyligen publicerad
översiktartikel diskuteras att etniciteten kan vara den bidragande orsaken till vilken känslighet
man har för immunmodulatoriska effekter vid vaccinering (6). Det har visat sig att personer
som migrerar från tropiska områden till mer tempererade drabbas oftare av astma än
lokalbefolkningen, även om de lever under samma sociala förhållanden. Troligtvis är detta
beroende på att deras genetiska bakgrund lämpar sig väl i en omgivning med många olika
parasiter. Emellertid, när de flyttar till en ”renare” miljö kommer deras genuppsättning istället
resultera i en ökad risk att drabbas av allergier. Denna skillnad har även visat sig ha betydelse
vid vaccinering, då barn från tropikerna som vaccineras med BCG även får ett skydd mot
allergier. Däremot tycks inte denna koppling finnas hos barn från västvärlden.
Miljö:
I två pågående studier, BAMSE- projektet samt Flora-studien, görs försök att sammanställa
hur miljön påverkar en möjlig utveckling av olika allergiska tillstånd.
BAMSE-projektet följer 4000 barn i Stockholmsområdet och är ett av världens största
allergiprojekt. Projektet kommer att försöka besvara några av de många frågställningar kring
utvecklingen av allergiska tillstånd hos barn.
Flora-studien vilken skulle ses som en delstudie i BAMSE-projektet startades då skillnad i
mag-tarmkanalens antikroppsuttryck mellan egyptiska barn och europeiska barn kunde
observeras. De egyptiska barnen har sällan allergier och med tanke på att dessa har större
mängd antikroppar i saliven hoppas forskarna att förstå den eventuella kopplingen mellan
tidig kontakt med vissa tarmbakterier och skydd mot allergier. Tidig exponering för
tarmbakterier skulle kunna ”styra” immunförsvaret i en riktning som inte leder till utveckling
av allergier. De bakterier som idag främst hittas hos de västerländska spädbarnen kommer
främst från huden, vilket skulle kunna antyda att vi helt enkelt tvättat bort alla avföringsrester
och därmed inte sprider några tarmbakterier som kan vara av vikt för att förhindra utveckling
av allergier.
Både typ 1 och typ 2 diabetes ökar mycket snabbt i stora delar av världen. Det har visat sig att
endast hälften av de nya fallen kan förklaras av genetiska faktorer, vilket föreslår att även
4
miljöfaktorer kan vara bidragande orsaker till sjukdomarna (7). Nya data visar på att förutom
mikroorganismer kan toxiska substanser i omgivningen ligga bakom ökningen. Vid typ 1
diabetes har ett högt intag av nitriter, nitrater och nitrosaminer (framförallt hos män), såväl
som höga serumnivåer av polyklorerade bifenyler (PCB) en koppling till ökad risk att drabbas
av sjukdomen. Vid typ 2 diabetes sågs ett samband med hög exponering av arsenik.
Emellertid påpekar författarna att resultaten endast föreslår denna association då de inte är
konklusiva. De anser dock att fler kontaminerande substanser förtjänar att studeras i vidare
undersökningar, då de tycks ha en roll vid utvecklingen av diabetes.
Tvärvetenskaplighet
En intressant tanke som kom upp i samband med en gruppdiskussion var att utnyttja andra
områdens kompetens. En möjlighet skulle kunna vara att ha någon form av utbyte över de
olika områdesgränserna. En lärare, i detta fall en immunolog, kunde komma till en
genusvetenskaplig kurs och hålla en kort föreläsning och sedan tillsammans med studenterna
och den ordinarie läraren på kursen försöka sig på att problematisera kring de två
ämnesområdena.
Frågor:
Hur kan de tre perspektiven på ett naturligt och lämpligt sätt implementeras i
immunologiundervisningen?
Övningar:
I den nuvarande immunologiundervisningen ges studenterna möjlighet att fördjupa sig i något
immunologiskt tillstånd, såsom autoimmuna sjukdomar, allergier, tumörimmunologi eller
transplantationsimmunologi. Denna fördjupningsstudie redovisas sedan muntligt vid ett
seminarium. Vid nästa kurs är tanken att en utav uppgifterna skall omfatta studier av hur
perspektiven påverkar utvecklingen av någon immunologisk sjukdom (vilken sjukdom kan
studenten själv välja).
Genomförande:
Referenser:
1. Dandona P, et al. (2004) Inflammation: the link between insulin resistance, obesity
and diabetes. Trends Immunol, 25(1), p. 4-7.
5
2. Yudkin JS, et al. (1999) C-reactive protein in healthy subjects: associations with
obesity, insulin resistance, and endothelial dysfunction: a potential role for cytokines
originating from adipose tissue? Arterioscler Thromb Vasc Biol, 19, p. 972-978.
3. Roberts CW, et al. (2001) Sex-associated hormones and immunity to Protozan
parasites. Clin Microbiol Rev, 14(3), p. 476-488.
4. Naim R & Helbert M. (2002) Immunology for Medical Students. Edinburgh: Mosby.
5. Kassu A, et al. (2001) Distribution of lymphocytes subsets in healthy human
immunodefienciency virus-negative adult Ethiopians from two geographic locales.
Clin Diag Lab Immunol, 8(6), p.1171-1175.
6. von Hertzen LC & Haahtela T. (2004) Immunization and atopy: Possible implication
of ethnicity. J Allergy Clin Immunol, 113 (3), p. 401-406.
7. Longnecker MP. & Daniels JL. (2001) Environmental contaminants as etiologic
factors for diabetes. Environ Health Perspec, 109 (6), p. 871-876.
6
