Grundvattenkontrollprogram

Miljöförvaltningen
Grundvattenkontrollprogram
LANDSKRONA STAD
2011
Rapport
John Thorbäck
Miljöinspektör
Miljöförvaltningen
261 80 Landskrona
Rapport 2012:1
2
Sammanfattning
Ett program för kontroll av grundvattnets kvalitet i Landskrona kommun startades hösten
1992. Syftet med programmet är att kunna följa långsiktiga förändringar av grundvattnet.
De provpunkter som ingår i kontrollprogrammet ligger i de mest representativa vattenförande
geologiska formationerna i kommunen. Dessa provpunkter har utarbetats i samarbete med
Sveriges geologiska undersökning. Inför 2011 års provtagning fick en brunn bytas ut mot
lämpligare sådan.
Större delen av Landskrona stads yta har ett gott grundvattenskydd med mäktiga moränlager
som täcker vattenmagasinen. Några områden har däremot mer lättgenomsläppliga jordmåner
vilket gör det enklare för föroreningar att ta sig ner till grundvattnet. En sådan plats är norr om
Säby där Tullstorps vattentäkt ligger. Då detta är kommunens reservvattentäkt och ett av de få
ställen i kommunen med dåligt naturligt skydd skulle området behöva få ett utökat skydd i
form av att klassas som vattenskyddsområde. På så sätt blir det möjligt att ställa krav på
försiktighetsåtgärder inom området och att långsiktigt säkra Landskrona stads dricksvattenförsörjning.
Prov har tagits vid två tillfällen under året, i mars-april i fyra bergbrunnar och tio
jordlagerbrunnar och i september i en bergbrunn samt de tio jordlagerbrunnarna. Proverna har
analyserats med avseende på ett flertal fysikaliska, mikrobiologiska och kemiska parametrar,
bland annat pesticider.
Undersökningarna ger en bild av de olika vattentäkternas fysikaliska och kemiska status.
Resultaten varierar mellan de olika provpunkterna. Genomgående kan dock konstateras att
vattnet i kommunen är hårt. Endast två av provbrunnarna har mjukt vatten, medan åtta
brunnar har en hårdhet på över 15 tyska hårdhetsgrader. Övriga brunnar har medelhårt eller
hårt vatten under 15 tyska hårdhetsgrader.
Fem av jordlagerbrunnarna har en nitrathalt som överstiger 20 mg/l, vilket av Livsmedelsverket bedöms som tjänligt med anmärkning och bör ej ges till barn under ett års ålder.
Fluoridhalten i grundvattnet understiger kariesförebyggande halter i alla brunnar utom tre.
Vid provtagningen 2011 påvisades rester av kemiska bekämpningsmedel i tio av brunnarna.
Två av dessa brunnar hade halter som överstiger gränsvärdet för tjänligt vatten.
Enligt det fastställda kontrollprogrammet kommer nya undersökningar av jordlagerbrunnarna
att genomföras två gånger under 2012 och bergbrunnarna kommar att undersökas 2016.
HÄ_JT_Rapport_grundvatten_2011_MN2012
3
Innehållsförteckning
Sammanfattning
3
1. Inledning
5
2. Geologisk översikt
5
3. Grundvattentillgångar
6
4. Grundvattenskydd
7
5. Kontrollprogrammet
7
6. Analysmetoder
8
7. Resultat
7.1 Nitrat
7.2 Fosfat
7.3 Hårdhet
7.4 Fluorid
7.5 Turbiditet
7.6 Järn och mangan
7.7 Bly
7.8 Koliforma bakterier
7.9 E.coli
7.10 Övriga parametrar
7.11 Bekämpningsmedelsrester
7.11.1 Atrazin
7.11.2 BAM (2,6-diklorbanzamid)
7.11.3 Provplatser
8. Regionala resultat och fortsatta undersökningar
9
9
9
10
11
11
11
13
13
14
14
14
15
16
16
16
Referenser
Bilaga 1
16
17
HÄ_JT_Rapport_grundvatten_2011_MN2012
4
1. Inledning
2. Geologisk översikt
Miljönämnden
har
upprättat
ett
kontrollprogram för grundvattnet inom
kommunen. På uppdrag av nämnden tog
Sveriges geologiska undersökning (SGU)
fram
ett
kontrollprogram
med
representativa provpunkter i kommunen,
vilket startade 1992.
Skåne är beläget i gränsområdet mellan
den skandinaviska urbergsskölden och de
stora områdena med sedimentär berggrund
i Danmark och Nordtyskland. I denna
randzon har upprepade tektoniska rörelser
ägt rum, vilket är anledningen till att det
inom Landskrona kommun förekommer
åtskilliga bergarter av varierande ålder och
utformning (figur 1).
Syftet med kontrollprogrammet är att få en
samlad bild av grundvattentillgångarna i
kommunen samt att långsiktigt kunna följa
förändringar i vattenkvaliteten.
Denna rapport är en sammanställning av de
undersökningar som utförts under år 2011.
Den äldsta berggrunden påträffas i ett litet
område i öster och består av silurisk
lerskiffer med en ålder på ca 400 miljoner
år. Den följs västerut av ett band av den
s.k. Kågerödsformationens berg-
Figur 1. Berggrund och grundvattentillgångar i berggrunden i Landskrona kommun. 1.
Skrivkrita och dankalksten (goda uttagsmöjligheter, 2-5 l/s per brunn). 2. Lerstenar, mostenar
etc., övre kritamellersta jura (mycket varierande uttagsmöjligheter, 0-5 l/s per brunn). 3.
Lerstenar, sandstenar etc., undre jura (goda uttagsmöjligheter, 2-5 l/s per brunn). 4. Leror
etc., Kågerödsformationen (dåliga uttagsmöjligheter, 0-0.2 l/s per brunn). 5. Lerskiffer
(dåliga uttagsmöjligheter, 0-0,2 l/s per brunn).
HÄ_JT_Rapport_grundvatten_2011_MN2012
5
grund (drygt 200 Ma) som består av leror
och leriga sandstenar, ofta dåligt
konsoliderade och i snabb växellagring.
Bergarterna från undre jura och rät är 200190 miljoner år gamla och består av
lerstenar och lerskiffrar som växellagrar
med sand och mostenar. Tunna kolflötser
och bankar av lerjärnsten förekommer
också i lagerserien. De bergarter som
bildats under perioden övre krita mellersta jura (170-70 Ma) är brant
uppresta och består av leror, lerstenar,
sand- och mostenar i snabb växellagring.
Lagren är ofta okonsoliderade. De yngsta
bergarterna i området utgörs dels av
skrivkrita (70-65 Ma) i form av vita,
mjöliga kalkstenar med flintlager och dels
av dankalksten (65-62 Ma) som förekommer som vita och ljusgrå kalkstenar
med ibland rikliga lager av flinta (referens
1)
Flera större förkastningar genomsätter
berggrunden, där framför allt Skånes mest
betydande förkastningszon märks. Inom
Landskrona kommun sträcker den sig
mellan Glumslöv och Annelöv. Den
välkända Alnarpssänkan passerar under
Ven i kommunens västra del.
Berggrunden är huvudsakligen känd från
borrningar, eftersom den överallt utom på
några få platser i nordöstligaste delen av
kommunen är täckt av jordarter med
varierande mäktighet och utformning.
Jorddjupet uppgår oftast till 20-40 m, men
jordmäktigheter överstigande 100m är
kända från Glumslövstrakten och från Ven.
I södra delen av kommunen dominerar
sandiga sediment i markytan bestående av
såväl isälvsavlagringar som svallsand,
medan leriga moräner och moränleror
överväger längre norrut (figur 2). Under
moränerna förekommer ibland sandiga
eller leriga sediment om är speciellt
vanliga i Glumslövs backar och på Ven
(referens1).
3. Grundvattentillgångar
De varierande geologiska förhållandena är
anledningen till att det finns betydande
olikheter i grundvattentillgångarnas storlek
och kvalitet inom kommunen. Vattenföringen i berggrunden är till övervägande
del beroende av sprickigheten, även om
porositeten i vissa sand- och mostenar är
av betydelse för magasinering och uttag av
Figur 2. Jordarter och grundvattentillgångar i jordlagren i Landskrona kommun. 1. Sand och
grovmo, svallsediment (små till måttliga grundvattentillgångar. 2. Grus och sand, isälvsavlagringar (måttliga-stora grundvattentillgångar. 3. Lerig morän och moränlera (små
HÄ_JT_Rapport_grundvatten_2011_MN2012
grundvattentillgångar). 4. Grus och sand under morän (måttliga-stora grundvattentillgångar).
6
grundvatten. Inom områden där leror och
lerstenar växellagrar med sand- och
mostenar, kan flera grundvattenvåningar
med skilda grundvattennivåer och vattenkvaliteter förekomma i de olika sand- och
mostenarna.
De största grundvattentillgångarna i berggrunden återfinns i sand- och mostenarna
från undre jura och rät, i skrivkritan och
dankalkstenen. I dessa bergarter kan i
allmänhet 2-5 l/s (7200-18000 l/tim) per
brunn utvinnas. Lika stora uttagsmöjligheter kan i gynnsamma fall förekomma i
bergarterna från övre krita – mellersta jura.
De brant uppresta, dåligt konsoliderade
och mycket varierande lagren gör
emellertid brunnsborrningarna chansartade
i dessa bergarter. Små grundvattentillgångar och dåliga uttagsmöjligheter (ofta
0-0.2 l/s/brunn) förekommer i Kågerödsformationens lager och i den siluriska
lerskiffern.
I jordlagren finns de mest betydande
grundvattentillgångarna i grovsedimenten
(grus, sand och grovmo) beroende på deras
höga porositet och permeabilitet. Av de
ytliga förekomsterna är det isälvsavlagringarna och ibland svämsedimenten
som innehåller de största tillgångarna.
Mäktiga grovsediment avlagringar med
betydande grundvattentillgångar finns bl.a.
i Saxåns och Säbydikets dalgångar.
Svallsedimenten är däremot i allmänhet för
tunna för att de skall innehålla mer än
begränsade grundvattentillgångar.
På större djup finns även grundvattentillgångar i grovsediment under morän och
andra täta jordarter. Alnarpssänkan är
utfylld med sediment som till stor del
består av grovmo. Lokalt finns grus och
sand med betydande grundvattentillgångar
under morän, bl. a. omedelbart norr om
Säby (referens 1).
HÄ_JT_Rapport_grundvatten_2011_MN2012
4. Grundvattenskydd
Det finns alltid en föroreningsrisk av
grundvattnet då de vattenförande lagren
inte är täckta av täta jord- eller berglager
med en tillräcklig mäktighet. I Landskrona
kommun är det således områden med tunt
jordtäcke som tillsammans med grovsedimentområden är mest riskfyllda ur
skyddssynpunkt.
Inom den övervägande delen av
kommunen är det naturliga föroreningsskyddet gott för de undre grundvattenmagasinen i berggrunden, eftersom de
täcks över stora ytor av morän med
betydande mäktighet (referens 1).
Grundvattentillgångarna i de övre jordlagren har ofta ett mycket dåligt naturligt
skydd. Speciellt gäller detta för isälvsavlagringarna och de övriga grovsedimenten i markytan, där föroreningar snabbt når
grundvattnet.
5. Kontrollprogrammet
De i kontrollprogrammet ingående
brunnarnas adresser samt typ kan utläsas i
tabell 1. Deras exakta belägenhet framgår
dock av bilaga 1.
Programmet omfattar 5 djupa bergbrunnar
och 10 grävda jordbrunnar. Fyra
provpunkter har bytts ut inför provtagningen 2005. De provpunkterna är
belägna på fastigheterna: Vadensjö 19:2,
Saxtorp 7:34, Råga Hörstad 7:42 och
Hilleshög 25:1. Ytterligare en provpunkt
har bytts ut inför 2011 års provtagning.
Den provpunkten flyttades från Annelöv
3:10 till Annelöv 3:11 på grund av att
provplatsen inte längre är i bruk.
Under 2011 har två provtagningsomgångar
genomförts. En under mars-april (våren)
och en under september månad (hösten).
Vid provtagningen på våren provtogs
samtliga jordlagerbrunnar samt fyra av de
7
Nr
B1
B2
B3
B4
B5
B6
B7
B8
B9
B10
B11
B12
B13
B14
B15
Fastighet
Hilleshög 25:1
Äskatorp 5:10
Bulten 1
Asmundtorp 1:270
Saxtorp 32:15
Viarp 10:12
Vadensjö 19:2
Tullstorp 13:1
Råga Hörstad 7:42
Tofta 9:3
Lilla Hörstad 6:73
Saxtorp 4:3
Saxtorp 7:34
Kvärlöv 6:18
Annelöv 3:11
Adress
Tingsvägen 111
Äskatorpsvägen 158
Boliden Bergsöe
Toftavägen 27
Ålstorpsvägen 26
S. Viarpsvägen 6
Hällebovägen 163
Tullstorps vattenverk
Råga Hörstadsvägen 33
Ängahusvägen 13
Munkebäcks vattenförening
Brunnsvägen
Björnahusvägen 28
Jonstorpsvägen 13
Annelövs trädgård
Typ
Berg
Berg
Berg
Berg
Berg
Jord
Jord
Jord
Jord
Jord
Jord
Jord
Jord
Jord
Jord
Djup
150
36
106
103
76
2
12
24
4
5
17
5
3
-
Not.
Ny 2005
Ny 2005
Ny 2005
Ny 2005
Ny 2011
Tabell 1. Provpunkternas plats och typ.
fem
bergsbrunnarna.
Under
höstprovtagningen provtogs åter igen samtliga
jordlagerbrunnar samt den kvarvarande
bergsbrunnen (provpunkt B4). Avsikten
var att provta punkt B4 samtidigt som
övriga bergsbrunnar men på grund av en
trasig pump sköts den provtagningen upp.
För att tydliggöra presentationen redovisas
dock punkt B4 i diagrammen för vårens
provtagningar tillsammans med övriga
bergborrade brunnar.
6. Analysmetoder
I samtliga brunnar tas prov för analys med
avseende på kemiska och bakteriologiska
parametrar. Vattnet i samtliga provpunkter
har även analyserats med avseende på
kemiska bekämpningsmedel.
För pesticider anges endast de ämnen som
påvisats i proverna. Följande pesticider har
ingått i analyserna: Acetamiprid, alaklor,
amidosulfuron, atrazin, atrazindesetyl,
atrazindesisopropyl, azoxystrobin, BAM,
bitertanol, cyanazin, cyazofamid, cykloxidim, cyprodinil, dimetoat, diuron, epoxikonazol, etofumesat, fenarimol, fenmedifam, fenpropimorf, florasulam, fludioxonil,
HÄ_JT_Rapport_grundvatten_2011_MN2012
flupyrsulfuronmetylnatrium, flurprimidol,
flurtamon, flusilazol, flutriafol, fuberidazol, hexazinon, hexytiazox, imazalil,
imidiakloprid, iprodion, isoproturon, jodsulfuronmetylnatrium, karbofuan, karfentrazonetyl, klomazon, klorfenvinfos,
kloridazon, kvinmerak, linuron, meta
benstiazuron,
metalaxyl,
metamitron,
metazaklor,
metolaklor,
metribuzin,
metsulfuronmetyl, pendimetalin, penkonazol,
pikoxystrobin,
pirimikarb,
procymidon, prokloraz, propamokarb,
propikonazol, propyzamid, prosulfokarb,
protiokonazoldestio, pyraklostrobin, quinoxyfen, rimsuluron, siltiofam, simazin,
spiroxamin,
sulfosulfuron,
terbutryn,
Terbutylazin, terbutylazindesetyl, tiakloprid, tiametoxam, tifensulfuronmetyl,
tlklofosmetyl, tolylfluanid, tribenuronmetyl, trifloxystrobin, triflusulfuronmetyl,
tritikonazol, 2,4-D, benazolin, bentazon,
diklorprop,
fenoxaprop-P,
fluazinam,
fluroxipyr,
karfentrazonsyra,
MCPA,
mekoprop, mesosulfuronmetyl, propoxikarboazon.
Detektionsgränsen för pesticider har legat
på mellan 0,001 g/l och 0,06 g/l.
8
7. Resultat
I denna rapport används resultaten från
analyserna endast för att uppskatta grundvattnets kvalitet och jämföra förändringar
över året. I ett senare skede skall grundvattenkontrollen även kunna leda till
slutsatser om långsiktiga förändringar i
grundvattnets kvalitet.
Här redovisas resultatet av några ämnen.
7.1 Nitrat
Höga nitrathalter i enskilda brunnar är ett
vanligt problem i kommunen. Naturvårdsverket har i sina bedömningsgrunder för
miljökvalitet bestämt så kallade jämförvärden för en del parametrar i grundvatten.
Jämförvärdet skall representera ett
naturligt bakgrundsvärde för det aktuella
ämnet. För nitrat är jämförvärdet 0,5 mg/l.
Endast fyra brunnar har nitrathalter i nivå
med jämförvärdet. Tre av dessa brunnar är
bergbrunnar med s.k. gott grundvattenskydd och jordlagerbrunnen tillhör en
vattenförening. Resten av brunnarna har
förhöjda eller mycket förhöjda värden.
Gränsen för tjänligt vatten går vid 20 mg
nitrat per liter vatten (referens 2). På våren
hade fem av jordlagerbrunnarna ett vatten
med högre halter än 20 mg/l (figur 3) och
på hösten hade fyra av jordlagerbrunnarna
högre halt än 20 mg/l. I vissa av brunnarna
hade halten nitrat ökat på hösten och i
vissa hade halten sjunkit. Förhöjda
nitrathalter i grundvattnet antyder påverkan
från avlopp, gödsling eller andra
föroreningskällor.
7.2 Fosfat
Höga halter av fosfat kan indikera
påverkan av föroreningar från enskilda
avlopp, bristfälliga gödselanläggningar
eller liknande. På våren hade fyra av
brunnarna högre halter än 0,6 mg/l (gräns
för tjänligt vatten) (referens 2). En av dessa
var en bergbrunn. I ett fall (Tofta) hade
vattnet mycket höga halter nitrat (figur 4).
På hösten och våren var det samma
provpunkter som hade förhöjda värden.
Figur 3. Halten av nitrat i de olika provbrunnarna vid 2011 års provtagning. Halten av
nitrat skall vara under 20 mg/l för att betraktas som tjänligt.
HÄ_JT_Rapport_grundvatten_2011_MN2012
9
Figur 4. Halten fosfat i provbrunnarna vid 2011års provtagning på våren. Halten fosfat
skall vara under 0,6 mg/l för att betraktas som tjänligt.
7.3 Hårdhet
Hårdheten är ett mått på mängden kalcium
och magnesium i vattnet. Nästan allt
grundvatten inom Landskrona kommun är
mycket hårt. Endast två av brunnarna har
mjukt vatten (figur 5). De andra brunnarna
har hårt eller mycket hårt vatten. En
hårdhet på över 15 tyska hårdhetsgrader,
dH, ger i analysen bedömningen tjänligt
med anmärkning (referens 2). Skillnaden i
hårdhet skiljer sig mycket lite från vår till
höst. Anmärkningen är dock tekniskt
grundad, d.v.s. den höga hårdheten ger
utfällningar i ledningar, tvättmaskiner,
kaffekokare etc., men innebär ingen risk
Figur 5. Hårdheten i provtagningsbrunnarna. En hårdhet på över 15 tyska hårdhetsgrader
bedöms som tjänligt med anmärkning.
HÄ_JT_Rapport_grundvatten_2011_MN2012
10
för hälsan. Hårt vatten innebär dock att
dosering av kemikalier till tvätt- och
diskmaskin ökar, vilket leder till högre
miljöbelastning. Det är därför särskilt
viktigt att hushåll som ej har kommunalt
vatten och avlopp använder miljöanpassade rengöringsmedel. Viss forskning
tyder på att kalkhaltigt vatten, d.v.s. vatten
med hög hårdhet (särskilt hög magnesiumhalt) ger ett visst skydd mot hjärt- och
kärlsjukdomar.
7.5 Turbiditet
Höga värden på turbiditet erhölls i två av
brunnarna (figur 7) på våren och inte i
någon på hösten. Turbiditet är ett mått på
vattnets grumlighet. Höga värden på
turbiditet indikerar påverkan av ytvatten
och bör alltid undersökas om vattnet
används som dricksvatten. Gränsen för
tjänligt dricksvatten går vid 3 FNU
(referens 2).
Figur 6. Halten av fluorid i provbrunnarna vid 2011 års provtagning på våren. Halter under
0,8 mg/l ger endast ett begränsat kariesskydd.
7.4 Fluorid
7.6 Järn och mangan
Grundvattnet i Landskrona kommun är
relativt fattigt på fluor (figur 6). För att
fluor i vatten skall ha en kariesförebyggande effekt, skall halten vara 0,8
mg/l eller mer. Endast tre av bergbrunnarna hade en halt som översteg detta
värde, varav en även översteg halten för
tjänligt med anmärkning som ligger på 1,3
mg/l. Om fluoridhalterna är över det bör
vattnet inte ges till barn under ett halvt års
ålder (referens 2). Ingen av jordbrunnarna
kom upp i halter på 0,8 mg/l varken på
våren eller på hösten
Järn och mangan i grundvattnet härrör till
största delen från upplösta järnhaltiga
respektive manganhaltiga mineral i jordoch bergarter.
HÄ_JT_Rapport_grundvatten_2011_MN2012
Vid förhöjda järn- och/eller manganhalter
finns risk för utfällningar, missfärgning
och dålig smak. Det kan också medföra
skador på textilier och tvätt. Livsmedelsverkets gränsvärde för vatten från enskilda
vattentäkter ligger på 0,50 mg järn/liter
respektive 0,30 mg mangan/liter. Gränsvärdena är satta ur estetisk och teknisk
synpunkt.
11
Figur 7. Turbiditeten (grumligheten) i provbrunnarna vid 2011 års provtagning på våren. En
turbiditet på över 3 FNU bedöms som tjänligt med anmärkning.
Figur 8. Järn- och manganhalterna i provbrunnarna vid 2011 års provtagning. En järnhalt
på mer än 0,5 mg/l bedöms som tjänligt med anmärkning. Motsvarande siffra för mangan
är 0,3 mg/l.
HÄ_JT_Rapport_grundvatten_2011_MN2012
12
Några hälsomässigt grundade gränsvärden
för järn och mangan finns inte i
Livsmedelsverkets dricksvattenkungörelse.
halten bly överstiger 10 g/l. Vid dessa
halter föreligger risk för kroniska
hälsoeffekter och vattnet bör inte användas
till dryck eller livsmedelshantering.
Manganhalten i kommunen grundvatten är
lågt och Livsmedelsverkets gränsvärde
överskrids endast i två provpunkter (figur
8).
7.8 Koliforma bakterier
En av brunnarna har högre järnhalt än 0,5
mg/l. Denna brunn är en bergbrunn och
den höga järnhalten har troligtvis en
naturlig geologisk förklaring. I övriga
brunnar låg järnhalterna under detta
gränsvärde. Ingen större förändring i
halterna sker mellan våren och hösten.
Förekomsten av koliforma bakterier i
grundvattnet kan bero på naturliga
förutsättningar men kan också indikera en
fekal förorening från människor eller djur
(referens 2). I sprickiga bergarter samt
genomsläppliga jordlager kan ytvatten
tränga in och förorena brunnar med otäta
brunnsväggar.
Figur 9. Koliforma bakterier i provbrunnarna vid 2011 års provtagning på hösten. Fler än
500 koliforma bakterier per 100 ml bedöms som otjänligt. Värden över 2400 koliforma
bakterier per 100 ml skrivs inte ut, utan anges istället som 2400 per 100 ml.
7.7 Bly
Den naturliga halten bly i grundvatten
anges till mellan 0,1-1 g/l. I 12 av 15
provpunkter låg värdena under 1 g/l.
Detta bedöms, enligt Naturvårdsverket,
som mycket låga halter (referens 3).
I en provpunkt uppmättes en blyhalt på 15
g/l. Denna provplats är belägen på en
industrifastighet där man återvinner bly ur
batterier. Enligt Livsmedelsverket ska ett
dricksvatten bedömas som otjänligt om
HÄ_JT_Rapport_grundvatten_2011_MN2012
Socialstyrelsens gränsvärdet för tjänligt
med anmärkning ligger på 50 bakterier på
100 ml vatten och gräsen för otjänligt
ligger på 500 bakterier på 100 ml vatten
(referens 2).
Vid provtagningen som genomfördes på
våren var det endast två brunnar som fick
anmärkning på antalet koliforma bakterier.
Vid den uppföljande provtagningen på
hösten hade dock mer än hälften av
brunnarna ett bakterieantal som klassades
som otjänligt som dricksvatten. Samt en
13
provplats där antalet bakterier låg på
tjänligt med anmärkning (figur 9).
Anledningen till den markanta ökningen
mellan vår och höst kan bero på
nederbördsmängd samt gödsling av
intilliggande marker.
7.9 E.coli
E.coli finns normalt i tarmkanalen hos
människor och djur. Förekomsten av denna
bakterie i vattnet tyder sannolikt på att
vattnet är påverkat av avlopp, gödsel eller
liknande. För privata brunnar betraktas
vattnet som otjänligt om antalet bakterier
överstiger 9 i 100 ml vatten (referens 2).
Under vårens provtagningar påträffades
inget prov där E.coli kunde påvisas. På
hösten fan man däremot E.coli i fyra av de
tio proven som togs (figur 10).
7.10 Övriga parametrar
Förhöjda värden av flera andra ämnen har
också påträffats vid provtagningen. Dessa
har inte redovisats på grund av att de flesta
ämnen enbart påträffats i en enstaka
brunnar. Dessa ämnen är följande:
Ammonium, Antimon, Arsenik, Färg,
Kalium, Klorid, Magnesium, Natrium,
Nickel, Nitrit, Odlingsbara mikroorganismer, Sulfat och Uran.
7.11 Bekämpningsmedelsrester
Följande pesticider har påträffats under
2011 års provtagningar: atrazin (7 ggr),
atrazindesetyl (6 ggr), atrazindesisopropyl
(1 ggr), BAM (7 ggr), bentazon (2 ggr),
fenmedifam (1 ggr), fluroxipyr (1 ggr),
hexazinon (1 ggr), isoproturon (2 ggr),
klopyralid (1 ggr), kloridazon (2 ggr),
Figur 10. E.coli i provbrunnarna vid 2011 års provtagning på hösten. Fler än 10 E.coli
bakterier per 100 ml bedöms som otjänligt. De provplatser där stapel saknas har antalet
E.coli bakterier varit noll.
HÄ_JT_Rapport_grundvatten_2011_MN2012
14
kvinmerak (2 ggr), metalaxyl (1 ggr),
metazaklor (2 ggr), metsulfuronmetyl (1
ggr), propamokarb (1 ggr), simazin (1 ggr),
terbutylazin (2 ggr), terbutylazindesetyl (2
ggr).
B3
B4
B6
B7
B8
B9
B 10
B 11
B 13
Spår: BAM
Mätt: Atrazin, atrazindesetyl
Spår: Fenmedifam
Mätt: Klopyralid
Spår: Kloridazon
Mätt:
Atrazin,
atrazindesetyl,
BAM, isoproturon
Mätt: Bentazon
Spår: Kvinmerak, propamokarb,
kloridazon
Mätt:
Atrazin,
atrazindesetyl,
atrazindesisopropyl,
BAM,
terbutylazin, terbutylazindesetyl
Spår: Simazin
Mätt:
Atrazin,
atrazindesetyl,
BAM,
metazaklor,
bentazon,
metsulfuronmetyl, fluroxipyr
Spår: Isoproturon, kvinmerak,
metalaxyl
Mätt: Atrazin, BAM
Spår: Atrazindesetyl
Spår: Atrazindesetyl
B 15
Mätt: Atrazin, BAM, hexazinon,
terbutylazin,
terbutylazindesetyl,
metazaklor
Spår: Atrazin, atrazindesetyl
Mätt: BAM
Gränsvärdet för enskilda bekämpningsmedel ligger på 0,1 g/l och för den
sammanlagda halten av bekämpningsmedelssubstanser på 0,5 g/l (referens 4).
7.11.1 Atrazin
Atrazin återfanns i sju provpunkter, i sex
av dessa har halten blivit uppmätt och på
en av provplatserna har man upptäckt spår
av substansen. På samtliga lokaler där
atrazin hittades fanns det även uppmätt
halter eller spår av dess nedbrytningsprodukter atrazindesetyl och i ett fall även
atrazindesisopropyl. Detta är en ökning
från 2005 års mätningar då atrazin enbart
hittades på en provplats.
Atrazin är en av substanserna i t.ex. gamla
Totex Strö och Silvorex strö som båda är
förbjudna att sälja sedan 1989 men som
fortfarande får användas.
Figur 11. Atrazin i provbrunnarna vid 2011 års provtagning.
HÄ_JT_Rapport_grundvatten_2011_MN2012
15
7.11.2 BAM (2,6-diklorbanzamid)
BAM påträffades också i samma sju
provpunkter som atrazin.
Ämnet BAM är en nedbrytningsprodukt av
diklobenil som liksom atrazin tidigare
ingått i ett flertal så kallade totalbekämpningsmedel mot ogräs på grusplaner och liknande platser. Samtliga
bekämpningsmedelsprodukter som tidigare
innehållit någon av dessa substanser får
sedan 1992 inte säljas. Några medel får ej
heller användas.
av provpunkterna var halterna högre under
vårprovtagningen. (Figur 4)
Grundvattnets känslighet medför ökade
krav på försiktighet vid användning av
bekämpningsmedel, i jordbruket såväl som
i villaträdgårdar och på gårdsplaner etc.
Fortsatta undersökningar får ge underlag
för bedömningen huruvida inskränkningar
i användandet av kemiska bekämpningsmedel bör ske.
8. Fortsatta undersökningar
BAM är lättrörlig och svårnedbrytbart
vilket innebär att de rester som nu hittas i
grundvattnet mycket väl kan härröra från
bekämpningsmedel som spridits för flera år
sedan.
7.11.3 Provplatser
Två provplatser sticker ut med ovanligt
höga halter bekämpningsmedel.
På provplats B 10 uppmättes mycket höga
värden av ämnet metazaklor, värdet låg på
3,5 g/l vilket är 35 gånger högre än
gränsvärdet för en enskild substans.
Metazaklor är ett ogräsbekämpningsmedel
som fortfarande används aktivt. Dessutom
uppmättes även förhöjda halter av atrazin,
atrazindesetyl,
BAM,
metazaklor,
bentazon,
och
metsulfuronmetyl,
fluroxipyr samt rester av isoproturon,
kvinmerak och metalaxyl.
På provplats B 9 överskreds gränsvärdet av
atrazin samt dess båda nedbrytningsprodukter. Dessutom uppmättes halter av,
terbutylazin, terbutalazindesetyl och BAM.
Terbutylazin används aktivt i dag och då
framförallt mot ogräs i skogsplanteringar,
energi skog och majs.
Övriga bekämpningsmedel förekommer på
en eller två platser och samtliga under
gränsvärdet. Halterna samt vilka av
substanserna som upptäcktes varierade
något mellan vår och höst men i de flesta
HÄ_JT_Rapport_grundvatten_2011_MN2012
Provtagning i jordlagerbrunnarna kommer
under följande år att genomföras en gång
på våren och en gång på hösten på samma
sätt som skett under år 2011. Även
provtagningsparametrarna avses då att vara
samma som vid 2011 års provtagning.
Referenser
1. Gustavsson, Ove, SGU – Program för
kontroll av grundvattenkvaliteten i
Landskrona kommun, 1991. Dnr 08196/91.
2. Socialstyrelsens allmänna råd om
försiktighetsmått för dricksvatten SOSFS
2003/17. Livsmedelshäfte 7a. Maj 2004.
3. Naturvårdsverket (1999). Rapport 4915.
Grundvatten – bedömningsgrunder för
miljökvalitet.
4. Livsmedelsverket (2001). Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten
SLVFS 2001:30
5. Livsmedelsverket (2002). Dricksvattnet
– en stor undersökning av bekämpningsmedel.
6. Kemikalieinspektionen (1997).
Ämnesblad - Bentazon
16
Bilaga 1
Provpunkternas placering
HÄ_JT_Rapport_grundvatten_2011_MN2012