Grundvattenkontrollprogram

Miljöförvaltningen
Grundvattenkontrollprogram
LANDSKRONA KOMMUN
2005
Rapport
Mathias Fuchs
Miljöinspektör
Miljöförvaltningen
261 80 Landskrona
Rapport 2006:3
3
Sammanfattning
Ett program för kontroll av grundvattnets kvalitet i Landskrona kommun startades hösten
1992. Syftet med programmet är att kunna följa långsiktiga förändringar av grundvattnet.
De provpunkter som ingår i kontrollprogrammet ligger i de mest representativa vattenförande
geologiska formationerna i kommunen. Dessa provpunkter har utarbetats i samarbete med
Sveriges geologiska undersökning. Inför 2005 års provtagning fick 4 brunnar bytas ut mot
lämpligare sådana.
Prov har tagits vid ett tillfälle under året och då i fem bergbrunnar och tio jordlagerbrunnar.
Proverna har analyserats med avseende på ett flertal fysikaliska, biologiska och kemiska
parametrar, bland annat pesticider.
Undersökningarna ger en bild av de olika vattentäkternas fysikaliska och kemiska status.
Resultaten varierar mellan de olika provpunkterna. Genomgående kan dock konstateras att
vattnet i kommunen är hårt. Endast en av provbrunnarna har mjukt vatten, medan fyra brunnar
har en hårdhet på över 15 tyska hårdhetsgrader. Övriga brunnar har medelhårt eller hårt vatten
under 15 tyska hårdhetsgrader.
Fyra av jordlagerbrunnarna har en nitrathalt som överstiger 20 mg/l, vilket av Livsmedelsverket bedöms som tjänligt med anmärkning och bör ej ges till barn under ett års ålder.
Fluoridhalten i grundvattnet understiger kariesförebyggande halter i alla brunnar utom fyra.
Vid provtagningen 2005 påvisades rester av kemiska bekämpningsmedel i fyra av brunnarna.
2 av dessa brunnar hade halter som överstiger gränsvärdet för tjänligt vatten.
Enligt det fastställda kontrollprogrammet kommer nya undersökningar att genomföras hösten
2006.
4
Innehållsförteckning
Sammanfattning
3
1. Inledning
5
2. Geologisk översikt
5
3. Grundvattentillgångar
6
4. Grundvattenskydd
7
5. Kontrollprogrammet
7
6. Regionalt samarbete
8
7. Analysmetoder
8
8. Resultat
8.1 Nitrat
8.2 Fosfat
8.3 Hårdhet
8.4 Fluorid
8.5 Turbiditet
8.6 Järn och mangan
8.7 Bly
8.8 Bekämpningsmedelsrester
8.8.1 2,6-diklorbensamid
8.8.2 Atrazin, Hexazinon och Terbutylazin
8
8
10
10
10
12
12
12
13
13
13
9. Regionala resultat och fortsatta undersökningar
13
Referenser
14
5
1. Inledning
2. Geologisk översikt
Miljönämnden i Landskrona kommun har
upprättat
ett
kontrollprogram
för
grundvattnet inom kommunen. På uppdrag
av nämnden tog Sveriges geologiska
undersökning (SGU) fram ett kontrollprogram med representativa provpunkter i
kommunen, vilket startade 1992.
Skåne är beläget i gränsområdet mellan
den skandinaviska urbergsskölden och de
stora områdena med sedimentär berggrund
i Danmark och Nordtyskland. I denna
randzon har upprepade tektoniska rörelser
ägt rum, vilket är anledningen till att det
inom Landskrona kommun förekommer
åtskilliga bergarter av varierande ålder och
utformning (figur 1).
Syftet med kontrollprogrammet är att få en
samlad bild av grundvattentillgångarna i
kommunen samt att långsiktigt kunna följa
förändringar i vattenkvaliteten.
Denna rapport är en sammanställning av de
undersökningar som utförts under år 2004.
Den äldsta berggrunden påträffas i ett litet
område i öster och består av silurisk
lerskiffer med en ålder på ca 400 Ma
(miljoner år). Den följs västerut av ett band
av den s.k. Kågerödsformationens berg-
Figur 1. Berggrund och grundvattentillgångar i berggrunden i Landskrona kommun. 1.
Skrivkrita och dankalksten (goda uttagsmöjligheter, 2-5 l/s per brunn). 2. Lerstenar, mostenar
etc., övre krita-mellersta jura (mycket varierande uttagsmöjligheter, 0-5 l/s per brunn). 3.
Lerstenar, sandstenar etc., undre jura-rät (goda uttagsmöjligheter, 2-5 l/s per brunn). 4.
Leror etc., Kågerödsformationen (dåliga uttagsmöjligheter, 0-0.2 l/s per brunn). 5. Lerskiffer
(dåliga uttagsmöjligheter, 0-0,2 l/s per brunn).
6
grund (drygt 200 Ma) som består av leror
och leriga sandstenar, ofta dåligt
konsoliderade och i snabb växellagring.
Bergarterna från undre jura och rät är 200190 miljoner år gamla och består av
lerstenar och lerskiffrar som växellagrar
med sand- och mostenar. Tunna kolflötser
och bankar av lerjärnsten förekommer
också i lagerserien. De bergarter som
bildats under perioden övre krita mellersta jura (170-70 Ma) är brant
uppresta och består av leror, lerstenar,
sand- och mostenar i snabb växellagring.
Lagren är ofta okonsoliderade. De yngsta
bergarterna i området utgörs dels av
skrivkrita (70-65 Ma) i form av vita,
mjöliga kalkstenar med flintlager och dels
av dankalksten (65-62 Ma) som förekommer som vita och ljusgrå kalkstenar
med ibland rikliga lager av flinta (referens
1)
Flera större förkastningar genomsätter
berggrunden, där framför allt Skånes mest
betydande förkastningszon märks. Inom
Landskrona kommun sträcker den sig
mellan Glumslöv och Annelöv. Den
välkända Alnarpssänkan passerar under
Ven i kommunens västra del.
Berggrunden är huvudsakligen känd från
borrningar, eftersom den överallt utom på
några få platser i nordöstligaste delen av
kommunen är täckt av jordarter med
varierande mäktighet och utformning.
Jorddjupet uppgår oftast till 20-40 m, men
jordmäktigheter överstigande 100m är
kända från Glumslövstrakten och från Ven.
I södra delen av kommunen dominerar
sandiga sediment i markytan bestående av
såväl isälvsavlagringar som svallsand,
medan leriga moräner och moränleror
överväger längre norrut (figur 2). Under
moränerna förekommer ibland sandiga
eller leriga sediment om är speciellt
vanliga i Glumslövs backar och på Ven
(referens1).
3. Grundvattentillgångar
De varierande geologiska förhållandena är
anledningen till att det finns betydande
olikheter i grundvattentillgångarnas storlek
och kvalitet inom kommunen. Vattenföringen i berggrunden är till övervägande
del beroende av sprickigheten, även om
porositeten i vissa sand- och mostenar är
av betydelse för magasinering och uttag av
Figur 2. Jordarter och grundvattentillgångar i jordlagren i Landskrona kommun. 1. Sand och
grovmo, svallsediment (små till måttliga grundvattentillgångar. 2. Grus och sand, isälvsavlagringar (måttliga-stora grundvattentillgångar. 3. Lerig morän och moränlera (små
grundvattentillgångar). 4. Grus och sand under morän (måttliga-stora grundvattentillgångar).
7
grundvatten. Inom områden där leror och
lerstenar växellagrar med sand- och
mostenar, kan flera grundvattenvåningar
med skilda grundvattennivåer och vattenkvaliteter förekomma i de olika sand- och
mostenarna.
De största grundvattentillgångarna i berggrunden återfinns i sand- och mostenarna
från undre jura och rät, i skrivkritan och
dankalkstenen. I dessa bergarter kan i
allmänhet 2-5 l/s (7200-18000 l/tim) per
brunn utvinnas. Lika stora uttagsmöjligheter kan i gynnsamma fall förekomma i
bergarterna från övre krita – mellersta jura.
De brant uppresta, dåligt konsoliderade
och mycket varierande lagren gör
emellertid brunnsborrningarna chansartade
i dessa bergarter. Små grundvattentillgångar och dåliga uttagsmöjligheter (ofta
0-0.2 l/s/brunn) förekommer i Kågerödsformationens lager och i den siluriska
lerskiffern.
I jordlagren finns de mest betydande
grundvattentillgångarna i grovsedimenten
(grus, sand och grovmo) beroende på deras
höga porositet och permeabilitet. Av de
ytliga förekomsterna är det isälvsavlagringarna och ibland svämsedimenten
som innehåller de största tillgångarna.
Mäktiga grovsediment avlagringar med
betydande grundvattentillgångar finns bl.a.
i Saxåns och Säbydikets dalgångar.
Svallsedimenten är däremot i allmänhet för
tunna för att de skall innehålla mer än
begränsade grundvattentillgångar.
På större djup finns även grundvattentillgångar i grovsediment under morän och
andra täta jordarter. Alnarpssänkan är
utfylld med sediment som till stor del
består av grovmo. Lokalt finns grus och
sand med betydande grundvattentillgångar
under morän, bl. a. omedelbart norr om
Säby (referens 1).
4. Grundvattenskydd
Det finns alltid en föroreningsrisk av
grundvattnet då de vattenförande lagren
inte är täckta av täta jord- eller berglager
med en tillräcklig mäktighet. I Landskrona
kommun är det således områden med tunt
jordtäcke som tillsammans med grovsedimentområden är mest riskfyllda ur
skyddssynpunkt.
Inom den övervägande delen av
kommunen är det naturliga föroreningsskyddet gott för de undre grundvattenmagasinen i berggrunden, eftersom de
täcks över stora ytor av morän med
betydande mäktighet (referens 1).
Grundvattentillgångarna i de övre jordlagren har ofta ett mycket dåligt naturligt
skydd. Speciellt gäller detta för isälvsavlagringarna och de övriga grovsedimenten i markytan, där föroreningar snabbt når
grundvattnet.
5. Kontrollprogrammet
De i kontrollprogrammet ingående
brunnarnas exakta belägenhet, adresser
samt typ framgår av tabell 1.
Programmet omfattar 5 djupa bergbrunnar
och 10 grävda jordbrunnar. Fyra
provpunkter
har
bytts
ut
inför
provtagningen 2005. De nya provpunkterna är belägna på fastigheterna:
Vadensjö 19:2, Saxtorp 7:34, Råga Hörstad
7:42 och Hilleshög 25:1
8
Nr
B1
B2
B3
B4
B5
B6
B7
B8
B9
B10
B11
B12
B13
B14
B15
Fastighet
Hilleshög 25:1
Äskatorp 5:10
Bulten 1
Asmundtorp 1:270
Saxtorp 32:15
Viarp 10:12
Vadensjö 19:2
Tullstorp 13:1
Råga Hörstad 7:42
Tofta 9:3
Lilla Hörstad 6:73
Saxtorp 4:3
Saxtorp 7:34
Kvärlöv 6:18
Annelöv 3:10
Adress
Tingsvägen 111
Äskatorpsvägen 158
Boliden Bergsöe
Toftavägen 27
Ålstorpsvägen 26
S. Viarpsvägen 6
Hällebovägen 163
Tullstorps vattenverk
Råga Hörstadsvägen 33
Ängahusvägen 13
Munkebäcks vattenförening
Brunnsvägen
Björnahusvägen 28
Jonstorpsvägen 13
Annelövs vattenverk
Typ
Berg
Berg
Berg
Berg
Berg
Jord
Jord
Jord
Jord
Jord
Jord
Jord
Jord
Jord
Jord
Djup
150
36
106
103
76
2
12
24
4
5
17
5
3
8
Not.
Ny, pest.
Ny, pest.
Ny, pest
Pest.
Ny, pest.
Tabell 1. Provpunkternas plats och typ.
6. Regionalt samarbete
Kontakter har knutits med miljökontoren i
Helsingborg, Höganäs och Ängelholm i
frågor om grundvattenkontroll. 1997
upphandlade Landskrona, Helsingborg och
Höganäs
gemensamt
analyser
för
kontrollprogrammet. Den gemensamma
upphandlingen har därefter fortsatt.
7. Analysmetoder
I samtliga brunnar tas prov för analys med
avseende på kemiska och bakteriologiska
paramterar. Vattnet i fem av provpunkterna
har även analyserats med avseende på
kemiska bekämpningsmedel.
ziklor, metrabuzin, pendimetalin, simazin,
terbutylazin, glyfosat.
För samtliga pesticider har detektionsgränsen varit 0,01 µg/l.
8. Resultat
I denna rapport används resultaten från
analyserna endast för att uppskatta grundvattnets kvalitet. I ett senare skede skall
grundvattenkontrollen även kunna leda till
slutsatser om långsiktiga förändringar i
grundvattnets kvalitet.
Här redovisas resultatet av några ämnen.
8.1 Nitrat
För pesticider anges endast de ämnen som
påvisats i proverna. Följande pesticider har
ingått i analyserna: Glyfosat, AMPA,
atrazin, atrazin-desityl, atrazindesisopropyl, atrazin-2-hydroxy, bentazon, cyanizin,
2,4-D, dikamba, diklobenil, 2,6-diklorbentazamid, 2,4-diklorprop, demetoat,
dinoseb, diuron, DNOC, etofumesat, fenoxaprop, fluroxipyr, hexazinon, imazapyr,
isoproturon,
karbofuran,
klopyralid,
kloridazon, klorsulfuron, kvinmerac, linuron, MCPA, mekoprop, metamitron, meta-
Höga nitrathalter i enskilda brunnar är ett
vanligt problem i kommunen. Naturvårdsverket har i sina bedömningsgrunder för
miljökvalitet bestämt så kallade jämförvärden för en del parametrar i grundvatten.
Jämförvärdet skall representera ett
naturligt bakgrundsvärde för det aktuella
ämnet. För nitrat är jämförvärdet 0,5 mg/l.
Endast tre brunnar har nitrathalter i nivå
med jämförvärdet. Dessa tre brunnar
9
Nitrat
45
40
35
mg/l
30
25
2005
20
15
10
5
0
B1
B2
B3
B4
B5
B6
B7
B8
B9 B10 B11 B12 B13 B14 B15
Provpunkt
Figur 3. Halten av nitrat i de olika provbrunnarna vid 2005 års provtagning. Halten av
nitrat skall vara under 20 mg/l för att betraktas som tjänligt.
är bergbrunnar med s.k. gott grundvattenskydd. Resten av brunnarna har förhöjda
eller mycket förhöjda värden. Gränsen för
tjänligt vatten går vid 20 mg nitrat per liter
vatten (referens 2). Fyra av jordlagerbrunnarna har ett vatten med högre halter
än 20 mg/l (figur 3).
Förhöjda nitrathalter i grundvattnet antyder
påverkan från avlopp, gödsling eller andra
föroreningskällor.
Figur 4. Halten fosfat i provbrunnarna vid
2005 års provtagning. Halten fosfat skall vara
under 0,6 mg/l för att betraktas som tjänligt.
Fosfat
1,4
1,2
mg/l
1
0,8
2005
0,6
0,4
0,2
0
B1
B2
B3
B4
B5
B6
B7
B8
B9 B10 B11 B12 B13 B14 B15
Provpunkt
10
vatten innebär dock att dosering av
kemikalier till tvätt- och diskmaskin ökar,
vilket leder till högre miljöbelastning. Det
är därför särskilt viktigt att hushåll som ej
har kommunalt vatten och avlopp använder
miljöan-passade rengöringsmedel.
8.2 Fosfat
Höga halter av fosfat kan indikera
påverkan av föroreningar från enskilda
avlopp, bristfälliga gödselanläggningar
eller liknande. Två av brunnarna har högre
halter än 0,6 mg/l (gräns för tjänligt vatten)
(referens 2). I ett fall (Tofta) har vattnet
mycket höga halter nitrat (figur 4).
Hårdhet
30
tyska grader (dH)
25
20
15
2005
10
5
0
B1
B2
B3
B4
B5
B6
B7
B8
B9 B10 B11 B12 B13 B14 B15
Provpunkt
Figur 5. Hårdheten i provtagningsbrunnarna. En hårdhet på över 15 tyska hårdhetsgrader
bedöms som tjänligt med anmärkning.
Viss forskning tyder på att kalkhaltigt
vatten, d.v.s. vatten med hög hårdhet
8.3 Hårdhet
(särskilt hög magnesiumhalt) ger ett visst
Hårdheten är ett mått på mängden kalcium
skydd mot hjärt- och kärlsjukdomar.
och magnesium i vattnet. Nästan allt
grundvatten inom Landskrona kommun är
8.4 Fluorid
mycket hårt. Endast två av brunnarna har
mjukt vatten (figur 5). De andra brunnarna
Grundvattnet i Landskrona kommun är
har hårt eller mycket hårt vatten. En
relativt fattigt på fluor (figur 6). För att
hårdhet på över 15 tyska hårdhetsgrader,
fluor i vatten skall ha en kariesdH, ger i analysen bedömningen tjänligt
förebyggande effekt, skall halten vara 0,8
med
anmärkning
(referens
2).
mg/l eller mer. Om fluoridhalterna är över
Anmärkningen är dock tekniskt grundad,
1,3 bör vattnet inte ges till barn under ett
d.v.s. den höga hårdheten ger utfällningar i
halvt års ålder (referens 2).
ledningar, tvättmaskiner, kaffekokare etc.,
men innebär ingen risk för hälsan. Hårt
11
Fluorid
1,4
1,2
mg/l
1
0,8
2005
0,6
0,4
0,2
0
B1
B2
B3
B4
B5
B6
B7
B8
B9 B10 B11 B12 B13 B14 B15
Provpunkt
Figur 6. Halten av fluorid i provbrunnarna vid 2005 års provtagning. Halter under 0,8 mg/l ger
endast ett begränsat kariesskydd.
Turbiditet
25
20
FNU
15
2005
10
5
0
B1
B2
B3
B4
B5
B6
B7
B8
B9 B10 B11 B12 B13 B14 B15
Provpunkt
Figur 7. Turbiditeten (grumligheten) i provbrunnarna vid 2005 års provtagning. En turbiditet
på över 3 FNU bedöms som tjänligt med anmärkning.
12
mg järn/liter respektive 0,30 mg
mangan/liter. Gränsvärdena är satta ur
estetisk och teknisk synpunkt. Några
hälsomässigt grundade gränsvärden för
järn och mangan finns inte i Livsmedelsverkets dricksvattenkungörelse.
8.5 Turbiditet
Höga värden på turbiditet erhölls i fyra av
brunnarna (figur 7). Turbiditet är ett mått
på vattnets grumlighet. Höga värden på
turbiditet indikerar påverkan av ytvatten
och bör alltid undersökas om vattnet
används som dricksvatten. Gränsen för
tjänligt dricksvatten går vid 3 FNU
(referens 2).. 4 av provbrunnarna har ett
vatten som överstiger detta gränsvärde
Manganhalten i kommunen grundvatten är
lågt och Livsmedelsverkets gränsvärde
överskrids endast i 3 provpunkter (figur 8).
En av brunnarna har högre järnhalt än 0,5
mg/l. Denna brunn är en bergbrunn och
Järn och mangan
0,9
0,8
0,7
mg/l
0,6
0,5
Järn
0,4
Mangan
0,3
0,2
0,1
0
B1
B2
B3
B4
B5
B6
B7
B8
B9 B10 B11 B12 B13 B14 B15
Provpunkt
Figur 8. Järn- och manganhalterna i provbrunnarna vid 2004 års provtagning. En järnhalt på
mer än 0,5 mg/l bedöms som tjänligt med anmärkning. Motsvarande siffra för mangan är 0,3
mg/l.
8.6 Järn och mangan
Järn och mangan i grundvattnet härrör till
största delen från upplösta järnhaltiga
respektive manganhaltiga mineral i jordoch bergarter.
Vid förhöjda järn- och/eller manganhalter
finns risk för utfällningar, missfärgning
och dålig smak. Det kan också medföra
skador
på
textilier
och
tvätt.
Livsmedelsverkets gränsvärde för vatten
från enskilda vattentäkter ligger på 0,50
den höga järnhalten har troligtvis en
naturlig geologisk förklaring. I övriga
brunnar låg järnhalterna under detta
gränsvärde.
8.7 Bly
Den naturliga halten bly i grundvatten
anges till mellan 0,1-1 µg/l. I samtliga
provpunkter låg värdena under 1 µg/l.
Detta bedöms, enligt Naturvårdsverket,
som mycket låga halter (referens 3).
13
Enligt Livsmedelsverket ska ett dricksvatten bedömas som otjänligt om halten
bly överstiger 10 µg/l. Vid dessa halter
föreligger risk för kroniska hälsoeffekter
och vattnet bör inte användas till dryck
eller livsmedelshantering.
8.8 Bekämpningsmedelsrester
förbjudna att sälja sedan 1989 men som
fortfarande får användas.
Hexazinon återfanns i en provpunkt (B13)
i halten 0,03 µg/l.Hexazon ingick bl.a i
ogräsmedlen Ficsan och Velpar som båda
användes för ogräsbekämpning längs
gångar och vägar. Båda är förbjudna sedan
1994.
Följande pesticider har påträffats under
2005 års provtagningar: Hexazinon,
Terbutylazin. Atrazin, 2,6-diklorbensamid
och DNOC.
Terbutylazin återfanns i två provpunkter
(B9 och B13), i halterna 0,03 resp. 0,02
µg/l. Terbutylazin ingick bl.a. i
ogräsmedlen Faneron, Gardoprin och
Topogard. Dessa är förbjudna idag.
8.8.1 2,6-diklorbensamid
DNOC är en förkortning för dinitroorthocresol. DNOC återfanns i en
provpunkt (B9) i den höga halten 1,5 µg/l.
Preparat innehållandes DNOC har använts
både för ogräsbekämpning och skadedjursbekämpning. Ämnet är mycket skadligt för
människor och har aldrig sålts i Sverige.
2,6-diklorbensamid påträffades i fyra
provpunkter; B7 (Vadensjö), B9 (Råga
Hörstad), B11 (Munkebäck) i halten 0,03
µg/l och B13 (Saxtorp). De högsta halterna
uppmättes i Saxtorp (0,68 µg/l).
Gränsvärdet för enskilda bekämpningsmedel ligger på 0,1 µg/l och för den
sammanlagda halten av bekämpningsmedelssubstanser på 0,5 µg/l (referens 4).
Ämnet 2,6-diklorbensamid är en nedbrytningsprodukt av diklobenil som liksom
atrazin tidigare ingått i ett flertal så kallade
totalbekämpningsmedel mot ogräs på
grusplaner och liknande platser. Samtliga
bekämpningsmedelsprodukter som tidigare
innehållit någon av dessa substanser får
sedan 1992 inte säljas. Några medel får ej
heller användas.
2,6-diklorbensamid är lättrörlig respektive
svårnedbrytbart vilket innebär att de rester
som nu hittas i grundvattnet mycket väl
kan härkomma från bekämpningsmedel
som spridits för flera år sedan.
8.8.2 Atrazin, Hexazinon, Terbutylazin och
DNOC
Atrazin återfanns i en av provpunkterna
(B9) i halten 0,42 µg/l.
Atrazin är en avsubstanserna i t.ex. gamla
Totex Strö och Silvorex strö som båda är
Grundvattnets känslighet medför ökade
krav på försiktighet vid användning av
bekämpningsmedel, i jordbruket såväl som
i villaträdgårdar och på gårdsplaner etc.
Fortsatta undersökningar får ge underlag
för bedömningen huruvida inskränkningar
i användandet av kemiska bekämpningsmedel bör ske.
9. Regionala resultat och fortsatta
undersökningar
Förutom de brunnar som provtagits i
Landskrona, har Helsingborgs och
Höganäs kommuner tagit prov i ett antal
grundvattentäkter. Provtagning har skett
samtidigt och analyserna har varit de
samma.
Grundvattenkontrollen kommer att fortsätta enligt det fastslagna kontrollprogrammet. Provpunkterna kommer att
revideras och vissa kommer eventuellt att
bytas ut inför provtagningen 2006.
14
Det kommer även i ett senare skede att
sammanställas en rapport med syftet att
sammanställa samtliga års resultat av
grundvattenanalyserna och på så sätt kunna
följa förändringarna i grundvattenkvaliteten sen 1992.
Referenser
1. Gustavsson, Ove, SGU – Program för
kontroll av grundvattenkvaliteten i
Landsrona kommun, 1991. Dnr 08-196/91.
2. Socialstyrelsens allmänna råd om
försiktighetsmått för dricksvatten SOSFS
2003/17. Livsmedelshäfte 7a. Maj 2004.
3. Naturvårdsverket (1999). Rapport 4915.
Grundvatten – bedömningsgrunder för
miljökvalitet.
4. Livsmedelsverket (2001). Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten
SLVFS 2001:30
5. Livsmedelsverket (2002). Dricksvattnet
– en stor undersökning av bekämpningsmedel.
6. Kemikalieinspektionen (1997).
Ämnesblad - Bentazon