Plan för verksamheten vid Gymnasieskolan

Utbildningsförvaltningen
Plan för verksamheten vid Gymnasieskolan
SPYKEN i Lund
2016/2017
Petra Karlsson Maria Hedelin Björse Peter Magnusson Anna-Lena Månsson Viktoria Klingenfors
Rektor
bR NA
bR ES, HU
bR SA
Adm chef
Postadress
Box 138
221 00 LUND
Besöksadress
Stortorget 1
Telefon vx
046-35 50 00
Telefax
046-35 70 84
Internetadress
www.lund.se
e-post
[email protected]
Innehåll
Inledning
3
Ledningsdeklaration
4
Fokusområden och målsättningar för läsåret 2016/2017
5
Prioriterade mål för ES 16/17
7
Prioriterade mål för HU 16/17
10
Prioriterade mål för NA 16/17
10
Prioriterade mål för SA 16/17
12
Prioriterade mål för Administration och servicetekniker 16/17
14
Prioriterade mål för Lokalvård 16/17
14
Prioriterade mål för ämneslagen 16/17
14
Årsplan för kvalitetsarbetet
24
Bilaga
2
Inledning
Detta är Gymnasieskolan Spykens verksamhetsplan för läsåret 2016/2017.
Att ständigt förbättra vår verksamhet så att den på bästa sätt lever upp till styrdokumentens krav
är ett arbete där alla på skolan deltar. Verksamhetsplanen bygger på det kvalitetsarbete som
bedrivs av skolans professionella medarbetare.
I planen finns mål för och inriktning av Spykens verksamhet på både kort och lång sikt. Planen
utvärderas och revideras årligen och nya förbättringsområden förs in efter hand som de blir
aktuella samtidigt som vi fortsätter att hålla kvar mål som vi ännu inte uppnått.
Verksamhetsplanen omfattar alla på skolan och ska vara väl förankrad genom det kvalitetsarbete
som bedrivs. Alla ska ges möjlighet att påverka innehållet. Detta arbetssätt är grunden för att vår
verksamhetsplan ska vara ett betydelsefullt och levande dokument.
Denna verksamhetsplan utgör tillsammans med skolans övriga handlingsplaner och rutiner de
dokument som skolans personal arbetar efter.
Spyken i augusti 2016
Petra Karlsson
Rektor
3
Ledningsdeklaration
Skolans vision:
SPYKEN ger dig KUNSKAP,
KOMPETENS och POSITIVA ERFARENHETER
för framtiden!
Pedagogisk idé på Spyken
Vår pedagogik handlar om hur Spykens vision lever i det dagliga mötet mellan skolledare, lärare
och elever. Syftet med vårt arbete på Spyken är att våra elever ska vara självständiga och
ansvarstagande, väl förberedda för fortsatta studier och redo att tänka nytt i en snabbt föränderlig
värld.
De ska utveckla sin handlingskompetens så att de på ett medvetet sätt kritiskt kan värdera olika
alternativ och ta ställning i frågor som rör hållbar utveckling och ha förmåga att aktivt delta i
arbetet att nå ett hållbart samhälle.
För att uppnå detta arbetar vi på Spyken med att utveckla elevernas kunskaper och förmågor för
framgångsrikt lärande:
En trygg och kreativ lärandemiljö där eleven blir sedd och uppskattad
Eleven utvecklar förståelse och ansvar för sitt eget lärande genom exempelvis formativt
förhållningsätt
Elever lär med och av varandra och utvecklas i samspel
Eleven möter höga förväntningar och utmaningar utifrån sina förutsättningar och förkunskaper
Relationen lärare och elev präglas av öppenhet, lyhördhet och ömsesidig respekt
Undervisningen genomsyras av tydlig struktur där eleven får kontinuerlig återkoppling i
förhållande till målen
För lärmiljön innebär detta att:
Eleverna arbetar aktivt med varierande arbetsformer inom kurserna och ämnesövergripande
utifrån examensmålen.
Eleverna ges förutsättningar att träna analys, reflektion och kritiskt tänkande.
Eleverna ges förutsättningar att bli medvetna om sitt eget lärande och sin utveckling i samspel
med andra.
Arbetssätten stimulerar och utvecklar elevernas kreativitet, initiativ- och
problemlösningsförmåga.
Skolans organisation möjliggör samarbete och idéutbyte inom kollegiet.
Skolan främjar samverkan med högskola och näringsliv.
Skolan erbjuder internationella kontakter genom utbyten, besök och konferenser.
Skolans lokaler är ändamålsenliga, stimulerande och innovativa miljöer.
4
Fokusområden och målsättningar inför läsåret 2016/2017
Spyken har formulerat sina fokusområden utifrån läroplansmålen för kunskapsutveckling och
studieresultat, normer och värden, elevers inflytande och ansvar, arbete med betyg och bedömning och samverkan
med universitet och det omgivande samhället. Ett särskilt fokus kommer att läggas på Lärande för hållbar
utveckling.
De särskilda målsättningar som ska prioriteras tas fram ur den kvalitetsanalys som gjorts av
föregående läsår. Denna analys bygger på statistik och frågeställningar som vi särskilt bevakar.
Elevernas kunskapsutveckling och studieresultat
Skolans viktigaste uppgift är att elevernas kunskaper och studieresultat ska förbättras. Varje elev
ska ges möjlighet att nå så goda resultat som möjligt utifrån sina förutsättningar.
Kvalitetsanalysen har visat att vi har anledning att lägga mer fokus på stimulans, tillit till elevernas
förmåga och att eleverna ska veta vad som krävs. Vi arbetar också med att minska elevernas stress och
bibehålla den förbättrade arbetsro vi uppnått under föregående läsår.
Våra mål är att:
Fler elever ska uppleva
 stimulans i skolarbetet
 tillit till sin förmåga
 att man vet vad som krävs för att uppnå kunskapskraven
Färre elever ska uppleva att de blir stressade
Normer och värden
Eleverna ska trivas och känna sig trygga i skolan.
Våra mål är att:
 Arbeta för en ökad tolerans för olika åsikter bland eleverna
 Alla elever ska trivas i skolan
Mål 2017
 Bibehåll den höga graden av nöjdhet på skolan
 Elever ska uppleva att förhållandet mellan personal och elev kännetecknas av förtroende
och ömsesidig respekt.
 Bibehålla den höga andelen som upplever sig respekterade av lärare och kamrater
Elevernas inflytande och ansvar
Vi ska arbeta för att elever ska ha inflytande och känna sig delaktiga i sin utbildning.
Våra mål är att:
Mål 2017: Bibehålla den höga graden av delaktighet för elever och personal
Betyg och bedömning
De ska råda en likvärdig bedömning inom skolan och mellan de kommunala skolorna i Lund.
Våra mål är att:
 Alla ämneslag gör en tydlig analys av sin betygsstatistik.
 Att de skolövergripande mötena ska ges goda förutsättningar och präglas av kvalitet.
5
Samverkan med universitet och det omgivande samhället i övrigt
Internationella kontakter, samverkan med universitet, högskola och det omgivande samhället gör
skolarbetet både utåtriktat och inkluderande och skapar mycket mervärde.
Våra mål är att:
 Alla ämneslag får till stånd olika former av samverkan med universitet eller det
omgivande samhället.
 Underhålla och utveckla våra internationella kontakter.
Lärande för hållbar utveckling
Lärande för hållbar utveckling tas upp under ett flertal rubriker i läroplanen och kommer att vara
ett särskilt fokusområde lå 2016/2017
Eleverna ska utveckla sin handlingskompetens så att de på ett medvetet sätt kritiskt kan värdera
olika alternativ, ta ställning i frågor som rör hållbar utveckling och har förmåga att aktivt delta i
arbetet att nå ett hållbart samhälle.
Våra mål:
 LHU ska genomsyra all verksamhet på Spyken
 Skolledning och lärare ska få adekvat kunskap om hållbar utveckling och avancerad
kunskap om LHU
 Under läsåret ska Spyken upprätta, formulera och påbörja implementeringen av egna
lokala planer för LHU.
Kommunikation och information
Informationsstrukturer och kommunikationen mellan skolledning och personal är viktig för ett
gott arbetsklimat. Vi strävar hela tiden efter att personal, elever och föräldrar ska uppleva att det
finns en god kommunikation inom och med verksamheten.
Vårt mål är att:
 Skapa en god informations- och kommunikationsstruktur med hjälp av de nya verktygen.
Pedagogisk utveckling
Det formativa förhållningssättet har tydliggjorts genom de senaste årens fokus på bedömning för
lärande. Under året vill vi fortsätta arbetet med praxisnära erfarenheter, som gjorts i de
pedagogiska grupperna.
Våra mål är att:
 Det kollegiala lärandet ska få ett tydligt utrymme i de pedagogiska grupperna.

Kvalitetsarbetet har stort utrymme i utvecklingsprocesserna. På Spyken har
Analysgruppen en viktig roll i detta arbete.
Uppdrag till arbetsgrupper och arbetslag
Dessa målsättningar ska under året konkretiseras och genomsyra arbetet skolans olika
arbetsgrupper och arbetslag.
6
I början av läsåret planerar programarbetslagen och ämneslagen hur de ska arbeta för att uppnå dessa
mål.
Prioriterade mål för ES 16/17
Demokratiska värderingar och tolerans
Hur mäter vi? Skolenkätens frågor nr15, 27, 32, 35, 36, 37, 41 och fokusgrupper.
Förslag till åtgärder:
 Mentorn måste underrättas om situation uppstår i klassen.
 Paradigmskifte gör att vi måste vänja oss vid nya språkkonventioner– vara tydliga med
det gentemot eleverna.
 Värderingsövningar (teaterlärare kan hjälpa) – viktigt speciellt i terminsstart
 Placeras elever med vissa diagnoser medvetet på Estetiska programmet?
 Finns resurser i kommunen att tillgå för utbildning? Föreläsare + workshop.
 I Lomma Bjärred finns i grundskolan ett program med teaterlärare som jobbar med
konfliktlösning/tolerans. Kan liknande göras här?
 Kan kuratorer stötta i arbetet?
 En arbetsgrupp borde tillsättas, som arbetar med dessa frågor och får tid att fokusera på
detta.
 I infekterade konfliktsituationer behövs extern hjälp.
Inflytande, ansvar & delaktighet
Resultat skolenkäten. Förra årets resultat inom parantes.
ES
Skolan
Mål 2016- 2017
Fråga 14. På lektionerna är vi elever med och påverkar på vilket sätt vi skall arbeta med olika
skoluppgifter
75% (72%)
77% (81%)
80%
Fråga 17. Vi elever har inflytande över undervisningens innehåll
54% (59%) 61% (62%)
60%
Fråga 28. I min skola är vi elever med och påverkar vår skolmiljö
78% (73%)
82% (78%)
80%
Åtgärder
 Vi upplever att det ibland finns motstånd bland eleverna att delta i aktiviteter på skolan
när det gäller inflytande, ansvar och delaktighet. Speciellt när aktiviteterna ligger utanför
ordinarie skoltid, till exempel på disponibla dagar.

Eleverna har inte alltid förstått vad det kan innebära med ovanstående. Kan vi jobba för
att ändra elevernas attityder?
Vårt elevunderlag är inte som förut. Bör vi se över hur vi själva jobbar med eleverna – är
vi kvar i gamla arbetssätt från den tiden där vårt elevunderlag såg annorlunda ut.
Studiemotivation?
7










Många av våra estetelever har varit de i särklass duktigaste inom sitt es-ämne i
grundskolan. När de kommer till oss blir de en utav 32 duktiga elever. Hur hanterar vi
detta? Hur får vi eleverna till att förstå att det är okej att göra fel ibland och att få dem att
uppleva glädjen vid att få arbeta tillsammans med andra med samma intressen?
Vi ser att vi har en större blandning av elever än tidigare. De som tar egna initiativ och är
aktiva och de elever som är passiva och vill ha direktiv om hur de ska göra. Hur kan vi
hjälpa dem? Hur arbetar vi pedagogiskt för att motivera?
Engagemang? Elever som är engagerade vill också lära sig, är intresserade i att ha
inflytande och vara delaktiga och ta ansvar.
Mittvägskursutvärderingar? Samtal om kursen också under kursens gång – stoppa upp
och resonera-lektioner. Ta fram en ”verktygslåda” med redskap för hur man kan göra en
snabb-utvärdering, som arbetsredskap för lärare och elever. Att använda 15 min på en
lektion då och då och stämma av och låta eleverna tycka till om hur det går på kursen – i
en trygg miljö.
Inflytande kan också innebära att man hjälpar och lyssnar på andra i klassen.
Vi ser gärna att vi har Temaveckor på Spyken, där eleverna kan välja fritt att vara med i
grupper där de får visa upp sidor som man kanske inte ser annars. Ett bra exempel är
Humanistdagen. En blandning av föreläsningar och workshops. Kravlöst, roligt och
trevlig men med substans förankrat i ES-programmet.
Skapa en form för fadderverksamhet där engagerade elever inspirerar andra elever.
Lyfta bort fokus från matriser och betyg och fokusera på arbetsglädje och goda
kunskaper.
Glädje, vetgirighet, intresse, nyfikenhet och att bli coachad i sitt intresse av båda lärare
och klasskompisar.
Studiero/frånvaro
Resultat skolenkäten. Förra årets resultat inom parantes.
ES
Skolan
Mål 2016-2017
Fråga 12. Jag har studiero på lektioner
66% (53%)
70% (70%)
70%
Fråga 16. På lektionerna stör andra elever ordningen i klassrummet
52% (59%)
36% (37%)
35%
Fråga 22. Mina lärare ser till att det är studiero på lektionerna
62% (60%)
71% (72%)
70%
Total frånvaro ES
Mål 2015-16 10%
Åtgärder: Klassarbetslag, mentorns roll och tidigare insatser
11-12
13,2
12-13
14,5
13-14
12,2
14-15 15-16
13,7 14,7
Mål 2016-2017
10%
Åtgärder
8













Vikten av att skolan är ett heltidsjobb, Hur förhåller vi oss till att elever jobbar?
Körkort m halkkörning mm. Uppmuntra eleverna att ställa krav på körskolan dvs att de
inte alltid behöver acceptera den erbjudna tiden utan be om annan.
Uppmärksamma och jobba med studiero/närvaro tidigt i Åk1. Det måste ges möjlighet
att arbeta med samspel i klassen och ökad förståelse för individen för att skapa studiero.
Detta kan bl a göras på mentorstiden.
Positiva förväntningar av elevernas arbete påverkar närvaron. Vi tror på dem!
Stimulerande projekt kommer att påverka närvaron.
Om man ska samarbeta över ämnesgränser, jobba med gemensamma projekt mm måste
man plocka bort något befintlig projekt (våga “kill your darlings”) för arbetsbelastningens
skull.
Klargöra hur framtiden ser ut: “-Satsar du nu eller är du ok med att lägga något år på
komvux senare?”
Nudging: Få människor att ändra beteende genom att locka.
Uppmuntra föräldrar till att fortsätta vara delaktiga i elevernas skolgång efter
myndighetsdagen.
Gå genom närvaron individuellt med eleverna på klassmötet en gång i månaden.
Vi är och måste vara goda förebilder, dvs själva hålla tider, vara förberedda, uppdaterade
mm.
Studieteknik även i karaktärsämnena. Bjuda in Kjell Edstrand från MMH.
Hur förhåller vi oss till användande av mobiltelefoner i klassrummet?
Fortsätt lyfta frånvaron med EHT vid mentorsträffarna.
Tillit till den egna förmågan
Resultat skolenkäten. Förra årets resultat inom parantes.
ES
Skolan
Fråga 7. Jag kan nå kunskapskraven i skolan om jag försöker.
92% (91%)
91% (92%)
Mål 2016-2017
Bibehålla den höga andelen
Fråga 20. Mina lärare förväntar sig att jag skall göra mitt bästa.
84% (84%)
86% (87%)
85%
Fråga 21. Mina lärare får mig att tro på mig själv i mitt skolarbete.
54% (53%)
65% (66%)
60%
Förslag till åtgärder:
 Bekräfta det goda - uppmuntra progression i arbetet, att man kan få flera chanser,
förtydliga att ett F på ett moment inte behöver betyda F på kursen (samma förmåga testas
flera gånger). Ett förslag är att inledningsvis presentera en uppgift som inte är ouppnåelig
för någon, utan som de flesta ”kan klara”. Däremot bör det finnas chans att göra
uppgiften på en mer avancerad nivå också.
 Vid elevredovisningar eller efter en inlämning kan man låta eleverna förklara för de andra
hur de har löst uppgiften, hittat källor och information osv. Att man skapar ett tillåtande
klimat, där det är ok att visa sina svagheter och prata om sina misstag.
9

Lärarna måste tro på att eleverna kan klara målen, oavsett program. Vi måste
fortsättningsvis ställa höga krav.
Prioriterade mål för HU 16/17
Programgruppen kommer att under lå 2016/2017 arbeta med följande övergripande teman i
enlighet med skolans övergripande mål:
Demokratiska värderingar och tolerans
Lärarna ska ta ett tydligare pedagogiskt ansvar i klassrumssituationer som kräver ledning, t.ex. i
debatter och diskussioner. Målet är att eleverna ska känna att de kan uttrycka sina åsikter samt
respekteras för dessa i skolsituationer i högre utsträckning. Måluppfyllelsen för detta mål bör
synas i den årliga utvärderingen.
Stimulans/Balans/Tillit till den egna förmågan
Vi ska sträva efter att eleverna ska känna att de vågar ta ut svängarna mer i lärandesituationer
(”wobbla”). Detta ska ge stimulans samtidigt som det ger eleverna stärkt självförtroende i
pedagogiska situationer. Även måluppfyllelsen för detta mål l bör synas i den årliga utvärderingen.
Prioriterade mål för NA 16/17
Våra prioriterade mål är att:
Förändra skolan så att alla, lärare, elever och skolledning blir medvetna om vad som måste göras
för att ställa om till en hållbar utveckling, och som är beredda att göra det.
Vi vill också att fler elever ska uppleva:
 stimulans i skolarbetet
 tillit till sin förmåga
 att man vet vad som krävs för att uppnå kunskapskraven
 att de har arbetsro i skolan
MÅL - Vår undervisning ska genomsyras av Hållbar utveckling och LHU
Vårt mål:
 Lärande för Hållbar Utveckling ska genomsyra all verksamhet på Spyken.
 Vi formulerar, upprättar och påbörjar implementeringen av egna lokala planer för LHU.
 Vi upprättar levande arbetsdokument för idéer, förhållningssätt och projekt som främjar
skolans arbete med hållbar utveckling.
 Efter avslutad utbildning på Spyken ska eleverna ha utvecklat sin handlingskompetens så
att de på ett medvetet sätt kritiskt kan värdera olika alternativ, ta ställning i frågor som rör
hållbar utveckling och har förmåga att aktivt delta i arbetet att nå ett hållbart samhälle.
Genom att:
 ta in hållbar utveckling i våra kurser när möjlighet ges
 aktivt söka projekt utanför skolan ”riktiga projekt” (t ex Battery challenge,
Bolmenprojektet, Barsebäcksverket, reningsverket etc.)
 vi bjuder in föreläsare och tar del av extern kompetens från bl a universitet och
organisationer (t ex ”på flykt Röda korset” , världsvattendagen (LUCSUS LU) mm)
10



Vi styr fler gymnasiearbeten mot hållbar utveckling
Arbetar med ämnesövergripande områden kopplade till hållbar utveckling och LHU, ex
science parliament i NA2 och klimatkonferens i NA1.
Vi tar hjälp av våra LHU-koordinatorer i vårt arbete med Hållbar utveckling.
MÅL - Fler elever ska uppleva stimulans i skolarbetet
Genom att:
 Vi varierar vår undervisning, både arbetssätt och redovisningsformer.
 Vi gör studiebesök, träffar kunniga forskare/yrkesverksamma som inspirerar till ny
kunskap och bekräftar det man lärt.
 Vi möter eleverna och utmanar på olika nivåer
 Vi träffar gamla elever som berättar vad de gör och vilken nytta de känner att de haft av
sin gymnasietid.
 Vi arbetar med LHU och hållbar utveckling i våra kurser.
 Vi arbetar i ämnesöverskridande projekt, till exempel med Klimatkonferens, Science
Parliament och vi utvecklar och genomför ständigt mindre samarbeten och projekt
mellan och inom kurser.
Vi mäter:
Skolarbetet är intressant
2015: NA 78,5% (Spyken: 75%)
Skolarbetet är roligt
2015: NA 63,8%% (Spyken: 56,6%)
Skolarbetet stimulerar mig att lära mer.
2015: NA 64,1% (Spyken: 53,5%)
NA 2016: 90,1%
MÅL NA2017: 92%
NA 2016: 68,9%
MÅL NA2017: 70%
NA 2016: 65,3%
MÅL NA2017: 70%
MÅL - Fler elever ska uppleva tillit till sin förmåga
Genom att:
 Vi arbetar för att eleverna ska våga utmana sig själva och få insikt om sin egen förmåga.
 Vi bemöter eleverna positivt och försöker lyfta alla elever från den nivå de är på när
kursen börjar. Viktigt med feedback, realistiska förväntningar och coachning.
Vi mäter:
Mina lärare får mig att tro på mig själv i mitt skolarbete.
2015: NA 70,2% (Spyken 65,7%)
NA 2016: 73,7%
Mina lärare förväntar sig att jag ska göra mitt bästa.
2015: NA 85,7% (Spyken 86,6%)
NA 2016: 88,1%
Jag kan nå kunskapskraven om jag försöker.
2015: NA 93,5% (Spyken: 91,5%)
NA 2016: 90,5%
MÅL NA2017: 75%
MÅL NA2017: 90%
MÅL NA2017: 95%
MÅL - Fler elever ska uppleva att man vet vad som krävs för att uppnå kunskapskraven
Genom att:
 Vi tydliggör mål, till exempel genom att eleverna är med och bedömer exempeluppgifter
med olika kvaliteter och att vi använder oss av konkreta exempel innan vi sätter igång en
uppgift.
 Vi ger tydliga instruktioner och kontrollerar att eleverna har förstått och kommit igång
med sin uppgift.
11



Vi låter eleverna reflektera, individuellt och i grupp, efter att de genomfört en uppgift
Vi lägger mycket tid på förståelse av kunskapskraven tidigt
Vi ger tydlig feedback och kontrollerar att eleverna har förstått
Vi mäter:
Mina lärare förklarar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag förstår.
2015: NA 87,5% (Spyken: 84,3%)
NA 2016: 94,5%
Jag tycker det är svårt att veta vad jag ska klara av i skolan.
2015: NA 38% (Spyken: 38,3%)
NA 2016: 30,3%
Jag vet vad jag behöver kunna för att nå kunskapskraven i skolan.
2015: NA 73,1% (Spyken: 70,7%)
NA 2016: 72,9%
MÅL2017: 95%
MÅL2017: 25%
MÅL2017: 75%
MÅL - Fler elever ska uppleva att de har studiero
Genom att:
 Vi skriver in frånvaro vid lektionens början.
 Vi har en tydlig kurs- och lektionsplanering.
 Mentor och undervisande lärare tar upp frågan och pratar med eleverna om vad som är
arbetsro och hur man kan arbeta för bättre arbetsro.
 Om mobiler/datorer stör använder vi olika strategier för kontroll beroende på situation –
anteckna, fota tavlan, leta info, slå upp ord är OK men inget spelande och inga sociala
medier på lektionstid.
Vi mäter:
Jag har studiero på lektionerna.
2015: NA 78,5% (Spyken: 70,4%)
NA 2016: 84,7%
MÅL NA2017: 90%
På lektionerna stör andra elever ordningen i klassrummet
2015: 21,9% (Spyken 36,9%)
NA 2016: 22,5%
MÅL
NA2017: 15%
Mina lärare ser till att det är studiero på lektionerna
2015: 82,1% (Spyken 72,2%)
NA 2016: 88,9%
MÅL
NA2017: 90%
Prioriterade mål för SA 16/17
Stimulans (Skolenkäten)
Skolarbetet är intressant
2015: SA 74,9% (Spyken: 75%)
Skolarbetet stimulerar mig att lära mer.
2015: SA 53,7% (Spyken: 53,5%)
2016: 72,2% (76,6%)
2017: 78%
2016: 44,8% (52,5%)
2017: 55%
Vi utgår från forskning och beprövad erfarenhet:
 Analysgruppens resultat utifrån lärar- och elevdiskussioner om vad som skapar stimulans i
undervisningen:
 Variation, samspel, struktur och engagemang
 Utmärkt undervisning, Håkansson och Sundberg 2012, Nottingham, Hattie m.fl.
 Bidra till ett stödjande klassrumsklimat som premierar ansträngningar och där elever inte
blir bestraffade för misstag eller att de har olika sätt att lära sig.
 Synliggöra förbättringen/resultatet av ansträngningen (jf. Nottingham)
12




Skapa kvalitativt goda relationer till eleverna
Leda en varierad och involverande undervisning, utan att lägga ansvaret för lärandet helt
på eleverna
Skapa uppgifter som är utmanande, meningsfulla och dynamiska. ”Let them wobble”
(Nottingham)
Ha generellt höga men ändå rimliga förväntningar på eleverna.
Konkret innebär detta att vi arbetar med:

Lärande för hållbar utveckling
”Vi är den första generationen som kan utrota fattigdomen, och den sista som kan bekämpa
klimatförändringarna.” Ban Ki-moon, FN:s generalsekreterare

Praktiska uppgifter som ger möjlighet att tillämpa teorin (laborationer, experiment, observationer,
rollspel, studiebesök)
Att knyta an till elevernas egna intressen och erfarenheter (val av stoff, vinkling av projekt)
Att använda sig av skarpa projekt, riktiga mottagare (Skuggning för åk 9, Musikhjälpen,
skoltidning, UF)

Ämnesöverskridande projekt (FN-rollspel m.m.)
Vi arbetar med att SYNLIGGÖRA utvecklingsarbetet kring stimulans både för oss själva och för
eleverna genom att:
 Dela med oss av goda exempel. Det gör vi bland annat genom
 att lägga ut goda vardagsexempel på sociala medier som Instagram och Facebook
 erfarenhets- och idéutbyten vid APT/programgruppsmöten, i pedagogisk grupp och i
ämneslag
 BR fokuserar på utvecklingsområdet vid lektionsbesök och samtalar förutom med
undervisande lärare även med någon elevgrupp efter/i anslutning till lektionsbesök
 Mentor låter eleverna diskutera i vilken grad de upplever stimulans i undervisningen på
klassråd och ger dem möjlighet att reflektera över sin egen roll, till exempel i form av
självskattning.
 BR följer upp klassrådsdiskussionerna på programelevrådet.
 Genom att arbeta med Stimulans på de sätt som beskrivits ovan, förväntar vi oss att
resultaten inom följande utvecklingsområden också kommer att förbättras.
Tillit till elevens förmåga (Skolenkäten)
Mina lärare får mig att tro på mig själv i mitt skolarbete.
2015: SA 66,3% (65,7%) 2016: SA 56,5% (62,5%)
Mina lärare förväntar sig att jag ska göra mitt bästa.
2015: SA 88,2% (86,6%) 2016: 84,3% (85,6%)
Jag kan nå kunskapskraven om jag försöker.
2015: SA 89,8% (91,5%) 2016: SA 88,8% (90,3%)
2017: 67%
2017: 90%
2017: 90%
Veta vad som krävs
Mina lärare förklarar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag förstår.
2015: SA 82,3% (84,3%) 2016: SA 89,5% (90%)
2017: 90%
13
Jag tycker det är svårt att veta vad jag ska klara av i skolan.
2015: SA 36,1% (38,3%) 2016: SA 39% (35%)
2017: 35%
Jag vet vad jag behöver kunna för att nå kunskapskraven i skolan.
2015: SA 70,2% (70,7%) 2016: SA 67,3% (69,4%) 2017: 72%
MÅL: Kommunikation
Personalenkäten
Det ska bli lättare att skaffa information om vad som händer inom verksamheten.
2015: 62% 2016: 58,3% (SA 60,8%) 2017: 65%
Vi arbetar med att förbättra information och kommunikation genom att kontinuerligt utvärdera
de nya systemen, V-klass och GAFE, och utveckla dem för våra syften.
Prioriterade mål för Administration och servicetekniker 16/17
Ökad tydlighet för en hållbar arbetsmiljö med avseende på arbetsbelastning.
Detta arbetar vi mot genom att:
 Tydliggöra och kommunicera vem som hanterar vilka ärenden
 Utarbeta och kommunicera skriftliga rutiner och instruktioner
 Utarbeta nya arbetssätt
Prioriterade mål för Lokalvård 16/17
En hållbar fysisk arbetsmiljö för personal och elever
Detta arbetar vi mot genom att:
 Kommunicera arbetsuppgifter och arbetsvillkor
 Kommunicera den fysiska arbetsmiljöns inverkan på resultat
 Utarbeta nya arbetssätt
Prioriterade mål för ämneslagen 16/17
Prioriterade mål 16/17 för ämneslaget i Biologi
LHU
Biologi är ju en naturlig del av hållbar utveckling. Vi vill tydliggöra att vi arbetar med LHU
genom att mer genomgående använda begreppet på lektionerna. Vi måste också vara noga med
att nämna de andra delarna av hållbar utveckling och inte bara prata om ekologi.
Veta vad som krävs:
Tydlig genomgång av kursbeskrivning, arbetsmetod och att detta är en laborativ kurs.
Beroende på årskurs kan vi hjälpa eleverna med begreppslistor, repetition, diskussioner om
betygskriterier och kunskapskrav. I åk 1 ger vi mer hjälp medan vi förväntar oss att eleverna i åk 3
mer självständigt kan plocka ut vad som är viktigt.
Stimulans
Vi fortsätter att utveckla det laborativa, diskussionsuppgifter samt koppling till verkligheten. Att
lägga in lite tävlingsmoment i undervisningen verkar få eleverna att tända till. Young Science
Parliament är bra. Vi på biologin har ett varierat arbetssätt vilket verkar stimulera eleverna. Vi
tänker dessutom prova på flippade klassrum under läsåret.
14
Tillit till elevens förmåga
Se till att boosta eleverna genom att uttrycka förtroende för dem när man pratar. Vara positiv och
tydlig i återkopplingen. Självbedömning kan vara ett sätt för eleverna att stämma av sin förmåga i
förhållande till målen.
Prioriterade mål 16/17 för ämneslaget i Engelska
Inom områdena Stimulans, Tillit till egen förmåga och Hållbar utveckling har ämneslaget följande
konkreta mål. Detta ökar även vårt eget engagemang, vilket leder till ökad stimulans för både oss
och elever:
Engelska 5
Diagnosen tidigt på höstterminen behålles och resultaten följs upp av en konferens för analys av
behoven av stöd och extra anpassning. I mötet deltar specialpedagogerna och Anna-Lena
Månsson.
Integration av IKT-produkter som utarbetats på Engelsk profil, ex. digital berättelse och podcast,
ska behållas och vidareutvecklas. Mapp “Tema” läggs upp på Google Drive Ämneslag Engelska,
med tematisk fördelning av ämnet hälsa i En5. För En6 en podcast görs i tema hälsa. I En7 temat
hälsa för academic writing.
Engelsk profil: Viktigt att signalera från skolan att elever som väljer profilen behöver ha mycket
engelska med sig och vara självgående. Det finns inte utrymme till extra träning av grundläggande
språkfärdigheter. Viktigt att lägga ett par olika typer av bedömningsuppgifter tidigt och att
därefter ha individuella samtal. Elever som har svårt i starten måste ha möjlighet välja om till
ordinarie Engelska 5 innan även den kursen kommit för långt -> före höstlovet.
För progressionen i litteraturanalys kan med fördel Writing Essays about Fiction av Griffith
användas.
Mer basgrammatik.
Dela material i litteratur i mapp på Google Drive Ämneslag Engelska. Även dela material för nya
läromedel Outlooks on och Solid Gold i mappar i Ämneslag Engelska.
Vi ska förbättra hur vi arbetar med källor/källkritik genom ämnesövergripande projekt, i
samverkan ex. hi-en i ett temaarbete och FN-rollspelet, och med stöd av biblioteket. Vi bjuder in
bibliotekarierna till ÄLmöte 26/9 för mer info om hur vi kan samarbeta.
Engelska 7
Närläsning av short stories ska vidareutvecklas genom att fler lärare använder short stories. En
mapp skapas för noveller i ÄL Engelska. Inspirationsföreläsning på MAH om Short stories
planeras av BMe.
PB Engelska 7 med upplägget vi hade i år, dvs Reading och Writing, som är integrerade, i följd
tisdag 4/4 2017 kl. 08.10-12.00. Delarna Usage och Listening görs på lektionstid samma vecka
eller nästa, bara inte iv-prov-vecka.
Academic Writing i 5 veckors skrivprocess fungerar bäst om den läggs före jul.
För att eleverna tydligare ska veta vad som krävs kommer ämneslaget samarbeta med
utvecklingen av användningen av V-klass som hjälpmedel för tydlig planering och utvärdering av
gruppens arbete.
15
Ämneslaget kommer att använda konferenstiden den 10/11 till att diskutera och dela med oss av
metoder för feedback till elever.
Prioriterade mål 16/17 för ämneslaget i Estetisk kommunikation
Stimulans, tillit till den egna förmågan, veta vad som krävs, LHU
I estetisk kommunikation 2 kommer vi att fortsätta arbeta som tidigare - med stort eget ansvar
och tydlig planering. Eleverna är mycket delaktiga i processen både bakom och på scenen. Vi vill
bli bättre på att ge feedback till alla elever mer regelbundet (och hoppas på att tiden räcker till).
Prioriterade mål 16/17 för ämneslaget i Filosofi
Bygga upp ett nytt ämnesrum i V-klass med texter, program, filmer och arbetsuppgifter som man
kan använda sig av i stället för att hela tiden uppfinna hjulet på nytt genom att leta upp material.
Att eleverna ska få möjlighet att gå på minst en filosofiföreläsning på universitetet.
Belysa hållbarhetsperspektivet när vi pratar om etik och politisk filosofi.
Verka för en likvärdig betygssättning genom att ha gemensamma prov och bedömningar.
Ge eleverna ett repetitionstillfälle före proven så att de får struktur och vet vad som krävs.
Variera undervisningen med grupparbeten och fördjupningar för att ge eleverna stimulans.
Prioriterade mål 16/17 för ämneslaget i Fysik
Vi vill under läsåret arbeta med:
Elevaktiviteten i klassrummet och tron på den egna förmågan.
Vi vill fortsätta vårt arbete med att hitta bra studiebesök och föreläsare.
Kan vi utifrån detta konkretisera mål för vårt ämneslag som knyter till skolans prioriterade mål?
Hur kan vi arbeta för att uppnå detta?
Om eleverna tror mer på sig själv och vet vad som väntas av dem tror vi att de blir mindre
stressade. Ett av NA-programmets mål är att minska stressen hos eleverna.
Vi pratade om att arbeta mer kring gruppövningar och problemlösning i grupp. Är detta ett sätt
att närma sig elevaktiviteten och tron på förmågan? Ska vi ha som mål att öka den typen av arbete
även när eleverna inte arbetar praktiskt i klassrummet? Detta enades vi om. Vi vill jobba med
detta i vår Lesson Studie grupp också.
Det finns mycket att diskutera här kring vilka uppgifter som är bra, hur eleverna blir presenterade
för uppgifterna, hur vi delar in dem i grupper, hur de förväntas jobba mm? Vi vill att eleverna
arbetar med att försöka förstå vad som krävs för att svara på en fråga av mer öppen karaktär och
att de resonerar om det tillsammans i gruppen. Det är också viktigt att få grupperna att diskutera
olika lösningar på samma sak och att prata om gruppens lösning så att alla elever förstår.
Uppgifterna ska ges utan svar, gruppen tränas i att bedöma rimligheten i sitt resultat innan de
kontrollerar med sin lärare och får nästa uppgift eller tips. Anna-Lena Holm är en gymnasielärare
som just nu forskar på elevers arbete i grupp och skriver en rapport om det i samarbete med
Fysikinstitutionen vid Lunds Universitet. Kanske kan hon studera även våra elever? Vi tar gärna
del av hennes forskning. Att arbeta på det här sättet tror vi kan lyfta elevaktiviteten på
lektionerna, vi tror också att det kan stärka elevers tro på sin egen förmåga och att det i sin tur
hjälper dem att hantera sin arbetsbörda och minska stressen.
Prioriterade mål 16/17 för ämneslaget i Historia
Stimulans
Under kommande läsår kommer vi att jobba vidare med att levandegöra historien, fortsätta att
16
diskutera vad historia är och varför det berör just dem. Detta är ett sätt att öka stimulansen och
öka eller bibehålla elevernas historieintresse. Vi kommer att bjuda in en föreläsare under våren
(ett ögonvittne från Gulag; Julian Better), göra studiebesök som vi vet fungerar bra, prova nya (t
ex en musikarkeologisk utställning i Ystad). För övrigt inväntar vi analysgruppens resultat, och
diskuterar vidare därefter.
Tillit till den egna förmågan
Vi bemöter eleverna på deras nivå (tar hjälp av ovan nämnda diagnos), använder oss flitigt av
elevernas erfarenheter samt försöker få eleverna att märka och känna att de själva utvecklas och
lyckas. Formativ bedömning, feed forward.
Veta vad som krävs
Genom att använda konkreta exempel för att tydliggöra, genom att gå igenom och förtydliga
bedömningsmatriser (både i introduktionen av uppgifter och i efterhand), användning av
exempeltexter (tidigare elevers arbeten; “så här kan det se ut”), genomgång av provsvar
individuellt och på tavlan. Övningar som liknar provsituationen.
Lärande för hållbar utveckling
Exempel på användning av naturresurser i historien, genom att problematisera den historiska
utvecklingen. Kontrafaktisk historia (vad hade hänt om..?).
Prioriterade mål 16/17 för ämneslaget i Idrott och hälsa
Tillit till den egna förmågan
Stimulans
Hållbar utveckling
Veta vad som krävs:
Sedan terminsstart har vi börjat jobba aktivt med gemensam bedömning och kursinnehåll. Vi har
även påbörjat arbetet med att alla uppgifter eleverna får lämnas ut med matriser för att tydliggöra
vad som krävs.
Prioriterade mål 16/17 för ämneslaget i Kemi
Vi vill mer utnyttja den resurs som våra nya bibliotekarier och vårt bibliotek utgör. Vi blev
inspirerade av den presentation vid fick av dem på Malmö Live, deras sätt att vilja arbeta och att
alla bör se biblioteket som en ”levande” resurs.
Stimulans
Vi vill således engagera biblioteket mer för att ge eleverna hjälp inför bl.a. rapportskrivning. T.ex.
hjälp med att hitta aktuella källor (inte äldre än t.ex. 2010) för inledning/bakgrund till
laborationsrapporten.
Tillit till den egna förmågan
Använda V-klass möjlighet till självskattning i form av matriser inför bl.a. rapportskrivning,
Ingelas ser denna möjlighet. Eleverna får sedan respons av läraren som samtycker eller inte, och
ger konstruktiv kritik.
Veta vad som krävs
Se ovan, detta bidrar till att eleven vet vad som krävs.
17
Lärande för hållbar utveckling
Vi vill även i detta sammanhang engagera biblioteket mer för att ge eleverna tillgång till mer
relevant litteratur utöver våra läroböcker.
Ur förra årets protokoll när det gäller stimulans:
Stimulans genom att minska den tid som läggs på bedömning och försöka bibehålla elevernas nyfikenhet för ämnet
och de kunskaper som det ger. Kopplingen till kemi i vardagen är här naturligtvis viktig. Denna del vill vi öka
bl.a. genom att ta upp aktuella händelser i samhället med anknytning till kemiska företeelser och experiment med
mer direkt koppling till omvärlden.
Detta gäller naturligtvis fortfarande.
Prioriterade mål 16/17 för ämneslaget i Ledarskap och organisation
Eleverna ska stimuleras genom ytterligare verklighetsanknytning i kursen;
Minst en gästföreläsare
Kontakt med organisation/företag där intervju och observation görs utifrån olika fokusområde
Projekt Musikhjälpen ger eleverna utrymme till att vara kreativa och utvecklas inom kursen
utifrån egna intressen. Projektet kommer att utvecklas ytterligare inom ramen för socialt
entreprenörskap.
Stimulansen mäts i kursutvärderingen.
Elevernas tillit till egna förmågan ska förbättras genom;
Kontinuerlig feedback i arbetet
Begreppstest av typen “Hänger du med?”
Detta mäts i avslutande kursutvärdering.
Eleverna ska bättre veta vad som krävs genom;
Tydligare projektbeskrivningar vid praktiska moment som t.ex. Musikhjälpen där det tydligt
framgår vad som förväntas av eleverna (vad som ska bedömas)
Detta mäts i avslutande kursutvärdering.
LHU - Lärande för hållbar utveckling
Musikhjälpen ska utvecklas med fokus kring socialt entreprenörskap där eleverna får arbeta mer
kring hållbar utveckling inom organisation och ledarskap.
Lyfta organisationers/företags ansvar, etik och moral genom att bl.a. titta på CSR
Prioriterade mål 16/17 för ämneslaget i Matematik
B-spåret:
 Mer samarbete runt bedömning och lektionsupplägg.
 Söka gemensam schemaposition för planering av bland annat varierade
undervisningsmetoder.
 Målsättning för att få den goda korrelation från förra året att bevaras är att ha fler
gemensamt synkroniserade prov (Förutom mittkursprovet som har varit en stor hjälp)
 Trycka på att det viktiga är hur eleverna utvecklas och inte deras resultat och kunskaper
när de kommer in/ut. Prata med eleverna om hur de utvecklas och att de faktiskt har lärt
sig många nya saker. Detta även om de exempelvis har samma betyg när de klarat av åk 1
som när de gick ut åk9.
 Fortsätta jobba för en bättre arbetsmiljö med hjälp av exempelvis placeringar
18
C-spåret:
 Vi vill fortsätta på den inslagna vägen. Fortsätta att jobba formativt, fortsätta att variera
lektionsuppläggen och jobba för större elevaktivitet. Att låta elever jobba i grupper för att
främja kollaborativt lärande, öka stimulansen och stärka självkänslan och tron på den
egna förmågan.
 Ma4 ville behålla det positiva med diagnoser, grupparbeten, filmer och mattekonvent. Ju
mer vi lärare kan samarbeta och tipsa varandra desto bättre tycker vi att det går. Vi hinner
göra mer när vi kan hjälpas åt.
 Vi tycker att det vore bra att alla få läsa Elefanten i klassrummet och titta på Jo Boalers
tankar för att få eleverna att tro på sin egen förmåga. Det hade varit bra att kombinera
med de andra tankarna vi hade i våras.
Prioriterade mål 16/17 för ämneslaget i Media
Göra en smärtfri flytt till Källbo så att personal och elever inte blir lidande.
Försöka skapa en överblick om hur vi bäst utnyttjar de nya resurserna för att uppnå skolans
prioriterade mål.
Vi vill verka för ett större ansvarstagande och engagemang bland våra medieelever. Detta bygger
på god kännedom om kursernas innehåll och elevernas egna mål med sin härvaro. Eleverna bör
därför göra egna studieplaner i respektive ämne avseende kursernas innehåll och elevernas
intresse och ambition. Genom att eleverna vet vad de ska göra tror vi att de känner sig mindre
stressade och mer delaktiga.
Vi vill aktivt arbeta med elevernas motivation till sin utbildning. Genom studiebesök,
gästföreläsare och andra exempel vill vi att de ska finna en än större mening med sin utbildning.
Vi ökar även tillgängligheten till teknik och salar för att underlätta för eleverna att arbeta även
utanför lektionspassen.
Genom att genomföra fler konkreta projekt också mot avnämare utanför skolan kan eleverna
göra fler seriösa utvärderingar av sitt nyvunna kunnande. Genom att trycka, ge ut, publicera,
sända sina produktioner blir det tydligare med återkoppling och analys av resultaten.
Kopplingar till hållbar utvecklig:
Eleverna arbetar mycket med grupparbeten och lär sig då att respektera varandra, samarbeta och
ta olika roller.
Innehållet i uppgifter riktar vi mot bland annat miljömedvetenhet, genusfrågor, jämställdhet och
demokrati.
Prioriterade mål 16/17 för ämneslaget i Moderna språk
Vårt mål är att försöka stärka elevernas tillit till den egna förmågan, eftersom det troligen skulle
ge många ringar på vattnet. Vi är överens om att om eleverna tror på sig själva och sin förmåga,
så klarar de också språkstudierna bättre. Detta är inte helt lätt att uppnå, eftersom många elever
har ganska dåliga erfarenheter med sig från grundskolans språkundervisning. Vi har gjort en
självvärdering för eleverna i ett Google-formulär. På detta sätt får eleverna en stund att reflektera
över sina språkstudier och tanken är att vid mittkurssamtal och samtal i slutet av kursen ska
kunna återkomma till samma frågor för att kanske kunna se utvecklingen.
19
Prioriterade mål 16/17 för ämneslaget i Musik
Lärande för hållbar utveckling
I våras arbetade vi inte medvetet med målet LHU. I alla musikkurser, men främst ensemble med
körsång, ensemble 2 och inså 1 kommer vi att arbeta ännu mer ur ett jämställdhetsperspektiv. Det är
viktigt att belysa kvinnliga tonsättare, låtskrivare och instrumentalmusiker och i ensemble
kommer detta att ske bl a genom ett Polarprisprojekt i åk 1 och en fördjupning med kvinnliga
tonsättare i åk 2.
Förhoppningsvis ökat samarbete mellan kurser, fortsatt låtskrivande till film (Englandsbesöket),
Dream Academy - som både är gränsöverskridande och ett låtskrivningsprojekt i ES15s, ökat
samarbete med grundskolan.
Veta vad som krävs, stimulans och tillit till den egna förmågan
I inså (främst sång) kommer vi att arbeta med fler uppspel, framförallt interna, där eleverna blir
inbjudna till varandra eller till gemensamma lektioner för att inspirera varandra och hitta
samarbetsmöjligheter. Vi kommer där det finns möjlighet att samarbeta över insågränserna, så att
eleverna kan få samma läxa i båda sina instrument, eller att arbeta tillsammans med en eller flera
andra elever. För åk 3 planerar vi beting under ht: vid fyra schemalagda tillfällen (ett/elev) kommer
eleverna att få spela upp något de arbetat med under insåkursen. Med detta hoppas vi på ökad
stimulans och arbetsro. Dessutom får eleverna ökad tillit till den egna förmågan.
Vidare kommer vi att kvalitetssäkra ensemblespelet inför turnén. Eleverna kommer i projektets gång
få tydlig information kring vad som krävs för att få åka ut på turnén v 46. Både för den
individuella elevens, gruppens och skolans välmående. Möjligen kan vi då även knyta kontakter
inför vårens ensembleprojekt i utlärning.
Vi fortsätter att sambedöma, arbeta med matriser osv precis som tidigare i alla kurser.
Prioriterade mål 16/17 för ämneslaget i Musikteori
Stimulans
GeMu2-kursen har upplevts som stimulerande av de allra flesta under de senaste åren. Ett mål i
år är att utveckla kursmaterialet för att sänka ingångssteget i kursen för att på så sätt minska
risken att eleverna tappar motivation med bristande stimulans som följd. I GeMu1-kursen
behöver vi dels satsa på infrastruktur där alla elever måste få kontinuerlig tillgång till keyboards
under lektionerna för att kunna koppla teorin till verkliga scenarier och på så sätt bli mer
stimulerade att arbeta med momenten. Vi satsar även på att alla ettor som läser kursen ska vara
med i den nya SI-satsningen, även den med målet att öka motivation och stimulans. Lärarna i
kurserna kan även räkna med att få ändra sina invanda arbetssätt i och med dessa förändringar.
Tillit till den egna förmågan
Teoretiska kunskaper bör kopplas till verkliga scenarion för att elever ska förstå nytta av dem.
Teoretiska kunskaper är abstrakta tills de omsätts i verkligheten och innan man gjort det upplever
vissa osäkerhet och bristande tillit till den egna förmågan. Målet blir att arbeta med kursernas
moment praktiskt i högre grad än tidigare, dels genom att man låter elever omsätta de teoretiska
kunskaperna i praktiskt spel och arrangering samt att man låter alla ha tillgång till keyboards
under lektionerna.
Veta vad som krävs
Nytt för i år är kopplingen mellan kunskapskrav, testmetoder och en ny matris som alla elever ska
ha tillgång till. Målet är att lärarna ska utveckla metoder för att arbeta med matriserna så att de är
levande under hela kursens livslängd.
20
Lärande för hållbar utveckling
En aspekt av hållbarhet är användbarheten i kunskaperna. En svårighet har varit att omsätta teori
i verklighet och detta är ett område vi ska fokusera på detta år vilket även ligger som mål under
områdena Stimulans och Tillit till den egna förmågan
Prioriterade mål 16/17 för ämneslaget i Naturkunskap
Målet är att eleverna ska känna sig mer stimulerade. Vi tänkte utöka antalet aktiviteter utanför
skolan. Vi har redan exkursioner, Besök i botaniska trädgården, Livets museum. Vi planerar än
fler studiebesök (gärna sådant som är gratis för att hålla oss inom budgeten). Exempelvis håller
vattenhallen på att iordningställa en utställning där eleverna kommer att kunna gå igenom hela
matspjälkningen vilket kommer att vara gratis. Detta kommer förhoppningsvis att leda till att
eleverna känner sig mer stimulerade och leder förhoppningsvis även till bättre resultat.
Vi planerar även att utöka vårt pedagogiska utbyte av idéer, material som fungerat bra, tips osv.
och ser att detta nu kommer bli betydligt enklare när vi i naturkunskapen fått ett eget arbetsrum
(vi var tidigare utspridda på 3 olika ställen). Förhoppningen är att detta kommer att leda till såväl
mer stimulerade elever, som än bättre resultat.
Prioriterade mål 16/17 för ämneslaget i Psykologi
Fortsätta bygga ut vårt kontaktnät på högskola/i näringslivet såväl som att bibehålla de
samarbeten vi börjat bygga upp förväntas öka elevernas stimulans
Fler samarbeten ämnen emellan, där kunskapskrav som tangerar varandra mäts, ökar förståelsen
för vad som krävs samt ökar tilliten till den egna förmågan.
Inom lesson studies kommer vårt fokus att vara på hållbar utveckling.
Prioriterade mål 16/17 för ämneslaget i Religion
Planera Etik och Livsfrågor samt momentet tro och vetenskap utifrån ett perspektiv som
överensstämmer med hållbar utveckling. Vi kommer därmed behandla vad ett hållbart gott liv
och ett gott samhälle innebär.
I enlighet med skolans övergripande mål med att arbeta med demokratiska värderingar och
tolerans ska vi arbeta mer specifikt med dessa frågor. I kursen Religion 1 finns det möjlighet att
nyansera bilden av feminism och genus och på så sätt få elever till att bli mer tolerant för andra
människors sätt att tänka.
Fortsätta med de undervisningsstrategier som vi använt hittills samt undersöka i vad mån de kan
förädlas.
Skapa ett diagnostiskt prov för kursen Religion 1.
Prioriterade mål 16/17 för ämneslaget i Samhällskunskap
Att fler elever skall känna en ökad stimulans i sitt arbete.
Implementera LHU på ett effektivt sätt i kurserna
Att öka samarbetet mellan lärarna i arbetslaget genom exempelvis: Materialdelande via Vklass,
sambedömning, byte av undervisningstillfällen osv. Detta skall leda till en ökad stimulans hos
eleverna samt även öka resultaten.
21
Prioriterade mål 16/17 för ämneslaget i Sociologi
Möjlighet till högskolepoäng i sociologi i och med samarbetet med universitetet förväntas öka
elevernas stimulans
Fler samarbeten ämnen emellan, där kunskapkrav som tangerar varandra mäts, ökar förståelsen
för vad som krävs samt ökar tilliten till den egna förmågan.
Inom lesson studies kommer vårt fokus att vara på hållbar utveckling.
Prioriterade mål 16/17 för ämneslaget i Specialpedagogik
Digitalisering av informationsbrev till lärare, lista över elever i V-klass.
Uppstart av digital sammanställning av screeningtest i läsförmåga, engelska och matte.
Förhoppningsvis i Qlickview.
Verksamhetsanpassade lokaler, t. ex. enskilda arbetsrum och flexibla arbetsytor för elever.
Gemensam översyn av kompetensutveckling.
Öka den automatiserade delarna av elevers tillgång till digitala verktyg, t.ex. samarbete med
Skoldatatek och bibliotek.
Prioriterade mål 16/17 för ämneslaget i Svenska
Tillit till den egna förmågan, veta vad som krävs och Lärande för hållbar utveckling
Vi ska arbeta med språkutveckling långsiktigt (3 år) och vi vill prioritera detta arbete i
ämnesgruppen men även i pedagogisk grupp (lesson studies).
Plan för genomförande:
1..Ämnesmöte i oktober med fokus på arbete med Skolverkets bedömningsunderlag till NP sv1
och sv3 för språkutveckling. Vad innebär det konkret för vår undervisning i sv1 och sv3 och
arbetet med grammatik i sv2? (Det kan innebära arbete med referathantering,
sammanhangssignaler, sambandssignaler, användningen av fundament, utbyggda satser och fraser
osv.) Detta bör landa i gemensamma uppgiftsformuleringar och sambedömning i respektive kurs.
2. Vi genomför de gemensamma uppgifterna. För eleverna i svenska 2 behövs ett gemensamt
långt skrivtillfälle (schemabrytande, tre timmar, kanske på programnivå?) då de skriver sin
utredande text (gemensam uppgift för alla i sv2). Detta tillfälle bör ligga i februari.
3. Ämnesmöte i januari med fokus på hur vi talar om språk i svenska under tre år.
Sambedömning inför och under nationella prov med utgångspunkt i det material vi arbetat med
under läsåret.
Prioriterade mål 16/17 för ämneslaget i Teater
Vi har valt att sammanföra stimulans och samverkan, då vi anser att goda samverkansprojekt
oftast upplevs som stimulerande. Vi arbetar med samverkan dels mellan olika kurser men också
med andra aktörer såsom andra gymnasieskolor, eftergymnasiala utbildningar av olika slag.
Under det kommande läsåret kommer vi att arbete med samverkan i flera olika projekt. I åk 1 har
vi nyss haft kickoff för projektet ”Arnold”, ett projekt där Svenska, Musik, Teater och Estetisk
kommunikation kurserna att användas helt eller delvis och där alla elever, teater och musik,
kommer att delta. Projektet kommer att mynna ut i en föreställning. Grunden för projektet är
berättandet i alla dess olika former.
I åk 2 kommer Engelska och Teater att samverka i ett Shakespeare projekt. Flera projekt är på
gång men är ännu så länge i “diskussionsfasen” och kommer därför inte att redovisas här.
Elever i åk 1 och 2 har redan träffats under uppstartsdagarna och kommer nu att träffas igen för
att arbeta tillsammans. Vi tänker oss att det ska bli fler tillfällen under våren, då åk 1 är lite mera
“varma i kläderna” då vi träffas och arbetar tillsammans. Vi hoppas med detta att skapa goda
kontakter mellan eleverna i de olika årskurserna.
22
För framtiden önskar vi oss en gemensam elevtid i över årskurserna då man träffas, kanske tar del
av en gemensam föreläsning, arbetar med en workshop etc.
Vi kommer att fortsätta att arbeta med de externa kontakter vi redan har, såsom Wendela-Hebbe
gymnasiet i Södertälje, Teaterhögskolan i Malmö ,teaterskola i Köpenhamn, Lunds teaterförening
och Månteatern. Vi vill under det kommande läsåret arbeta för kontakt med Fridhems
folkhögskola samt Sundsgårdens folkhögskola.
Vi kommer även under detta läsår att se mycket teater med våra elever för att på så vis stimulera
dem i deras teaterarbete. Vi vill gärna att våra elever ska få möjlighet att ta del av så många olika
typer av föreställningar som möjligt, äldre såväl som nyskriven dramatik, samt på olika typer av
scener.
Tillit till den egna förmågan/Att veta vad som krävs: Vi kommer att fortsätta arbetet med
matriser med våra elever men vi kommer även att under pågående arbete och vid olika tillfällen,
stoppa och gå igenom kursmålen vi arbetar med. Vi hoppas att det på detta sätt ska bli tydligare
för eleverna vad kursmålen innebär i praktiken och att även kunskapskraven ska bli tydligare.
Den bästa förutsättningen för tillit till den egna förmågan är ett positivt och stödjande
arbetsklimat. I åk 1 pågår ett intensivt arbete med detta. Även i de andra teaterklasserna är detta
en naturlig del av vårt arbete med eleverna.
När det gäller lärande för hållbar utveckling i ett psyko-socialt perspektiv är detta något som
ständigt genomsyrar vårt arbete i teater och alltså inget nytt. I arbetet med olika karaktärer, vid
läsning av olika typer av dramatik och då vi går på olika teaterföreställningar med våra elever,
återkommer vi ständigt till människan; människans livsvillkor i olika sammanhang/olika
samhällen/relationer, vad som formar en människa etc.
23
Årsplan för kvalitetsarbetet
För hela skolan gemensamma utvärderingar och uppföljningar enligt särskild plan som beslutas
för varje år
Fortlöpande kursutvärdering genomförs av ansvarig lärare
Fortlöpande förbättringsarbete i programmens elevråd (min 4 ggr/år)
Regelbunden uppföljning av studieresultaten i form av betygsstatistik som sammanställs av
skolledningen
Uppföljning av kvalitetsanalysen
Skolenkäter (för gymnasieskolorna gemensam utvärdering) och självvärdering
Utvärdering i programarbetslag och ämneslag.
Mål
• Alla utvärderingar/enkäter ska redovisas och leda till plan för förbättringsåtgärder
Aktivitet
Verksamhetsplan
upprättas
Analysarbete/mål
program/ämneslag
Sammanställa
kvalitetsredovisning
Kursutvärderingar
ht
Arbete i
analysgruppen
Uppföljning med
ämneslagsledare
inför
resursfördelning
Uppföljning av
betyg ht
Analys inför
resursfördelning
nästa lå
LUNK, skolenkäter
Självvärdering, all
personal
Utvärdering och
analys med
elevhälsan
Kursutvärdering
Utvärderingsdag all
personal
Betygsstatistik
Skolledningens
analysarbete
aug
sep okt nov dec jan feb mars
24
apr maj jun jul