Rapportmall extern

Vännäs kommun
”Min önskan att förbättra folkhälsan ledde till en önskan om att förbättra hela samhället”
(Michael Marmot)
Folkhälsoläget i Vännäs kommun
Sammanställning och tolkning av enkätsvar
Av Ingela Lundberg, Kulturanalysprogrammet, Umeå universitet
Vännäs kommun
Innehåll
Förord - disposition
1. Bakgrund till rapporten
Om rapporten och resultaten
Allmänt om folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor”
Kommunfullmäktiges tre särskilt prioriterade målområden för folkhälsan
Metod och tolkning av resultat (enkätdeltagande, bortfall)
Jämförelser mellan Vännäs och Västerbottens län
2. Hälsobegreppet
3. Allmänt om hälsoläget i Vännäs
Självskattad bra hälsa
Självskattad dålig hälsa
Jämlik hälsa och hälsa ur jämställdhetsperspektivet
4. Kommunens målsättningar
5. Utfall och kommentarer kring de tre prioriterade områdena:
Barn och ungas uppväxtvillkor
Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel
Att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa
6. Genomgång av de övriga 9 områdena
Delaktighet och inflytande i samhället
Ekonomiska och sociala förutsättningar
Hälsa i arbetslivet
Miljöer och produkter
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Skydd mot smittspridning
Sexualitet och reproduktiv hälsa
Fysisk aktivitet
Matvanor och livsmedel
Vännäs kommun
7. Sammanfattning med avslutande diskussion
Litteratur
Förord - disposition
Första kapitlet ger en bakgrundsinformation om bland annat Folkhälsoinstitutets
årliga folkhälsoenkät och dess resultat, som kan vara bra att ha med sig i sitt fortsatta
läsande av denna rapport. I kapitel ett följer även en redovisning kring skillnaden
mellan kvantitativa och kvalitativa metoder vid undersökningar av detta slag. Finns
det viktiga faktorer som man bör ta hänsyn till i tolkningen av den typ av material
som Folkhälsoinstitutets enkät ger?
I nästkommande kapitel diskuteras begreppet hälsa. Vad är hälsa? Kan betydelsen av
hälsa se olika ut för olika individer?
I kapitel 3 ligger fokus på att beskriva det allmänna hälsoläget i Vännäs, samt hur
många av invånarna som tycker sig själva ha en bra respektive dålig hälsa. Det
beskrivs också hur man kan se på det allmänna hälsoläget ur ett
jämställdhetsperspektiv, och begrepp som god hälsa och jämlik hälsa förklaras
närmare.
I kapitel 4 redogörs för kommunens målsättningar vad gäller folkhälsan. Sedan
presenteras, förklaras och analyseras de tre prioriterade målområdena för Vännäs
kommun; ”Barn och ungas uppväxtvillkor”, ”Tobak, alkohol, narkotika, dopning och
spel”, ”Att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa”. Detta avsnitt kan man
säga är rapportens huvuddel.
I kapitel 5 kommer en kort och mer allmän genomgång av de övriga nio
målområdena gällande folkhälsan som satts upp nationellt.
Till sist görs en sammanfattning med en avslutande diskussion om resultaten och
rapportens innehåll.
1. Bakgrund till rapporten
Sedan 2004 gör Folkhälsoinstitutet (FHI) varje år en undersökning med en
folkhälsoenkät. Enkäten skickas ut till ett obundet slumpmässigt urval av 20 000
personer i Sverige mellan 16 och 84 år. Syftet är att ta reda på hur Sveriges befolkning
lever och mår. Undersökningen görs på både nationell och regional nivå. I
Västerbottens län har man valt att ta del av materialet vart fjärde år. Senast var år
2010.
I rapporten redovisas och analyseras resultaten för Vännäs kommun, främst för 2010
men även för 2006. Resultaten jämförs mot övriga kommuner i länet. I analysen
tillämpas även ett genusperspektiv, främst genom att en jämförelse görs av
enkätsvaren för män respektive kvinnor.
4
Om rapporten och resultaten
Resultaten från enkätundersökningen beskrivs i rapporten i första hand på ett
översiktligt sätt och kan ses som ett uppslagsverk innehållande de övergripande
resultaten. De redovisas både i form av diagram från FHI och därefter genom en
förklarande text till vad som går att utläsa av diagrammen. Utöver det görs en kortare
analys med förslag på frågor att gå vidare med för att kunna få en djupare förståelse
av orsak och verkan inom respektive område.
Allmänt om folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor”
Den nationella undersökningen ”Hälsa på lika villkor” är ett fortlöpande
samarbetsprojekt mellan Statens folkhälsoinstitut och Sveriges landsting och
regioner. Den genomförs med hjälp av Statistiska Centralbyrån.
Utöver det nationella basurvalet kan varje kommun beställa en komplettering med
fördjupade urval, till exempel ett tillägg med separat resultat från urvalsgruppen i
åldern 16-24 år. Vännäs kommun valde att inte bekosta några tillägg utan utgår
enbart från det nationella basurvalet.
Frågeformuläret omfattar 75 frågor om fysisk och psykisk hälsa, levnadsvanor,
läkemedelskonsumtion, vårdkontakter, tandhälsa, ekonomiska förhållanden, arbete
och sysselsättning, arbetsmiljö, trygghet och sociala relationer (http://www.fhi.se).
Kommunfullmäktiges tre särskilt prioriterade målområden för folkhälsan
Det folkhälsopolitiska programmet i Vännäs kommun bygger på de elva nationella
folkhälsopolitiska målen (s. 20), samt på Västerbottens läns landstings tillagda tolfte
mål ”Att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa”. Kommunfullmäktige i
Vännäs har dock valt att särskilt prioritera tre områden;
Målområde 3 – Barn och ungas uppväxtvillkor
Målområde 11 – Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel
Målområde 12 – Att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa
Med anledning av Kommunfullmäktiges beslut kommer denna rapport att lägga
störst fokus i sin analys på dessa tre målområden.
En närmare förklaring till varför Vännäs kommun valt att arbeta mer med
målområde 3, 11 och 12 presenteras i kapitel fem under respektive område.
5
Metod och tolkning av resultat (enkätdeltagande, bortfall)
Man kan förklara metod som ett redskap eller ett sätt att lösa problem och komma
fram till ny kunskap. Allt som kan bidra till att uppnå målen om ny kunskap kan
alltså ses som en metod. Därmed inte sagt att precis alla metoder är lika hållbara eller
tål en kritisk granskning lika bra. När det kommer till samhällstudier står vi inför en
mycket komplex och mångsidig verklighet, där det inte bara är det som kan beräknas
som räknas. Å andra sidan är sociala förhållanden inte oviktiga bara för att de kan
uttryckas med hjälp av siffror. Därför blir det i princip omöjligt att fånga denna
verklighet med hjälp av ett enda metodredskap.
Inom samhällsvetenskapen brukar man skilja på två olika metodiska angreppssätt –
kvalitativa och kvantitativa metoder. Det finns egentligen ingen absolut skillnad
mellan kvantitativa och kvalitativa metoder, men grovt sett kan man säga att
kvantitativa metoder omvandlar informationen till siffror och mängder. Därefter görs
statistiska analyser. Inom kvalitativa metoder är det forskarens uppfattning eller
tolkning av information som kommer först och som helst inte bör omvandlas till
siffror.
Utifrån detta är det inte särskilt svårt att räkna ut att vissa förhållanden lämpar sig
bäst för en kvantitativ ansats och andra för en kvalitativ.
Eftersom folkhälsoinstitutets enkätundersökning ”Hälsa på lika villkor” räknas som
en kvantitativ undersökning kan det vara på sin plats att belysa denna metods
fördelar, men även nackdelar. På så vis blir det förhoppningsvis också tydligt varför
man valt att använda sig av en kvantitativ metod för att ta reda på folkhälsoläget i
Sveriges alla kommuner.
Kvantitativa metoder har sin styrka främst i att de kan förklara olika företeelser. En
kvantitativ undersökning går på bredden och avspeglar det gemensamma, det
genomsnittliga eller representativa. Genom kvantitativa metoder kan informationen
tas fram på ett sätt som möjliggör positiv generalisering. Kvantitativ data har
samtidigt också oftast en mer exakt form.
Men däremot ställs man inför andra problem i samband med användandet av denna
metod. Det kan nämligen vara lite osäkert med relevansen beträffande informationen
som resultatet av en kvantitativ undersökning ger. Denna information ger inte
utrymme för någon individuell anpassning. Man begränsas till de frågor eller
kategorier som finns med i undersökningen, vilket i sin tur leder till att man kan få ett
exakt men ytligt material. Därmed skulle det kunna leda till att tolkningarna blir
exakta i övermått, det vill säga överdrivna generaliseringar.
6
Enkätundersökningens säkerhet
Hur säkra kan man då säga att resultaten av dessa folkhälsoenkäter är? Förut svarade
omkring 80 procent på enkäten, av de i Västerbottens län som fått enkäten
hemskickad till sig. Idag ligger siffran på mellan 50-60 procent, i Vännäs runt 53-54
procent. Omvandlat till siffror var det drygt 800 personer i Vännäs som deltog i
undersökningen år 2010, det vill säga nästan 10 procent av kommunens befolkning.
Enligt Urban Janlert, professor i folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet,
tror man att de som mår allra sämst är de som väljer att inte svara på enkäten. På så
vis missar man den samhällsgruppen. Däremot menar Janlert att man kan se att det
är ungefär samma befolkningssegment som återkommande svarar varje år vilket ökar
undersökningens trovärdighet och även möjligheten att göra tillförlitliga jämförelser.
I denna rapport förekommer presentationer av en hel del diagram och därmed även
statistik. Jag har dock valt att inte göra någon ytterligare förklaring kring hur praktisk
statistik fungerar med konfidensintervall och osäkerhetsmarginaler. Anledningen är
att det lätt kan bli förvirrande. Istället kommer jag i mina korta analyser att göra
förenklade rimlighetsbedömningar.
7
Jämförelser mellan Vännäs och Västerbottens län
Forskning visar på att ålder är den enskilt största förklaringen till vilket hälsotillstånd
man är i, det vill säga att ju äldre man är, desto sämre mår man generellt. I
redovisningen av resultaten för hela befolkningen använder sig Statens
folkhälsoinstitut (FHI) därför av så kallad åldersstandardisering. Med det menas
mått som underlättar jämförelse mellan olika regioner och olika år genom att ta bort
de skillnader som hänger samman med olikheter i ålderssammansättningen. FHI
håller med andra ord alltså åldern konstant över tid, genom just
åldersstandardisering, för att kunna göra jämförelser av hälsan som inte beror på en
förändrad åldersstruktur (ökad ålder).
I en jämförelse bör man därför tänka på att Västerbottens län har en ung befolkning
jämfört med övriga län i landet, och framför allt så är Umeås befolkning unga. I
Vännäs är genomsnittsåldern dock en aning högre.
Här nedan följer en tabell på genomsnittsåldern av dem som svarat på
folkhälsoenkäten år 2010 och år 2006, i både Vännäs och i hela Västerbottens län.
8
En annan viktig faktor att ta hänsyn till i en jämförelse är vilka arbetsförutsättningar
som finns. Vad händer till exempel om man skadar sin rygg och inte längre kan
fortsätta med de arbetsuppgifter man har att utföra dagligen, finns det då möjlighet
att omplaceras? I en liten kommun som exempelvis Sorsele kan det vara svårt, men i
en kommun som Vännäs med det geografiska läget med närheten till länets största
stad, räknas arbetsförutsättningarna som goda.
I en skala där kommunernas förutsättningar till en god folkhälsa rangordnas med
avseende på medelålder, hushållens disponibla inkomst, utbildningsnivå och
socioekonomisk nivå, hamnar Umeå på första plats och Vännäs på plats fyra (se
tabell).
Rangordning av kommunerna
Kommun
Umeå
Skellefteå
Robertsfors
Vännäs
Lycksele
Nordmaling
Sorsele
Vindeln
Malå
Bjurholm
Vilhelmina
Storuman
Dorotea
Åsele
Norsjö
SEI
1
6
3
8
11
4
5
13
14
2
10
12
9
7
15
Disponibel
inkomst
3
2
5
4
8
6
12
1
7
13
15
9
11
14
10
Utbildning
1
2
4
3
5
13
6
12
9
10
8
7
14
11
15
Medelålder
1
2
5
3
4
8
10
9
7
12
6
14
13
15
11
Totalrang
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
En annan intressant aspekt som också kan vara värd att nämnas i detta sammanhang
är att beroende på länens olika kultur så varierar också betydelsen av vad god hälsa
är. Enligt Urban Janlert, professor i folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå
universitet, och Maria Falck, hälsostrateg i Västerbottens läns landsting, visar studier
exempelvis på att norrlandslänen aldrig skattar sin hälsa högre än vad man gör i
Skåne. Trots att medellivslängden är betydligt högre i Norrland än i Skåne. För att
tydligare illustrera det kan man säga att om en skåning får frågan ”Hur mår du?”
låter svaret ofta något i stil med ”Ja, inte är det så tokigt” medan en norrlänning
kanske skulle ha radat upp en massa olika krämpor istället. Förväntningarna på
individers självskattade hälsa kan alltså variera mycket beroende på var i landet man
bor. Med andra ord – kulturen avspeglas i en utvärdering av folkhälsoläget och har
också en viktig betydelse för tolkningen av resultaten.
9
2. Hälsobegreppet
Enligt Västerbottens läns landsting är inte målet med livet att vara frisk, men det är
en bra förutsättning för livet om alla människor är friska. Maria Falck, hälsostrateg i
Västerbottens läns landsting, menar att en frisk befolkning är ett slags förutsättning
för en god samhällsutveckling. Är medborgarna friska orkar de inte bara arbeta och
dra in skattemedel, utan även vara med och driva samhällsutvecklingen framåt med
exempelvis skapandet av nya företag eller genom att hitta nya kulturformer.
Vännäs kommun definierar begreppet hälsa som något som gäller individer och
folkhälsa som ett uttryck för hur hälsan ser ut hos hela befolkningen, eller hos delar
av den som till exempel barn eller personer med funktionsnedsättningar. Kommunen
eftersträvar att så många som möjligt ska ha en bra hälsa, fysiskt och psykiskt, och att
hälsan är jämnt fördelad mellan olika samhällsgrupper. Om kommunen lyckas med
det är Vännäs därmed även en bärare av god och jämlik folkhälsa.
Dessa definitioner är egentligen ganska vaga och allmängiltiga. Frågan är om termen
”hälsa” ens går att precisera i traditionell mening. Begreppet är, som jag tidigare varit
inne på (s. 9), starkt förknippat med varje enskilds individs förväntningar och
uppfattning om vad det innebär att vara bärare av en god och även jämlik hälsa, det
vill säga en god hälsa åt alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell
läggning, ålder. Även om man ställer det i jämförelse med dess motsats ”ohälsa” så
återstår också där stora variationer på vad som uppfattas vara dålig hälsa. Det hela
försvåras ytterligare när det kommer till det övergripande hälsotillståndet som
folkhälsa står för. Här handlar det alltså inte enbart om en läkares ställda eller icke
ställda diagnos, utan det är istället flera olika variabler som används för att förklara
hälsa eller ohälsa – miljö och bakgrundsfaktorer, som påverkas av kommunen och
miljöinsatser; hälsobeteende som påverkas av individen själv, hälsovården och
hälsovårdsinsatser; och slutligen ohälsa, som påverkas av sjukvården och
sjukvårdsinsatser. Det innebär således att till och med det faktum om man vågar
vistas utomhus eller inte, eller om man saknar socialt kapital eller kontantmarginal
kan vara faktorer som påverkar ens hälsotillstånd.
Trots det följer här en kort presentation av fem förslag på definitioner av begreppet
hälsa. Kanske kan det vara med och skapa en bättre förståelse för begreppets
komplexitet som förhoppningsvis i sin tur leder till en breddad syn på hur det går att
arbeta med frågor som rör hälsa i alla dess former.
Den första definitionen är hälsa som klinisk status. Med det menas förenklat att en
persons hälsa är identiskt med vilka medicinska åkommor (sjukdomar, skador)
personen har och hur allvarliga dessa krämpor är. Ju fler fysiska eller psykiska
sjukdomar en person bär på, och ju allvarligare åkommorna är, desto sämre är
10
personens hälsa.
Ett annat sätt att se på hälsa är i termer av funktionsförmåga. Filosofen Lennart
Nordenfelt har bland annat sagt att ju större förmåga en person har att förverkliga
alla sina mål i livet som anses nödvändiga för hens minimala lycka, desto bättre är
personens hälsotillstånd. Ett resonemang som är jämförbart med Michael Marmots
teorier om att hur mycket kontroll en människa har över sitt eget liv och sina sociala
relationer påverkar även hur pass god hälsa man har.
Det tredje förslaget på definition är hälsa som välbefinnande. En gång i tiden
preciserade WHO full hälsa som ett tillstånd av totalt välbefinnande, såväl fysiskt,
psykiskt och socialt, något som genast gör hälsa till ett ouppnåeligt mål. Däremot
ligger tankegången inte så långt ifrån hur vi i allmänhet talar om hälsa i vardagen.
När vår hälsa är god mår vi normalt bra, och när vi är sjuka eller när vårt
hälsotillstånd är dåligt så mår vi oftast dåligt. Det finns alltså ett nära samband
mellan god hälsa och ohälsa, och välbefinnande och ”illabefinnande”. På samma sätt
som hälsobegreppet har en medicinsk dimension och en funktionell dimension, har
det även en dimension av välmående.
Ingmar Pörn, professor i filosofi, menar i sin tur att en person har god hälsa när
personens förmågor är anpassade till den aktuella miljön eller de rådande
omständigheterna med hänsyn till personens mål. Med andra ord handlar god hälsa
om att man oberoende av vilka omständigheter som råder ändå kan göra och
förverkliga det man vill. Men att det endast kan bli en fråga om full hälsa om balans
råder mellan mål, förmåga och omständigheter.
Till sist vill jag nämna en annan filosof, Bengt Brüldes och hans sätt att se på hälsa
som ett pluralistiskt begrepp. Han hävdar att en persons hälsa är beroende av alla de
ovan nämnda synsätten tillsammans. Det vill säga hur personens kliniska status är,
hur stor prestationsförmågan är, i vilken grad de mest grundläggande och relevanta
förmågorna finns, hur personens hälsorelaterade stämningsläge är och vilka
hälsorelaterade känslor och kroppsupplevelser, både behagliga och obehagliga, som
personen har erfarenhet av. Enligt Brülde behöver man alltså ta hänsyn till samtliga
fyra definitioner av begreppet hälsa för att få en rättvis och så heltäckande betydelse
som möjligt.
Med tanke på att folkhälsoarbetet i både Vännäs och hela Västerbottens läns
landsting grundar sig till stor del på enkätundersökningen ”Hälsa på lika villkor”
skulle man kunna dra den slutsatsen att landstingets och kommunens definition av
hälsa mest liknar Brüldes. Precis som det står inledningsvis i detta kapitel så är en
god folkhälsa beroende av många olika förhållanden; miljö och bakgrundsfaktorer,
som påverkas av kommunen och miljöinsatser; hälsobeteende som påverkas av
individen själv, hälsovården och hälsovårdsinsatser; och slutligen ohälsa, som
påverkas av sjukvården och sjukvårdsinsatser.
11
3. Allmänt om hälsoläget i Vännäs
Självrapporterat allmänt hälsotillstånd utgör ett grovt mått på individens hälsa. Hur
en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har ändå visat sig vara ett bra mått på
den faktiska hälsan. Vetenskapliga studier har pekat på att dålig självrapporterad
hälsa är relaterad till ökad sjuklighet och kortare återstående livslängd. Allmän hälsa
mätt på en femgradig skala är en av de frågor som EU använder som ett mått för att
mäta befolkningens hälsa.
I enkätundersökningen har män och kvinnor bland annat fått svara på frågan hur de
bedömer sitt allmänna hälsotillstånd på en skala mellan 1-5, från ”mycket bra” till
”mycket dålig”. Denna frågekonstruktion har använts sedan 1996 i flera av
landstingens folkhälsoenkäter och även inom EU. Den är av central betydelse för att
kunna följa hälsoutvecklingen i olika befolkningsgrupper över tid. I diagrammet här
nedanför visas hur många av kvinnor respektive män som upplever att de inte har en
god allmän hälsa.
Generellt sett och i jämförelse med hela riket har Västerbottens län och även Vännäs
en god hälsa. I hela länet sammantaget svarade 73,6 procent av männen och 69,1
procent av kvinnorna att deras hälsa är ”bra” eller ”mycket bra”. Däremot uppvisar
Vännäs stora skillnader mellan mäns och kvinnors uppfattning om den egna hälsan.
Av männen i Vännäs svarade 72,8 procent på 2010 års folkhälsoenkät att de har en
”bra” eller ”mycket bra” allmän hälsa, medan endast 44,7 procent av kvinnorna i
12
Vännäs tycker att deras hälsa är ”bra” eller ”mycket bra”. Ett resultat som alltså är
betydligt lägre än länssnittet och som inte har förändrat sig särskilt mycket sedan
tidigare folkhälsoundersökning år 2006.
Självskattad bra hälsa
På vissa områden kan man se en förbättring på den självskattade hälsan i Vännäs,
både i jämförelse med hur det har sett ut vid folkhälsoundersökningen 2006 och i
jämförelse med länet i sin helhet. Till exempel har fler män och kvinnor i Vännäs
börjat med att motionera regelbundet. För kvinnorna har andelen som motionerar
ökat med omkring 9 procent jämfört med tidigare undersökning (2006) och för
männen har andelen ökat med omkring 3,5 procent. Likaså har man börjat äta mer
grönsaker i Vännäs än vad man gjorde 2006. Jämfört med resten av länet så är
männen i Vännäs bättre på att äta frukt och de snusar också mindre än länssnittet.
13
Självskattad dålig hälsa
Som det nämndes tidigare så har Vännäs tillsammans med hela länet en
förhållandevis god folkhälsa, även om det just i Vännäs skiljer sig mycket åt mellan
mäns och kvinnors uppfattning om sitt eget hälsotillstånd. Ett annat sätt att
undersöka folkhälsoläget är att ställa medborgarnas självskattade hälsa mot vilka
förutsättningar som finns i kommunen för att de boende där ska kunna ha en god
hälsa (se sid 9). Enligt ett sådant resultat skattar samtliga av Vännäsborna som svarat
på enkäten generellt sett sin hälsa som dålig i relation till kommunens
förutsättningar. Vännäs har med andra ord goda förutsättningar med tanke på
invånarnas medelålder, utbildningsnivå, hushållens ekonomi och den
socioekonomiska nivån. Trots det tycker invånarna i Vännäs att de har en dålig hälsa
i förhållande till deras förutsättningar att kunna ha en mycket bra hälsa (se
nedanstående diagram).
14
Det är dock fortfarande fler kvinnor än män i Vännäs som tycker att de inte har en
god hälsa, de har fler sjuka dagar både vad gäller kroppen och psyket, än vad männen
i Vännäs har. Skillnaden blir ännu större när det kommer till antalet kvinnor
respektive män med sömnproblem. Det är också stora skillnader mellan mäns och
kvinnors ekonomiska situation i Vännäs. I samtliga av dessa kategorier ligger andelen
också högre än länssnittet, vilket tyder på att dessa områden skulle kunna ses som
Vännäs huvudsakliga problemområden när det kommer till folkhälsan hos kvinnor.
För männens del verkar passiv rökning och övervikt vara de största
problemområdena.
Jämlik hälsa och hälsa ur jämställdhetsperspektivet
Det finns en så kallad hälsoparadox eller könsparadox som historiskt sätt pekar på
det märkliga faktumet att kvinnor är i allmänhet sjukare än män, men lever längre.
Kvinnan besöker oftare läkare, använder mer läkemedel och är sjukskriven i högre
grad än mannen. De symptom av hälsoproblem som kvinnor uppvisar betydligt mer
än män är oro, ångest, sömnsvårigheter, huvudvärk och trötthet. Så såg det ut redan
vid studier på 1800-talet som ville visa på den starka maskulina kroppen och den
svaga feminina, och så ser det ut än idag. Vännäs är alls inget undantag utan
resultaten av folkhälsoenkäten visar snarare på en ovanligt stor skillnad mellan män
och kvinnor när det kommer till sådana hälsoproblem som sömnsvårigheter och
stress. Vännäs är faktiskt till och med den kommun i länet som uppvisar störst
skillnader mellan män och kvinnor på just detta problemområde. Därför är det ingen
slump att man i Vännäs valt att eftersträva en jämlik hälsa. Samtidigt är alla som
arbetar med folkhälsofrågor tydligt överrens om att det är mycket viktigt att
folkhälsan är så jämlik som möjligt. Det ska med andra ord vara lika oavsett om man
är fattig eller rik, kvinna eller man.
Med tanke på att folkhälsoenkäten har flera olika bestämningsfaktorer som innefattar
allt ifrån miljö och arbetsliv till familj och sjukvård, pekar det på att uppfyllandet av
en god och jämlik folkhälsa också är beroende av att flera olika aktörer gör sitt jobb.
Därmed ökar kraven på jämställdhet även hos exempelvis arbetsgivare,
kommunpolitiker, sjukvård, de privata hemmen och hos enskilda individer.
Då en stor del av det övergripande folkhälsomålet är att uppnå jämlik hälsa utgår
analyserna av enkätresultaten i denna rapport främst ifrån ett
jämställdhetsperspektiv.
15
4. Kommunens målsättningar
”Medan hälsa gäller individer är folkhälsa ett uttryck för hur hälsan är hos hela befolkningen,
eller hos grupper som till exempel barn och eller personer med funktionsnedsättningar. En
god och jämlik folkhälsa innebär att så många som möjligt har en bra hälsa, fysiskt och
psykiskt, och att hälsan är jämnt fördelad mellan olika grupper.”
Så står det i Vännäs kommuns utvärdering av folkhälsoarbetet 2010-2012. Således är
en god och jämlik folkhälsa i kommunen en viktig målsättning. Det står också att
utgångspunkten i folkhälsoarbetet varit att även de aktiviteter som inte alltid har en
tydlig koppling till målen ändå ska ge synergieffekter tillsammans med andra
aktiviteter inom respektive målområden. Detta tillsammans med det nationella målet
för folkhälsan - att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor
för hela befolkningen – och Västerbottens läns landstings vision att länet år 2020 har
världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning, utgör Vännäs kommuns egna
målsättningar för folkhälsoarbetet.
År 2007 bildades ett folkhälsoråd i Vännäs kommun på inrådan från
kommunfullmäktige. Rådets uppgift är att på flera sätt stimulera olika aktörer inom
kommunen att agera utifrån ett folkhälsofrämjande synsätt. Det i sin tur förväntas
leda till att alla åtgärder som krävs för att skapa och behålla en god hälsa bland
befolkningen ska hanteras på bästa möjliga sätt.
Här nedan följer en kort presentation av kommunens övergripande mål för de tre
särskilt prioriterade målområdena. Målformuleringarna visar att det finns en vilja att
arbeta med folkhälsofrågorna, även hos andra aktörer som finns utanför kommunen
som organisation. Målbeskrivningarna är hämtade ur Folkhälsopolitiska programmet
för Vännäs kommun år 2009-2015.
Målområde 3:
Barn och ungas uppväxtvillkor
Övergripande mål:
”I Vännäs ska levnadsvillkoren för barn och unga vara trygga och goda. Goda sociala
villkor ska skapas för barn och ett gott stöd ges till föräldrarna under barnens
uppväxt. Ledarskapet inom föreningslivet ska ses som en viktig resurs. Utanförskapet
och den ekonomiska utsattheten ska minska.”
Målområde 11:
Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel
Övergripande mål:
”I Vännäs ska alla barn och ungdomar få en uppväxtmiljö som är fri från alkoholens
och drogers negativa konsekvenser. De ska också ha en tobaksfri uppväxt.
Berusningsdrickande och riskkonsumtion bland vuxna ska minska för att motverka
missbruk och alkoholskador.”
16
Målområde 12:
Att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa
Övergripande mål:
”I Vännäs ska det erbjudas en trygg uppväxtmiljö, tillgång till arbete, sociala nätverk
och ett positivt samhällsklimat.”
17
5. Utfall och kommentarer kring de tre prioriterade områdena
Folkhälsa berör och påverkas av många samhällsområden och handlar kort och gott
om vilket samhälle vi vill leva i. Det finns ett nära samband mellan demokrati,
delaktighet, jämställdhet, jämlikhet, social trygghet och just folkhälsa.
Totalt finns elva nationella folkhälsoområden, och ett tolfte för Västerbottens läns
landsting, som ska vägleda folkhälsoarbetet inom olika delar i samhället. Att arbeta
målinriktat och hundraprocentigt fokuserat med alla tolv områdena samtidigt är
svårt. Därför har kommunfullmäktige i Vännäs i samråd med folkhälsorådet beslutat
att på ett särskilt sätt under de kommande åren fokusera på dessa; Barn och ungas
uppväxtvillkor; Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel; Att främja psykisk hälsa
och förebygga psykisk ohälsa.
Barn och ungas uppväxtvillkor
Vännäs kommun har sedan länge valt att rikta mycket av sitt hälsofrämjande arbete
mot barn och unga – det är barnen och de unga som är kommunens framtid.
Enligt både Maria Falck, hälsostrateg Västerbottens läns landsting, och Urban
Janlert, professor i folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet, är
förebyggande arbete att föredra när det handlar om folkhälsa. De menar att ett
sådant arbete är bättre både för samhället och för dess medborgare. I regel så vet
man exempelvis att förebyggande insatser är billigare än att tvingas sätta in mer
akuta åtgärder som ofta blir väldigt krävande för samtliga inblandade. Förebyggande
insatser kanske inte ger några direkt synbara effekter annat än på lång sikt. Men de
skapar förhoppningsvis en trygghet hos medborgarna och en tillit till systemet och till
myndigheter. Janlert brukar likna det hela med vaccinering, och vaccinerar man bara
enstaka barn kan man ändå få en epidemi. Därför är det viktigt att så många barn och
unga som möjligt berörs av det förebyggande arbetet med folkhälsan. Men det
handlar naturligtvis inte enbart om ett förebyggande arbete. Även om barnen och de
unga är kommunens framtid är de i allra högsta grad även närvarande och viktiga här
och nu och därför bör deras nutid också vara i fokus.
Utifrån barnhälsoindex för Västerbotten 2012 tillsammans med enkätsvaren från
folkhälsoundersökningen 2010 har folkhälsorådet kommit fram till att det behövs en
samverkan mellan olika aktörer för barn och ungas uppväxtvillkor. Ungdomars
självkänsla behöver stärkas och det finns ett behov av ökade kunskaper om
barnkonventionen. Dessutom vill man fortsätta utveckla ungdomars deltagande i
Vännäs kommuns demokratiska processer.
Sett till hela länet så ligger Västerbotten något bättre till än riket, till exempel när det
gäller barnfattigdom, mobbning, låg födelsevikt, rökning och alkoholförbrukning.
Men däremot verkar fler barn i Västerbotten jämfört med riket råka ut för skador så
18
pass mycket att de behöver vårdas på sjukhus.
Indikatorerna gymnasiebehörighet, välbefinnande, mobbning, låg födelsevikt samt
barn i förskola kan kopplas med folkhälsans målområde 3, det vill säga ”Barns och
ungas uppväxtvillkor.
Riket
Västerbotten
Trots att Västerbotten (den svarta linjen) har bättre värden än riket (det blåa) så är
det fortfarande långt kvar till målvärdet (den yttersta cirkeln). Diagrammet här ovan
visar på indikatorerna som andelar och målvärdet är yttersta cirkeln i diagrammet
(http://regionvasterbotten.se/wp-content/uploads/2012/08/Barnhalsorapportwebb.pdf).
Landets kommuner visar dock stora skillnader och det är stor spridning i värden på
enskilda indikatorer. Ingen kommun har genomgående höga värden inom alla
områdena och dessa skillnader i kommunerna innebär naturligtvis också skiftande
utmaningar (se diagram på nästa sida).
I tabellen för barnhälsoindex 2012 i Vännäs kan man utläsa vissa skillnader med
länet som helhet. Svagheterna i Vännäs kommun verkar vara mobbning och låg
födelsevikt. Medan värdena för rökning, barnfattigdom, gymnasiebehörighet och
övervikt tyder på ett bra resultat som är bättre än rikets.
19
I rankingen över kommuner i Västerbotten med bäst barnhälsoindex hamnar Vännäs
på tionde plats av 15. I toppen ligger Storuman, Umeå och Skellefteå.
Genomsnittsvärdet i riket ligger på 78, så även om Vännäs hamnar på en tionde plats
ligger kommunen väldigt nära riksgenomsnittet med sitt indexvärde på 77.
Ranking barnhälsoindex 2012
Storuman
81
Umeå
81
Skellefteå
81
Västerbotten
80
Malå
80
Åsele
79
Lycksele
78
Riket
78
Nordmaling
78
Norsjö
78
*Dorotea
77
Vännäs
77
Sorsele
77
Robertsfors
77
Vindeln
74
Vilhelmina
74
Bjurholm
73
* Dorotea saknar värde på vissa indikatorer.
De värden som saknas har angetts så att Dorotea behåller sin placering i rangordningen.
20
Det som gjorts sedan folkhälsoenkäten 2010 är att Vännäs kommun har utrett
möjligheten att utvidga ansvarsområdet för Familjecenter med slutsatsen att på
grund av praktiska svårigheter och otillräckliga ekonomiska resurser inte göra någon
utökning av verksamheten. Tillsammans med Umeåregionen har kommunen startat
och bedrivit föräldrastödsprogrammet ”Familjepeppen”1. Projektet har genom
kostnadsfria kurser vänts sig till föräldrar som velat ha hjälp till inspiration och
reflektion över sitt föräldraskap. Mellan 2010 och 2012 hölls tre kurser i Vännäs med
totalt 28 föräldrar, varav 24 var kvinnor. Även andra föreläsningar via SALUT2 har
också hållits och 2012 bildades ett ungdomsråd i syfte att öka ungdomars inflytande
och delaktighet i Vännäs kommun. Under 2012 var dessutom två unga tjejer utsedda
till att agera mentorer till sittande kommunalråd.
Inför kommande period 2013 till 2015 ser aktivitetsplanen någorlunda liknande ut.
Föräldrakurserna med hjälp av både ”Familjepeppen” och SALUT fortlöper under
även denna period. Frågan om att försöka utveckla Familjecenter diskuteras vidare
och ungdomsrådet får vara kvar. De tillägg som är gjorda är att så kallad livskunskap,
där ungdomar bland annat får reflektera över sin psykiska och fysiska hälsa, ska
genomsyra skolans verksamheter, att alla i årskurs 6 utbildas i Första hjälpen och att
förtroendevalda i Kommunfullmäktige ges ökad kunskap om barnkonventionen.
Frågor för kommunen att gå vidare med:
 Varför har Vännäs inte satsat specifikt på att motverka mobbning i skolorna,
då det verkar vara en av kommunens största svagheter inom målområde 3?
Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel
Tittar man på tabellerna utifrån svaren från folkhälsoenkäten både för 2006 och
2010 ser man snabbt att tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel egentligen inte
är några större problemområden när det gäller folkhälsan i Vännäs. Här har
folkhälsorådet tillsammans med kommunfullmäktige dock resonerat som så att man
även måste våga satsa på sådant man är bra på. Gör man det kan man lättare få ett
bra genomslag och en betydande god förändring som är synlig, effektiv, mätbar och
som också ger goda sidoeffekter. Tobak, i form av snusning och rökning, är en vanlig
inkörsport till andra tyngre droger och missbruk. Kommer man åt
tobaksanvändandet i kommunen och lyckas med att minska det kan man också i
förlängningen förvänta sig att se goda resultat på även andra folkhälsorelaterade
områden.
Enligt andra vetenskapliga undersökningar vet man att ensamstående mammor röker
mer än andra. Anledningen till att det är så är däremot inte vetenskapligt bevisat. I
stapeldiagrammet över enkätresultaten från 2010 i Vännäs är det just kvinnor som
står för en betydligt högre grad av rökning än männen. Men 2006 var resultatet det
1
Ett samverkansprojekt i Umeåregionen som vänder sig till alla föräldrar med barn 0-17 år.
En hälsosatsning av Västerbottens läns landsting för barn och ungdomar i Västerbotten. Målet är att stödja barnet och dess föräldrar under hela uppväxten med
början redan under graviditeten.
2
21
omvända, alltså fler män än kvinnor rökte då dagligen i Vännäs. Sedan 2006 har
antalet män som röker i Vännäs minskat, medan däremot antalet kvinnor som röker
har ökat. Ser man till hela länet har antalet rökare minskat både hos män och kvinnor
mellan 2006 och 2010.
Vad gäller snusning minskar det både bland kvinnor och män i Vännäs mellan 2006
och 2010. Likaså i hela länet. Antalet snusare är också något lägre i Vännäs jämfört
med länssnittet både för män och för kvinnor. Däremot är det betydligt fler män än
kvinnor som snusar i Vännäs och i hela länet.
22
Riskkonsumtionen av alkohol bland män i Vännäs ligger lägre än länssnittet, men
något högre bland kvinnor i Vännäs. Dessutom har det enligt resultaten från
folkhälsoenkäten skett en ökning i alkoholkonsumtionen hos både män och kvinnor i
Vännäs från 2006 till 2010.
I kommunen har man under de senaste åren arbetat med att utveckla en tobakspolicy
som innehåller bland annat införandet av rökfri arbetstid. Planen är att tobakspolicyn
ska vara verkställd från och med den 1 januari 2014. Beslut har tagits i
kommunfullmäktige. En rad andra aktiviteter har också genomförts på skolor med
syfte att elever ska få stöd och erbjudas rökavvänjningskurser och lärare få stöd i sitt
arbete att motverka tobaksanvändningen bland elever. Under 2012 anordnades också
två föreläsningar om doping och kosttillskott samt hasch, och riktade sig till alla
medborgare i Vännäs.
Under kommande år kommer samma typ av arbete bedrivas som tidigare inom
målområdet. Det som tillkommer är fler föreläsningar inom området för alkohol,
narkotika, droger, tobak och spelberoende, och andra arrangemang för ungdomar
under riskhelger.
Frågor för kommunen att gå vidare med:
 Hur kommer det sig att rökningen ökat bland kvinnorna i Vännäs, men
minskat bland männen och även bland kvinnorna i hela länet?
 Vad kan det bero på att riskkonsumtionen av alkohol ökat i Vännäs medan den
har minskat i länet som helhet? Hur kommer det sig att Vännäs med den
vetskapen om ökad alkoholkonsumtion bara valt att satsa på att minska
tobaksanvändandet?
23
Att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa
Under de senaste årtiondena har antalet självrapporterade psykiska problem ökat
markant i Sverige. Depressioner, sömnstörningar, ångest, oro och stress är stora
problemområden och psykiska besvär är något av det som bidrar mest till ohälsan
hos befolkningen som helhet. I Västerbottens läns landsting har man därför beslutat
att särskilt uppmärksamma den psykiska hälsan, genom att helt enkelt göra det till
ett tolfte målområde. Med tanke på de uppvisade resultaten för Vännäs gällande den
psykiska ohälsan blir det också ett naturligt val att välja detta område som ett av de
tre särskilt prioriterade.
Resultatet från folkhälsoenkäten talar sitt tydliga språk, att betydligt fler kvinnor än
män i Vännäs tycker att de har en dålig hälsa. Störst skillnader hittar man i svaren
om antal sjuka dagar vad gäller psyket och antal kvinnor respektive män med
sömnsvårigheter.
Även om skillnaderna i denna tabell ovan blivit lite lägre vid 2010 års undersökning
jämfört med 2006, så är skillnaden fortfarande stor och större jämfört med hela
länet. Man kan också avläsa att medan antalet sjuka dagar (psyket) har minskat något
för kvinnor i Vännäs mellan år 2006 och 2010 har det istället ökat bland män.
Jämfört med länet som verkar ha lyckats minska antalet sjuka dagar (psyket) både
bland män och bland kvinnor.
Men att det är stora skillnader mellan män och kvinnor på detta område i Vännäs är i
sig inget konstigt, då det är ett återkommande problem i hela landet. Som det står
beskrivet tidigare i rapporten (sid 15) finns det en så kallad hälsoparadox eller
könsparadox som historiskt sätt pekar på det märkliga faktumet att kvinnor är i
allmänhet sjukare än män, men lever längre. Kvinnan besöker oftare läkare,
använder mer läkemedel och är sjukskriven i högre grad än mannen. De symptom av
hälsoproblem som kvinnor uppvisar betydligt mer än män är oro, ångest,
24
sömnsvårigheter, huvudvärk och trötthet. Så såg det ut redan vid studier på 1800talet som ville visa på den starka maskulina kroppen och den svaga feminina, och så
ser det ut än idag. Vännäs är alls inget undantag, däremot uppvisar resultaten av
folkhälsoenkäten snarare på en ovanligt stor skillnad mellan män och kvinnor när det
kommer till sådana hälsoproblem som sömnsvårigheter och stress. Vännäs är faktiskt
till och med den kommun i länet som uppvisar störst skillnader mellan män och
kvinnor på just detta problemområde.
Skillnaderna i resultaten i Vännäs och i länet som helhet tycks kanske vara minimala,
men de finns ändå där. Dessutom kan man utläsa en ökning av sömnproblem bland
kvinnor i Vännäs från 2006 till 2010, medan sömnproblemen för männen i Vännäs
minskat. Jämfört med resultaten för hela länet där problemen minskat både bland
män och bland kvinnor.
När det kommer till stress ökar skillnaderna betydligt, något som blir särskilt tydligt i
en annan typ av diagram. Utifrån resultaten av samma folkhälsoenkät har man ställt
medborgarnas självskattade hälsa, i detta fall deras upplevda stress, mot vilka
förutsättningar som finns i kommunen för att invånarna ska kunna ha en god hälsa
och slippa känna sig stressade (se sid 9 och sid 14).
25
I en skala där kommunerna förutsättningar till god hälsa rangordnas med avseende
på medelålder, hushållens disponibla inkomst, utbildningsnivå och socioekonomisk
nivå hamnar Vännäs på en fjärde plats av Västerbottens läns kommuner, medan
Umeå hamnar på första plats (se sid 9). Vännäs har med andra ord egentligen goda
förutsättningar, men trots det tycker invånarna med övervägande majoritet kvinnor i
Vännäs att de har en dålig hälsa i förhållande till deras förutsättningar och att de är
för stressade.
26
Detta målområde som rör psykisk ohälsa verkar således vara ett av de största
problemområdena för Vännäs. Tyvärr visar enkätresultaten inte vad det hela beror på
att kvinnorna i Vännäs tycks vara så stressade och lida av sömnproblem.
Under perioden 2010 till 2012 har kommunen inte gjort något tydligt riktat arbete
mot kvinnor som målgrupp, även om många kvinnor, och i vissa fall fler kvinnor än
män, har deltagit i kommunens aktiviteter. Det som har gjorts är istället bildande av
en demensförening riktad till anhöriga, kommunen har utbildat fler anhörigstödjare,
arrangerat läxläsningshjälp för ungdomar tillsammans med Röda Korset, genomfört
projektet ”Liv och hälsa för personer med psykisk funktionsnedsättning” med målet
att hitta en fungerande arbetsmodell för det individuella stödet och en fungerande
samverkan mellan socialtjänst och sjukvård. I just detta projekt deltog övervägande
flest kvinnor. Det har också gjorts en inventering av vilka resurser som finns inom
kommunen vad gäller arbete och sociala nätverk för människor med psykisk ohälsa.
Där kom man fram till att arbetsmarknadsenheten bildats och drivs i samarbete med
Arbetsförmedlingen med målet att alla människor ska ha egen försörjning, minskat
utanförskap och ökad delaktighet i samhället.
Inför nuvarande och kommande period 2013 till 2015 planeras inte heller några
projekt riktade enbart till kvinnor inom målområde 12. Däremot satsar kommunen
på förebyggande arbete genom insatser, via hälsocentralen, ungdomshälsan,
elevhälsan, ungdomsmottagningen och socialtjänsten, riktade till barn och unga.
Hjälpen med läxläsning fortsätter också och tillsammans med landstinget besöker
man personer över 75 år i hemmen, samt via Röda Korset görs hembesök inom
handikappomsorgen och äldreomsorgen.
Frågor för kommunen att gå vidare med:
 Vad kan det bero på att kvinnor i Vännäs uppvisar en högre grad av psykisk
ohälsa än männen, har betydligt mer sömnsvårigheter och känner sig mycket
mer stressade? Hur kommer det sig att kommunen inte prioriterat att
undersöka vad det beror på? Ses det inte som ett problem, eller är det andra
orsaker som gjort att kommunen prioriterat annorlunda? Finns det några
risker med att inte prioritera kvinnors ohälsa i Vännäs?
27
6. Genomgång av de övriga 9 områdena
Som tidigare nämnts i rapporten så är utgångspunkten för folkhälsoarbetet i
Sverige de elva övergripande målområdena för folkhälsa, med undantag för
Västerbottens län som lagt till ett tolfte målområde. Dessa anger centrala
bestämningsfaktorer för hälsan. Statens folkhälsoinstitut (FHI) har ett generellt
ansvar för uppföljning och utvärdering av arbetet, men det finns många andra
myndigheter som också arbetar med målområdena.
Folkhälsa berör och påverkas av många samhällsområden, därför är det viktigt
med gemensamma målområden som vägledning.
Förutom de tre målområdena för folkhälsa som presenterats i denna rapport finns
det alltså nio andra. Här följer en kort presentation av dem (textmaterialet i
presentationen är hämtat och saxat direkt från www.fhi.se):
Målområde 1: Delaktighet och inflytande i samhället
Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande
förutsättningarna för folkhälsan. Brist på inflytande och möjligheter att påverka
den egna livssituationen har ett starkt samband med hälsa. Om individer eller
grupper upplever att de inte kan påverka de egna livsvillkoren och utvecklingen av
samhället uppstår maktlöshet. I ett demokratiskt samhälle tillerkänns alla
människor lika värde med jämlika möjligheter att vara delaktiga och ha
inflytande.
Målområde 2: Ekonomiska och sociala förutsättningar
Det finns ett samband mellan en god folkhälsa och ett samhälle präglat av
ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och
rättvisa. Ekonomisk stress och social otrygghet orsakar ohälsa, framför allt
psykisk ohälsa, och leder till ökad ojämlikhet i hälsa.
Målområde 4: Hälsa i arbetslivet
Ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor minskar inte bara den
arbetsrelaterade ohälsan, de sociala skillnaderna i ohälsa och bidrar till en allmänt
förbättrad folkhälsa utan är även en nödvändig förutsättning för en hållbar
tillväxt. Utgångspunkten för målområdet är att kraven i arbetslivet måste
balanseras mot människors möjligheter att kunna fungera och må bra under ett
helt arbetsliv. Individens verksamhet i arbetslivet ska gå att förena med familjeliv
och fritid på hälsofrämjande sätt.
28
Målområde 5: Miljöer och produkter
Målområdet Miljöer och produkter är relativt brett och omfattar vitt skilda typer
av miljöer och exponeringssituationer. Det handlar om hela vår fysiska omgivning
– luft, mark, vatten samt den bebyggda miljön. Boende, transporter, produktion
och konsumtion av varor ger också upphov till många faktorer som på olika sätt
påverkar hälsan. Även skadeperspektivet innefattas i målområdet och syftar till
att skapa säkerhet i olika typer av miljöer som t.ex. trafikmiljö, arbetsmiljö,
bostad, skola och fritid. En långsiktigt god folkhälsa är beroende av en
hälsofrämjande och säker yttre miljö.
Målområde 6: Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Hälso- och sjukvården spelar en viktig roll i utvecklingen av en god folkhälsa. Inte
bara genom att behandla sjukdom och skada, utan också genom sin möjlighet att
förebygga dessa samt att främja hälsa. En hälsofrämjande hälso- och sjukvård är
hälsoorienterad. Det betyder att all verksamhet inom hälso- och sjukvården riktar
in sig på att förbättra hela befolkningens hälsotillstånd. En hälsoorienterad hälsooch sjukvård prioriterar aktiviteter som ger de största hälsovinsterna inte bara för
patienter och individer, utan också för hälso- och sjukvårdens egen personal.
Målområde 7: Skydd mot smittspridning
Samhällets skydd mot smittsamma sjukdomar måste bibehålla en hög nivå för att
inte de framsteg som gjorts i fråga om att minska förekomsten av smittsamma
sjukdomar ska gå förlorade.
Målområde 8: Sexualitet och reproduktiv hälsa
Möjligheten till trygg och säker sexualitet är grundläggande för individens
upplevelse av hälsa och välbefinnande och samhället måste värna om områden
som sex- och samlevnadsundervisning, familjeplanering och mödrahälsovård. En
trygg sexualitet, fri från fördomar, diskriminering, tvång och våld är hälsosam.
Samhällets syn på sexualiteten bestämmer t.ex. om människor som är homo- eller
bisexuella utsätts för fördomar och diskriminering - och med ohälsa som följd.
Målområde 9: Fysisk aktivitet
Regelbunden fysisk aktivitet främjar hälsa och välbefinnande samt har en
sjukdomsförebyggande effekt. Målen för de samlade insatserna inom detta
område är ökad fysisk rörelse, mer fysisk rörelse i skolan och i anslutning till
arbetet och mer fysisk rörelse under fritiden.
29
Målområde 10: Matvanor och livsmedel
Maten har en avgörande betydelse för hälsan. Goda matvanor är bra för hälsan
och välbefinnandet och är en förutsättning för en positiv hälsoutveckling. Goda
matvanor, i kombination med framförallt fysisk aktivitet, kan förebygga en rad
hälsoproblem exempelvis hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, stroke, sjukdomar i
rörelseorganen, vissa cancerformer och även psykisk ohälsa. Många av vår tids
folkhälsoproblem har samband med maten.
30
7. Sammanfattning med avslutande diskussion
Vännäs kommun arbetar efter visionen om ”Det upplevelsenära Vännäs”. Enligt
kommunchefen Åsa Ågren Wikström strävar kommunen efter att vara
välkomnande, livfull och nytänkande och dessa värdeord ligger till grund för hela
kommunens gemensamma arbete.
Michael Marmot, professor i epidemiologi och folkhälsa vid University College
London, skriver i sin bok ”Statussyndromet” att just hälsa är något som kan
användas som en markör för om ett samhälle är framgångsrikt eller inte. Marmot,
tillsammans med flera andra, menar att det finns en stark koppling mellan hälsa
och ekonomisk och social utveckling. Enligt Marmot påverkas alltså hälsan av det
sätt på vilket samhället är organiserat och det leder i sin tur till ojämlikheter i hur
människor kan utforma sitt liv. Det innebär att genom att undersöka hälsan får
man reda på om ett samhälle arbetar för att gynna sina medlemmars
välbefinnande eller inte.
Av resultaten från FHI:s enkätundersökning ”Hälsa på lika villkor” går det att
göra bedömningen att Vännäs ligger hyfsat bra till i förhållande till resten av
länet. Folkhälsan i kommunen tycks vara allmänt god. Däremot sticker Vännäs ut
när det kommer till skillnaden mellan män och kvinnor, inte minst att kvinnor i
Vännäs tycks vara betydligt mer stressade än män och har svårare att sova om
nätterna. De röker mer än männen och säger sig ha fler sjuka dagar när det
kommer till psykiskt mående. Det sistnämnda skulle kunna tolkas som en
konsekvens av stress och sömnsvårigheter. Vad det hela beror på, varför kvinnor
är stressade och röker alltmer, varför barnen i Vännäs skolor upplever sig vara
mobbade i större utsträckning än i övriga länet – ja, det går tyvärr inte att utläsa
av enkätresultaten. Det borde dock ligga i kommunledningens intresse att vidare
undersöka de frågeställningar som de kortfattade analyserna i denna rapport gett
upphov till. Till exempel:

Varför har Vännäs inte satsat specifikt på att motverka mobbning i skolorna,
då det verkar vara en av kommunens största svagheter inom målområde 3?

Hur kommer det sig att rökningen ökat bland kvinnorna i Vännäs, men
minskat bland männen och även bland kvinnorna i hela länet?

Vad kan det bero på att riskkonsumtionen av alkohol ökat i Vännäs medan den
har minskat i länet som helhet? Hur kommer det sig att Vännäs med den
vetskapen om ökad alkoholkonsumtion bara valt att satsa på att minska
tobaksanvändandet?
31

Vad kan det bero på att kvinnor i Vännäs uppvisar en högre grad av psykisk
ohälsa än männen, har betydligt mer sömnsvårigheter och känner sig mycket
mer stressade? Hur kommer det sig att kommunen inte prioriterat att
undersöka vad det beror på? Ses det inte som ett problem, eller är det andra
orsaker som gjort att kommunen prioriterat annorlunda? Finns det några
risker med att inte prioritera kvinnors ohälsa i Vännäs?
Att arbeta med folkhälsa innebär till stor del att arbeta förebyggande. De mål man
sätter upp har oftast en tendens att dröja innan man kan se några faktiska mätbara
resultat. Kan det vara så att den ojämlikhet som tycks råda gällande kvinnors och
mäns hälsa i Vännäs är ett resultat av tidigare rådande maktstrukturer? Forskning
har visat på att den framtida hälsoutvecklingen påverkas i hög grad av de livsvillkor
som män och kvinnor lever under. Ojämlikheten i maktstrukturer mellan könen och
mellan olika samhällsgrupper, får stor betydelse för kvinnors och mäns olika
förutsättningar för hälsa. Hur ser det ut med jämställdheten inom kommunen? Vilka
maktstrukturer är det som råder i dagsläget? I kommunfullmäktige? Bland samtliga
kommunanställda? Dessa frågor kan vara väl värda att undersöka.
Vilka risker tar man då om ingenting görs och om ekonomin sätter stopp för vidare
undersökningar och åtgärder? Denna rapport och dess analyser tyder på att
kommunen kan löpa en risk att i förlängningen få en ökad utflyttning från Vännäs
istället för att kommunen som idag ökar i antalet invånare. Enligt Maria Falck,
hälsostrateg i Västerbottens läns landsting, är det konstaterat att männen oftast
flyttar dit kvinnan vill bo och föda sina barn. Om det blir allmänt känt att kvinnor i
Vännäs mår sämre än kvinnor som bor i övriga delar av länet, är risken stor att det
bidrar till att fler väljer att inte bosätta sig i kommunen och att de som redan bor där i
allt högre grad väljer att flytta. Är folkhälsan i ett samhälle dålig kan det även leda till
en understimulans när det kommer till innovativa idéer och nyföretagande.
Om man får tro Michael Marmot och många andra aktörer inom området, handlar
alltså folkhälsa inte enbart om enskilda individers mående, utan en god och jämlik
folkhälsa är själva nyckeln till det välkomnande, livfulla och nytänkande Vännäs som
kommunen så gärna vill vara.
32
Litteratur
Brülde, Bengt, 2003. Teorier om livskvalitet. Lund: Studentlitteratur.
Brülde, Bengt, 1998. Vad är hälsa? Göteborg: Filosofiska institutionen.
Holme, Idar Magne, Solvang, Bernt Krohn, 1991. Forskningsmetodik. Om kvalitativa
och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Marmot, Michael, 2006. Statussyndromet. Stockholm: Natur och Kultur.
Östlin, P, Danielsson, M, Diderichsen, F, Härenstam, A, Lindberg, G (red.), 1996. Kön
och ohälsa – en antologi om könsskillnader ur ett folkhälsoperspektiv. Lund:
Studentlitteratur.
33