1
Skiss till projektplan 141215
[email protected]
__________________________________________________________________________________________
Vidareutveckling av samverkan mellan skola, landsting och
socialtjänst kring barns psykiska hälsa för tidig upptäckt, tidiga
insatser och bättre stöd till föräldrarna
(Mellanrubrikerna och de blå stödfrågorna är från arvsfondens ansökningsmall)
Sammanfattning
Syfte:
Tidig upptäckt av stödbehov och samordning/samverkan för snabba insatser för att barn och
unga ska klara skolan.
Mål:
Utveckla system för samverkan för tidiga insatser och föräldrastöd med skolan som viktig arena.
Till nytt för vem?
Vårdnadshavare, elever och personal på skolorna, inom hälso- och sjukvård och socialtjänsten.
Föreningen Attention i Uppsala.
Metod:
Förbättringsarbetet kan genomföras i två steg:
1. Första steget innebär att tydliggöra samverkansprocesserna utifrån elevhälsan. Svaga
länkar identifieras som förbättringsområden. Arbetet kan ske genom olika workshops.
2. Nästa steg innebär att arbeta med de förbättringsområden som har identifierats. Här
kan bland annat seminariedagar med omvärldsspaning och erfarenhetsutbyte
användas.
I projektet vill vi visa med praktiska exempel på vilket sätt dokumenterade samverkansprocesser gör
det bättre för barnen och vårdnadshavarna. Det föreslagna utvecklingsarbetet kan breddas att
inkludera närvaroarbete. Arbete med hemmasittare kan ingå. Med bättre dokumenterade
samverkansprocesser, som möjliggör uppföljning och utvärdering av insatser, genomförs åtgärder
som innebär förbättring av tillgänglighet. Erbjudande om deltagande i projektet presenterades i slutet
av november, i samband med temadagar om Vägledning för elevhälsa. I dagsläget (141215) har åtta
skolor från fyra kommuner anmält intresse.
Samarbetet stöds av projektledningen på BUP, som initierar projektet som en del av sitt preventiva
arbete.
Deltagare:
Elevhälsopersonal, personal från socialtjänst och landsting. Brukarföreningar. Som sakkunniga t.ex.
Socialstyrelsen, Skolverket. Universitet: institutionen för specialpedagogik är intresserad, institutionen
för läroplansforskning. Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Förväntade effekter:
Stöd från landsting och socialtjänst som ger rätta insatser snabbare, vilket främjar skolnärvaro och
skolresultat, som i sin tur tryggar ungdomars inträde till arbetsmarknaden. Ökad
samverkanskompetens. Föräldrar har ökade kunskaper om möjligheter till stöd.
Verksamhetens fortsättning efter projektets slut:
Projektets resultat fortbestår dels som dokumenterade samverkansrutiner för tidig upptäckt och tidiga
insatser för psykisk hälsa och dels som ökad kompetens att ständigt förbättra dessa.
1
2
Skiss till projektplan 141215
[email protected]
__________________________________________________________________________________________
Bakgrund:
Vad görs och vad har tidigare gjorts för målgruppen inom området av er eller andra aktörer?
Barn och ungas psykiska ohälsa ökar.
I Uppsala län var det oklart vilka verksamheter som erbjuder insatser för barn och ungas psykiska
hälsa, vilka insatser de erbjuder, hur många individer som fått insatser och i vilken omfattning de blivit
hjälpta. Nu finns det en kartläggning som delvis svarar på dessa frågor1.
Målet med kartläggningen var att få underlag för bättre synkronisering av insatser, utveckling av
uppföljning av verksamheterna och utvärdering av behandlingsutfall.
Kartläggningens resultat presenterar 45 verksamheter i Uppsala län som hjälper barn och unga vid
psykisk ohälsa. Informationsinhämtningen gjordes med enkäter och kompletterande e-post samt
telefonsamtal.
Målgruppen för dessa verksamheter är cirka 70.000 individer. Produktionsvolymen cirka 22.000
insatser, som uppdagats som resultat av denna inventering, skulle räcka till ca 31% av målgruppen
om en individ skulle få bara en insats. Materialet visar emellertid att många individer får insatser av
flera aktörer.
Kommunerna producerar ca 52% av insatserna. Inom kommunen är skolan den verksamhet som
producerar mest. Kommunernas siffror för produktionsvolym är i de flesta fallen uppskattningar.
Sex av de 45 aktörerna använde evidensbaserade instrument för att utvärdera behandlingsutfall under
mars-september 2014. De övriga 39 verksamheter kan inte ange hur de tar reda på om barn och
ungas som sökt vård eller stöd har blivit hjälpta eller inte.
Många verksamheter saknar dokumenterat system för samverkan, uppföljning och utvärdering.
Utgående från resultatet uppdagas att skolan behöver utökat stöd från socialtjänst och hälso- och
sjukvård. Resultat från det nationella Psynk-projektet bekräftar samma slutsats2. Skolan har kontakt
med alla barnen. Skolans personal har de bästa förutsättningarna att upptäcka när ett barn
behöver stöd och hjälp. Föräldrar behöver ökade kunskaper om möjligheter till stöd. Föräldrars
aktiva medverkan tillsammans med de professionellas samordnade stöd främjar psykisk hälsa och
förebygger psykisk ohälsa.
Aktivt generellt stöd till föräldrarna underlättar deras möjligheter att bidra till att vända den negativa
utvecklingen av barn och ungas psykiska hälsa. Elevhälsan har häl en avgörande roll.
1
2
http://www.forstalinjen.com/uploads/1/5/9/6/15966466/rapport_forstalinjen_uppsala_lan141117.pdf
http://psynk.se/skolresultatochpsykiskhalsa.1835.html
2
3
Skiss till projektplan 141215
[email protected]
__________________________________________________________________________________________
Målgrupp
Vårdnadshavare, elever och elevhälsopersonal, personal inom landstinget och socialtjänsten samt
föreningen Attention.
De aktiva elevhälsoteamen består i regel av skolsköterska, skolläkare, kurator, psykolog och
specialpedagog. Teamen arbetar på rektors uppdrag.
Vi beräknar nå ca 200 deltagare inom de aktuella verksamheterna, 100 per år. 40 per år av dessa
deltar i projektet aktivt. De övriga 160 per år får information om de nya samverkansrutinerna som
projektet tar fram. Elever, vårdnadshavare och Attention deltar genom att utvärdera rutinerna och
effekterna av dessa. Attention ordnar dels brukarmedverkan och dels information via sina interna
kanaler.
De deltagande skolorna, socialtjänsterna och landstingsverksamheterna tar fram ett
informationsmaterial som publiceras på projektets hemsida. De övriga kommunerna och deras skolor
kan ansluta sig till projektet efterhand. För detta kommer att sökas fortsättningsmedel. Även
förskolorna kan ansluta sig efterhand.
Resultatet dokumenteras som film och bok.
Mål
Tidig upptäckt av stödbehov och samordning/samverkan för snabba insatser för att barn och
unga ska klara skolan.
Dokumenterade förbättrade samverkansrutiner för de deltagande skolorna när det gäller elevers
psykiska hälsa. Mätbara mål är antalet dokumenterade samverkansrutiner. Vi försöker mäta tiden
från aktualisering till insats och jämföra dessa resultat med befintlig data från elevhälsans
dokumentation.
Elevhälsoteamen väljer mätbara mål för sitt team. Sådana kan vara t.ex. närvarorutiner, närvarosiffror
och skolresultat.
Metod
1. Första steget innebär att tydliggöra samverkansprocesserna utifrån elevhälsan. Svaga
länkar identifieras som förbättringsområden. Arbetet kan ske genom olika workshops.
2. Nästa steg innebär att arbeta med de förbättringsområden som har identifierats. Här
kan bland annat seminariedagar med omvärldsspaning och erfarenhetsutbyte
användas.
Aktiviteter:
Framtagning av informationsmaterial på video angående insatserna
Fyra workshops per år med kunskapspåfyllning.
Lokalt förbättringsarbete med de lokala samverkansrutinerna.
Dokumentering av rutinerna.
Elevers och vårdnadshavares utvärdering av rutinerna.
Brukarmedverkan. Föräldramedverkan.
Spridning som information till länet skolor via skolförvaltning, till socialtjänster och
hälso- och sjukvård.
3
4
Skiss till projektplan 141215
[email protected]
__________________________________________________________________________________________
Nyskapande och utvecklande
Att föra hälso- och sjukvårdens och socialtjänsten stöd till skolan via den nya samverkansrutinen är
nytt i de flesta skolorna. Försök i mindre skala i denna riktning pågår. (ref Umeå)
Att använda video som kommunikationsmedel i detta är också nytt för de flesta. I ett tidigare projekt
har vi testat användningen av video och då fått erfarenheten att det finns en tröskel i att producera
video själv.
Vi tar med brukarföreningen i planering och genomförande.
Redovisa hur målgruppen eller företrädare för målgruppen deltagit i projektplaneringen och vilken roll
de har under projektets gång.
I Psynk-kartläggningen 2012-2014 har många verksamheter påtalat behovet av bättre samverkan. De
elevhälsoteam som anmält intresse att delta har fått en presentation av arbetssättet i det planerade
projektet. Detta arbetssätt följer den rutin för systematisk kontinuerligt förbättringsarbete som ingår i
Vägledning för elevhälsan.3
Sammanställare av denna ansökan har inbjudit till information i alla kommuner i länet och
elevhälsorna i alla kommuner har deltagit i informationen och lämnat synpunkter på projektskissen.
Socialtjänsterna i fyra kommuner har deltagit i motsvarande information. Barn- och ungdomspsykiatrin
utvecklingsgrupp har lämnat synpunkter på skissen. Närvårdsgrupperna i de deltagande kommunerna
har tagit ställning till projektidén och ansökan.
Hur kommer erfarenheterna av projektet att dokumenteras och spridas?
Erfarenheterna av projektet dokumenteras och publiceras på projektets hemsida. Erfarenheterna
förmedlas via video som distribueras via samma hemsida och sänds till alla verksamma inom skola,
vård och socialtjänst inom länet.
Hur ska verksamheten drivas vidare efter projekttidens slut?
De framtagna processbeskrivningarna kommer att ingå i verksamheternas ledningssystem för kvalitet
och förbättras kontinuerligt.4
Ställ upp er projektbudget
Budget 3.508.000 för två år (Bilaga)
Budgeten är gjord utgående från erfarenheterna i Psynk-projektets tre år med totalbudget på 4
miljoner. I Psynk har enbart ett evenemang med betalda föreläsare arrangerats, medan det i det
planerade planeras åtta sådana evenemang.
3
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskildpublikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftryc
ksak%2FRecord%3Fk%3D3222
4
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-6-38/
4
5
Skiss till projektplan 141215
[email protected]
__________________________________________________________________________________________
Sökande organisation
Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken vid Akademiska
sjuhuset
Adress
Box 6363
Organisationsnummer
232100-0024
Länsbokstav
c
Postnummer och ortnamn
751 35 Uppsala
Kontaktperson
Anja Kivimäki
Telefon
073 399 3334
Telefon
0733993334
E-post
[email protected]
Projektets namn
Samverkan mellan skolan, landsting och socialtjänsten kring barns psykiska hälsa för tidigare insatser och föräldrastöd
Namn på medsökande organisation/-er, samt kontaktperson, telefon och adress (Medsökande organisation =
organisation som aktivt deltagit i utformningen av ansökan och kommer att delta i styrningen av projektet.)
Attention Uppsala
Huvudsaklig målgrupp för det planerade projektet
x
x
barn 0-11 år (med el. utan funktionsnedsättning)
ungdomar 12-25 år (med el. utan funktionsnedsättning)
personer över 25 år med funktionsnedsättning
Hur lång tid beräknas projektet pågå?
2 år (Arvsfonden ger projektstöd upp till tre år)
Samarbetsorganisationer för projektet; kontaktperson, telefon och adress (Samarbetsorganisation = organisation som
aktivt och löpande samverkar med projektet.)
Xx kommun
Xx kommun
Xx kommun
Xx kommun
x
Vi har tagit del av den information om Arvsfondens community som finns på www.arvsfonden.se/community och
om vårt projekt beviljas stöd kommer vi att deltaga aktivt.
Underskrift och namnförtydligande av sökande
Staffan Lundqvsit
Akademiska sjukhuset
Bitr verksamhetschef, VO Barn- och ungdomspsykiatri
5
