1
Samverkan för tidiga insatser för barn i behov av stöd
____________________________________________________________________________________________________
Samverkan mellan skola, landsting och socialtjänst för tidiga insatser och stöd
till familjer. Två års pilot i fyra skolor.
Syfte:
Förbättra förutsättningar för tidig upptäckt av stödbehov och snabba insatser för barn och unga,
insatser som i sin tur leder till bättre skolresultat.
Förväntad effekt:
Bättre kunskap hos elevhälsa, elever och familjer om tillgängliga insatser bidrar till snabbare upptäckt
av stödbehov. Bättre och kända samverkansrutiner leder till snabbare insatser, som ökar skolnärvaro
och förbättrar skolresultat.
Mätbara mål:
- Antalet dokumenterade samverkansrutiner
- Tid mellan aktualisering och insats
- Skolnärvaro
- Skolresultat
Målgrupp:
Elever, vårdnadshavare, elevhälsoteamen, personal inom landstinget och socialtjänsten samt
föreningen brukarföreningen Attention. De aktiva elevhälsoteamen består i regel av skolsköterska,
skolläkare, kurator, psykolog och specialpedagog. Teamen arbetar på rektors uppdrag.
Metod:
Steg 1. Kartläggning och information (text och video, webbsida och MMS) om befintliga
- åtgärder och rutiner för att upptäcka stödbehov i tidig åldern och tidigt i förloppet
- samverkansrutiner för att införa insatser
Steg 2. Analys och förbättring av rutinerna ovan med stöd av ”Vägledning för elevhälsan”.
Steg 3. Implementera arbetssätt för kontinuerliga förbättringar.
Pedagogisk idé:
Visa med praktiska exempel på vilket sätt dokumenterade samverkansprocesser gör det bättre för
eleverna och vårdnadshavarna. Med bättre dokumenterade samverkansprocesser, som möjliggör
uppföljning och utvärdering av insatser, genomförs åtgärder som innebär förbättrad tillgänglighet av
stöd.
Aktiviteter:
Kartläggning och dokumentering av befintliga rutiner och insatser och publicering av dessa jan - juni 2015.
Två gemensamma workshops per termin. Parallellt lokalt utvecklingsarbete. Mars -15 – okt -16.
Mellanrapport jan 2016. Eventuellt ytterligare skolor går med i projektet. Ansökan om
tilläggsfinansiering.
Fokusgrupper med elever och föräldrar. Febr 15 – okt 16.
Verksamhetens fortsättning efter projektets slut:
Projektets resultat fortbestår dels som dokumenterad arbetsgång, samverkansrutiner för tidig upptäckt
och tidiga insatser för psykisk hälsa och dels som ökad kompetens att ständigt förbättra dessa
insatser. Efter steg 2 öppnas projektet för ytterligare skolor.
Projektorganisation:
Projektet förankras politiskt i så att samsyn mellan barn- och ungdoms
verksamheterna i landsting och kommunerna tryggar projektets långsiktiga effekter. Projektet har en
styrgrupp och en referensgrupp bestående av elever och en bestående av föräldrar. Barnpsykiatrins
biträdande verksamhetschef fungerar som projektledare. Projektledaren engagerar
projektmedarbetare som bildar en projektgrupp. Representanter för brukarorganisationen deltar i
grupperna. Länken till kommunerna utgörs av närvårdsorganisationen.
1
2
Samverkan för tidiga insatser för barn i behov av stöd
____________________________________________________________________________________________________
Finansiering:
Projektet har fått ett planeringsbidrag av landstingets länsdelsberedningar och sökt finansiering från
Allmänna arvsfonden.
Bakgrund:
Barn och ungas psykiska ohälsa ökar. Psykisk ohälsa i vuxenålder är den största orsaken till frånvaro
från arbetsmarknaden.1I Uppsala län har man 2013-2014 gjort en kartläggning vilka verksamheter tar
emot barn och ungdomar som visar tecken på milda till måttliga psykosociala problem. Dessa
verksamheter kallas forsta linjen för psykisk hälsa. Kartläggningsresultatet visar vilka verksamheter
erbjuder insatser för barn och ungas psykiska hälsa, vilka insatser de erbjuder, hur många individer
som fått insatser och i vilken omfattning de blivit hjälpta2.
Målet med kartläggningen var att få underlag för bättre synkronisering av insatser, utveckling av
uppföljning av verksamheterna och utvärdering av behandlingsutfall. Projektet ”Skolan som arena”
verkar för bättre synkronisering.
Kartläggningens resultat visar att det i Uppsala län finns 45 verksamheter som hjälper barn och unga
vid psykisk ohälsa på första linjen. De informerar om sina insatser på en gemensam hemsida
www.sagauppsalalan.se. Antalet barn i länet är cirka 70.000. År 2013 gjordes cirka 22.000 insatser av
kommun och landsting, ca 100.000 besök för psykisk hälsa. Detta skulle räcka till ca 31% av barnen
om ett barn skulle få bara en insats. Kartläggningen visar emellertid att många barn får insatser av
flera aktörer. Kommunerna producerar cirka 52% av insatserna. Inom kommunen är skolan den
verksamhet som producerar mest.
Kartläggningsresultatet visar att skolan behöver utökat stöd från socialtjänst och hälso- och
sjukvård. Resultat från det nationella Psynk-projektet bekräftar denna slutsats3. Skolan har
kontakt med alla barnen. Skolans personal har de bästa förutsättningarna att upptäcka när ett
barn behöver stöd och hjälp. Föräldrar behöver ökade kunskaper om möjligheter till stöd.
Föräldrars aktiva medverkan tillsammans med de professionellas samordnade stöd främjar
psykisk hälsa och förebygger psykisk ohälsa4. Elevhälsan har här en avgörande roll.
Det tilltagande antalet ensamkommande flyktingbarn ställer utökade krav på elevhälsan vad beträffar
initiering av snabba insatser för psykisk hälsa. Platsantal för mottagande 2014 var 69 och 2015 är
antalet platser 162. Majoriteten är pojkar 16-18 år. Alla kommuner i länet har tecknat avtal om
mottagande.
Vägledning för elevhälsan rekommenderar att samverkansprocesserna är dokumenterade.5
1
https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/b79ca029-9171-4026-bdb773465a48e33f/rapport_2015_01_20.pdf?MOD=AJPERES s 26
2
http://www.forstalinjen.com/uploads/1/5/9/6/15966466/rapport_forstalinjen_uppsala_lan141117.pdf
3
http://psynk.se/skolresultatochpsykiskhalsa.1835.html
4
http://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationer/Sa-arbetar-kommuner-landsting-ochideella-organisationer-med-foraldrastod/
5
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-10-2
2
