Psykoedukation för
nyanlända barn och unga
Migration och psykisk hälsa - för elevhälsan
15 november 2016
Om Uppdrag Psykisk Hälsa
Film om Hälsa i Sverige
Översikt av talarstöd HiS10
• Föreläsning 1: Kunskapsspridning
• Föreläsning 2: Ett stärkande bemötande (SKL, Rädda
Barnen)
• Föreläsning 3: Föräldrastöd för utlandsfödda (SKL,
Studiefrämjandet, SDF Tensta/Rinkeby)
• Föreläsning 4: Psykoedukation (SKL, BUP Skåne)
• Föreläsning 5: Sexualkunskap för nyanlända (SKL, Sex och
samlevnad för nyanlända)
Att tvingas lämna sitt land – en livskris
• Sorg över det man har förlorat
• Skuldkänslor för att ha lämnat, oro för de som är kvar
• Svåra upplevelser i hemlandet eller under flykten
• Oviss väntan under lång tid på besked om man får stanna
• Stress inför allt man måste lära sig och bygga upp
Hur märks det?
Tecken på psykisk ohälsa
Hur märks det?
Tecken på psykisk ohälsa kan vara att man:
• Sover dåligt eller känner sig trött hela tiden
• Har svårt att koncentrera sig
• Snabbt blir utmattad av vardagssysslor
• Är rastlös och orolig
• Inte har någon lust att äta, problem med magen
• Är irriterad och stressad
PTSD
• Att vara med om svåra saker och skadas av det – trauma
• Trauma kan vara kroppsligt eller själsligt
• PTSD är ett trauma som drabbar människor som sett
eller upplevt livsfarliga händelser
Hur märks PTSD?
•
•
•
•
•
•
Mardrömmar
Att återuppleva händelser
Att undvika situationer eller platser
Att känna sig rädd och orolig även i lugna miljöer
Trötthet, irritation, ilska
Fysiska besvär, t.ex. värk
• Psykisk ohälsa är stor bland nyanlända barn och unga
• 600 barn, enkät till elevhälsan till 1000 skolor
• Psykiska måendet kan förvärras under asylprocessen
” Elevhälsan har blivit en nyckelaktör som utan att ha ett
tydligt mandat i praktiken har tagit på sig ett stort ansvar
för barn som sökt asyl i Sverige”
Utbildning om effekten av
traumatisering
• Traumatisering, långvarig stress och
självomhändertagande kan ta sig olika uttryck
• Det kan vara viktigt och lugnande att få en förståelse
för reaktioner hos sig själv som man inte förstår
(mardrömmar, sömnpro
• En kort insats som når många genom en mobil
verksamhet: HVB-hem, asylboende för vuxna och
familjer, kommunövergripande (t.ex. familjehem)
Tre tillfällen under en månad
• Första tillfället är format som en föreläsning
• Symptom vid traumatisering och långvarig stress,
normalisering, självomhändertagande
• Vi tar upp teman som: minnen, tankar, känslor, kropp, sömn
och mardrömmar
• Vi pratar om vikten av fysisk aktivitet
• 2,5h
• Normalisera symtomen och prata om den naturliga
motståndskraften.
Repetition är viktigt
• Andra tillfället
• Uppföljning, repetition, fördjupning
• Individuella konsultationer
• 1,5h
• Tredje tillfället
• Uppföljning, repetition, fördjupning
• Individuella konsultationer
• Utvärdering
Att tänka på
• Viktigt att tala pedagogiskt med målgruppen: ordval,
översättning, hänsyn till förkunskaper
• Tolkar måste förberedas. Det måste vara tydlighet i struktur
med tolkar i rummet. Bra med fler tolkar, hjälpas åt att se
stämningen i gruppen.
• Var uppmärksam på hur informationen landar hos barnen
och ungdomarna, ibland kan det bli jobbigt för dem.
• Kommunicera mycket och tydligt med boende och personal.
Ungdomar blir mer trygga om boendepersonalens
engagemang syns, att de deltar på träffarna.
Insats för elevhälsan
• En hälsofrämjande och förebyggande åtgärd
• Genom elevhälsan skulle fler barn och unga kunna nås. Då beror inte
insatsen på boendets engagemang
• Familjehemsplacerade barn och unga samt flickor blir lättare att nå
• Insatsen leder till en större medveten kring traumafrågor bland personal
• Fånga upp dem som har behov av mer hjälp så att de kan få det innan
det hinner bli värre
Skulle detta vara en positiv
insats för elevhälsan?
- På vilket sätt skulle insatsen kunna ta sig form i er
verksamhet?
