En trygg elevhälsa i en föränderlig värld - Vi samverkar för hälsa Pedagog Malmö Live 2016-09-27 Caroline Söderholm, organisationspsykolog Stefan Kling, skolöverläkare Vi samverkar för Hälsa Detta föredrag handlar om samarbete, om hur vi som professionella samarbetar över olika gränser för att på bästa sätt ta emot våra nyanlända elever. Elevhälsan i Malmö arbetar under mottot ”Hälsa och lärande går hand i hand”. Elever som mår bra har lättare att lära. Att lyckas i skolan och att undvika tidiga skolmisslyckanden minskar risken för psykisk och fysisk ohälsa. Sambandet gäller också omvänt, ohälsa ökar risken för sämre skolprestationer. Kan vi bidra till att fler nyanlända elever når målen i skolan och har en god hälsa torde deras uppväxtvillkor och förutsättningar för att skapa sig en positiv framtid öka. En lyckad skolgång och god hälsa har därför inte bara betydelse för den enskilda eleven, utan är också en insats med potential att främja integration. 1 Organisation av skolgången för nyanlända elever Struktur och Säkerhet Hur organiserar Malmö stad mottagandet av nyanlända elever och säkerställer alla elevers rätt till en trygg inlärningsmiljö? Utbildningen ska utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero (Skollagen 2010:800). Malmö har inrättat en organisatorisk enhet, Språkcentralen, som har ansvar för mottagandet av alla nyanlända elever i grundskolan. Språkcentralens uppgifter är att skriva in och skolplacera alla nyanlända elever, administrera och säkerställa att alla nyanlända elever får studiehandledning och erbjuds modersmålsundervisning, samt ge vägledning och stöd till alla Malmös grundskolor vad det gäller mottagandet av nyanlända elever. Till Språkcentralen hör Mottagningsskolan Mosaik som är en mottagningskola för nyanlända högstadieelever. Inskrivning och skolplacering Elever som ska börja i förskoleklass eller årskurs 1-3. Börjar direkt i ordinarie klass. Rektor på mottagande skola kan fatta beslut om att skolan ska ha förberedelsegrupp även för lågstadieelever. I dagsläget har vi i Malmö inga särskilda undervisningsgrupper för nyanlända lågstadieelever. 2 Elever i årskurs 4-6 börjar sin skolgång i den kommungemensamma Mottagningsskolan Mosaik, med en kartläggningsperiod på två veckor. På mottagningsskolan bedöms elevens läs-, skriv- och matematiska förmåga. Efter kartläggningsperioden börjar eleven förberedelseklass på skola i närområdet. Elever i årskurs 7-9 inleder med en kartläggningsperiod på 10-12 veckor på Mottagningsskolan Mosaik. Läs- , skriv-, och matematikförmåga kartläggs på elevens starkaste språk. Utifrån karläggningen beslutas vilka elever som fortsätter sin skolgång på Mosaik och vilka som börjar på annan skola. En del elever slussas ut till stor klass, andra börjar i förberedelsegrupper. Elever med lite skolbakgrund får möjlighet till fortsatt sin skolgång på Mosaikskolan. Elevhälsan Specialpedagogiska insatser Psykologiska insatser Elevhälsa Psykosociala insaster Medicinska insatser Elevhälsan utgör en viktig länk i arbetet med struktur och säkerhet. Elevhälsan ses som en integrerad del av skolan. Parallellt med att grundskoleförvaltningen arbetar med att organisera och strukturera det pedagogiska mottagandet gäller det att utveckla elevhälsoarbetet centralt och ute på de olika skolområdena, så att detta bidrar till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Elevhälsan omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsans roll är främst hälsofrämjande och förebyggande. Elevhälsan ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Elevhälsan arbetar också med mer generellt inriktade uppgifter som rör elevernas arbetsmiljö, till exempel skolans värdegrund, arbete mot kränkande behandling, undervisning om tobak, narkotika, doping och alkohol samt jämställdhet och sex- och samlevnadsundervisning. Elevhälsan utgör alltså en viktig del i skolutvecklingen. 3 Tala med och Tid Hur säkerställer vi en fungerande kommunikation? Sedan 2012 har Malmö Stad skrivit in elever från ca 75 olika länder. Malmö är en mycket språkrik stad och just nu bedrivs studiehandledning på 42 olika språk. Alla nyanlända elever har rätt till studiehandledning på sitt modersmål. Många elever pratar flera språk och har goda läs- och skrivkunskaper, andra förstår endast den egna dialekten och är kanske dessutom analfabeter. Oavsett vilket är det viktigt att eleven kan göra sig förstådd och att de förstår information från andra. I samtal med elevhälsan används ofta tolk. Vissa samtal kan tolkas av personal på skolan som talar elevens språk, medan andra samtal bör tolkas av professionell tolk. Vi använder oss både av platstolk och telefontolk, beroende på situation och person. Eleven behöver också ha tillgång till hjälpmedel som hjälper dem att översätta mellan de olika språken. Läromedel kan med fördel finnas både på elevens hemspråk och på svenska. Vid bedömning av kunskaper är det mycket viktigt att pedagogen eller elevhälsopersonalen förstår det som ska bedömas. Även i samtal med vårdnadshavare används tolk. Skolan behöver, redan inledningsvis, undersöka och säkerställ hur information mellan hem och skola ska ske. Kan vårdnadshavarna läsa- och skriva? På vilket språk ska information förmedlas? Det är också viktigt att det finns personal som har tid att lyssna på elever som behöver prata. Eftersom vi är skola, är det inte alltid som alla samtal ska fördjupas, men det är viktigt att lyssna av vad eleven har på hjärtat, så att skolarbetet kan fortskrida. Det är viktigt med kunnig elevhälsopersonal som hjälper elever och pedagoger att lyssna av, vad som kan göras här- och-nu, och vad som kanske ska remitteras vidare till andra. På skolor där många nyanlända elever har börjat har personalgruppen förstärkts med personal, som kan finnas till hands och uppmärksamma elever som behöver eller som söker stöd av vuxna. 4 Organiserade aktiviteter – organiserad undervisningen Hur säkerställer vi att undervisningen anpassas efter elevernas förkunskaper, färdigheter och intressen? Alla elever har rätt att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar Skollagen 2010 Alla nyanlända grundskoleelever skrivs in Malmö Stads inskrivningsenhet. Vid inskrivningstillfället har elev och förälder ett inskrivningssamtal, där de får berätta om tidigare skolbakgrund, läs- och skrivfärdigheter, ämneskunskaper och intressen. I samtalet lägger vi stor vikt vid att hitta salutogena faktorer som kan vara till stöd för eleven när den ska börja i den svenska skolan. Elev och förälder erbjuds också ett hälsosamtal med skolsköterska, redan i samband med inskrivningen, för tidigt fånga upp viktiga hälsoaspekter. Parent support - Utbildning till nyanlända föräldrar Hur möter vi föräldrarna så att de blir en god kraft i elevernas utveckling? Enligt barnkonventionen är det barnets vårdnadshavare som har huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling och ska vägleda barnet. Vårdnadshavare har ansvar för att välja eller välja bort skolor som barnet går i. Vårdnadshavaare har också ansvar för att söka hjälp om barnet inte mår bra. För skolan blir det alltså viktigt att skapa ett starkt utbildningssamarbete mellan skola och föräldrar. I Malmö arbetar vi aktivt med att skapa en föräldrautbildning för nyanlända föräldrar. På mottagningsskolan får föräldrarna utbildning i det svenska skolsystemet och vad skolan hoppas på och förväntar sig av samarbetet med föräldrarna. Då föräldrarna inledningsvis oftast inte kan svenska är det viktigt att organisera denna undervisning och alla möten med föräldrarna så att vi säkerställer att all information blir förstådd och att alla inblandade kan göra sig förstådda. Hur ska kontakten mellan hem och skola ska ske. Sker kommunikationen bäst skriftligt eller muntligt? Kan föräldrarna läsa och skriva? Förstår de den informationen som skolan skickar hem? Idag kan t.ex. anmälan om sjukfrånvaro göras med val på flera olika språk. Viktig skolinformation finns också att tillgå på flera olika språk, både i skrift och i uppläst form. 5 Det är också viktigt att skolan ställer rimliga krav på samverkan med föräldrarna. Många föräldrar har med sig trauman ifrån flykt och ifrån sina hemländer, som gör att de inte alltid klarar att se barnens behov och därmed inte har kraft och kunskap att ge det stöd, som svensk skola är vana att kunna ställa på föräldrar. Att förvänta sig att föräldrarna ska hjälpa till med läsning eller med läxor, utan att veta om de klarar av det, fungera varken för föräldrar eller för elever. För ensamkommande barn som kommer till Sverige ska en god man förordnas. Gode mannens uppdrag är att vara i vårdnadshavares och förmyndares ställe. Det betyder att skolan alltid ska samarbeta med god man, kring elevens utveckling. Ofta bor dock de ensamkommande eleverna på boende eller i familjehem. Det innebär att det oftast inte är god man som har den dagliga kontakten med barnet. Kring de ensamkommande eleverna behöver skolan alltså samarbeta med flera ”ställföreträdande föräldrar”. Hur samarbetet kring eleven ska ses ut, måste dock alltid planeras tillsammans med elevens god man. Här finns erfarenheter från alla världens skolor I mötet med nyanlända elever blir det tydligt att eleverna kommer till Malmö med erfarenheter från ”alla världens skolor”. Vi träffar elever som har god utbildningsbakgrund, med kunskaper i olika ämnen som ligger på mycket hög nivå. Vi möter elever som i sitt hemland mött ett utbildningssystem som i stort sett motsvarar det svenska utbildningssystemet. Vi har elever som, p.g.a. krig eller andra händelser fått en mycket sporadisk skolgång. Några elever har undervisats i hemmet eller av någon granne eller släkting. Vi möter elever som gått i koranskola eller annan religiös skola, i internationella skolor, skolor endast för pojkar eller endast för flickor, privatskolor och offentliga skolor. Vi träffar 6 också elever som aldrig gått i skola. Många elever har också med sig arbetslivserfarenheter. Bland våra elever finns det mycket varierade kunskaper och erfarenheter, som vi vill att de ska ha tillgång till och dra nytta av när de börjar sin utbildning på nytt språk i sitt nya land. Alla elever har olika erfarenheter med sig i bagaget Gemensamt för alla nyanlända elever är att de har lämnat sin vardag och viktiga relationer i hemlandet. Det innebär att alla elever som börjar på skolan befinner sig i en ny livssituation, vilket också kan beskrivas som en form av kris. För en del elever innebär starten i det nya landet, något positivt. Flytten till Sverige kan ha varit planerad och familjen har kanske redan släkt och vänner i det nya landet. En del elever lär sig svenska språket snabbt, får vänner och hittar fritidsintressen. För dem blir inte integreringen i det nya samhället så svår. Andra har med sig svåra trauman, erfarenheter eller andra fysiska och psykiska problem som på olika sätt kan hindra dem i sin inlärning, sociala- och emotionella utveckling och eller i deras anpassning till den svenska skolan och det svenska samhället. Elevhälsan har en viktig roll att uppmärksamma elevens styrkor och utvecklingspotential, men också att uppmärksamma och åtgärda det som kan vara till hinder i elevens utveckling. I skolan försöker vi hålla skolfokus, där syftet med olika insatser ska vara att stödja eleven i utbildningssituationen. Behöver eleven behandling eller terapeutsikt stöd remitterar vi till sjukvården eller söker samverkan med andra nätverk utanför skolan. På så sätt kan skolan bli en fristad för elever, där de får fokusera på sin utbildning och där de kan och får vara som alla andra barn och ungdomar, även om eleven och dennes familj lever under svåra förhållanden. Behöver eleven och familjen stöd från sjukvård eller socialtjänsten, ska detta stöd kunna fortsätta även efter det att eleven slutat i skolan. Elevhälsans insatser är alltså alltid kopplade till elevens skolsituation, även om det ofta finns en samverkan med sjukvård, socialtjänst eller andra organisationer. 7