1. ------IND- 2017 0064 NL- SV- ------ 20170228 --- --- PROJET
UTKAST TILL DEKRET
OM FASTSTÄLLANDE AV VILKA DÄGGDJURSARTER
SOM FÅR INNEHAS
Statssekreteraren för ekonomiska frågor,
med beaktande av artikel 2.2.1 i djurlagen (Wet dieren),
föreskriver härmed följande:
Artikel 1
I enlighet med artikel 2.2.1 i djurlagen fastställs följande djurarter eller djurkategorier
som däggdjursarter eller däggdjurskategorier som det är tillåtet att inneha:
Svenskt namn
Släkte
Undersläkte
Art/underart
Thallomys paedulcus
Thallomys
Afrikansk pygmémus
Mus
Nannomys
minutoides
Graphiurus murinus
Graphiurus
Graphiurus
murinus
Gerbillus nanus
Gerbillus
Hendecapleura
nanus
Alpacka
Vicugna
Nordamerikansk klippekorre
Spermophilus
Azaras aguti
Dasyprocta
Rödhalsad vallaby
Macropus
Notamacropus
rufogriseus
Vallaro
Macropus
Osphranter
robustus
Blåfår
Pseudois
Gerbillus perpallidus
Gerbillus
Borstsvansad opossumråtta
Bettongia
penicillata
Mindre skogsmus
Apodemus
sylvaticus
Gerbillus cheesmani
Gerbillus
paedulcus
pacos
Otospermophilus
variegatus
azarae
nayaur
Gerbillus
Gerbillus
perpallidus
cheesmani
Svenskt namn
Släkte
Undersläkte
Liten chinchilla
Chinchilla
lanigera
Tamiops swinhoei
Tamiops
swinhoei
Sciurotamias davidianus
Sciurotamias
Sciurotamias
davidianus
Microtus fortis
Microtus
Alexandromys
fortis
Degu
Octodon
degus
Prevostekorre
Callosciurus
prevostii
Dromedar
Camelus
dromedarius
Acomys spinosissimus
Acomys
Acomys
spinosissimus
Taggmus
Acomys
Acomys
cahirinus
Dvärgmus
Micromys
minutus
Finlaysons ekorre
Callosciurus
finlaysonii
Tamiller
Mustela
Putorius/furo
Gambiansk jättepåsråtta
Cricetomys
gambianus
Randfläckad gräsmus
Lemniscomys
striatus
Gyllene taggmus
Acomys
Dasyprocta leporina
Dasyprocta
leporina
Egyptisk långörad igelkott
Hemiechinus
auritus
Större egyptisk gerbil
Gerbillus
Gerbillus
pyramidum
Sciurus variegatoides
Sciurus
Sciurus
variegatoides
Guanaco
Lama
glama
guanicoe
Taterillus harringtoni
Taterillus
harringtoni
Himalayatahr
Hemitragus
jemlahicus
Amerikansk röd ekorre
Tamiasciurus
hudsonicus
Acomys
Art/underart
russatus
Svenskt namn
Släkte
Undersläkte
Art/underart
Japansk serov
Capricornis
Japansk ekorre
Sciurus
Baktrisk kamel
Camelus
bactrianus
Karatau-argali
Ovis
Ammon/nigrimontana
Sigmodon hispidus
Sigmodon
Mindre igelkottanrek
Echinops
Mindre egyptisk gerbil
Gerbillus
Dvärgmara
Dolichotis
salinicola
Gräsråtta
Arvicanthis
niloticus
Grå kortsvansad opossum
Monodelphis
domestica
Lama
Lama
Glama/guanicoe
Lesueurs opossumråtta
Bettongia
lesueur
Manfår
Ammotragus
lervia
Vanlig mara
Dolichotis
patagonum
Östlig medelhavssork
Microtus
Aguti
Dasyprocta
punctata
Mufflon
Ovis
Aries/musimon
Nordlig myrlämmel
Synaptomys
Cavia magna
Cavia
magna
Suncus murinus
Suncus
murinus
Niobandad bälta
Dasypus
novemcinctus
Östlig chipmunk
Tamias
Tamias
striatus
Parmavallaby
Macropus
Notamacropus
parma
crispus
Sciurus
Sigmodon
lis
hispidus
telfairi
Gerbillus
Microtus
Mictomys
gerbillus
guentheri
borealis
Svenskt namn
Släkte
Undersläkte
Art/underart
Dremomys pernyi
Dremomys
Persisk jird
Meriones
Busksvansad ökenråtta
Sekeetamys
calurus
Prevostekorre
Callosciurus
Prevostii/rafflesii
Sjusovare
Glis
glis
Klipphyrax
Procavia
capensis
Klippmarsvin
Kerodon
rupestris
Meriones shawi
Meriones
Pallasiomys
shawi
Arabisk taggmus
Acomys
Acomys
dimidiatus
Somalisk igelkott
Atelerix
sclateri
Springhare
Pedetes
capensis
Stäpplämmel
Lagurus
lagurus
Brandts sork
Lasiopodomys
brandtii
Fyrstrimmig mus
Rhabdomys
pumilio
Sydlig serov
Capricornis
sumatraensis
Sundevalls jird
Meriones
Arvicanthis neumanni
Arvicanthis
neumanni
Tamiops macclellandii
Tamiops
mcclellandii
Meriones tristrami
Meriones
Mushamster
Calomyscus
bailwardi
Natalpälsråtta
Mastomys
natalensis
Fältsork
Microtus
Sandråtta
Psammomys
pernyi
Parameriones
Pallasiomys
Pallasiomys
Microtus
persicus
crassus
tristrami
arvalis
obesus
Svenskt namn
Släkte
Undersläkte
Art/underart
Vikunja
Vicugna
Funambulus pennantii
Funambulus
Prasadsciurus
pennantii
Wagners gerbil
Dipodillus
Petteromys
dasyurus
Argali
Ovis
ammon
Brasilianskt marsvin
Cavia
aperea
Afrikansk pygméigelkott
Atelerix
albiventris
Asiatisk trädgårdssovare
Eliomys
melanurus
Fennek
Vulpes
zerda
Sebramus
Lemniscomys
barbarus
Sydafrikansk igelkott
Atelerix
frontalis
Vitörad opossum
Didelphis
albiventris
Svartråtta
Rattus
rattus
Bananekorre
Callosciurus
notatus
Dasyprocta prymnolopha
Dasyprocta
prymnolopha
Peromyscus eremicus
Peromyscus
eremicus
Campbells dvärghamster
Phodopus
campbelli
Kinesisk randig hamster
Cricetulus
barabensis
Rysk vintervit dvärghamster
Phodopus
sungorus
Peromyscus polionotus
Peromyscus
polionotus
Fetsvansgerbil
Pachyuromys
duprasi
Vitfotad hjortråtta
Peromyscus
leucopus
vicugna
Svenskt namn
Släkte
Roborovskihamster
Phodopus
Brunråtta
Rattus norvegicus
Cavia
Cavia porcellus
Dovhjort
Dama dama
Åsna
Equus asinus
Get
Capra hircus
Mongolisk ökenråtta
Meriones unguiculatus
Guldhamster
Mesocricetus auratus
Hundar
Canis Lups Familiaris
Katter
Felis Catus
Europeisk kanin
Oryctolagus cuniculus
Kronhjort
Cervus elaphus
Mink
Neovison vison
Häst
Equus caballus
Nötkreatur
Bos taurus
Får
Ovis aries
Tammus
Mus musculus
Gris
Sus scrofa
Vattenbuffel
Bubalus bubalis
Artikel 2
Undersläkte
Art/underart
roborovskii
Följande djurarter eller djurkategorier är inte djurarter eller djurkategorier som får
innehas:
Svenskt namn
Släkte
Undersläkte
Addax
Addax
nasomaculatus
Civett
Civettictis
civetta
Sabeloryx
Oryx
dammah
Alpmurmeldjur
Marmota
Amerikansk älg
Alces
americanus
Arabisk oryx
Oryx
leucoryx
Axishjort
Axis
axis
Sulawesikuskus
Ailurops
ursinus
Binturong
Arctictis
binturong
Östafrikansk oryx
Oryx
beisa
Tupaia belangeri
Tupaia
belangeri
Bergsnyala
Tragelaphus
buxtoni
Bergsrörbock
Redunca
fulvorufula
Vildget
Capra
Hircus aegragrus
Bisonoxe
Bison
bison
Bororrörbock
Redunca
redunca
Bongo
Tragelaphus
eurycerus
Buskbock
Tragelaphus
scriptus
Afrikansk skogsbuffel
Syncerus
Caffer nanus
Marmota
Art/underart
marmota
Svenskt namn
Släkte
Undersläkte
Carollia perspicillata
Carollia
perspicillata
Stor hårbälta
Chaetophractus
villosus
Brunbjörn
Ursus
arctos
Kapybara
Hydrochoeris
hydrochaeris
Vattenrådjur
Hydropotes
inermis
Östkaukasisk stenbock
Capra
Caucasia/ cylindricornis
Amerikanskt snöfår
Ovis
dalli
Ellipsvattenbock
Kobus
Ellipsiprymnus/ defassa
Tjockhornsfår
Ovis
canadensis
Dingo
Canis
Lupus/ dingo
Tretåig sengångare
Bradypus
tridactylus
Guineadvärgantilop
Neotragus
pygmaeus
Dvärgmangust
Helogale
parvula
Vanlig eland
Taurotragus
oryx
Fälthare
Lepus
Gaffelantilop
Antilocapra
americana
Gems
Rupicapra
rupicapra
Gemsbock
Oryx
gazella
Vanlig genett
Genetta
genetta
Dactylopsila trivirgata
Dactylopsila
trivirgata
Sidstrimmig schakal
Canis
adustus
Eulagos
Art/underart
europaeus
Svenskt namn
Släkte
Undersläkte
Strimmig skunk
Mephitis
mephitis
Låglänt strimmig tanrek
Hemicentetes
semispinosus
Guldschakal
Canis
aureus
Vanlig tanrek
Tenrec
ecaudatus
Vanlig spetsekorre
Tupaia
glis
Vanligt piggsvin
Hystrix
Grantgasell
Nanger
granti
Öronhund
Otocyon
megalotis
Större igelkottanrek
Setifer
setosus
Grison
Galictis
vittata
Större kudu
Tragelaphus
strepsiceros
Hypsignathus monstrosus
Hypsignathus
monstrosus
Hartebeest
Alcelaphus
buselaphus
Västafrikansk genett
Genetta
thierryi
Impala
Aepyceros
melampus
Besoarantilop
Antilope
cervicapra
Indisk sibetkatt
Viverra
zibetha
Indisk muntjak
Muntiacus
muntjak
Jak (tam typ)
Bos
grunniens
Afrikansk buffel
Syncerus
caffer
Kalong
Pteropus
vampyrus
Hystrix
Art/underart
cristata
Svenskt namn
Släkte
Undersläkte
Kiang
Equus
kiang
Hårbälta
Chaetophractus
vellerosus
Mindre kudu
Tragelaphus
imberbis
Ökenspringråtta
Jaculus
jaculus
Asiatisk klolös utter
Aonyx
cinerea
Coruro
Spalacopus
cyanus
Kusimanse
Crossarchus
obscurus
Sydlig trebandad bälta
Tolypeutes
matacus
Krävgasell
Gazella
subgutturosa
Tofshjort
Elaphodus
cephalophus
Låglandstapir
Tapirus
terrestris
Topi
Damaliscus
lunatus
Indisk palmmård
Paradoxurus
hermaphroditus
Sumphjort
Blastocerus
dichotomus
Djungelkatt
Felis
chaus
Svartsvansvallaby
Wallabia
bicolor
Svartsvanshjort
Odocoileus
hemionus
Molnråtta
Phloeomys
pallidus
Nilgau
Boselaphus
tragocamelus
Afrikansk fruktfladdermus
Rousettus
Nubisk stenbock
Capra
Rousettus
Art/underart
aegyptiacus
nubiana
Svenskt namn
Släkte
Undersläkte
Nyala
Tragelaphus
angasii
Halvåsna
Equus
hemionus
Grå jättekänguru
Macropus
Oribi
Ourebia
ourebi
Palmflyghund
Eidolon
helvum
Pantergenett
Genetta
pardina
Davidshjort
Elaphurus
davidianus
Penselsvin
Potamochoerus
porcus
Sciurus igniventris
Sciurus
Irakisk dovhjort
Dama
Dama/ mesopotamica
Fjällräv
Vulpes
lagopus
Przewalskis häst
Equus
Caballus/ przewalskii
Rådjur
Capreolus
capreolus
Ren
Rangifer
tarandus
Skogssvin
Hylochoerus
meinertzhageni
Jätteeland
Taurotragus
derbianus
Större egyptisk springråtta
Jaculus
orientalis
Richardsons sisel
Spermophilus
Hästantilop
Hippotragus
Röd jättekänguru
Macropus
Rostfläckig genett
Genetta
maculata
Veckelbjörn
Potos
flavus
Macropus
Urosciurus
Spermophilus
Art/underart
giganteus
igniventris
richardsonii
equinus
Osphranter
rufus
Svenskt namn
Släkte
Undersläkte
Thylogale thetis
Thylogale
thetis
Sabelantilop
Hippotragus
niger
Saiga
Saiga
tatarica
Skruvhornsget
Capra
falconeri
Serval
Leptailurus
serval
Sibirisk hästspringråtta
Allactaga
Sibirisk stenbock
Capra
sibirica
Sikahjort
Cervus
nippon
Sitatunga
Tragelaphus
spekii
Skogshare
Lepus
Soemmerings gasell
Nanger
soemmerringii
Somalisk vildåsna
Equus
Asinus/ somalicus
Iberisk stenbock
Capra
pyrenaica
Springbock
Antidorcas
marsupialis
Stenbock
Capra
ibex
Korsakräv
Vulpes
corsac
Stäppzebra
Equus
burchellii
Surikat
Suricata
suricatta
Korthuvad flygpungekorre
Petaurus
breviceps
Damavallaby
Macropus
Tayra
Eira
barbara
Chiru
Pantholops
hodgsonii
Orientallactaga
Lepus
Notamacropus
Art/underart
sibirica
timidus
eugenii
Svenskt namn
Släkte
Undersläkte
Tibetansk getgasell
Procapra
picticaudata
Storfläckig genett
Genetta
tigrina
Linnés tvåtåiga sengångare
Choloepus
didactylus
Utahpräriehund
Cynomys
Fyrhornsantilop
Tetracerus
Fyrtåig hästspringråtta
Allactaga
Rödräv
Vulpes
vulpes
Gul mangust
Cynictis
penicillata
Wapitihjort
Cervus
Elaphus/ canadensis
Mårdhund
Nyctereutes
procyonoides
Ellipsvattenbock
Kobus
ellipsiprymnus
Känguruöns jättekänguru
Macropus
Vildsvin
Sus
scrofa
Visent
Bison
bonasus
Vitsvansad gnu
Connochaetes
gnou
Vitsvanshjort
Odocoileus
virginianus
Vithalsat piggsvin
Hystrix
Sandkatt
Felis
margarita
Ökenvårtsvin
Phacochoerus
aethiopicus
Svartryggad schakal
Canis
mesomelas
Brunryggad sandräv
Vulpes
rueppellii
Macropus agilis
Macropus
Leucocrossuromys
Art/underart
parvidens
quadricornis
Scarturus
Macropus
Hystrix
Notamacropus
tetradactyla
fuliginosus
indica
agilis
Svenskt namn
Släkte
Undersläkte
Zebu
Bos
Taurus/ indicus
Sebramangust
Mungos
mungo
Borstbälta
Euphractus
sexcinctus
Höglänt strimmig tanrek
Hemicentetes
nigriceps
Svartsvansad präriehund
Cynomys
Cynomys
Art/underart
ludovicianus
Artikel 3
Detta dekret träder i kraft tio veckor efter offentliggörandet i Nederländernas officiella
tidning (de Staatscourant).
Artikel 4
Detta dekret ska benämnas: Dekret om fastställande av vilka däggdjursarter som får
innehas.
Artikel 5
Detta dekret kommer att offentliggöras tillsammans med relevanta förklarande
anmärkningar i Nederländernas officiella tidning.
Statssekreteraren för ekonomiska frågor, MHP van Dam
FÖRKLARANDE ANMÄRKNINGAR
I. ALLMÄNT
1.1 Inledning
Syftet med detta dekret är att fastställa en positivlista över däggdjursarter i artikel 2.2.1 i
djurlagen (nedan kallad lagen). Artikel 2.1 i djurinnehavsbeslutet (Regeling houders van
dieren) med tillhörande bilaga 1 och 2, vilket omfattar tabell 1, 2 och 3, ska upphävas.
Den på så sätt fastställda positivlistan över däggdjursarter anger vilka däggdjursarter som
får innehas i Nederländerna.
1.2 Bakgrund
I enlighet med lagen får endast de djurarter som fastställts av ministern för ekonomiska
frågor innehas. Denna princip ingick också i 1992 års djurskyddslag (Gezondheids- en
welzijnswet voor dieren 1992) vilken föregick djurlagen, men den relevanta artikeln 33
hade ingen effekt. Sedan 1992 har flera försök gjorts för att uppnå genomförandet av ett
system för bedömning av djurarter och för att fatta beslut om huruvida dessa djur får eller
inte får innehas. Förteckningen över fastställda djurarter kallas också för positivlistan
(eller sällskapsdjurslistan). Produktionsdjur ingår också bland de fastställda djurarterna,
men dessa arter innehas oftast i en industrijordbruksmiljö. Rådet för djurärenden (Raad
voor Dieraangelegenheden, RDA) utfärdade 1996 på uppdrag av den dåvarande
ministern ett yttrande avseende positivlistans sammansättning. Under 2003 utarbetade
RDA ett yttrande med titeln ”Negativ- och positivlista över däggdjur och fåglar som
komplement till artikel 33 i djurskyddslagen” (RDA 2003/07). Vid den tidpunkten
föreföll emellertid inte de föreslagna riktlinjerna att falla inom ramen för kabinettets
politik (Parlamentspapper II, 2003-2004)28 286, nr 5). Det egentliga förslaget till
positivlistan utfärdades för första gången 2006, baserat på RDA:s rapport 2003/07. Dock
visade sig den föreslagna positivlistan vara för lång och ogenomförbar. År 2008, på
representanthusets uppmaning, lovade den dåvarande ministern Verburg huset att ta fram
en positivlista över däggdjur. Därefter gavs forskningsinstitutet Wageningens University
Livestock Research (nedan kallad WUR) i uppdrag att fastställa kriterierna och utfärda
råd gällande ett systematiskt tillvägagångssätt för utarbetandet av en positivlista över
däggdjursarter. Det systematiska tillvägagångssättet skulle också överensstämma med
Andibel-domen som meddelades av Europeiska unionens domstol 2008 (se, i detta
avseende, avsnitt 1.2 nedan) och som innehåller de kriterier som en positivlista över
däggdjursarter ska uppfylla. Detta ledde under 2010 till att ett system utvecklades som
grundar sig på en bedömning av riskerna för negativ påverkan på djurets välbefinnande
och möjliga konsekvenser för människors och djurs hälsa. Bedömningen vidtas inom
ramen för de kriterier som anges i artikel 1.4 i djurinnehavsdekretet (nedan kallat
dekretet) och djurens grundläggande värde som uttryckligen erkänns i djurlagen. Djurens
grundläggande värde har redan diskuterats i avsnitt 1.2.3 i de förklarande
anmärkningarna till djurinnehavsbeslutet (Nederländernas officiella tidning
2014, 17980). Den utvärdering som utfördes 2012, samt den positivlista som utfärdades
2013, har lett till diverse kommentarer och kritik från samhället. WUR ombads under
2014, på grundval av den tidigare versionen av systemet, att bedöma hur allvarliga
riskerna var för varje djurart och att införliva nya insikter och riktlinjer i en omarbetad
version av systemet så att systemet kan genomföras i praktiken och resulterar i
tillförlitliga och socialt accepterade slutsatser. Under andra halvan av 2014 utvecklade
WUR metoden till en arbetsmetod genom vilken bedömningen av riskerna för djurens
välfärd och hälsa och riskerna för fara för människor kan utföras på ett tydligt,
konsekvent och ansvarsfullt sätt. (TK 2013–2014, 31 389, nr 145) och som uppfyller
villkoren i Andibel-domen.
1.3 Andibel-domen
I Andibel-domen, vilken meddelades den 19 juni 2008 av Europeiska unionens domstol i
mål C219/07, fattade domstolen beslut om villkoren för tillämpning av ett system med
positivlistor. Domstolen påpekade att skyddet av djurs välbefinnande är ett legitimt mål
av allmänintresse (punkt 27). Förbud eller restriktioner som bland annat grundar sig på
intresset av att skydda människors och djurs hälsa och liv får införas förutsatt att sådana
förbud eller restriktioner inte utgör ett medel för godtycklig diskriminering eller
innefattar en förtäckt begränsning av handeln mellan medlemsstaterna (punkt 28).
Restriktioner för den fria rörligheten för varor kan grunda sig på sådana tvingande krav
som miljöskydd eller skydd av djurs välbefinnande (punkt 29). Upprättandet av en sådan
positivlista samt ändringar av denna ska basera sig på objektiva och icke-diskriminerande
kriterier (punkt 34). Förfarandet måste vara lättillgängligt för intresserade parter som vill
lägga till en ny däggdjursart till den nationella förteckningen över tillåtna arter och göra
det möjligt att i domstol bestrida ett beslut om huruvida ett visst djur ska upptas eller inte
(punkt 35). En ansökan om att en däggdjursart ska upptas i nämnda förteckning får avslås
endast om innehavet av exemplar av denna art medför en verklig risk för skyddet eller
iakttagandet av de intressen och krav som det har hänvisats till i punkterna 27–29 i
förevarande dom (punkt 36). Enligt domstolen får de behöriga myndigheterna avslå en
ansökan om att en art ska upptas i förteckningen över de däggdjur som får innehas endast
efter en grundlig utvärdering av den risk som innehavet av exemplar av arten i fråga
medför för skyddet av de intressen och krav som det har hänvisats till i punkterna 27–29 i
förevarande dom. Utvärderingen ska grunda sig på mest tillförlitliga internationella
vetenskapliga rönen och de senaste resultaten från internationell forskning (punkt 37).
Vid upptagning till positivlistan måste de nämnda kriterierna uppfyllas. Härmed är det
förklarat att för bedömningen används objektiva vetenskapliga rön, att de kriterier som
tillämpas är objektiva och icke-diskriminerande och att förteckningen över fastställda
djurarter kan ändras genom ansökan om detta från organisationer och individer.
2. Positivlista
2.1 System
I enlighet med artikel 2.2.1 i lagen är det förbjudet att inneha djur som inte ingår i den
förteckning över djurarter eller djurkategorier som utfärdats av ministeriet. Artikel 1.4 i
djurinnehavsdekretet innehåller de kriterier som ska iakttas under förfarandet för att
uppta djurarter i förteckningen. I enlighet med andra stycket i nämnda artikel gäller det
förbud som avses i artikel 2.2.1 i lagen för närvarande endast för däggdjursarter.
Det krav, enligt vilket djurarterna eller djurkategorierna, för att kunna innehas, måste
finnas upptagna i förteckningen över djur som är lämpliga för djurhållning gäller både för
djur som är lämpliga för produktion och djur som inte används för jordbruksändamål. I
enlighet med artikel 1.4 i dekretet är det viktigt att en art kan innehas utan
expertkunskaper och -färdigheter och utan att arten utgör en fara för människor.
I grund och botten antas det att hundar, katter och produktionsdjur kan innehas utan
expertkunskaper och -färdigheter och utan att de utgör en fara för människor. Hundar,
katter och produktionsdjur har av denna anledning upptagits i förteckningen över
däggdjursarter utan en föregående bedömning. Detta gäller inte för andra djurarter.
Därför bedöms dessa djurarter med hjälp av systemet för positivlistan och tillhandahålls
av positivlistans rådgivningskommitté (nedan kallad PAC) genom ett
riskbedömningsyttrande om den negativa påverkan av och faran för människors
välbefinnande. Med beaktande av detta har statssekreteraren fattat detta beslut.
2.1.1 Gruppering
Välbefinnande
I syfte att minska arbetsbördan har WUR i samarbete med organisationen för
djuruppfödning granskat i vilken utsträckning det vore möjligt att gruppera vissa
djurarter. De kriterier som användes för att avgöra huruvida arter kan grupperas är social
struktur, föda, ekomorfologi, aktiv under dagen, natten eller skymning samt möjligheten
till utslag. Om arterna motsvarar varandra vad gäller dessa aspekter är det i princip
möjligt för bedömningens skull att grupper dessa arter, med hänsyn till att nivån av
domesticering kan vara en anledning till att inte tillämpa detta för domesticerade arter.
Därför placerades till exempel inte tamiller i samma grupp som den vilda hermelinen.
Att gruppera djurarter har också fördelen att information kan utvinnas från andra arter
som tillhör gruppen så att försiktighetsprincipen på grund av informationsbrist om en viss
art kan tillämpas mindre ofta. Försiktighetsprincipen tillämpas när det visar sig omöjligt
att med säkerhet fastställa förekomsten eller omfattningen av de förmodade riskerna,
vilket omfattar risker som gäller skyddet av djurs välbefinnande, men när det är sannolikt
att det föreligger faktisk skada av djurs hälsa och miljö. Faktisk skada är en oacceptabel
skada av djurs och/eller människors hälsa och välbefinnande. Detta gäller inte i vilken
omfattning ett djur kan anpassa sig (anpassning) till sin omgivning utan i vilken
omfattning det förekommer oacceptabel skada av djurets välbefinnande. Detta hänför sig
därför inte endast till förhindrandet av lidande men också till djurets välbefinnande och
därmed till erkännandet av djurens grundläggande värden i enlighet med artikel 1.3 i
lagen. Avsaknaden av artspecifik information har därför inte utgjort en dominerande
faktor för att PAC i dessa fall skulle göra någon åtskillnad mellan dem. Om väsentlig
artspecifik information saknas och inte kan erhållas genom analogi tillämpas likväl
försiktighetsprincipen, som till exempel i fallet med molnråttan och
guineadvärgantilopen.
Zoonos
För bedömningen av risken för zoonos utfördes grupperingen på familjenivå och på
grundval av zoonoser som beskrivits för den granskade arten för vilken det har fastställts
vilka zoonoser som kan förekomma inom denna familj. Vilka zoonoser som förekommer
i en viss familj är förenat med de arter som tillhör familjen. Detta är en inbyggd
säkerhetsmarignal eftersom inte alla zoonoser har påvisats i alla arter, även om det finns
en hög sannolikhet att de kan förekomma i arten i fråga.
2.1.2 Bedömning av risker för djurartens välbefinnande och risker för
negativ påverkan på människor
Först har positivlistans expertkommitté (nedan kallad PEC), vilket är en kommitté
bestående av berörda experter, utfört en teknisk bedömning av riskerna för negativ
påverkan på djurens välbefinnande och riskerna för negativ påverkan på människor som
bygger på resultat som återfinns i litteraturen för varje kriterium som anges i artikel 1.4. i
djurinnehavsdekretet. De berörda experterna har angett resultaten från litteraturen i ett
utdrag per djurart och med hänvisning till källan. Rönen kan härstamma från både
vetenskaplig och icke-vetenskaplig litteratur, där den vetenskapliga litteraturen i princip
bär mer tyngd än den icke-vetenskapliga. Personliga observationer får också beaktas men
dessa kan inte motbevisa litteraturens forskningsresultat. Därefter ska en riskbedömning
utföras på grundval av dessa rön utifrån en bedömningsmall till vilken experterna kan
tillfoga individuella kommentarer. Denna information införlivas därefter med blanketten
för bedömning av djurarter. All information som PEC producerar ska sedermera skickas i
ett tydligt och kortfattat format till PAC. PAC består av oberoende specialister inom
områdena för djurbeteende, zoonoser och djurhälsa.
På grundval av PEC:s tekniska bedömning och de följder för zoonos som utarbetats av
Nederländernas livsmedels- och konsumentskyddsmyndighet (nedan kallas NVWA) har
PAC utarbetat ett slutgiltigt riskbedömningsyttrande för varje djurart.
2.1.3 Bedömning av följder för en zoonos
För att fastställa risken har följderna för en zoonos undersökts. Konsekvensbedömningen
har utförts av experter från kontoret för riskbedömning och forskning (nedan kallad
BuRo) på NVWA. Följderna för en zoonos bygger på en publikation från Havelaar och al.
(2010) om hur zoonoser uppkommer
(http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0013965). De
zoonoser som inte ingår i denna EMZO-förteckning har angett ett värde och BuRoexperterna har lagt till dem i förteckningen.
2.1.4 Beslut om fastställande
De däggdjursarter som den 1 januari 2017 upptogs i förteckningen (Nederländernas
officiella tidning 2016, nr 57363) i tabell 4 i bilaga 2 till djurinnehavsbeslutet har
officiellt bedömts som djurarter som det är tillåtet att inneha. De djurarter som på detta
datum inte har framkommit som arter som innehas av privatpersoner i Nederländerna har
i det inledande skedet inte utvärderats. Däggdjursarter som inte innehas i Nederländerna
är berättigade en bedömning efter att en välgrundad begäran lämnats in tillsammans med
nödvändig dokumentation som visar på att det är möjligt att arten i fråga kan innehas av
vem som helst, dvs. utan någon risk för djurartens välbefinnande eller fara för människor.
För detta måste kriterierna i artikel 1.4 i djurinnehavsdekretet användas som
utgångspunkt.
2.1.5 Djuruppfödningbestämmelser
För de djurarter som fastställts utifrån tillhandahållna yttranden och för vilka PAC
bedömer att det är önskvärt med krav på djuruppfödningen i enlighet med artikel 2.2.10
ska de föreslagna kraven på djuruppfödning ingå i ”informationsbroschyrer”. Tanken med
informationsbroschyrerna är att informera de djurhållare som innehar en fastställd djurart
om de bästa sätten att hålla djurarten. Branschen och djurhållarna uppmanas att själva ta
ansvar för och att säkerställa att informationsbroschyrerna införs i praktiken. Efter en
period på tre år kommer en utvärdering att äga rum för att fastsälla i vilken utsträckning
dessa krav efterlevs. Därefter kommer det beslutas om huruvida det är önskvärt att
införliva detta i en förordning.
2.1.6 Ej fastställda djurarter
Skyddet av djurs välbefinnande är ett legitimt mål av allmänintresse. Förbudet utgör inte
en grund för godtycklig diskriminering eller förtäckt begränsning av handeln mellan
medlemsstater. Skyddet av djurs hälsa och liv är ett grundläggande krav som erkänns av
unionsrätten.
Om bedömningen resulterar i ett beslut om att inte uppta en djurart ska förbudet mot att
inneha djuret berättigas på grundval av förhindrandet av sannolik förekomst av skada av
människors och djurs hälsa eller sannolik förekomst av obefogad negativ påverkan på
djurs välbefinnande vid innehav. Därför är förordningen motiverad i och med att den
skyddar ifrågavarande djurs hälsa och välbefinnande. Det faller inom grundprinciperna i
djurlagen att människor förvisso får avgöra djurens öde men att de alltid ska ta hänsyn till
djurens grundläggande värde. Frånsett detta är förordningen i fråga proportionerlig i
förhållande till syftet. Det finns inget absolut förbud mot import av dessa djur.
2.1.7 Korsningar
En korsning mellan en förbjuden och en tillåten art eller en hybrid av en förbjuden och en
tillåten art anses vara en förbjuden art ända upp till den femte generationen och får inte
innehas. Denna tolkning härstammar från kommissionens förordning (EU) nr 1320/2014
av den 1 december 2014 om ändring av rådets förordning (EG) nr 338/97 om skyddet av
arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem. En korsning eller en
hybrid av en art som skyddas under Cites förlorar inte sin status som skyddad förrän i den
femte generationen.
2.2 Förfarande
2.2.1 Klassificering
Positivlistans rådgivningskommitté (PAC) anger att de flesta däggdjursarters
välbefinnande och hälsa inte kan garanteras utan införandet av krav på de förhållanden
som djuren hålls under. På grundval av information som tillhandahålls av PEC och BuRo
har PAC delat in alla djurarter i fem klasser, från A till E.
1. Klass A omfattar djurarter som har fastställs ha en hög risk för betydande
negativ påverkan på djurartens välbefinnande och fara för människor som inte
kan eller inte rimligtvis kan reduceras genom artspecifika
uppfödningsinstruktioner. Exempel på klass A är ouppnåeliga
uppfödningsförhållanden (gaffelantilop, tretåig sengångare), för hög risk för
allvarliga zoonoser (hypsignathus monstrosus, kalong och palmflyghund),
måste infångas i vilt tillstånd och kan kopplas till höga risker av (okända)
zoonoser (fyrtåig hästspringråtta, sibirisk hästspringråtta, Richardsons sisel)
eller otillräcklig information om förutsättningar för uppfödning
(guineadvärgantilop, molnråtta).
2. Klass B omfattar djurarter med höga risker för väsentlig negativ påverkan
på djurartens välbefinnande eller fara för människor. Teoretiskt är det möjligt
att reducera de mycket höga riskerna men endast genom så stränga
uppfödningskrav och genom att djurhållaren har så omfattande kunskaper i
ämnet att det är osannolikt att dessa villkor kan uppfyllas i praktiken (saiga,
rådjur) eller att det är osannolikt att riskerna faktiskt kan reduceras i praktiken
även med uppfödningsinstruktionerna (chiru, sandkatt). Att inte (fullt ut)
uppfylla uppfödningskraven leder till en hög risk för allvarlig negativ
påverkan på djurartens välbefinnande och fara för människor.
3. Klass C omfattar djurarter där det förekommer en måttlig risk för negativ
påverkan på djurartens välbefinnande eller fara för människor som endast kan
reduceras genom att tillämpa avgörande men i praktiken utförbara artspecifika
uppfödningsregler av djurhållare som är mycket motiverade och som besitter
expertkunskaper och -färdigheter.
4. Klass D omfattar djurarter för vilka det förekommer en viss risk för negativ
påverkan på djurartens välbefinnande eller fara för människor men risken kan
reduceras genom artspecifika uppfödningsbestämmelser som är mer eller
mindre lätta att tillämpa och för vilka inga expertkunskaper eller -färdigheter
krävs.
5. Klass E omfattar djurarter för vilka det förekommer en viss nivå av risk för
negativ påverkan på djurartens välbefinnande eller fara för människor men
som överensstämmer med de allmänna villkoren i djurinnehavsdekretet.
Denna risk kan relativt lätt reduceras. Det krävs inga expertkunskaper eller färdigheter.
2.2.2 Beslut om fastställande
På grundval av rekommendationen från PAC har det beslutats att inte fastställa djurarter i
klasserna A, B och C. Dessa djurarter får inte innehas utan expertkunskaper och färdigheter. Djurarter i klasserna D och E har upptagits i positivlistan. Mot bakgrund av
beskrivningarna får dessa djurarter innehas utan expertkunskaper eller -färdigheter.
2.2.3 Registreringsskyldigheter
För djurhållare som innehar djurarter som inte är fastställda (djurarterna i klass A, B och
C) och som innehar dessa arter vid tidpunkten för när det slutgiltiga placeringsbeslutet
träder i kraft ska en övergångsbestämmelse tillämpas. Dessa djur och den avkomma som
djuren är dräktiga med när detta beslut träder ikraft får innehas till dess att de avlider. En
del av denna övergångsbestämmelse utgörs av en registreringsskyldighet. Denna
skyldighet underlättar också för djurhållare att visa att djuren innehades vid tidpunkten
för ikraftträdandet av förbudet. Vidare säkerställer anmälningsskyldigheten att
genomförandet kan organiseras lättare, billigare och mer effektivt.
2.2.4 Produktionsdjur
För däggdjursarter som enligt dekretet anges som produktionsdjur är i många fall
harmoniserade föreskrifter som grundar sig på EU-lagstiftning tillämpliga. Det förutsätts
att dessa djurarter kan innehas även när de innehas som sällskapsdjur. Därför upptas
dessa däggdjursarter i positivlistan utan vidare utredning. Också utan vidare utredning
förblir naturligtvis de djuruppfödningsbestämmelser som ingår i djurinnehavsdekretet och
djurinnehavsbeslutet tillämpliga. Oavsett om det rör ett förtydligande av dessa
bestämmelser eller inte så bedöms ytterligare artspecifika innehavskrav för varje art,
vilka måste anges för produktionsdjur som innehas som sällskapsdjur.
Anmälan av nya arter som produktionsdjur
Om en djurart som inte har utvärderats för positivlistan registreras som möjlig att innehas
som produktionsdjur ska det först utredas huruvida djuren kan innehas som sällskapsdjur.
Om så är fallet ska det sedermera utredas huruvida arten också är lämplig att innehas som
sällskapsdjur i en ”industriell” miljö och för det ändamål som arten är registrerad för.
Med tanke på de djur som i framtiden skulle kunna omfattas av EU-lagstiftningen om
innehav av djur som produktionsdjur skulle det nämnda systematiska tillvägagångssättet
följas så långt som möjligt i beslutsprocessen.
2.2.5 Förbudet mot att inneha djur är ej tillämpbart i följande fall
Däggdjur av andra arter eller kategorier än de som ingår i positivlistan som särskilt hålls i
djurparker och av djurhållare som innehar en etableringslicens inom ramen för lagen om
djurförsök samt utövande veterinärer för veterinärbehandlingar och djurhem för ej
fastställda djur, vilket omfattar hotade däggdjursarter, omfattas inte av förbudet mot att
inneha djur. Detta fastställs i djurinnehavsbeslutet. Djurhem för ej fastställda djurarter
som uppfyller reglerna för vård i djurhem av ej fastställda djurarter som med beaktande
av innehåll och utformning kan jämföras med reglerna för djurhem för inhemska djurarter
respektive djurhem för utländska hotade djurarter omfattas inte heller av förbudet om att
inneha djur.
2.3 Djuruppfödningsbestämmelser
I enlighet med Van Gervenmotionen, TK 31 389, No 131 ska det under bedömningen av
dessa djurarter utredas huruvida de djuruppfödningsbestämmelser som anges i artikel
2.2.10 i lagen kan reducera riskerna vad gäller djurens välbefinnande och risken för fara
för människor.
På grundval av PAC:s rekommendationer ska djuruppfödningsbestämmelserna utvecklas
till djurinformationsbroschyrer för de utvärderade och fastställda djurarter för vilka PAC
anser att det är önskvärt med djuruppfödningsbestämmelser. Efter tre år ska en
utvärdering utföras för att avgöra i vilken omfattning branschen och djurhållarna har
genomfört denna vidare utveckling i praktiken. Man kommer att utvärdera huruvida det
fortfarande är önskvärt att införliva detta i lagstiftningen. Instruktionsbroschyrerna som
sådana kan inte lagligen drivas igenom men kan effektivt användas i rättsliga förfaranden
för att förtydliga de allmänna standarderna för inkvartering och vård som ingår i
djurinnehavsdekretet.
3 Genomförande av positivlistan
3.1 Allmänt
Positivlistan är inte statisk. Därför omfattar artikel 2.2 och 2.4 i djurinnehavsbeslutet
bestämmelser om ändring av positivlistan, vilket i sig är ett allmänt bindande beslut, och
om ansökan om undantag från förbudet i artikel 2.2.1 i lagen. Om man efter
utvärderingen av en djurart fattar beslut om att djurarten får innehas omfattas djurhållaren
inte av några begränsningar, förutom eventuella allmänna rättsliga bestämmelser gällande
djurhållningen. Om man beslutar att djurarten inte får innehas ska en
övergångsbestämmelse tillämpas för innehav av djur som tillhör denna art och som
innehas i Nederländerna vid tidpunkten för ikraftträdandet av beslutet.
Övergångsbestämmelsen kopplas till den förväntade livslängden hos det djur som
bevisligen innehas på det datumet, samt förväntad livslängd för den avkomma som djuret
var dräktigt med på det datumet. Dessa djur får innehas fram till dess att de avlider. Från
den tidpunkt då beslutet om att inte fastställa arten träder ikraft träder ett förbud mot att
avla den ej fastställda arten implicit i kraft. De djurarter för vilka ett beslut har fattats om
att de inte kommer att upptas ingår i tabellen i artikel 2 i detta dekret.
Om en djurart inte är upptagen i förteckningen över djur som är lämpliga för djurhållning
och därför inte är listade i bilaga 1 och 2 kan en ansökan om upptagning av den djurarten
i förteckningen över djurarter som är lämpliga för djurhållning lämnas in. Utarbetandet
av detta dekret omfattas av kapitel 3.4 i den nederländska allmänna förvaltningslagen
(Algemene wet bestuursrecht). Den sökande måste uppvisa, med hänvisning till
tillgänglig vetenskaplig litteratur, att djuret är lämpligt att innehas av en djurhållare utan
expertkunskaper eller -förmågor och varigenom risken för negativ påverkan på djurartens
välbefinnande och fara för människor kan reduceras till den risknivå som anges för
djurarter i klass D och E genom artspecifika djuruppfödningsbestämmelser. Samma
förfarande ska tillämpas på en ansökan om tillbakadragande av upptagningen av en
djurart i förteckningen över djur som är lämpliga för djurhållning.
3.2 Harmonisering med lagstiftning som rör utrotningshotade djurarter
På grundval av lagen om bevarande av naturen (Wet Natuurbescherming) samt den så
kallade grundförordningen (rådets förordning (EG) nr 338/97 av den 9 december 1996
om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem [EUT L
61, 1997]) är handeln med utrotningshotade djurarter förbjuden eller begränsad.
Undantag från förbudet är möjliga, exempelvis om ett djur hålls inom ramen för ett
internationellt program för djuravel. Det finns dock även andra undantag. Om detta är
fallet är syftet inte att blockera innehavet av dessa djur på grund av att de inte är upptagna
i förteckningen över djur som lämpliga för djurhållning, vilket omfattas av en annorlunda
viktning av kriterier och aspekter. Därför är det vid utarbetandet av beslutet om
utfärdande av ett tillstånd att handla med eller inneha en utrotningshotad djurart
obligatoriskt att utvärdera båda aspekterna separat, dock i samband med varandra. I ett
sådant fall förutser lagen en möjlighet att utfärda dispens för djurhållaren av
ifrågavarande djur, inklusive införandet av villkor, vilket gör det möjligt att delta i
programmet för djuravel.
4. Anmälan
Reglerna avseende införandet och tillämpningen av positivlistan ska ses som en teknisk
föreskrift i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU)
2015/1535 av den 9 september 2015 om ett informationsförfarande beträffande tekniska
föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster. Förbudet mot
att inneha djur som inte tillhör de fastställda djurarterna påverkar handeln med dessa djur.
I Andibel-domen av den 19 juni 2008, mål nr C-219/07 (angiven i 1.2), bekräftar
domstolen att skyddet av djurs välbefinnande är ett legitimt mål av allmänintresse som
under vissa omständigheter kan rättfärdiga de restriktioner som införs på den fria
rörligheten för varor. Detta dekret kommer att anmälas till Europeiska kommissionen.
5. Ikraftträdande av dekretet
Det slutgiltiga dekretet träder i kraft tio veckor efter offentliggörandet i Nederländernas
officiella tidning (de Staatscourant).
Statssekreteraren för ekonomiska frågor, MHP van Dam
