Den sociala miljöns betydelse för barns hälsa och välbefinnande.
(Neighbourhood effects on immigrant children’s mental health and well being)
Avhandlingsarbetet syftar till att studera hur barns (psykiska) hälsa och välbefinnande
påverkas av exponering för olika typer av sociala miljöer (t.ex. hemmet, bostadsområdet,
skolan samt de miljöer barnen vistas i på sin fritid). Fokus kommer att ligga på de barn
som har erfarenheter av migration eller som har utländskbakgrund och de skiftande
miljöer där dessa barn växer upp, samt samspelet mellan individegenskaper och
exponering för varierande sociala miljöer. Analyserna kommer bland annat att göras med
hjälp av flernivåmodeller för att kunna studera vilka effekter på barns hälsa och
välbefinnande som kan kopplas till karakteristika i de sociala miljöer de exponeras för
och vilka effekter som snarare har att göra med individuella egenskaper (t.ex. familjens
socioekonomiska status eller föräldrarnas psykiska problem).
De första två delstudierna i avhandlingen bygger på data från två stora datamaterial
avseende barn bosatta i Stockholms län, och undersöker dels hur hälsoutvecklingen
skiljer sig mellan barn med olika etnicitet bosatta i olika områden, dels hur kontakterna
med sjukvård och myndigheter skiljer sig åt mellan familjer boende i olika områden och
med olika etnisk tillhörighet.
Avhandlingen andra hälft bygger på data från en pågående studie vid Hälsa och samhälle,
Malmö högskola; MINDS (Malmö Individual and Neighbourhood Development Study).
Denna studie omfattar ett tredjedels urval av alla barn födda 1995 som hösten 2007 var
bosatta i Malmö (knappt 1000 barn). Syftet med Malmöstudien är dels att undersöka om
det finns mönster liknade de i Stockholm avseende skillnader i hälsa och välbefinnande i
förhållande till exponering för olika bostadsområden, men även att vidga studiet av
miljöer till att även omfatta andra sociala miljöer som barnen exponeras för, så som
skola, kamraters bostadsområden och andra sociala miljöer där barnen vistas på sin fritid.
Som en bakgrund till avhandlingsarbetet gjordes under våren 2008 en litteraturöversikt av
den kunskap som finns om områdeseffekter på barns hälsa och välbefinnande (Ivert
2008).
1
