2017-03-03
PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE:
LIVSLOPPSPERSPEKTIV PÅ PSYKISK
HÄLSA HOS ÄLDRE
ANNE INGEBORG BERG
DOCENT, LEG PSYKOLOG
PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN, GÖTEBORGS UNIVERSITET
ÄLDREPSYKIATRISK MOTTAGNING, SU
www.gu.se
Psykisk hälsa i psykologiskt perspektiv:
Subjektivt välbefinnande: kognitivt evaluerande av
ens liv
ideal livssituation
verklig livssituation
=
grad av livstillfredsställelse
www.gu.se
1
2017-03-03
Fokus i studier av psykisk hälsa:
”Varför är du sjuk”
”Varför är du frisk?”
www.gu.se
Betydelsen av
välbefinnande
Metaanalys, Diener & Chan, 2011:
Olika sätt att förkorta sitt liv:
– Moderat cigarettrökning
3 år
– Kedjerökning
6 år
– Lägst välbefinnande
4-10 år
Diener, E., Chan, M.Y. (2011) Happy People Live Longer: Subjective Well-Being Contributes to Health and
Longevity. Applied Psychology: Health and Well-Being; 3: 1, p 1 - 43.
www.gu.se
2
2017-03-03
Livslopp och psykisk hälsa
- en rådande föreställning om likartade
utvecklingskurvor för kropp och själ
• Fel: “Är äldre individer mer eller mindre sårbara för psykosocial
stress?”
– Speglar antagande om homogenitet och att utveckling i hög
ålder enbart handlar om att hantera förluster
• Rätt: “Vilka individer har förhöjd sårbarhet för stress i hög ålder
och vilka är mer resilienta?”
– Individuella skillnader förstärks under livsloppet, ökad
heterogenitet med ökad ålder.
– Successful aging borde enligt detta definieras som stress
resiliens och inte bara inkludera psykosocial gerontologisk
forskning kopplat till biogerontologi, men också ökat fokus på
individers utveckling av resiliens tidigt i livet.
www.gu.se
Livsloppspsykologi enligt Paul Baltes
• Utvecklingspsykologin - felaktigt antagande att vetenskapen om
människans utveckling börjar med barn- och ungdomspsykologi
• Nyvunnet intresse för vuxenliv och åldrande genom ökad livslängd
och växande grupp äldre.
• Identifiera generella principer för livslång utveckling
• Mellanindividuella skillnader och likheter i utveckling
• Grad av och grunder för individers plastisitet i olika
utvecklingsmöjligheter.
• Fokus på anpassning som drivkraft bak utveckling
www.gu.se
3
2017-03-03
www.gu.se
Välbefinnande och livslopp
Tänkbarar åldersrelaterade hot mot välbefinnande:
• Försämrad hälsa och funktion
• Neurokemiska förändringar
• Pensionsavgång, brist på struktur och
ekonomisk försämring, socialt nätverk
• Förluster - partner och vänner från den
egna generationen går bort
www.gu.se
4
2017-03-03
Välbefinnande vid 70 år vs 30 år:
verkligheten vs antaganden (N = 500)
Lacey, Smith, & Ubel. (2006) Hope I die before I get old: Mispredicting happiness across the
adult lifespan. Journal of Happiness Studies 7: 167. doi:10.1007/s10902-005-2748-7
www.gu.se
Social kontext i vilken vi åldras: Ålderism
Andersson (2008): fördomsfulla attityder mot äldre, ålderdomen,
åldrandet och diskriminerande praxis (som framförallt handlar om
arbetslivet och vedertagna vanor som t.ex. övre åldersgränser
och inte ta tillvara på äldres erfarenheter och kunskaper, vilket
indirekt är diskriminerande). Detta gör i sin tur att de äldres
självkänsla och välbefinnande påverkas negativt.
www.gu.se
5
2017-03-03
Ålderismens uttryck
• Funktionshinder SoL för 65+ vs LSS för 65• Politisk representation: 65+ utgör 28% av befolkningen men
representerade med bara 4% riksdagsledamöter
• Media: underrepresentation särskilt av äldre kvinnor. Äldre framställs
ofta som en homogen grupp – ”våra äldre”
• Ålderistiskt språk
• Ålderistiska attityder av relevans för psykologer:
– ”Det är normalt att vara lite deppig när man är äldre”
– ”Det är normalt att sova dåligt när man är äldre”
– ”Det är normalt att förlora partner när man är äldre.”
• Allvarligast: Internaliserad ålderism
www.gu.se
Exempel på direkta effekter av åldersstereotyper
Hess, 2003: Minnesexperiment med äldre deltagare
Grupp 1: Läste artikel om nedgång i kognitive funktioner hos äldre
innan testet
Grupp 2: Läste artikel om stabilitet i kognitiva funktioner hos äldre
innan testet
Grupp 2 presterade 30% bättre på minnestestet jämfört med Grupp 1.
www.gu.se
6
2017-03-03
Well-being Paradox of old age
www.gu.se
Välbefinnande och livslopp
Psykologisk utveckling som förklaring till the Paradox:
Baltes teori om anpassning
• Emotionell reglering (Carstensen, 2011)
• Socioemotionell Selektivitet (Carstensen,
2011)
• Personlighetsmognad (Roberts et al, 2006)
• Ökad sekundär kontroll (Heckhausen, 2014;
Fiske, 2016)
www.gu.se
7
2017-03-03
Emotionell reglering
(Carstensen et al, 2003; 2011)
• I experiment är äldre individer
överlägsna yngre i emotionell reglering
• Positivity effect i inlärning, fokus.
• Effekten starkare hos kognitivt
högpresterande individer
• Bekräftat i longitudinella studier.
www.gu.se
Personlighet
genom
livsloppet
(Roberts, Walton &
Viechtbauer, 2006)
• Metaanalys
• N = 92
• Big 5
www.gu.se
8
2017-03-03
Webster & Tiggeman, 2007
www.gu.se
A motivational
theory of lifespan
development
(Heckhausen, 2010)
Primär kontroll:
-riktar sig mot
justering av
miljöfaktorer
Sekundär kontroll:
-riktar sig mot
justering av sig själv
www.gu.se
9
2017-03-03
Sammanfattningsvis så långt:
• Livsloppet verkar överlag rusta oss genom erfarenheter och
anpassning så att vi lär oss leva på ett sätt som ger
välbefinnande.
• Central kunskap i hur vi förhåller oss till förväntningar och
målsättning med människor som inte har välbefinnande.
• Outnyttjad potential att ta tillvara på.
www.gu.se
Välbefinnande och gynnsamma faktorer
• Hälsa
• Scott, et al. (2010) Chronic physical conditions and their association with first onset of suicidal behavior in the
world mental health surveys. Psychosomatic Medicine 72.7 712-719.
• Fysisk aktivitet
• Windle, Hughes, Linck, Russell, & Woods. (2010). Is exercise effective in promoting mental well-being in older
age? A systematic review. Aging & Mental Health, 14(6), 652-669.
• Socialt nätverk
• Nyqvist, Forsman, Giuntoli, & Cattan. (2013). Social capital as a resource for mental well-being in older people: A
systematic review. Aging & Mental Health, 17(4), 394-410.
• Siedlecki, et al. (2014). The relationship between social support and subjective well-being across age. Social
indicators research 117.2 (2014): 561-576.
• Kontroll
• Heckhausen, Wrosch, & Schulz. (2010) A motivational theory of life-span development. Psychological review
117.1: 32.
www.gu.se
10
2017-03-03
www.gu.se
Anpassning och åldrande
(Fiske & Riley, 2016)
www.gu.se
11
2017-03-03
Baltes & Baltes
Selective optimization with compensation:
” En livscykelsmodell med fokus på
psykologisk anpassning och beskriver
hur individen hanterar åldrandet och
den förskjutning som sker till en mindre
positiv balans av vinster och förluster.”
www.gu.se
• Selection-strategier
– Fokusera på viktigaste målet
– Vad vill du med ditt liv? Välj de viktigaste målen
och överge de mål som inte är viktiga
• Optimiseringsstrategier
– Engagera dig i ditt mål tills du når det
• Kompensationsstrategier
– Om du misslyckas, hitta andra vägar att nå
målet
– Ta hjälp av andra för att nå målet
– Om du inte når målet till 100%, nöj dig med 80%
www.gu.se
12
2017-03-03
Positive psychiatry: its time has come
Dilip Jeste, President of the American Psychiatric Association.
Positiv psykiatri: Vetenskap och klinisk praxis som söker att
förstå och lyfta välbefinnandet i utredning och interventioner
som involverar positiva psykosociala faktorer hos människor
som är i risk att utveckla psykisk ohälsa (Jeste, 2015)
1: Positiva utfallsmått på psykisk hälsa
2: Positiva psykosociala faktorer inkluderar psykologiska drag
resiliens, optimism, personligt inflytande och coping, självkänsla,
social aktivitet, andlighet, vishet, medkänsla och det sociala
nätverket.
3: Biologiska uttryck för positiv psykiatri.
4: Positiv psykiatri innebär stort fokus på prevention
www.gu.se
Kapabilitet: Individens
förmåga att utföra
handlingar för att nå mål
han eller hon har
anledning att värdesätta.
(Amartya Sen)
www.gu.se
13
2017-03-03
Att ta med sig
• Välbefinnande U-kurvan och psykologisk utveckling genom
livsloppet, vad är avveckling och vad är mognad? Kalibrera
förväntningarna på patienter och motverka internaliserad
ålderism genom att förmedla och signalera kunskap om
människans utveckling
• Differentiera expertrollen inför sig själv och patienten. Även om
patienten söker trygghet och svar, boosta kontroll och expertiskänsla. Visa ödmjukhet inför vad vi kan tänkas skönja av
komplexitet hos individen i fråga.
• Identifiera tidigare tillgängliga strategier genom utredning av
premorbid coping, tillsammans med patienten göra dessa
användbara, en nytappning.
www.gu.se
“Av alla självuppfyllande
profetior i vår kultur, är
antaganden om att
åldrandet innebär
försämring och dålig
hälsa sannolikt den mest
dödliga.”
Marilyn Ferguson, The Aquarian
Conspiracy, 1980
www.gu.se
14
