2015-02-06
Kvinnor, män och mat i Kalmar län
En bakgrundsbeskrivning
1
Foto: Fikapaus hos Långasjölamm. Malin L Gunnarsson.
2
Inledning
Detta PM är en del i arbetet med att ta fram en livsmedelsstrategi för Kalmar län. Livsmedelsstrategin berör mat från Kalmar län och hela kedjan ”från jord till bord” - från skog, åker, äng,
trädgård, sjö och hav till köksbord, matsal och restaurang.
Syftet med detta PM är att
Öka kunskapen om jämställdhetsfrågor med koppling till mat
Ge underlag för att, inom arbetet med livsmedelsstrategin, kunna arbeta på ett bättre
sätt med jämställdhetsfrågor
Mer information om arbetet med den regionala livsmedelsstrategin finns på
www.rfkl.se/livsmedel.
PM:et har tagits fram av Carolina Gunnarsson, Regionförbundet i Kalmar län och Sara
Olsson, Winnet i Kalmar län.
Kontaktuppgifter:
Carolina Gunnarsson
Regionförbundet i Kalmar län
e-post: [email protected]
Tel: 0480-448382
Sara Olsson
Winnet i Kalmar län
e-post: [email protected]
Tel: 0768-917328
Makten över maten
Skånes Livsmedelsakademi har tagit fram mycket bra och intressant om jämställdhet och mat.
Projektet ”Makten över Maten” (2007-2012) har utgått från jämlikhet och mångfald i livsmedelsindustrin med fokus på innovationer. Slutsatserna har presenterats i forskningsrapporter, på seminarium och hemsida m.m och sammanfattas så här:
Kvinnor lagar maten och det är kvinnor som köper den i butiken.
Män äger lantbruk och kvinnor driver gårdsbutiker.
I livsmedelsindustrin är det män i toppen och kvinnor som paketerar.
Kvinnor som uppfinner är lika ovanliga som kvinnor i militären.
Vi har, i detta PM, valt att utgår från slutsatserna i projektet ”Makten över maten”. De flesta
avsnitt inleds därför med ett citat från deras projekthemsida1. Därefter kompletterar vi med
egna kommentarer och texter.
1
http://www.livsmedelsakademin.se/makten-over-maten 2015-01-08
3
Producenten
Statistiken visar: 76 procent män i jordbruket
År 2012 sysselsatte jordbruket i Sverige bara en dryg procent av dem som
förvärvsarbetar och av dem var knappt var fjärde en kvinna. Här är SCB:s siffror
(2012): Antalet sysselsatta inom jordbruket var 56 873 personer, varav 13 470
kvinnor och 43 403 män.
Men SCBs statistik visar inte hela sanningen. ”Medhjälpare i familjen” räknas inte
med. Och inte heller finns man med ifall man har större inkomst från något annat än
jordbruket. Båda dessa felkällor bidrar till att osynliggöra kvinnor som arbetar i
jordbruket.
– Den officiella statistiken ställer till det för kvinnor när det gäller trygghet. Banker och
företagsrådgivare förutsätter att det är mannen som är företagaren när de ger råd om
till exempel pensioner, säger Lars-Göran Pettersson, förbundsordförande i LRF
www.livsmedelsakademin.se
Kommentar: Livsmedelsakademins text är här uppdaterad med siffror från år 2012.
… men andelen kvinnor ökar i Kalmar län
En ny avhandling från Sveriges Lantbruksuniversitet visar att det fortfarande är männen som
till stor del kontrollerar jordbruket medan kvinnor fortfarande utför den största delen av det
obetalda hushållsarbetet. Kvinnors företag är generellt mindre, kan i lägre utsträckning förse
hushållet med inkomster, är mer arbetsintensiva och mer inriktade mot hälsa och smådjur, än
männens. Jordbruksmarken som ägs av män är i genomsnitt värd 2,5 gånger mer än mark som
ägs av kvinnor. Detta eftersom männen ofta driver jordbruk i slättbygd. Arbetsindelning inom
lantbruket är präglad av traditionella förväntningar på män och kvinnor. Detta innebär att man
är utsatt för olika typer av stress, förväntningar och risker vilket gör att man har olika
upplevelse och förståelse för lantbruket.2
Jord- och skogsbruk i Kalmar län har en något högre andel kvinnor som VD, kontaktperson
eller innehavare än i Sverige som helhet. Cirka var femte är kvinna.3
Andelen sysselsatta kvinnor i jordbruksföretag är ungefär densamma i Kalmar län som i
Sverige som helhet. År 2005 var en tredjedel av antalet sysselsatta inom jordbruksföretag i
Kalmar län kvinnor, år 2010 hade siffran ökat till 39%. Andelen kvinnor som ”operativa
företagsledare” (ett begrepp som används av SCB) är däremot låg. År 2010 uppgick andelen
inom jordbruk, skogsbruk och fiske i Kalmar län till 17%, en ökning från 14% år 2004. 4
I Kalmar län fanns år 2012 mer än 3300 personer med gymnasieutbildning inom lant- och
skogsbruk/djursjukvård, varav knappt 3000 förvärvsarbetande. Två tredjedelar var män.
Däremot var fördelningen män-kvinnor den motsatta bland nya förvärvsarbetande, samtidigt
2
Jordbruksaktuellt 2014-09-29. (Doing gender (in) equality in Swedish family farming. Elias Andersson, SLU)
US Select
4
Företag inom de gröna näringarna – attityder, strukturer och omgivning. Macklean. 14 april 2014.
3
4
som åldersgruppen 60-64 år dominerades helt av män. Vi ser kanske en förskjutning mot fler
kvinnor i branschen. Dock var andelen ”matchad förvärvsgrad” betydligt högre för män än för
kvinnor, 64% jämfört med 41%. Samma mönster går att se också bland de som har eftergymnasial utbildning inom lantbruk/skogsbruk/djursjukvård.5
År 2012 fanns också strax över 100 utbildade veterinärer i länet. Här var den matchade
förvärvsgraden hög, dvs den som utbildat sig till veterinär arbetade också som en sådan. Nära
70% var kvinnor. Bland agronom- och hortonomutbildade var könsfördelningen relativt
jämn.6
Primärledet har också angett att man har behov av arbetskraft med kompetens inom områdena
bygg, el, VVS o dy. Dessa områden är mycket mansdominerade, speciellt på gymnasienivå.
År 2012 var 95% av personer i Kalmar län med sådan utbildning män. Det var också mycket
stor skillnad i matchad förvärvsgrad. För män låg denna siffra på 70-80%, för kvinnor på 4050%. Det är alltså få kvinnor som utbildar sig inom detta område och ännu färre som arbetar
inom området. Bland högskole- och civilingenjörer var cirka tre fjärdedelar män. Den
matchade förvärvsgraden för högskoleingenjörer väg/vatten/bygg/lantmäteri låg på cirka 79%
för såväl kvinnor som män. 7
Ovanstående stämmer väl med en studie från LRF som visar att det är allt fler tjejer som söker
till lantbruksutbildningar, en ökning med ca 30% på 10 år. Majoriteten inom hästutbildningar. Att fler kvinnor väljer att arbeta inom lantbruk/hästhållning är glädjande ur ett landsbygdsperspektiv då län som exempelvis Kalmar ser en stor utflyttning av unga kvinnor, här
finns det potential till nyföretagande och innovationer. Regelsystemet för stöd till jordbruk
skiljer dock på manliga och kvinnliga verksamheter. I forskning av Javefors-Grauers (2003)
ges exemplet biodling gentemot hästverksamheter. Det traditionellt manliga området biodling
klassas som en huvudverksamhet medan hästverksamhet går in under termen kompletterande
verksamhet. Detta innebär ett hinder för hästbranschen, där många kvinnor är verksamma, då
man för att kunna söka stöd för jordbruksföretagande ska driva minst 25% huvudverksamhet.
8
5
Regionförbundet jan 2014, Helena Antman Molin.
Regionförbundet jan 2014, Helena Antman Molin.
7
Regionförbundet jan 2014, Helena Antman Molin.
8
Den osynliga jämställdhetsentreprenören, LRFs Jämställdhetsakademi, sid 57
6
5
Förädlaren
Kvinnor tjänar mindre och skadas oftare i jobbet
Livsmedelsindustrin sysselsätter ungefär en och en halv procent av dem som
förvärvsarbetar. Här är SCB:s siffror (2012): totalt 54 421 personer, varav 20 809
kvinnor och 33 612 män.
När vi går djupare in och granskar, ser vi att totalsiffrorna skymmer en segregerad
verklighet: kvinnor och män har olika arbetsuppgifter och arbetar på olika
avdelningar. Män har oftare de mer kvalificerade (och bättre betalda) befattningarna.
Kvinnor arbetar i mer okvalificerade befattningar (lägre betalda).
Livsmedelsarbetareförbundets kvinnliga medlemmar tjänar under sitt arbetsliv nästan
800 000 kr mindre än männen. Den bristande jämställdheten i branschen avspeglas
också i skadestatistiken. Drygt 9 av 10 anmälda arbetssjukdomar bland kvinnor har
orsakats av rörelser och arbetsställningar som är ansträngande eller ensidiga.
Motsvarande siffra för män är 3 av 4.
www.livsmedelsakademin.se
Kommentar: Livsmedelsakademins text är här uppdaterad med siffror från år 2012.
.. och restaurangbranschen blir kanske allt mindre jämställd?
År 2012 var andelen kvinnor inom Sveriges livsmedelsindustrin 38%, med en något lägre
siffra (36%) för Kalmar län. Totalt arbetar cirka 1700 personer i länets livsmedelsindustri.9
Mer än 1000 av dessa finns hos länets fyra största förädlingsföretag (Guldfågeln, KLS Ugglarps, Åbro Bryggeri och Arla Foods).10
Vi har valt att lägga in också restauranger och kök under denna rubrik. Branschen ”hotell och
restaurang” bestod år 2010 av 56 % kvinnor och 44 % män. Cirka 80% av landets köks- och
restaurangbiträden var kvinnor, medan könsfördelningen bland kokerskor/kockar var cirka
50/50. Dessa siffror gäller för Sverige som helhet.11
År 2012 fanns det mer än 3000 personer i Kalmar län med gymnasieutbildning inom restaurang och livsmedel, varav knappt 2600 förvärvsarbetande. 60% var kvinnor och andelen
kvinnor var ännu högre (69%) bland nya förvärvsarbetande. Utvecklingen ser alltså inte ut att
gå mot en jämnare könsfördelning. Andelen matchad förvärvsgrad var cirka 55% för såväl
kvinnor som män.12
LRF Sydost kartlägger för närvarande (februari 2015) länets småskaliga livsmedelsproducenter. Då kommer vi att få ny kunskap när det gäller könsfördelning m.m. inom denna del av
livsmedelssektorn.
9
SCB, 2012
Bisnode
11
SCB, På tal om kvinnor och män, Lathund om jämställdhet 2012
12
Regionförbundet jan 2014, Helena Antman Molin.
10
6
Handlaren
Män har stora butiker och kvinnor har små
Vi har sökt fakta från ICA, KF och Axfood – de tre stora. Hur ser arbetsplatserna ut
hos de stora matvarukedjorna?
Ica-rörelsen har exempelvis studerats närmare av forskaren Eva Javefors Grauers.
Hon säger: ”Kvinnorna är osynliga i statistiken, men oumbärliga i praktiken.” Hon ser
(i slutet av 1990-talet) att kvinnorna driver de mindre butikerna och männen de större
inom ICA. Männen sitter i styrelser och ledningsgrupper och har störst möjligheter till
inflytande i organisationen.
De små butikerna tappar i försäljning, eftersom kunderna söker sig till större butiker
och lågpriskedjor. Därmed är de minsta butikerna (som i större utsträckning drivs av
kvinnor) de som i större utsträckning riskerar nedläggning.
www.livsmedelsakademin.se
Kalmar län: Hög andel kvinnor och låg matchningsgrad inom handel och
administration
”I dagligvarubranschen jobbar sedan länge både kvinnor och män, idag är fördelningen 62
procent kvinnor och 38 procent män. Men män och kvinnor har haft och har i hög utsträckning olika arbetsuppgifter och olika positioner, med lägre löner och mindre ansvar som
följd för kvinnorna.” Detta skriver Handelns utvecklingsråd i projektet Kassörskan i omförhandling? Men man beskriver också en bransch i förändring, traditionellt har arbetet som
kassörska varit ett kvinnoarbete och jobbet på ”butiksgolvet” har varit för männen, men
genom exempelvis arbetsrotation och ökad tekniknivå (exempelvis självscanning) i kassaarbetet håller synen på jobben i butiken att ändras. 13
I Kalmar län fanns år 2012 mer än 7000 personer med gymnasieutbildning inom handel och
administration, varav cirka 5700 förvärvsarbetande. 70% var kvinnor, vilket också gäller för
nya förvärvsarbetande. Andelen personer i yrke med sämre matchning och andelen arbetslösa
var hög. Den matchade förvärvsgraden var högre bland kvinnor än bland män (53% jämfört
med 44%). Utvecklingen ser alltså inte ut att gå mot en jämnare könsfördelning. 14
Vi har också tittat på gruppen ”ekonomer med minst tre års högskoleutbildning” i Kalmar län.
Denna grupp berör då inte livsmedelssystemet specifikt, utan omfattar alla ekonomer. I denna
grupp var könsfördelningen år 2012 relativt jämn och den matchade förvärvsgraden för män
och kvinnor 69% respektive 61%. 15
Kassörskan i omförhandling – forskningsprojekt av Lena Abrahamsson professor Luleå tekniska högskola
2012
14
Regionförbundet jan 2014, Helena Antman Molin.
15
Regionförbundet jan 2014, Helena Antman Molin.
13
7
Konsumenten
Kvinnorna köper maten och lagar den
Kvinnor i medelåldern är en inflytelserik och köpstark grupp som vill ha mogna
argument och som uppskattar kvalitet och service. Skånes Livsmedelsakademi
gjorde en etnologisk studie av konsumenter: det är mamma man lyssnar på när man
konsumerar. Vad betyder det för produktutveckling och försäljning att det är
kvinnorna som är de starkaste kunderna?
Och, jo: det är kvinnor som lagar maten. Tidsstudier från SCB visar: Kvinnor ägnar
dubbelt så mycket tid som män till hushållsarbete. Matlagningen tar 37 minuter per
dag för kvinnor och 25 minuter per dag för män (SCB, Tid för vardagsliv 2011).
Trenden är att tiden för matlagning hemma minskar. Många av våra måltider har
någon annan lagat: på restaurang eller i storkök. I yrkesstatistiken finner vi att bland
storköks- och restaurangpersonal är sex av tio kvinnor. Av köks- och
resturangbiträden är tre av fyra kvinnor. Också detta område är starkt vertikalt
segregerat – män i toppen, kvinnor i botten.
www.livsmedelsakademin.se
Unga och kvinnor väljer mer ekologiskt och hållbart
Mat berör alla. Alla behöver äta och alla har därför också en relation till mat. Maten ska vara
god, nyttig, prisvärd, bidra till en god miljö osv. Måltiden är också viktig socialt och som upplevelse.
Studier från OECD visar att det finns tydliga skillnader i kvinnors och mäns konsumtion. I en
familj fattas mer än 80 % av besluten om vad som ska inhandlas av kvinnan och fler inköp
görs även av kvinnan. Mäns konsumtion är dyrare och består av fler kostsamma kapitalvaror,
män reser även oftare och flyger mer. Dessa faktorer innebär att mäns ekologiska fotavtryck
är större än kvinnors. Man kan dock se att kvinnors konsumtionsvanor vid ökade inkomster
mer liknar mäns. 16
När det gäller mat, inköp såväl som matvanor, visar undersökningar även här att kvinnor i
högre grad väljer exempelvis ekologiskt och rättvisemärkt än män. I en enkät som genomfördes i Umeå 2014 om vilka egenskaper hos ett företag som imponerar mest svarade en
majoritet att hållbarhet är viktigast, viktigare än hög omsättning. Resultatet visade också att
kvinnor värderar hållbarhet högre än män. På hemsidan livsmedel.se kan man också läsa om
en undersökning som utförts av YouGov Sweden som visar att studenter är den grupp som
köper mest ekologisk mat, 90 % uppgav att de handlat ekomat under det senaste halvåret. Att
i Kalmar län uppmuntra livsmedelsföretagande med hållbarhet och ekologi i fokus samt
påskynda en sådan omställning är därför önskvärt. På detta sätt tar vi hänsyn till kvinnors
konsumtionsmönster och samtidigt den för länet så viktiga målgruppen unga.
16
OECD, 2008a:65 - Household behaviour and the environment
8
Besöksnäringen
I undersökningar som researrangörerna själva (Ving i detta fall) utfört visas det tydligt att det
är kvinnan i familjen som är mest pådrivande när det gäller att ta fram information och välja
resmål.
Tre av fyra studerande vid turism – och reseutbildningar år 2006 var kvinnor enligt siffror
från Nutek. De flesta företag som drivs av kvinnor återfinns inom tjänstesektorn, inom industrisektorn drivs 94 % av företagen av män. Motsvarande siffra inom tjänstesektorn är 72 %
som drivs av män. Fortfarande drivs alltså majoriteten av företagen av män. Kikar man på
företagandet per bransch kan man konstatera att det endast finns två branscher där fler kvinnor än män driver företag och det är inom kultur, nöje, fritid och annan service samt vård och
omsorg. 17
17
Tillväxtverket, Kvinnors och mäns företagande – företagens villkor och verklighet. 2012
9
Politikern
Många
kvinnor och litei planerna
pengar för Sverige och Skåne
Svagt
genusperspektiv
Kvinnor
dominerar
på universitetsprogram
och forskarutbildningar
anknytning
till
På
det nationella
planet
har vi just kunnat notera
alliansregeringens med
satsning
”Sverige
”livsmedel”
(t.ex.
biomedicin,
klinisk
nutrition,
kostvetenskap,
livsmedelsvetenskap).
– det nya matlandet”. Visionen är att skapa tillväxt och 10 000 nya jobb i hela landet
Samtidigt
är livsmedelsföretagens
relativt
i jämförelse
genom
att satsa
på det vi är bra på –egna
mat satsningar
och turism,på
varFoU
för sig
och små
i kombination.
medjord
andra
industribranscher.
Från
till bord,
från storkök till lyxkrog.”
Kvinnor
lågt regionala
representerade
och innovatörer,
även
påett
För
Skåneärfinns
planer,som
där uppfinnare
livsmedelsnäringen
betecknas
som
livsmedelsområdet.
Svenska
uppfinnareföreningen
räknar
med
15
procent
styrkeområde. Planerna saknar tydligt genusperspektiv – men man har varit kvinnor
noga
bland
Ändå
historiska
förebilder – t ex Eva Ekeblad de
med
att medlemmarna.
visa både kvinnor
ochfinns
mänhär
på starka
bilderna
i sina material.
la Gardie som uppfann ett sätt att göra brännvin av potatis. Som första kvinna valdes
hon in i Vetenskapsakademien 1748.
Visionen för Skånes framtid tecknas i den regionala utvecklingsplanen som gäller för
de närmaste sex åren. Ett livskraftigt Skåne behöver både jämställdhet och
www.livsmedelsakademin.se
mångfaldsperspektiv: ”Mångfald ger möjligheter, hela Skåne
växer och det är här de
spännande jobben finns.” Men i Skånes planer talas lite särskilt om
livsmedelsnäringen – som ändå betecknats som ett styrkeområde.
www.livsmedelsakademin.se
… men i Kalmar län försöker vi lyfta dessa frågor systematiskt
I Kalmar län har vi försökt integrera jämställdhetsperspektivet i den regionala utvecklingsstrategin. RUSEN innehåller följande jämställdhetsmål:
- Arbetsmarknaden ska bli mer integrerad
- En mer jämlik och jämställd offentlig organisation
- Alla i länet ska ges möjlighet att ta del av och utöva kultur
Vi har också under åren 2012-2014 genomfört en rad insatser baserade på länets handlingsplan för jämställd regional tillväxt. Handlingsplanen togs fram av Regionförbundet i Kalmar
län i samråd med Länsstyrelsen i Kalmar län och länspartnerskapet. Projektet slutredovisades
i december 2014, men arbetet fortsätter. Ett exempel är att alla beslut som tas av Regionförbundets styrelse numera föregås av en enkel jämställdhetsanalys.
10
Kapital, innovations- och projektstöd
Följande text är hämtad från Winnet Kalmar läns remissvar på Regionförbundets
innovationsagenda:
Innovation är ett begrepp som traditionellt är starkt förknippat med bas- och
tillverkningsindustrier och ny teknik som IT och bioteknik, branscher där
arbetskraften huvudsakligen är män. Det är till dessa näringar som medel från
innovationssatsningar går primärt vilket ytterligare befäster bilden av just dessa
branscher som mest innovationsdrivande. Då så lite som runt 20 % av innovationsmedlen går till kvinnodominerade eller könsbalanserade branscher förstärks
ytterligare bilden av dessa som varande ”icke-innovativa” och de får inte samma
stöd för att utvecklas.18 För oss på Winnet Kalmar är det viktigt att bredda begreppet och se över vilka grupper och branscher som får ta del av innovationssatsningar och vad dessa satsningar i sin tur leder till för kvinnor och män. I
OECD:s rapport från 2011 lyftes våra möjligheter i länet att utveckla besöksnäringen ytterligare, här ser vi på Winnet Kalmar en bransch som det ur innovationsperspektiv bör satsas på då många kvinnor finns inom området.
I en studie som Winnet Västra Götaland gjort över hur inkubatorer arbetar i
deras region slår de fast att drygt 80 % av alla företag som får ta del av inkubatorsmedel ägs eller drivs av män19. En snabb överblick i vårt län visar på
liknande tendenser, detta bör dock kartläggas ytterligare.
Män får en större andel av länets projektmedel
EU och stat tillhandahåller en rad olika företags- och projektstöd. Här redovisas några
regionala exempel.
Regionförbundet i Kalmar län delar ut stöd till länets företag, då i form av t ex konsultcheckar, stöd till samverkansprojekt och innovationsfinansiering. Av alla beviljade
företagsstöd år 2014 gick 25% till företag som drivs av kvinnor. 16% av beviljade medel gick
till dessa projekt. Gällande regelverk gör att man inte får stödja t ex saluföring av livsmedel.
Detta med hänvisning till de medel som finns i landsbygdsprogrammet. Landsbygdsprogrammet kräver dock att projekten har en omfattning på minst 50 000 kronor, vilket hindrar stöd
till mindre insatser för olika livsmedelsprodukter. Här ser vi ett tydligt glapp inom ett område
där många kvinnor driver, eller vill utveckla, företag.
Länsstyrelsen administrerar länets landsbygdsprogram. En stor del av programmet har koppling till mat. Nästan hälften av det beviljade beloppet 2007-2013 har t ex gått till modernisering som i de flesta fall gäller stallar för olika djurslag. Flera andra åtgärder inom axel 1 och
3 har mer eller mindre anknytning till mat, exempelvis förädling, startstöd, diversifiering och
mikroföretag. Det går dock inte att bryta ut just mat ur statistiken.
18
Vinnova, Ulrika Lorentzi, Från hantverkskilt till hästföretag - Genusperspektiv på innovation och jämställdhet,
2009
19
Winnet Västra Götaland, Jämställdhetskartläggning av företagsinkubatorer i Västra Götalandsregionen, 2014
11
För landsbygdsprogrammet som helhet gäller följande (2007-2013):
Antal ansökningar
o 14% har kopplats till kvinnor, 48% till män och 38% till övrigt
o Högst andel ansökningar från kvinnor, 18%, inom axel 2 (förbättra miljön och
landskapet). Tätt därefter följer axel 3 (diversifiering och livskvalitet) samt
företagsstöd med 16% kvinnor.
Antal beviljade ansökningar
o 12% har kopplats till kvinnor, 49% till män och 38% till övrigt
o Högst andel kvinnor inom axel 2, axel 3 och företagsstöd.
Beviljade belopp
o 6% har de projektmedel som beviljats har gått till kvinnor, 43% till män och
51% till övrigt
12
Aktiebolag och företagande
”Jämställt företagarindex” – Kalmar län på 14e plats
Företag med jämställda ledningsgrupper/styrelser visar bättre resultat än företag med en mer
ojämn könsfördelning. Mckinsey & Company har t ex undersökt de så kallade Fortune 500
företagen och sett samband mellan jämställdhet och lönsamhet och omsättning.20
Kalmar län hamnar på en ganska blygsam 14:e plats av samtliga 21 län i den totala rankingen
”Jämställt företagarindex” som Företagarna presenterade i mars 2012. Rankingen består av
fyra variabler som tillsammans ger en bild av hur jämställt företagandet är i kommunerna.
Länet hamnar under riksgenomsnittet när det gäller andel kvinnor av samtliga företagare i
länet samt andel unga företagskvinnor under 35 år. Positivt i sammanhanget är dock signalen
bland länets företag som drivs av kvinnor avseende viljan att växa genom att anställa, drygt
42 procent i länet mot endast 37 procent i riket.21
Få jordbruk drivs som aktiebolag. Detsamma gäller företag inom besöksnäringen. En sammanställning över könsfördelning för alla typer av aktiebolag i Kalmar län22 visar bl a att
Andelen företag som har kvinnlig VD i Kalmar län är 14% mot 16% för riket
Detaljhandel samt företagstjänster/IT är de branscher som har flest anställda med
kvinnlig VD
Inga skillnader i konkurrenskraft med kvinnlig eller manlig VD.
”Manligt” har mer kapitaltunga företag
Genomsnittligt antal anställda är högre för de som har manlig VD än de som har
kvinnlig VD. Skillnaderna är större i Kalmar län än för riket.
Västerviks Stormarknad är länets största företaget med kvinnlig VD ”från jord till
bord”, mätt som antal anställda.
Vi har gjort en enkel kartläggning av könsfördelningen i styrelsen (motsvarande) i branschens
viktigaste företag och organisationer. Huvudsakligen handlar det om styrelser med säte i regionen, i några fall handlar det om större organisationer med en central styrelse. Underlaget är
litet och ofullständigt, men kan kanske ändå användas för att reflektera kring dessa frågor.23
Livsmedelssystemet i Kalmar län, könsfördelning i styrelser (motsvarande)
Primärled (största aktiebolagen)
Livsmedelsindustri (största aktiebolagen)
Handel (största aktiebolagen)
Restaurang (största aktiebolagen)
LRF Sydost (styrelse, ungdom, ordf i kommungrupper)
LRFs föreningsledarnätverk *
Övrigt (landsbygdsutveckling, skördefest m.m.)
TOTALT
Totalt Kv
Män
21
33% 67%
35
23% 77%
30
23% 77%
10
30% 70%
29
24% 76%
80
124
329
24%
42%
31%
* Kalmar lantmän, LRF Konsult, ÖTP, Växa, Södra, HHS
Mckinsey & Company, Women Matter – Gender diversity, a corporate performance driver. 2007
Jämställd regional tillväxt. Handlingsplan för Kalmar län 2012-2014. Regionförbundet i Kalmar län.
22
Power-point, Studie av näringslivet i Kalmar län 2008-2013. Analys av VD för företagen (manligt och
kvinnligt). Bisnode
23
Regionförbundet i Kalmar län, Carolina Gunnarsson, 2015-01-28
20
21
13
76%
58%
69%
Sammanfattning/slutsatser/förslag
Producenten
Statistiken visar: 76 procent män i jordbruket
… men andelen kvinnor ökar i Kalmar län.
Förädlaren
Kvinnor tjänar mindre och skadas oftare i jobbet
… och restaurangbranschen blir kanske allt mindre jämställd?
Handlaren
Män har stora butiker och kvinnor har små.
Kalmar län: hög andel kvinnor och låg matchningsgrad inom
handel och administration.
Konsumenten
Kvinnorna köper maten och lagar den.
Unga och kvinnor väljer mer ekologiskt och hållbart.
Politikern
Svagt genusperspektiv i planerna för Sverige
… men i Kalmar län försöker vi lyfta dessa frågor systematiskt.
Innovation och projekt
Män får en större andel av länets projektmedel.
Företagande
”Jämställd företagarindex” – Kalmar län på 14e plats.
Ur Kalmar läns handlingsplan för jämställd regional tillväxt:
Det är en stor utmaning att matcha företagens och den offentliga sektorns behov
av arbetskraft med det utbud av arbetskraft som finns. Det blir då viktigt att
bryta traditionella könsmönster och uppnå attitydförändringar för att både män
och kvinnor ska ha möjlighet till jobb och utbildning inom samtliga yrken och
kunna göra könsneutrala val.24
Ägandeförhållande av jord – och skogsbruk påverkar kvinnors livsinkomst och pension (män
äger och kvinnor arbetar på gården utan att detta syns).
I Kalmar län är andelen män stor i primärledet, men vi tycks se en förskjutning mot fler kvinnor i branschen. Det gäller däremot inte för restaurang/livsmedel respektive handel/administration där könsrollerna snarare ser ut att förstärkas när man tittar på olika åldersgrupper och
matchningsgrad.
Kvinnor och män har olika konsumtionsvanor och preferenser. På konsumentnivå är det till
stor del kvinnor som beslutar om mat och resmål. Det är ett av flera skäl till att ha en jämställd representation i livsmedelsbranschens styrelser och ledningar.
Unga och kvinnor köper mer ekologiskt. Att uppmuntra livsmedelsföretagande med hållbarhet
och ekologi i fokus samt påskynda en sådan omställning innebär att ta hänsyn till kvinnors
konsumtionsmönster och samtidigt den för länet så viktiga målgruppen unga.
OECD har identifierat turistnäringen som en stor potentiell tillväxtkälla i Kalmar län.
Besöksnäringen, inklusive livsmedel, är en bransch där många kvinnor såväl arbetar som
24
Jämställd regional tillväxt. Handlingsplan för Kalmar län 2012-2014. Regionförbundet i Kalmar län.
14
driver eget. Här finns behov av att synliggöra och stötta, samt av att förenkla och se över
stödkriterier.
Män får en större andel av länets projektmedel (företagsstöd och landsbygdsprogram).
Gällande regelverk gör att Regionförbundet, via sitt företagsstöd, inte får stödja t ex
saluföring av livsmedel. Detta med hänvisning till de medel som finns i landsbygdsprogrammet. Landsbygdsprogrammet kräver dock att projekten har en omfattning på minst
50 000 kronor, vilket hindrar stöd till mindre insatser för olika livsmedelsprodukter. Här ser vi
ett tydligt glapp inom ett område där många kvinnor driver, eller vill utveckla, företag.
Hur blir länets livsmedelssektor mer jämställd?
Vi kan konstatera att länets livsmedelsbransch inte är jämställd. Frågan blir då hur vi kan öka
jämställdhet i branschen? Några förslag:
Arbeta aktivt för en jämnare könsfördelning när det gäller
o Gymnasieprogrammen
o Rekrytering
o Representation i styrelser och ledningar
o Offentliga projektstöd
Stötta företagande och utveckling
o av mat/produkter med mervärde inom hållbarhet, socialt ansvar, ekologi och
hälsa.
o inom mat och upplevelse.
Genomföra ett pilotprojekt där länets konsultcheckar också kan användas av livsmedelsföretag.
Bidra till att fler jordbruksfamiljer blir medvetna om vilka ekonomiska följder arbetet
på gården ger. Ägandeskap, obetalt arbete och ”kombinatörsföretagande” bör belysas.
15
Underlag
Webb
Jämställdhetsakademin. LRF. http://blogg.lrf.se/jamstalldhetsakademin/
Livsmedelsakademin, Makten över maten. http://www.livsmedelsakademin.se/makten-overmaten
Rapporter
Heliga familjen, heliga kor eller heliga jämställdheten? LRFs jämställdhetsakademi 2014.
LRF.
Jämställd regional tillväxt. Handlingsplan för Kalmar län 2012-2014. Regionförbundet i
Kalmar län.
http://www.rfkl.se/sv/Verksamheter/Befolkning-och-valfard/Jamstalldhet/
Slutrapport för jämställd regional tillväxt. Regionförbundet i Kalmar län.
http://www.rfkl.se/sv/Verksamheter/Befolkning-och-valfard/Jamstalldhet/
16
