Miljöpedagögisk mödell i
förskölan
Arbetsgrupp: Mona Jonsson, verksamhetsutvecklare, Lise-Lott Johansson, NTutvecklare i förskolan, Emma Thidell, ateljerista och Katarina Lidén, pedagogista
på Pilbäckens förskola, Åsa Johansson, bitr. rektor, Martin Unell, kommunekolog,
Kerstin Ström, skogskonsulent Skogsstyrelsen, Maria Mårtensson, Naturum
Huseby, Peter Lönn, projektledare friluftsområden Växjö
Miljöpedagogisk modell: HÅLLBAR UTVECKLING
BEHOV
VAD
•Globala
•Lokala
•Läroplaner
•Hållbar
utveckling
och
förhållande
till naturen
MÅLGRUPP
•FSKPedagoger
•Barn och
elever i
Förskola
HUR
Aktiviteter
planläggs
och testas i
pilotgrupper
HT 16 och
VT 17
SYFTE
•Påverkan
•Kunskap
•Upplevelse
MÅL
•Utbildningskoncept
•Kollegial
utbildning
HT 2017
Testa metoder våren 2017 på en pilotgrupp om ca 100 pedagoger inom ett Reggio
Emilia nätverk
Utifrån vår tanke att besöka olika platser med barn i förskolan koncentrerade vi oss
på en plats att utforska och utveckla nämligen skogen – olika skogar och träd.
Kerstin Ström, Skogsstyrelsen som är ansvarig för Skogen i skolan i distriktet. Hon har
uppdraget att utbilda förskolans pedagoger och studenter bl. a. vid
förskoleutbildningen.
Martin Unell, kommunekolog har uppgifter i kommunen som stadsplanering,
friluftsliv, skog, biologisk mångfald och för att tillgängliggöra naturen.
Katarina och Emma på Pilbäckskolans fsk har haft ett trädprojekt som varat i två år.
De började tillsammans med dåvarande kommunekolog i en trädvandring med
pedagogerna, de har jobbat med olika sinnen, sett på arter, ålder, höjd o.s.v.
Naturvetenskap och fantasi i fokus bl. a. genom berättande av Ann Karin Ånman.
Reggio Emilia nätverket har beslutat sig för projektet hållbar framtid i tre år.
Genom bl. a. LandArt lär man sig skapa och se naturen med andra ögon men vill
också skapa medvetenhet om varför man går till skogen.
Skogsstyrelsen ger utbildningar från en timme upp till två dagar och då börjar man
alltid med skogsmeditation. Se, höra och lyssna – vilka intryck? Sedan följer en
trädslagsrunda. Man räknar mycket, höjd, ålder i olika samarbetsövningar. Konst,
musik och matte samt fotosyntesen, mossor och lavar beroende på önskemål. Brukar
ha sex stationer och de diskussioner som följer är viktiga.
Kommunekolog Martin ser fördelar med att samverka med förskolor om deras
närmiljö – skogsdungen så att man kan utveckla tillsammans – vad önskas? Peter
Lönn, projektledare för friluftsområden deltar för ev. samverkan.
Maria Mårtensson från Naturum Naturskola låter barnen ställa frågor – göra
undersökningar – lite med ett halvvetenskapligt tänk – se olika material, samla in,
sortera, berättelser och lekar.
Skogen som ekosystem – problem och möjligheter – vad är hållbar utveckling?
Så VARFÖR – SYFTE?
Inte bara lek i skogen även om den är viktig utan också att lära sig om, med, i, för skogen.
Framtidsperspektiv finns om att skogen ska rädda allt – husbyggnation, kläder, papper,
energi bl.a.
Vilka användningsområden finns – helheten – nätverk av arter som behövs.
Relationsskapande – ta hand om naturen. Se och lära utan att behöva kunna allt.
Skapande, kreativitet, mångfald, motorik, allemansrätt, lära ute i skogen.
Vad kan vi utveckla under våren 2017?
Effekt av att vara ute i naturen – bli rädd om den, vårda, upptäcka, genom konst,
levande spår.
Skapa en station i skogen som ger konstupplevelse, skapande, naturvetenskap,
experiment, fantasi, begrepp, färg, form, storlek, material.
BARNEN DELAKTIGA – SKAPA MED BARNEN
1. Land art - skapande - estetik
2. Biologisk mångfald
3. Skapa stämning
4. Olika skogar
5. Säkerhet
6. Lekar
7. Allemansrätt
8. Skattkarta
9. Kommunekolog – Skogsstyrelsen samverkan
10. Studiebesök – trä? Besök på förskolan – vad gör man av skogen?
11. Berättande – kontakta Ann Karin Ånman
12. Träna olika sinnen
13. Fågelholkar, insektsholkar
14. Information till föräldrar
15. Hitta vilse – Civilförsvarsförbundet – kanske kontakt med dem?
Lise-Lott, Åsa, Katarina, Maria och Emma besöker Pilbäckskolans skogsdunge
