STÄLLNINGSTAGANDE INFÖR VALET
En bra celiakivård sparar samhällets tillgångar
Celiaki är en livslång, ärftlig sjukdom vars enda behandling och ”läkemedel” är en
strikt glutenfri kost. Den som har insjuknat i celiaki bör följa kosten vid alla måltider
varenda dag eftersom redan en liten mängd gluten skadar tunntarmen.
För närvarande har 30 000 personer diagnostiserats med celiaki, och av dessa är
1 800 under 16 år. Celiaki är en underdiagnostiserad sjukdom och enligt
undersökningar förekommer celiaki hos 2 % av befolkningen.
Celiaki som lämnas utan vård orsakar samhället extra kostnader bland annat i form
av onödiga läkarbesök och vårdkostnader för sjukdomar som anknyter till celiaki.
Celiaki som lämnas utan vård orsakar bland annat osteoporos, barnlöshet,
leversjukdomar och depression samt som allvarligast tunntarmscancer.
Det gagnar alltså hela samhället om celiaki diagnostiseras i ett så tidigt skede som
möjligt och om celiakipatienter kan sköta sin sjukdom så väl som möjligt. Celiaki kan
inte förebyggas men med en tidig diagnos och ändamålsenlig vård förebygger man
att många komplikationer på grund av celiaki utvecklas.
Kostersättningen till celiakipatienter bör höjas och bindas till index
Celiakipatienter har från och med oktober 2002 kunnat ansöka om kostersättning för
de extra kostnader som den glutenfria kosten innebär. Då ersättningens nivå
fastställdes jämställdes de glutenfria produkterna med kliniska näringsprodukter.
Kostersättningens nivå fastställdes till 21 euro per månad och ersättningen bands
inte till folkpensionsindexet. Ersättningens nivå har hållit sig oförändrad sedan dess,
vilket har avsevärt försämrat ersättningens köpkraft. Enligt levnadskostnadsindexet
har köpkraften försämrats med 11 %.
Systemet för läkemedelsersättning har reformerats efter att kostersättningen trädde
i kraft. Celiakiförbundet kräver att kostersättningens nivå bör fastställas enligt
specialersättningsklassen i systemet för läkemedelsersättning.
Celiaki är en livslång sjukdom som förutsätter en svår och krävande vård då
sjukdomen måste tas i beaktande och skötas vid varje måltid varje dag. Den
glutenfria specialkosten förutsätter absolut noggrannhet då redan en liten mängd
mat som innehåller gluten skadar tunntarmen.
Glutenfria produkter är ”läkemedel” som ersätter de vanliga produkterna och
reparerar skadorna som sjukdomen orsakat i tunntarmen. Med en god och
omsorgsfull vård hålls celiakin symtomfri och sjukdomens framskridande upphör. Då
är celiakipatienterna fullt arbets- och handlingsförmögna, produktiva
samhällsmedlemmar.
De glutenfria produkterna är dyra och vården krävande
De glutenfria produkterna är betydligt dyrare än vanliga produkter. Till exempel är
glutenfria mjölblandningar sex gånger så dyra som vanligt vetemjöl, glutenfria
pastaprodukter nio gånger så dyra som vanlig pasta, glutenfritt bröd och glutenfria
bullar två gånger så dyra som motsvarande vanliga produkter och glutenfri havre tre
gånger så dyr som vanlig havre. I genomsnitt medför celiaki extra kostnader på
48,50 €/mån (Prisutredning om glutenfria produkter, Celiakiförbundet 2008).
Vården av sjukdomen medför också andra extra kostnader för celiakipatienterna. Till
exempel uppstår extra färdkostnader då närbutikerna har ett begränsat sortiment
och glutenfria produkter inte säljs till extrapris. Celiakipatienten tvingas använda mer
tid på att göra inköp än andra. Också oron för matens säkerhet är vardag när man
äter utanför hemmet och de glutenfria portionerna är ofta dyrare än vanliga. Celiakin
är också en sjukdom som medför sociala begränsningar, vilket kan leda till
utslagenhet. Också dessa faktorer bör beaktas när ersättningens nivå fastställs.
Låginkomsttagare, arbetslösa och studerande har inte råd att sköta sin
sjukdom
Celiakiförbundet får ett stort antal meddelanden från bekymrade celiakipatienter.
Äldre, låginkomsttagare och arbetslösa berättar att de inte har råd med glutenfria
produkter, vilket leder till att hälsoriskerna på grund av en bristfälligt vårdad celiaki
ökar.
Det dyra priset på glutenfria produkter är ett problem också för ungdomar vars
handikappbidrag för barn ersätts med kostersättningen när de fyllt 16 år.
Kostersättningens belopp utgör för närvarande endast en fjärdedel av
handikappbidraget för barn. I detta övergångsskede inträffar också ofta flytt till eget
hem, den unga lever på studiestöd och har inte råd med de glutenfria produkterna.
Åtgärdskrav
- Kostersättningens nivå bör fastställas enligt specialersättningsklassen i
systemet för läkemedelsersättning. Vid fastställandet av ersättningen bör
man beakta de direkta och indirekta kostnaderna som vården genom glutenfri
kost medför samt oron och besväret som sjukdomen orsakar.
- Kostersättningen bör bindas till index.
Tammerfors den 20 november 2010
Celiakiförbundet r.f.
Marja-Leena Kemppainen
ordförande
Leila Kekkonen
verksamhetsledare
Detta ställningstagande inför valet har offentliggjorts på Celiakiförbundets höstförbundsmöte
20.11.2010
