Celiaki
Uppdaterad 30.9.2011 / 5.1.2016
Celiaki är en tarmsjukdom där proteinet
gluten, som finns i vete, korn och råg,
skadar tarmens slemhinna så att
tarmluddet förstörs helt eller delvis. Det
leder till att näringsämnen inte upptas
ordentligt i kroppen. Celiaki är en
livslång sjukdom, men med en glutenfri
diet hålls patienten symptomfri.
Celiaki kan bryta ut i vilken ålder som helst,
men vanligen diagnostiseras den i vuxen
ålder. Äldre personer tycks lida av celiaki
oftare än yngre. I Finland förekommer
celiaki hos två procent av befolkningen.
En sällsyntare form av celiaki, hudceliaki
(dermatitis herpetiformis), förekommer hos
cirka var sjätte celiakipatient.
Diagnostisering av hudceliaki kräver
undersökning hos hudläkare. Celiaki kan
inte förebyggas.
Symptom
Typiska symptom vid celiaki är kronisk
diarré, avmagring, anemi och olika
magsymptom, såsom svullen mage eller
luftbesvär, men patienten kan också ha
mycket lite symptom eller vara symptomfri.
Hos barn kan celiaki förorsaka störningar i
tillväxten.
Riskgrupper
Sannolikheten att man insjuknar i celiaki är
större bland annat ifall man har celiaki i
släkten. De som hör till en riskgrupp och
personer som har symptom, även om de är
lindriga, bör undersökas så grundligt som
möjligt.
Den första undersökningen
undersöker förekomsten av vissa
antikroppar som förekommer vid celiaki.
Det finns även ett snabbtest med vilket man
kan påvisa antikropparna på några minuter.
Positivt resultat bekräftas med
vävnadsprov
Ett positivt blodprov bekräftas med ett
vävnadsprov från tunntarmen. Om
hudceliaki misstänks tas en provbit från frisk
hud nära utslaget. Även vid hudceliaki
rekommenderas att resultatet bekräftas med
ett vävnadsprov från tunntarmen.
Vävnadsproven tas vanligen i samband med
gastroskopi. De bör tas innan patienten går
över till en glutenfri diet.
Behandling – glutenfri kost hela
livet
Celiaki behandlas med en kost fri från vete,
råg och korn samt alla livsmedel som
innehåller något av dessa sädesslag. I
stället kan man använda naturligt glutenfria
spannmål, såsom ris, bovete, hirs, majs och
havre, som nästan alla celiakipatienter tål.
Även glutenfria produkter som innehåller
vetestärkelse är tillåtna.
Dietbehandlingen är livslång.
Behandlingen vid hudceliaki omfattar
förutom dieten åtminstone i början en
receptbelagd medicin, dapson, som skrivs ut
av en hudläkare. Medicineringen minskas
då den glutenfria dieten börjar verka och
senare kan medicinen ofta lämnas bort helt.
Målet med behandlingen är att patienten blir
symptomfri, att tunntarmens slemhinna
återställs och att sjukdomar som har
samband med celiaki förebyggs, såsom
benskörhet (osteoporos) och cancer.
Den första undersökningen för att sålla fram
celiakipatienter är ett blodprov, där man
www.kaypahoito.fi/web/svenska/patienter
1
Uppföljning
Till uppföljningen hör att ta ett nytt
vävnadsprov från tunntarmen cirka ett år
efter att sjukdomen diagnostiserats, samt
besök hos läkare med 2–3 års mellanrum.
Då undersöks åtminstone blodbilden och
dieten kontrolleras. Vid hudceliaki behövs
ingen ny provbit eftersom man ser att
dietbehandlingen varit effektiv ifall utslaget
försvinner.
Uppföljningen av vuxna sker vid samma
enhet där diagnosen fastställts, tills
dietbehandlingen ger resultat. Efter det
fortsätter uppföljningen inom primärvården.
Vården och uppföljningen av barn med
celiaki sker däremot hos specialläkare.
Stöd från FPA
FPA beviljar handikappbidrag åt barn under
16 år som lider av celiaki (Internetlänk
http://www.kela.fi/in/internet/svenska.nsf/NE
T/010908123233MP).
patientversionerna. Den är granskad av
ordförande för expertgruppen som utarbetat
rekommendationen, Pekka Collin, som är
chef för gastroenterologiska ansvarsområdet vid Tammerfors universitetssjukhus, samt av God medicinsk praxis
-redaktör Alpo Vuorio, företagsläkare på
läkarcentralen Mehiläinen Airport.
Översättningen till svenska är gjord av
hälsovårdare Carina Loman, och bekostad
och granskad av Finska Läkaresällskapet.
Ansvarsbegränsning
God medicinsk praxis -rekommendationerna
är sammandrag gjorda av framstående
experter gällande diagnostik och behandling
av bestämda sjukdomar. De ersätter inte
läkarens eller annan hälsovårdspersonals
egen bedömning av vilken diagnostik och
behandling som är bäst för den enskilda
patienten då behandlingsbeslut fattas.
Inget stöd för ökade matkostnader från
1.1.2016 (FPA).
Var får man tilläggsinformation?
Efter att celiakin diagnostiserats skriver
läkaren en remiss till en näringsterapeut,
som hjälper patienten att komma igång med
den nya dieten. Celiakipatienten behöver
vanligen handledning av näringsterapeut
även senare. Finska Celiakiförbundet
(www.keliakialiitto.fi) är en organisation som
erbjuder rådgivning, anpassningskurser och
hjälp i vardagens problem för
celiakipatienter. Celiakiförbundets
lokalföreningar har mångsidig verksamhet,
som är öppen för alla och erbjuder
kamratstöd.
Patientversionen är utarbetad utifrån
Finska Läkarföreningen Duodecims God
medicinsk praxis -rekommendation av
redaktör Kirsi Tarnanen, som ansvarar för
www.kaypahoito.fi/web/svenska/patienter
2
