ing

HÄLSOKUNSKAP 2: SAMMANFATTNING
KROPPSBILD, VÄLLUST OCH BEROENDE
S.94-104
Självaktning – accepterar sig själv, känner
att man är duktig, värdefull och viktig
 Självförtroende – litar på sig själv, hur
andra uppfattar oss är inte avgörande.
Oberoende av kritik eller beröm är det bara
vi själva som kan avgöra om vi gjort vårt
bästa eller fuskat

RELATIONEN TILL DEN EGNA KROPPEN
Kroppsbilden är en subjektiv uppfattning om
den egna kroppen
 Vanligt att unga känner sig missnöjda över sina
kroppar
 Två tredje delar av pojkarna känner inget behov
att förändra nogot I sitt utseende
 Medan två tredje delar av flickorna absolut vill
förändra något I sitt yttre

EN GOD SJÄLVKÄNSLA INNEBÄR…
Att man känner att man mår bra
 Att man upfattar sitt liv som värdefullt och unikt
 Att man självständigt kan fatta beslut och att
man är oberoende
 Att man har ett gott självförtroende och
respekterar sig själv
 Att man kan respektera andra
 Att man kan uthärda besvikelser och
misslyckanden

MOTIONENS HÄLSOEFFEKTER
•
•
•
•
•
•
Uthållighet - Förbättring av lungkapacitet och
blodomloppet
Rörelsekontroll - Smidighet, koordination och
balans
Muskelstyrka
Ledrörlighet
Stöd- och rörelseorganens kondition – bentäthet
Viktkontroll
MOTION PÅ OLIKA NIVÅER

Lätt motion – främjar fettomsättningen. Ska
pågå länge och I lugn takt

Måttlig motion – förbättrar uthålligheten.
Hjärtats slagvolym ökar och kapillärnät öppnas
till musklerna vilket leder till att syre- och
energiintaget ökar.
AEROB OCH ANAEROB TRÄNING
Aerob träning – stärker hjärtmuskeln, andningsoch cirkulationsorganen (förbättrar uthålligheten.)
Förmågan att uppta syre och avlägsna koldioxid
ökar. Rask och lite påfrestande träning.
 Anaerob träning – Utvecklar förmågan att spjälka
mjölksyra vilket förbättrar förmågan att träna
längre utan att tröttna. Anaerob träning
ärpåfrestande och gör en trött I musklerna, riktigt
anfådd och utmattad. Intervallträning.

MOTION PÅ OLIKA NIVÅER

Maximal effektiv träning – rekommenderas
bara för personer som har en mycket god
kondition. Ämnesomsättning I de snabba
muskelcellerna förbättras. Intervall träning där
enskilda övningar endast varar 10-60 sek.
SYREUPPTAGNINGSFÖRMÅGA
Lungkapaciteten ökar
 Hjärtats slagvolym ökar
 Nya kapillärer bildas runt musklerna
 De energiproducerande mitokondrierna i
muskelcellerna ökar i antal

ENERGIKÄLLOR
Musklerna använder kolhydrater och fetter som
energikkälla
 Proteinernas andel är vanligtvis mindre än 5%

FYSIOLOGISKA EFFEKTER AV FYSISK AKTIVITET

Uthållighetsträning
 Energi
förbrukas
 Utnyttjande av fetter som energikälla ökar
 Kolesterolvärden förbättras
 Glukostoleransen förbättras
 Blodtrycket sjunker
FYSIOLOGISKA EFFEKTER AV FYSISK AKTIVITET

Styrketräning
 Muskelmassan
ökar
 Benstommen blir starkare
 Förbättrar sannolikt sockertoleransen
FYSIOLOGISKA EFFEKTER AV FYSISK AKTIVITET

Motion med hopp och mångsidiga rörelser
 Stärker
benstommen
 Förbättrar balansen
REKOMMENDATIONER



Hälsan främjas av fysisk aktivitet som räcker minst 10
minuter i rask takt och som sker sammanlagt minst 2
timmar och 30 minuter i veckan.
Alternativt kan man utöva mer ansträngande
konditionsmotion som sammanlagt räcker minst 1
timme och 15 min i veckan. Dessa går också bra att
kombinera.
Det är de minimum som krävs för att uppnå
hälsovinster.

Utöver detta behöver alla utöva fysisk aktivitet som ökar
muskelstyrkan och förbättrar kroppskontrollen minst två
gånger i veckan




Rör dig mångsidigt under så många dagar som möjligt, åtminstone tre
gånger i veckan.
Ur hälsosynvinkel är det bättre med lite regelbunden motion än ingen
motion alls.
Som hälsofrämjande motion räcker inte vardagliga sysslor som räcker
några minuter.
Hälsovinsterna ökar när du rör dig längre eller mer ansträngande än
motionskakans rekommendationer.
NÄRING

Kost (bröd, köttbullar)

Näring (ost, margarin, mjöl)

Näringsämnen

Energigivande näringsämnen:

Fetter, kolhydrater och proteiner

Icke energigivande näringsämnen:

Vitaminer, mineraler (spårämnen)
NÄRINGSÄMNEN
Proteiner består av aminosyror. Det finns 20 olika
slag av aminosyror, av vilka 9 är essentiella.
Protein är nödvändigt för cellernas
uppbyggnad, för bildandet av hormoner,
enzymer och delar av immunförsvaret.

Kolhydrater: socker, stärkelse och fibrer.
Behövs främst för energi. Fibrer bidrar inte med
energi men har däremot flera hälsofrämjande
effekter

Fett: Essentiella och icke essentiella fettsyror.
Mättade och omättade fettsyror. Fett behövs för
energi, för att bygga och reparera celler,
tillverka hormoner och för att ta upp de
fettlösliga vitaminerna A, D, E och K.
ENERGIBEHOV
Den mängd energi som behövs för:
 Basalmetabolismen
 Att bygga upp och reparera vävnader
 Att förbränna och uppta maten
 Aktivitet (motion och rörelse)
ENERGIBEHOV
1500-3000 KCAL/DYGN
Varierar beroende på
- Ålder (18år ca 11MJ=2600kcal/dyg
- Kroppsstorlek
- Hormonförändringar
- Kön
- Temperatur
- Fysisk aktivitet
Dynamo TE1 17
REKOMMENDERAD ENERGIFÖRDELNING
Kolhydrater (4 kcal/g)
 Fett högst
(9 kcal/g)
 Protein
(4 kcal/g)
 Alkohol högst (7 kcal/g)
 Fibrer

55-65 E%
30 E%
10-15 E%
5 E%
25-35 g
E% (energiprocent) = andel av det totala
energiintaget
TRANSFETTER





Finns naturligt i mjölkprodukter
Har framställts av omättade fetter för att öka
hållbarheten – produkterna får längre “shelf life”
Dessutom är konsistensen fördelaktig vid bakning
och i bredbart margarin
Har visat sig vara mer hälsoskadligt än mättade
fetter
Idag finns transfetter i mycket begränsad mängd I
våra livsmedel och är därför inte längre ett stort
bekymmer
KOSTCIRKELN
1. Mejeriprodukter (inte
smör)
2. Kött, fisk, ägg
3. Rotfrukter inkl potatis
4. Grönsaker
5. Frukt och bär
6. Bröd och spannmål
7. Matfett
Illustrerar sju huvudgrupper av livsmedel som bör ätas varje dag
KOSTCIRKELN
Tallriksmodellen åskådliggör hur man komponerar en bra måltid
- lunch eller middag. Modellen visar proportionerna mellan olika
ingredienser i måltiden, säger ingenting om hur mycket man
ska äta.
FRIA RADIKALER
Cellerna använder syre för att skapa energi.
I processen bildas en del fria syreradikaler O+.
Dessa strävar efter att få en e- och skadar den
substans den stjäl den av, t.ex.
 DNAcancer
 neurondemens,
 blodkärlkärlsjukdomar
FRIA RADIKALER BILDAS AV:
Kroppens egen ämnesomsättning
 Övervikt
 Överdriven träning
 Stress
 Sömnbrist
 Tobaksrökning
 Luftföroreningar
 UV-strålning

ÄMNEN SOM MOTVERKAR SKADE- EFFEKTEN AV FRIA
RADIKALER
Antioxidanter kan själv dela med sig av en elektron utan att skadas
eller bli skadliga
Via kosten
 Betakaroten (förstadium till A-vitamin), E-vitamin, C-vitamin
 Selen, zink
 Fytokemikalier från färgstarka födoämnen
Genom kroppens egen produktion
 Melatonin i tallkottkörteln (produceras vid sömn)
 Glutation i leverna (stimuleras av broccoli)
FYTOKEMIKALIER
Kommer från växtriket (Phyton = växt)
 Mikronäringsämnen som varken är vitaminer,
mineraler eller spårämnen
 Karotenoider och flavonoider

FYTOKEMIKALIERNAS HÄLSOEFFEKTER
Antioxidanter
 Inflammationshämmande
 Kolesterolsänkande
 Inhiberar uppkomsten av blodpropp

1.KAROTENOIDER OCH 2.FLAVONOIDER
1.Karotener
 Alfa- och betakaroten i morötter
 Lykopen i tomater (mer tillgängliga vid
upphettning)
2. Flavonoider
 Antocyaniner i rödblå bär
 Hesperidin i citrusfrukter
GLYKEMISKT INDEX
Anger hur snabbt sockerkoncentrationen i
blodet stiger efter en måltid
GI > 85 = snabba kolhydrater (ex socker100)
GI 60-85 = måttliga - ” - (ex banan 84)
GI < 60 = långsamma - ” - (ex apelsin 60)
GI - GLYKEMSIKT INDEX
Lågt GI
 Linser, bönor
 Bär
 Kanel
 Äppelcider vinäger
stabiliserar blodsockret
MATALLERGI


= immunförvarets överreaktion mot främmande,
också harmlösa ämnen (allergener - vid matallergi ett
visst protein i maten)
matallergi finns i Finland hos 2-4 % av
vuxenbefolkningen och hos 5-10 % av barnen.
Mjölkallergi
 Vanligas hos barn < 2år.
 Exem, kräkningar, diarre’, anafylaktisk chock
INTOLERANS



andra överkänslighetsreaktioner än de som allergi
orsakar.
Laktosintolerans beror till exempel på att kroppen inte
kan spjälka mjölksockret laktos, eftersom det enzym som
spjälkningen kräver saknas eller utsöndras i för små
mängder
Vid celiaki orsakar proteinet gluten som förekommer i
vete, råg och korn en immunologisk reaktion i
tunntarmens slemhinnor och skador på tarmluddet,
vilket stör upptagningen av näringsämnen.
HISTORIA

Ordet celiaki härstammar från grekiskans
”koiliakos”, tarmlidande

1950-talet. Holland:

vete förorsakar
sjukdomen
CELIAKI CA 24 000 (1%) I FINLAND
Definition: Glutenöverkänslighet
Tål inte: vete, korn, råg
Tål: havre, bovete, majs hirs, ris
 Gluten åstadkommer inflammation som skadar tarmluddet 
Näringsupptagning försvåras
Symptom:
 Smärtor i mage och tarm, diarre’, kräkning
 förstoppning, avmagring, järnbrist
 Huvudvärk, svullnad, nedstämdhet
 Hudsymptom: kliande blåsor och
 hudutslag
SYMPTOM
Känsligheten för gluten är olika från person till
person, därför varierar också symptomen.
 Vanligaste symptomen är olika tarmbesvär,
t.ex. magont, diarré , uppblåst mage och
kräkningar
 Hudceliaki: syns som eksem med små blåsor
oftast i hårbotten, på knäna och armbågarna

DIAGNOS
Blodprov: man söker efter en viss sorts
antikroppar som ofta bildas hos personer
med celiaki
 Tunntarmsbiopsi: görs med hjälp av
gastroskopi

 Man
kontroller om tunntarmens tarmludd har
försämrats
BEHANDLING
Då celiaki har konstaterats besöker man en
dietist
 Enda sättet att behandla celiaki är en glutenfri
diet
 Man kan äta utländska sädesslag och havre
normalt
 Det är viktigt att följa dieten för att inte få
följdsjukdomar

 T.ex.
Osteoporos, tunntarmscancer
DIETEN
De glutenfria produkterna är försedda med en
symbol
 Glutenfria produkter är oftast dyrare än
”vanliga”
 Urvalet blir större hela tiden
 Alla som har diagnostiserad celiaki får ett bidrag
på 21€/månad

FÖREKOMST
I Finland har antalet personer med celiaki
fördubblats under 20 år.
 Ca 2% av befolkningen har celiaki och några
tusen nya fall förekommer varje år.
 Var 4e har hudceliaki

Män:1/3
Kvinnor:2/3
Utan diagnos: ca 70%
LAKTOSINTOLERANS
Enzymet laktas som spjälker mjölksocker
saknas.
 Laktos spjälks inte till glukos och galaktos
och kan inte uppsugas i tunntarmen
 Ger upphov till gasbildning, magont och
diarre’

VEGANISM
Vad avstår man ifrån?
 Alla animaliska produkter:
 Kött, fisk, fågel, mjölkprodukter, ägg, honung,
gelatin, vaxprodukter
 Även från andra produkter av animaliskt
ursprung ss. läder, ylle, päls, dun

VEGANISM
Vad äter man?
 Baljväxter, nötter, frön är goda proteinkällor
 Man måste känna till vilka proteinkällor som
måste kombineras för att få fullvärdigt protein
 B12 fås endast från djurriket och man måste ta
B12 kosttillskott om man är vegan I flera år
(våra reserver räcker tre år)


VEGANISM
Flera livsmedel som ersätter kött: tempeh,
seitan, tofu, soyakött
 Livsmedel som ersätter mjölkprodukter är
många:
 Vegetabilisk mjölk och grädde, havre mjölk,
soyamjölk och yoghurt, vegetabiliskt margarin,
cashew och mandel grädde/mjölk,
hasselnötsmjölk, ostar gjorta på soya eller
nötter m.m.

VEGETARIANISM
Menas oftast lakto-ovo-vegetarianer
 Äter inte kött, fisk, fågel, skaldjur
 Äter ägg (ovo) och mejeriprodukter (lakto)
 Finns även lakto-vegetarianer och ovovegetarianer
 Om man äter livsmedel med honung, gelatin,
löpe skiljer sig från person till person
 Livsmedelsverkets märkning “vegetarisk”
betyder att produkten inte innehåller

FRIGÖRELSEN FRÅN FAMILJEN





1a stadiet – frigörelseprocessen inleds när den unge börjar reglera
sitt beroende till föräldrarna. Föräldrarna reagerar ofta starkt på
denna utveckling.
2a stadiet – Den unge är medveten om att han går igenom en
frigörelseprocess. Mån om att framhäva sin individualitet och sitt
oberoende. Testar gränser.
3e stadiet – Känslomässiga reaktionerna som hör ihop med
frigörelsearbetet bli allt mer framträdande – känna sig ensam o
nedstämd och drabbas av skuldkänslor
4e stadiet – Den unge identifierar sig med föräldrarna och framhäver
sin likhet med dem
5e stadiet – den unge och föräldrarna etablerar ett nytt och
jämbördigt förhållande. Den unge upplever sig själv som en
självständig individ
KÄRLEK ROBERT J. STERNBERG NÄRHET PASSION - ENGAGEMANG
1 Sammansmältningsfasen.
Den blinda kärleken
2.Isärväxande.
Man söker utrymme för sig själv och ser nya sidor
hos sin partner
3. Allians- och samlevnadsfasen.
Hänförelse har utvecklats till sympati, närhet och
kärlek
Fråga 5 sid 38.
DE UNGAS PARFÖRHÅLLANDEN
1. Tillfälliga kontakter, en kväll
2. Några dagars – månaders sällskapande
3. Stadigt sällskapande som syftar till
gemensam framtid
HARMONISK PARRELATION







Makarna klarar av att leva självständigt
men tar ändå hänsyn till varandra
Ger varandra tillåtelse att förändras.
Ger tid för varandra och vårdar relationen
Jämlikhet
Ömsesidig respekt
Ömsesidigt förtroende
SEXUALITET
När den är som vackrast är den ett uttryck för två
personers kärlek för varandra och
kännetecknas av
 Öppenhet
 Tillit
 ömsinthet
 omtanke
Olika i olika åldrar
SJÄLVTILLFREDSSTÄLLELSE
MASTURABATION OCH ONANI:






ett sätt att bekanta sig med sin kropp och sexualitet
viktig för den sexuella autonomin och självkänslan
grunden för ett tillfredsställande sexliv
naturlig också i vuxenålder och i ålderdomen
ett sätt att ge utlopp för sexuella spänningar
män kan öva upp sin kontroll över erektionen och
sädestömningen för att förebygga för tidig utlösning
OM SEX






De flesta tror att de flesta har mer sexuell erfarenhet än de har
Medierna ger en falsk bilda av sexualitet som kan leda till
prestationsfixering
Kvinnor kan behöva träning i att få orgasm
Viktigt att man kan diskutera sitt sexualliv med sin partner
Fysisk beröring behöver inte leda till samlag
Kärlek och ömhet kan också uttryckas med kyssar och smekningar
SEXUELL AKTIVITET OCH PSYKISK
OHÄLSA



Samlag i ung ålder förknippas med
beteendestörningar som förvärrats efter
samlagsdebuten.
Depression, självdestruktivitet och olika
riskbeteenden är vanligare hos sexuellt aktiva 1517-åringar (för att inte tala om ännu yngre)
Narkomaner, schizofrena, antisociala ungdomar
har mer riskbenäget sexuellt beteende än övriga
PUBERTET OCH SEXUELL AKTIVITET

Tidig pubertet medför tidig sexdebut

Pojkar som haft tidig sexdebut har fler partners och ett mer
riskbenäget sexbeteende än de som börjat senare
UNDERSÖKNING
RIITTAKERTTU KALTIALA-HEINO ÖVERLÄKARE
17 082 flickor ja 15 922 pojkar, 14-16 v
Ingen erfarenhet (ca 30%)
 Endast kyssar (ca 11%)
 Smekningar (ca 18%)
 Intima smekningar (ca 17%)
 Samlag (flickor 25%, pojkar 22%)

RISKBENÄGET SEXUELLT BETEENDE
Många partners
 Oskyddad sex

GRAVIDITET
 40
veckor
 8-16 kg viktökning
 hjärt- och blodvolymökning 30%
GRAVIDITET





God kondition har positiv effekt på graviditet
(barnets vikt högre) och förlossning (förkortas)
Balanserad diet Viktökning högst 20%
Tobak, alkohol och droger är skadligt för fostret.
Läkemedel bör ej tas under den första trimestern
(de tre första månaderna)
Graviditet är sällan något hinder för sex.
ABORT
kan utföras senast i 12-e veckan.
 15% av de finländska graviditeterna avbryts
 10 000/år (1/4 > 20 år)

I FINLAND KRÄVS MOTIVATION.
(EJ I DE ÖVRIGA NORDISKA LÄNDERNA)
social orsak
 medicinsk orsak (moderns eller barnets
hälsa)
 rättslig orsak
 kvinnans ålder
 antal barn från tidigare

ABORTMETODER

Fram till 12:e graviditetsveckan används
vacuumaspiration
 Livmoderslemhinnan
och embryot sugs ut genom en
sugspets som förs in I livmodern
Före 12:e graviditetsveckan används också
läkemedel som gör att livmodern dras samman
och stöter ut livmoderslemhinnan
 Före vecka 7 kan man även använda “abortpiller” som gör att livmoderslemhinnan stöts av
och fostret aborteras

OM ATT BLI GRAVID
Ägglossningen sker oftast två veckor före
menstruationen
 Kroppstemperaturen stider en halv grad
under ägglossning

MÖDRAVÅRD
Trygga en så god hälsa som möjligt för den
väntande mamman, fostret och
familjemedlemmarna
 Förebygga störningar under graviditeten,
upptäcka dem så tidigt som möjligt och
anvisa vård
 Främja de blivande föräldrarnas hälsa och
välbefinnadnde
 Hjälpa dem att förhålla sig positivt till
familjelivet

BARNAVÅRD
Följa och södja barnets tillväxt och
utveckling
 Sörja för barnets vaccinationer
 Stödja föräldraskapet och ge råd I frågor om
fostran av barnet
 Konstatera sjukdomar och rubbningar I ett
så tidigt skede som möjligt samt anvisa till
vård
 Vid behov anvisa till andra tjänster och
väcka impulser

KLIMAKTERIET
Under puberteten aktiveras äggstockarna
och flickan utvecklas till kvinna
 Under klimakteriet (övergångsåren)
försvagas äggstockarnas verksamhet
 Räcker ca 2-5 år, sedan upphör
äggstockarnas verksamhet helt
 Mängden östrogen minskar och
menstruationen upphör (genomsnitt vid 51
års åldern I Finland)
 Symptom under klimakteriet:

SEXUELLT VÅLD

Sexualbrott: handling som sårar eller skadar
en annan människas sexualitet
 Ex
våldtäkt, tvingande till sexuella handlingar,
sexuellt utnyttjande av barn eller vuxna, köp av
sexuella tjänster av unga människor

Förbjudet för en äldre person att ha sex
med någon yngre än 16 år
I
praktiken beaktas utöver åldern även andra
faktorer
 Frivilligt könsumgänge mellan minderåriga är
inte straffbart
SEXUELLT VÅLD

Viktigt att veta att var och en har rätt att
besluta om sitt eget sexuella beteende I
precis alla situationer
 Sexualbrott
kan aldrig motiveras med offrets
klädsel, beteende eller tidigare tillmötesgående
Offren upplever så gott som undantagslöst
känslor av skuld och skam – tiger ofta
 10 000 våldtäkter per år, mindre än fem
procent brottsanmäls

Undvika främmande omgivningar, mörka
gränder och kraftiga berusningar
 Vanligast trots allt att vanligare att
våldtäkter sker inomhus; på fester eller
efterfester
 Och av bekant eller halvbekant
 Kännetecknas: samlag med någon som varit
oförmögen att försvara sig själv
 Även försök borde brottsanmälas

VÅRA KRAFTRESURSER


Fullständig lycka och välbefinnande är
omöjligt att uppnå
Själsliga välbefinnande är inte ett statiskt
tillstånd, utan varierar under olika skeden
av livet
PSYKISK HÄLSA
KÄNNETECKNAS AV:
En förmåga att utvecklas på ett psykiskt,
emotionellt, intellektuellt och andligt plan
 En förmåga att skapa och upprätthålla
givande människorelationer
 En förmåga att känna empati inför andra
människor
 En förmåga att även I stunder av psykisk
vånda se en möjlighet att utvecklas

GRUNDTRYGGHET
Utkomst
 ett jobb eller studieplats
 ett hem
 mat för dagen
 nära människorelationer
 Fritidsintressen

…ger oss kraft att orka och ger vårt liv mening
ARBETE
En tredjedel av vardagen tillbringas på jobbet
 Trivsamt arbete måste vara meningsfullt och
tillräckligt utmanande
 Arbetet löper smidigt och arbetsomgivningen är
trygg och trivsam
 Varken studier eller jobb ska vara betungande
– ska inte ta alla krafter
 Kraft även för fritid

TILLHÖRIGHET
Kunna vara sig själv I sin närmiljö
 Få utvecklas I egen takt
 Familj skapar trygghet I vardagen
 Kan även bestå av andra personer än familj
som skänker motsvarande trygghet
 Viktigt att tillhöra någon grupp

VÅRA KRAFTRESURSER
Lycka enligt professor Markku Ojanen:
 En lycklig människa längtar varken efter det
som varit eller det som ska komma
 Hon lever här och nu
 Hon grämer sig inte över egna eller andras
misstag

VAD TÄR PÅ KRAFTERNA?
Gräl och meningsskiljaktigheter I
människorelationer
 Brådska
 Brist på egen tid


…viktigt att komma underfund med vad som
grämer en och göra något åt saken
BRÅDSKA






Konstanta brådskan är ett resultat av egna val och
värderingar
Viktigt att ge tid för att bara vara, njuta av livet och träffa
vänner
Måste ha tid för att lugna ner sig och ta pauser även
under jäktiga dagar
Undvik onödiga förpliktelser och lata sig med gott
samvete
Alltför uppskruvat nervsystem kan ge upphov för till
många problem
…fysiskt och psykiskt hela tiden på högvarv
LEVA LIVET/BEMÄSTRA LIVET





Människan behöver visserligen mål I livet men
vid behov borde man också kunna göra avkall
på dem
Om man försöker för mycket blir följden istället
försvagad prestationsförmåga
Orealistiska mål och ständig prestationsångest
tär på nerverna
Varenda minut behöver inte utnyttjas optimalt
Ibland kan man bara vara och förundra sig
KÄLLOR TILL VÄLBEFINNANDE
Någon kanske målar, en annan tröstar sig med
läckerheter, pratar med vänner, bara är för sig
själv, umgås med husdjur, går I kyrkan och en
tredje tränar
 Alldeles för ofta tyr sig människor till alkoholen
och tobaksröken

 Det
psykiska illamåendet förskjuts bara en smula
 Bekymren finns kvar – de dränks inte I alkohol eller
försvinner av tobaksrök
KÄLLOR TILL VÄLBEFINNANDE
Viktigt att lära sig att vara för sig själv och
lyssna till sinnesintryck och känslor
 Inte ignorera negativa känslor
 Lär dig istället att lyssna till de budskap de
förmedlas
 Man behöver inte alltid vara glad och energisk,
men nedstämdhet och ångest kan tyda på att
allt inte är som det skall vara
 Lyssna på vänners bekymmer och prata om
egna

ENSAMHET
VARA ENSAM – KÄNNS SIG ENSAM






Kan känna sig ensam även I sällskap
Behöver inte känna sig ensam fastän man lever ensam
Ensamhet är subjektivt tillstånd
Kan vara förknippad med väntan på nåt nytt
Kan vara en kraftkälla – ställs öga mot öga med oss
själva och tvingar oss att begrunda våra värden
Men kan vara ett täcken på något psykiskt problem om
man varje morgon helst skulle stanna en hemma under
täcket
ATT MÖTA KRISER



Få människor klarar sig genom livet utan att möta kriser
Förlust av anhörig, skilsmässa, arbetslöshet, problem I
arbetslivet…
Utvecklingskriser




Många vändpunkter I människans normala uppväxt och
utveckling kan utlösa kriser
Pubertet, flytta hemifrån, studietiden, svårigheter att
levnadsbana, ny relation
Förknippat med förlust, sorgearbete, anpassning och
utveckling
För endel är de dramatiska – för andra mindre