3. Åtgärder enligt föregående års

Kvalitetsredovisning 2011/2012
Latorps skola inkl fritidshem
Sydväst skolnämnd
Innehållsförteckning
1. Inledning
2. Sammanfattning
3. Åtgärder enligt föregående års kvalitetsredovisning
4.
Förutsättningar
5. Resultat
6. Läroplansmål – Normer och värden
7. Läroplansmål – Kunskaper
8. Läroplansmål – Elevernas ansvar och inflytande
9. Läroplansmål – Skola och hem
10. Läroplansmål – Övergång och samverkan
11. Läroplansmål – Skolan och omvärlden
12. Läroplansmål – Bedömning och betyg
13. De tre utvecklingsområden som skolan fokuserar på för att öka måluppfyllelsen
enligt projekt ”Ökad måluppfyllelse”
2
1. Inledning
Latorps skola är en F-3 skola som ligger 15 km väster om Örebro i en naturskön miljö i närheten av
Kilsbergen. På samma gård finns även Latorps förskola som vi har ett nära samarbete med och både
förskola och skola arbetar utifrån en ”Natur- och miljö” profil.
Förskolan och fritidshemmet samarbetar vid öppningar och stängningar samt på lov och
kompetensutvecklingsdagar. Vi samarbetar också och hjälps åt för att få till planeringstid för de
olika arbetslagen. Föräldrarådet är gemensamt med representanter från både förskola och skola.
Under verksamhetsåret har det varit 47 elever inskrivna i skolan. Eleverna har varit indelade i två
grupper, en F-1:a med 21 elever och en 2-3:a med 26 elever. På fritidshemmet har vi haft 44 barn
inskrivna.
Arbetslaget, som heter Sörgården har detta verksamhetsår bestått av två fritidspedagoger, två lärare,
en barnskötare på deltid och ett måltidsbiträde som även arbetat viss tid i fritidshemmet. Under
vårterminen har vi haft en extra resurs som förstärkning. En av fritidspedagogerna är
arbetslagsledare och ingår i en ledningsgrupp. Ledningsgruppen är gemensam med Latorps förskola
och Vintrosa förskola/skola. Den har bestått av sex arbetslagsledare och två rektorer.
Tillsammans med Vintrosa skola har vi haft ett gemensamt barn- och elevhälsoteam med
skolsköterska, läkare, specialpedagoger, psykolog, kurator och rektorer. Vi har även kontakt med
talpedagog via centrala skolstöd.
Under verksamhetsåret har arbetslaget kontinuerligt följt upp arbetet utifrån läroplanen,
verksamhetsplanen och trygghetsplanen. En tidsplan har funnits utifrån de mål och åtagande som
skrivits in i verksamhetsplanen. Vi har fört in direkt på datorn och även antecknat i en pärm med
lösblad det som gjorts och hur det gått. På planeringsträffar har sedan arbetet stämts av. Under en
arbetsdag i juni träffades hela arbetslaget för att göra en utvärdering av verksamhetsplanen och av
verksamhetsåret. Vi beskrev då vad vi gjort för att nå målen, processen samt gjorde en bedömning
hur det gått och hur vi kom fram till den bedömningen. Rektor sammanställde sedan redovisningen
och lämnade ut den till alla i arbetslaget för att få respons på det skrivna innan det färdigställdes.
Vi har under verksamhetsåret arbetat efter:
- Läroplan och kursplaner
- Verksamhetsplan
- Trygghetsplan
- Arbetsplan kring vårt tvååriga matematikprojekt
Skolan har en egen webbplats som vi hoppas att ni besöker, www.orebro.se/latorpsskola
Där finns alla dokument tillgängliga. I appen, skolmaten går det att hitta vår matsedel för fjorton
dagar i taget.
2. Sammanfattning av läsåret 2011/2012
Många av de mål som vi satt upp i verksamhetsplanen är sådana som vi byggt vidare på utifrån
långsiktigt utvecklingsarbete inom ett område för att utveckla skolans verksamhet. När det gäller
hur eleverna trivs och deras upplevelse av trygghet i skolan och på fritids har vi positiva
bedömningar. Både vår egen trivselenkät samt enkäten till vårdnadshavarna visar på detta. Eleverna
upplever och ser skolan som en trygg miljö att vistas i. Bemötandet, tillgängligheten och inflytande
med möjlighet till påverkan upplevs också god. Vi har under verksamhetsåret arbetat med att
synliggöra verksamheten och att göra informationen från oss tillgänglig. Inflytande och påverkan
har vi försökt att lyfta fram och arbeta med på olika sätt så att eleverna ska känna sig mer delaktiga i
verksamheten både i skolan samt fritidshemmet. I Lgr 11 står det att, skolans mål är att varje elev
tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö (s 15) och att läraren ska svara för att
3
alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt se
till att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad (s15).
Det är ett område som vi vill fortsätta att utveckla för att nå målet och som vi kommer att arbeta
mer med under nästa verksamhetsår. Vi har påbörjat arbetet med att skriva pedagogiska planeringar
och lägga in dem i vårt webbaserade verktyg Infomentor. I det arbetet behöver eleverna få mer
möjlighet till att bli mer delaktiga. Till hösten hoppas vi också på att Infomentors familjewebb ska
komma igång så att den blir tillgänglig för eleverna och vårdnadshavarna.
Under det här verksamhetsåret har vi genomfört det andra året i vårt tvååriga matematikprojekt
(skolverkets matematiksatsning). Det är stimulerande att arbeta med ett projekt och att ha förmånen
till extra resurser för att genomföra det. Vi upplever att vi kommit en bit på vägen med att utveckla
vår utomhuspedagogik och framförallt inom ämnet matematik i och med projektet. Det blev extra
synligt när vi använde oss av en extern utvärderare en dag i juni. Vi fick då möjlighet att reflektera
och sammanfatta processen för att se hur långt vi kommit, men också hur vi kan gå vidare i vårt
utvecklingsarbete. Ett utvecklingsarbete tar tid och till nästa år kommer vi att fortsätta arbetet med
att utveckla utomhuspedagogiken och undervisningen i matematik.
Under verksamhetsåret har vi aktivt arbetat med att hitta olika metoder/arbetssätt för att eleverna
ska kunna nå målen i de olika ämnena. Av olika skäl har vi inte lyckats fullt ut och det är ett arbete
som vi fortsätter med under nästa verksamhetsår. Framförallt är det viktigt att vi bygger vidare på
sådant som vi sett ge goda effekter, följer upp elevernas kunskapsutveckling och att vi provar olika
arbetssätt/metoder. Till nästa verksamhetsår kommer vi att ha extra fokus på läs- och
skrivutvecklingen hos eleverna. Målsättningen är att alla elever som slutar år 1 ska kunna läsa och
skriva.
3. Åtgärder enligt föregående års kvalitetsredovisning
Förra årets förbättringsområden har vi arbetat med i olika omfattning. Vi har bland annat arbetat
mer medvetet och aktivt med elevgrupperna utifrån den dynamik som råder i dem. Som vuxna har
vi varit rörligare ute och varit vid de platser som eleverna uttryckt att de upplevt som mer otrygga.
När det hänt något har vi fört tjänsteanteckning kring händelsen och följt upp det.
Matematikprojektet har gett oss en skjuts i utvecklingen när det gäller ämnet matematik. Vi hade
dock behövt skapa mer utrymme för gemensamma reflektioner och diskussioner. Utbildning i hur vi
kan använda oss av smartboarden i matematikundervisningen fick vi bland annat när vi var till
”Matteljén” i Linköping och som vi till viss del använt oss av. När vi delat eleverna i olika grupper
har vi tänkt mer utifrån kunskapsnivå.
Vi har skrivit pedagogiska planeringar kring arbetsområden och synliggjort dem för eleverna och
vårdnadshavarna. Eleverna har inte varit delaktiga i själva utformandet av planeringarna och det är
ett fortsatt utvecklingsområde. Vi behöver mer ta till vara på elevernas intressen och diskutera med
dem samt utgå från den kunskap som de redan har inom området.
För att ytterligare stärka samverkan mellan Latorp och Vintrosa skolor har vi bjudit in klasser och
fritids från Vintrosa på besök till Latorp.
Vi har tagit ytterligare kliv framåt i arbetet med att utveckla utomhuspedagogiken. Det flexibla
lärandet har vi diskuterat i olika sammanhang och framförallt försökt att utgå från var eleverna är i
sin kunskapsutveckling. När det gäller att systematiskt följa upp elevernas kunskaper har vi arbetat i
vårt webbverktyg Infomentor med att skriva in både IUP:n (individuella utvecklingsplaner) och de
skriftliga omdömena. Vi använder oss av ”Nya språket lyfter” och ”Diamant” som är skolverkets
material för att följa upp läs- och skrivutvecklingen respektive matematik. Ytterligare utbildning i
de olika verktyg som vi använder oss av är önskvärt.
Arbetet med de förbättringsområden/åtgärder som vi såg i förra årets kvalitetsredovisning har
bidragit till att vi ytterligare har utvecklat verksamheten och en ökad måluppfyllelse.
4
4. Förutsättningar och resultat för grundskolans/fritidshemmets måluppfyllelse
Verksamhet (statistik 15/10)
Antal barn förskoleklass
Antal barn (6-12 år) inskrivna på fritidshem
Antal elever skolår 1-9
2010/2011
F
P
4
7
19
24
15
20
2011/2012
F
P
4
6
17
27
14
23
Personal (statistik 15/10) (Skolans egna uppgifter)
Antal anställda per verksamhetschef (totalt)
Varav personal i F-klass, grundskola, fritidshem
2010/2011
40
5
2011/2012
43
5
Personal (statistik 15/10)
Antal lärare/100 elever (årsarbetare)
Antal pedagoger/100 elever (årsarbetare)
2010/2011
5,6
6,9
2011/2012
6,0
7,3
Modersmålsundervisning och studiehandledning
på modersmål
Antal elever (skolår 1-9)
Antal elever (skolår 1-9) berättigade till
modersmålsundervisning *
Andel elever (skolår 1-9) som erhåller
modersmålsundervisning *
2010/2011
F
P
15
20
2011/2012
F
P
14
23
0
0%
1
0
100% 0%
1
100%
Skolans bedömning av hur många elever som behöver
studiehandledning på modersmålet **
Antal elever (skolår 1-9) som erhåller studiehandledning på
modersmål **
Andel elever (skolår 1-9) som erhåller studiehandledning på
modersmål **
0
0
0
0
0
0
0
0
0%
0%
0%
0%
* Andelen beräknas på antalet elever som är berättigade till modersmålsundervisning
** (Skolförordningen kap 5 § 4) Skolans egna uppgifter
5. Resultat – Se bifogad statistikbilaga till kvalitetsredovisningen!
Bedömning av kunskapsresultat (statistik vårterminens slut 2012)
Prognos skolår 1 – ”läsagarantin”
Antal elever i skolår 1
Antal elever som nått målet
Andel elever som nått målet
Prognos skolår 2
Antal elever i skolår 2
Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i bild i år 6
Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i bild i år 6
Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i engelska i år 6
Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i engelska i år 6
2010/2011
2011/2012
F
P
F
P
3
11
4
7
3
10
4
6
100% 91% 100% 86%
2010/2011
F
P
7
5
2011/2012
F
P
3
11
7
5
3
11
100% 100% 100% 100%
7
100%
4
80%
3
100%
10
91%
5
Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i idrott i år 6
Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i idrott i år 6
7
100%
4
80%
3
11
100% 100%
Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i matematik i år 3
Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i matematik i år 3
5
71%
4
80%
3
100%
10
91%
Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i modersmål i år 6
Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i modersmål i år 6
0
0%
0
0%
0
0%
1
100%
Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i musik i år 6
Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i musik i år 6
7
5
3
100% 100% 100%
10
91%
Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i NO i år 3
Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i NO i år 3
7
5
3
100% 100% 100%
10
91%
Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i SO i år 3
Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i SO i år 3
7
5
3
100% 100% 100%
10
91%
Antal elever som nått kunskapskraven i svenska/SVA i år 3
Andel elever som nått kunskapskraven i svenska/SVA i år 3
Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i teknik i år 6
Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i teknik i år 6
6
86%
4
80%
3
100%
10
91%
7
5
3
100% 100% 100%
10
91%
Måluppfyllelse skolår 3
Antal elever i skolår 3
Antal elever som nått kunskapskraven i alla ämnen 1 i år 3
Andel elever som nått kunskapskraven i alla ämnen i år 3
2010/2011
2011/2012
F
P
F
P
5
4
7
5
5
4
5
4
100% 100% 71% 80%
Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i bild i år 6
Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i bild i år 6
5
4
7
5
100% 100% 100% 100%
Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i engelska i år 6
Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i engelska i år 6
5
4
7
100% 100% 100%
4
80%
Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i idrott i år 6
Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i idrott i år 6
5
4
7
4
100% 100% 100% 80%
Antal elever som nått kunskapskraven i matematik i år 3
Andel elever som nått kunskapskraven i matematik i år 3
5
4
100% 100%
Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i musik i år 6
Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i musik i år 6
Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i modersmål i år 6
Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i modersmål i år 6
Antal elever som nått kunskapskraven i NO i år 3
Andel elever som nått kunskapskraven i NO i år 3
5
71%
4
80%
5
4
7
5
100% 100% 100% 100%
0
0%
0
0%
0
0%
0
0%
5
4
7
5
100% 100% 100% 100%
1
I alla ämnen med kunskapskrav för år 3, matematik, biologi, fysik, kemi, geografi, historia, religion, samhällskunskap
samt svenska/sva.
6
Antal elever som nått kunskapskraven i SO i år 3
Andel elever som nått kunskapskraven i SO i år 3
5
4
7
5
100% 100% 100% 100%
Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i slöjd i år 6
Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i slöjd i år 6
5
4
7
5
100% 100% 100% 100%
Antal elever som nått kunskapskraven i svenska/SVA i år 3
Andel elever som nått kunskapskraven i svenska/SVA i år 3
Antal elever som beräknas nå kunskapskraven i teknik i år 6
Andel elever som beräknas nå kunskapskraven i teknik i år 6
5
4
100% 100%
6
86%
4
80%
5
4
7
5
100% 100% 100% 100%
6. Läroplansmål – Normer och värden
Skolplanemål: Likabehandlingsplaner ska grundas på väl beprövade och utvärderade metoder.
Nolltolerans mot kränkande behandling ska råda. Vetenskapligt grundade arbetsformer mot
mobbning ska användas.
I alla grundskolor ska utbildning i värdegrundsfrågor erbjudas personal, föräldrar och elever.
Programnämndsmål: Inte formulerat som mål utan som uppdrag – Alla enheter arbetar med
likabehandlingsplaner där elever, personal samt föräldrar aktivt deltar i arbetet och är överens
om de värderingar som är grunden i trygghetsarbetet. (Budget 2010)
Driftnämndsmål: Högsta prioritet har ökad måluppfyllelse och trygghet. (Budget 2010/2011?)
Mål
Ingen på vår skola ska känna sig utsatt för trakasserier, kränkande behandling eller
diskriminering.
Målet är uppnått:
- eleverna upplever och ser skolan som en trygg miljö att vistas i
Processen
Vi har fortsatt diskuterat likabehandling med alla elever utifrån Trygghetsplanen när det uppkommit
situationer. Mindre forumspel har genomförts kring några situationer som inträffat. Vi har också
informerat på föräldramötet om vårt arbete med Trygghetsplanen. I personalgruppen har vi fört
diskussioner kring Trygghetsplanen. Alla elevgrupper har haft SET ca 1 ggr/vecka och
Trivselreglerna har diskuterats i elevgrupperna. Vi har regelbundna klassråd och stormöten där vi
lyfter trivselfrågor.
Vi har rastvärdar och de tipsar vid behov om veckans lek som eleverna själva har valt på måndags
mötet på fritids. Eftersom det blev konflikter vid indelningen av lag, så har vi haft veckans lag i
fotboll. Utifrån tidigare önskemål så är har vi medvetet valt att ha personal i omklädningsrummen
vid idrotten
I perioder har 2-3:an arbetat med veckans tecken. Vi har också haft en aktivitetsdag med alla elever
där de fick prova goalball, prova på att vara ledsagare, synskadad (strutboll) och rörelsehindrad
(basket med en arm).
På alla utvecklingssamtal har vi pratat om elevernas trivsel på skolan och följt upp tidigare
uppkomna situationer. Under våren gjorde vi en egen trivselenkät. Vårdnadshavarna har också fått
svara på en enkät om bland annat elevernas trivsel på skola och fritids.
Dokumentation sker fortlöpande genom elevernas utvärdering, veckobrev och på hemsidan.
7
Resultat
Trygghetsplanen används som ett levande verktyg och är väl förankrad hos både elever, personal
och vårdnadshavare. Alla eleverna känner till trivselreglerna. Vi har fått önskemål om förändringar
i trivselreglerna. Förslaget var att kastanjer, frukt och snöbollar ska likställas och att vi bygger med
pinnar, alltså inte slåss.
Vi har utvärderat SET och eleverna uttrycker att de har ett stort behov av att diskutera
förhållningssätt, känslor och kunna lyfta jobbiga saker. Eleverna diskuterar gärna våra forumspel
och har visat förståelse för vårt budskap.
Lagindelningen i fotbollen har passat nuvarande elever. Veckans lek är ett bra redskap att ta till för
att få en bra sysselsättning på rasten. Aktivitetsdagen var uppskattad av eleverna.
Vi har haft några mindre kränkningssituationer. De har retts ut genom att vi pratat med elever och
vårdnadshavare samt dokumenterat i en tjänsteanteckning.
Eftersom det inte längre finns någon central arbetsmiljöenkät så gjorde vi en egen trivselenkät. Det
är övervägande positiva svar från eleverna angående deras trivsel på skola och fritids.
Sammanställningen av trivselenkäten finns utlagd på vår hemsida.
Resultaten av enkäten till vårdnadshavarna visar också på övervägande positiva svar angående
elevernas trivsel på skola och fritids. Sammanställning av enkäten finns att ta del av på skolan.
Analys
Kärnan till att vi har en trygg miljö är att alla elever blir sedda. Att vi som personal reagerar och
ingriper vid uppkomna situationer. Utifrån fjolårets önskemål från en elevgrupp har vi vuxna varit
rörligare på rasterna. Vi har också arbetat mer med den dynamik som finns i nuvarande
elevgrupper, bland annat genom att ha veckans lag i fotboll. Eleverna behöver ha vårt stöd i vissa
situationer. Det behöver inte innebära att vi tar över och tar ifrån dem deras ansvar.
Ett bra verktyg för oss är när vi vid utvecklingssamtalen lyssnar av elevernas trivsel och följer upp
tidigare situationer. Vi har också då möjlighet att jämföra från tidigare samtal.
I Lgr 11 står det bland annat om skolans värdegrund och uppdrag att, ”Skolan ska främja förståelse
för andra människor och förmåga till inlevelse” (s 7). Det är svårt att veta vilket genomslag
aktivitetsdagen fick, är det roligt att leka blind eller får man en inblick i hur det är att ha ett
funktionshinder? Vi tycker att vårt arbete med likabehandling och annan kränkande behandling i
dagsläget fungerar tillfredsställande, men det är ett arbete som hela tiden måste finnas närvarande i
allt vi gör och planerar för i verksamheten. Framförallt handlar det om oss vuxna hur vi bemöter
och förhåller oss till det som händer och sker i verksamheten.
Bedömning
Vår bedömning är att vi har en trygg miljö på skolan och fritids och att eleverna upplever och ser
skolan som en trygg miljö att vistas i. Resultaten av enkäterna visar att trivseln är god.
ej godtagbar
godtagbar
bra
mycket bra
_____________________________________________________________X_________
Åtgärd
För att bättre nå ut med information till vårdnadshavarna ska vi göra en informationspärm
tillgänglig vid entrén.
Vi satsar på ännu fler forumspel eftersom vi ser att de har god effekt.
Trivselreglerna ska revideras eftersom det har kommit upp önskemål om detta.
Under ht-2012 kommer all personal att gå en grundläggande utbildning i ICDP (international, child,
development, program) – vägledande samspel.
7. Läroplansmål - Kunskaper
Skolplanemål: I förskoleklassen ska olika slags arbetsformer från skola och förskola kombineras.
Alla elever ska i skolår 3 kunna läsa, skriva och räkna. I de fall som tillräckliga kunskaper inte
erhållits ska eleven vara garanterad att adekvata åtgärder sätts in. Alla elever ska ges möjlighet
8
att uppnå målen i skolans alla ämnen i skolår 5 och 9.
Kunskapen om hållbar utveckling ska förstärkas och finnas med i vardagsarbetet i samtliga
skolformer. Inslagen av ekologisk mat ska öka.
Särskolan ska stärka arbetet för att höja elevernas teoretiska och praktiska kunskaper, samt arbeta
för att elevernas självbild stärks. Eleverna i särskolan ska ges möjlighet att utifrån sina
förutsättningar delta i grundskolans undervisning.
Antalet lärare som är behöriga i de ämnen de undervisar i ska öka.
Programnämndsmål: Andelen elever som lämnar grundskolan med kunskaper som ger behörighet
till gymnasiestudier på nationella program ska öka.
All omsorg och utbildning ska utformas så att varje barns och elevs förutsättningar att växa, lära
och utvecklas ska tillgodoses. Örebro kommuns elever ska erbjudas en skolutbildning där alla får
grundläggande färdigheter och kunskaper att klara sig i samhället. Kunskapsuppdraget ska vara i
centrum i allt arbete för att alla elever ska uppnå skolans mål. (Budget 2010)
Kommunens riktlinjer för mottagning, introduktion och utbildning av flerspråkiga barn och
elever: Förskolan och skola ska i sin kvalitetsredovisning följa upp och utvärdera sina insatser för
flerspråkiga barn/elever. (2009)
Driftnämndsmål: Högsta prioritet har ökad måluppfyllelse och trygghet. (Budget 2010)
Mål
Genom vårt tvååriga matematikprojekt (skolverkets matematiksatsning)
fortsätter vi att utveckla arbetat med matematik.
Målet är uppnått när:
- eleverna upplever matematikundervisningen intressant, varierande
och stimulerande
- undervisningen styrs mindre av matteboken
- vi använder utomhuspedagogik som ett redskap i
matematikundervisningen
- förståelsen för vad som är matematik hos eleverna ökar
Processen
Under verksamhetsåret har vi påbörjat arbetet med att skriva pedagogiska planeringar i Infomentor.
I början av varje arbetsområde tydliggörs målen för eleverna. Målen för år 1 finns uppsatta på
väggen och i år 2-3 har vi gjort en tydlig koppling till läroplanen.
Hela arbetslaget har varit på ett studiebesök på Matteljén vid Linköpings universitet. Där fick vi
prova på mycket praktisk matte, se olika material och en kort introduktion i matte på smartboarden.
Lärarna har varit på en förläsning om learning studies. En av lärarna har varit på en föreläsning med
Görel Sterner om intensivundervisning i matematik.
Vi har haft pedagogiska konferenser tillsammans med Vintrosa skola och någon gång även med
Garphyttans skola, då vi har arbetat med den nya läroplanen och pedagogiska planeringar.
Lärarna har fördjupat sig kring matematik och svenska vid gemensamma samlingar i Örebro
kommun.
Vi har byggt upp en ganska omfattande materialbank och införskaffat mycket litteratur.
9
Alla elevgrupper har haft ett matematikpass utomhus varje vecka där vi har anpassat uppgifterna till
elevernas kunskapsnivå. Huvudsakligen har vi arbetat i konstellationen F-1 och 2-3 och följt upp
utomhusuppgifterna på olika sätt när vi har kommit tillbaka till klassrummen.
Eleverna i år 2-3 har fått arbeta med problemlösning i grupp och då har de varit grupperade för att
få en anpassade kunskapsnivå. Vi har arbetat med att alla i gruppen ska kunna förklara lösningen till
uppgiften. Under en månad hade vi dagens problem som eleverna hade i läxa att lösa och dagen
därpå fick de förklara sina lösningar.
Eleverna i år 1 har bland annat arbetat materialen Mia mattegåtor och Mattekluringar. Då har de
arbetat i grupper utifrån kunskapsnivå. De har också tränat att skriva egna problem som kamraterna
har fått lösa. F-1:an har gått mattepromenader.
Eleverna gör en diagnos och utvärdering efter varje arbetsområde.
Lärarna skriver skriftlig omdömen om varje elev i Infomentor som skickas hem till
vårdnadshavarna.
2:orna har gjort diagnoserna i materialet ”Måns och Mia” och 3:orna har gjort de nationella proven
under vårtterminen.
Tillsammans med specialpedagog har åtgärdsprogram upprättats och arbetats utifrån för de elever
som inte uppnått målen eller som vi bedömer inte kommer att uppnå kunskapskraven i slutet av
år 3.
Vi pedagoger har dokumenterat arbetat med projektet i våra loggböcker och vi har intervjuat
eleverna om matematik i början och slutet av projektet. Efter projekttidens slut sammanställde
rektor en slutrapport utifrån den utvärdering som vi gjorde en dag i juni med hjälp av en extern
utvärderare.
Resultat
Arbetet med matematik projektet har bland annat resulterat i detta:
 Medveten uppdelning av barnen i grupper utifrån deras kunskaper och behov
 Större bredd i metoder – inleder moment med praktiska övningar
 Större bredd i metoder – större möjligheter att stötta/utmana elever där de står
 Ökad systematisering i undervisningen
 Tydligare och mer genomgående användning av begrepp
 Matematiken synliggörs inom alla delar av verksamheten – lär barnen matematik i vardagen
 Vidgat perspektiv på bedömning - kompletterar skriftliga prov med muntliga frågor
 Eleverna har blivit mer medvetna om målen genom att vi går igenom de pedagogiska
planeringarna med dem
 Kvalitén på undervisningen och kompetensen har höjts genom de fortbildningar som lärarna
har deltagit i. I undervisningen har vi bland annat använt oss av en del tips som vi fick på
studiebesöket i Matteljén
 Vi hittar lättare material eftersom vi har fått en bra struktur på materialbanken
 Vi ser på elevintervjuerna att eleverna vet att det finns mer matematik än den i matteboken
och att över lag tycker eleverna att det är roligt med matte
Några elever har inte lyckats nå målen utifrån de kunskapskrav som finns i år 3 i svenska och
matematik.
Analys
Rubrikerna för de pedagogiska planeringarna i Infomentor ändrades och vi upplever dem svårare att
planera utifrån än de som var från början. Det vore bättre om de var mer elevnära eftersom de
pedagogiska planeringarna är till för elever och vårdnadshavare.
Medveten uppdelning av eleverna utifrån kunskap har inneburit ett ökat fokus på elevernas
inlärning.
I Lgr 11 står det i matematiken syfte att, undervisningen i matematik ska syfta till att eleverna
utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika
ämnesområden (s 62). Vi som pedagoger har blivit mer medvetna om all den matematik som finns
10
runt omkring oss och det har gjort att vi påtalar och visar på detta oftare för eleverna. När vi
tydligare använder och synliggör de olika matematiska begrepp som finns så skapar vi ett intresse
kring matematikens olika utrycksformer och dess betydelse. Genom att sätta matematiken i ett
större sammanhang ökar förståelsen och väcks intresset för den, att använda sig av den i olika
sammanhang. Som vi ser det även en mer positiv inställning och mer medveten inställning till
matematik. ”Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro
till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang” (Lgr 11 s 62).
Med ökad fokus och medvetenhet kring undervisningen skapar vi utrymme för eleverna att utveckla
sina förmågor att dra slutsatser, jämföra, generalisera och reflektera över sitt tänk både skriftligt och
muntligt.
Hindren för att utveckla vårt arbete vidare finns bara hos oss själva i organisationen. Det handlar
om att vi måste skapa mer utrymme för att diskutera och reflektera tillsammans kring
matematikundervisningen. Motivera varandra till fortsatt utveckling av undervisningen och följa
upp den. Vi skulle behövt en tydligare ansvarfördelning i projektet och skapat mer möjlighet att
stanna upp under projektets gång för att följa upp arbetet på djupet. Egentligen skulle vi velat göra
samma uppföljning som vi gjorde på slutet mitt i projektet. Det skulle ha gett oss en skjuts i vårt
arbete och tänk. Det var väldigt bra att satsa lite extra på att ta hjälp av en extern utvärderare för att
göra utvärderingen på slutet av projekttiden. Vi fick då möjlighet att tillsammans reflektera över
vårt arbete. Framförallt hjälpte det oss att synliggöra den process som varit och vad vi är någonstans
i vårt arbete och hur vi kan arbeta vidare utifrån det.
”Läsgarantin” i år 1 har vi inte till fullo kunnat uppfylla. Vi har arbetat aktivt med att hitta olika
metoder/arbetssätt för att lyckas. Att vi inte hittat rätt metod än har varit och är det största hindret.
Vi har skapat utrymme för eget arbete i mindre sammanhang och med enskilt vuxenstöd, men det
skulle behövas i betydligt större omfattning. Visuella bilder ser vi har varit en framgångsfaktor i
arbetet. Vi har använt datorn som ett arbetsredskap, men det kan utvecklas ytterligare när vi hittar
nya och ”rätt” program som stöder eleverna i deras läs- och skrivutveckling.
Tillsammans med specialpedagog har vi försökt att hitta olika arbetssätt att möta enskilda barns
behov i sitt lärande. Under verksamhetsåret har vi skapat en liten ”vrå” där elever kan arbeta mer
ostört. Vi har även skapat enskilda arbetsplatser i klassrummet. Klassrumsmiljön har diskuterats och
till viss del förändrats utifrån elevernas behov. Arbetsredskap såsom dator med program som
talsyntes och Stava Rex har använts. Även smartboard, ljudbok, egna arbetsschema är några av de
verktyg som har använts som stöd för att eleverna ska kunna lära bättre. Observationer, tester och
prov har använts i olika omfattningar för att kartlägga elevernas kunskapsutveckling.
Åtgärdsprogram har skrivits och arbetats utifrån när särskilda behov har funnits. Under vårterminen
har en extra resurs funnits för att kunna stötta elever mer enskilt under handledning av lärare och
specialpedagog. Det har visat på ett gott resultat även om vi inte nått ända fram när det gäller
måluppfyllelsen.
Vi behöver arbeta ännu mer med att hitta utrymme i organisationen för att arbeta i små grupper och
med enskilt riktat stöd för att måluppfyllelsen ska utvecklas. Använda tiden mer effektivt utifrån att
vissa elever behöver mer stöd i vissa ämnen och göra prioriteringar i undervisningen utifrån det.
Bedömning
Vi upplever att vi till stor del har uppnått våra uppsatta mål, men att de fortfarande kan utvecklas.
Åtgärd
Innehållet i Infomentor ska läggas ut på familjewebben och då blir både pedagogiska planeringar
och skriftliga omdömen mer lättillgängliga för vårdnadshavarna.
Vi fortsätter vårt arbete med att utveckla matematikundervisningen genom att:
 vi avsätter mer tid för att uppföljning och reflektion i personalgruppen bland annat genom
terminsvis utvärdering som leds av rektor
 vi fortsätter arbetet med att använda utomhusmiljön som ett pedagogiskt rum
11



använda olika laborativa material och se till att det finns tillgängligt både inomhus och
utomhus
utse en processansvarig som följer upp att det fortsatta arbetet sker enligt den processkarta vi
tagit fram
rektor finns med i undervisningssituationer för att ge "feedback"
8. Läroplansmål – Elevernas ansvar och inflytande
Skolplanemål: Barn och elever ska ges möjlighet till inflytande i verksamheterna i enlighet med
FN:s barnkonvention.
Programnämndsmål: För att eleverna ska uppleva sin tid i skolan som meningsfylld och
motiverande, ska de kunna påverka och få vara med och ta ansvar för sitt arbete. (Budget 2010)
Mål
Öka elevernas inflytande och delaktighet i skola/fritidshem.
Målet är uppnått när:
- eleverna känner sig delaktiga i verksamheterna
Processen
Eleverna gör utifrån mognad och med stöd egna val under lektionerna och utvärderar regelbundet.
2-3:an har gjort ett drama på FN-dagen på elevernas initiativ.
1:orna ledde en förmiddag med olika stationer för förskoleklassen.
Förskoleklassen väljer och leder aktiviteter på idrotten. På 1-2:ans idrott leder en elev en
uppvärmningslek varje vecka.
Vi har haft regelbundna stormöten och klassråd. På fritids har vi haft regelbundna möten på
måndagar där eleverna väljer aktiviteter och kommer med synpunkter.
Inför vissa arbetsområden har vi tagit reda på vad eleverna kan och låtit dem komma med förslag på
vad de vill arbeta vidare med och hur.
Eleverna har varit delaktiga i utformandet av IUP:n och vi har vi haft elevrepresentanter i Grön
flagg gruppen.
I enkäten har eleverna har fått svara på frågor om delaktighet.
Resultat
Enligt de svar som kom fram i enkäten tolkar vi att eleverna känner sig delaktiga. De lyfter saker
som de vill göra och är aktiva på lektioner och möten.
Analys
Enligt enkäterna tycker eleverna att de är delaktig. Flickorna upplever sig mer delaktiga än pojkarna
enligt enkätresultaten. Vad detta beror på vet vi inte. På stormötena är många elever aktiva och
vågar uttrycka sin åsikt.
Vi upplever att eleverna växer av att få planera och leda olika aktiviteter.
Eleverna kan vara mer delaktiga i utformandet av pedagogiska planeringar utifrån ålder och
mognad. Detta tar vi med oss till nästa läsår eftersom vi inte lyckats så väl i år.
Bedömning
Eleverna upplever enligt trivselenkäten samt i samtal vi för med dem att de har inflytande över sin
arbetsdag. Vi bedömer generellt att vi har utvecklat vårt arbetssätt för att göra det möjligt för
eleverna att vara mer delaktiga i planering och utvärdering av skolan och fritidshemmet.
ej godtagbar
godtagbar
bra
mycket bra
______________________________________________________X________________
12
Åtgärd
Utveckla våra stormöten genom att all personal hjälps åt att förbereda dem.
Eleverna kan vara mer delaktig i utformandet av pedagogiska planeringar utifrån ålder och mognad.
9. Läroplansmål – Skola och hem
Skolplanemål: Individuella utvecklingsplaner ska finnas i grundskolan. Genom dessa och
utvecklingssamtal ska föräldrarna vara väl insatta i elevens utveckling. Målen i verksamheterna
t ex mål som finns i läroplanen, kursplaner och i verksamheternas planer, ska vara kända för
barn, elever och föräldrar.
Programnämndsmål: Arbetet med värdegrundsfrågor ska stärkas genom att alla grundskolor
erbjuder utbildning och studiecirklar, där såväl personal som föräldrar och elever deltar.
(Budget 2010)
Mål
Introducera de nya läroplansmålen i Lgr 11 för eleverna och vårdnadshavare.
Målet är uppnått när:
- elever och vårdnadshavare upplever att de har fått information om målen i den
nya läroplanen
Processen
Vi har informerat om den nya läroplanen på höstens föräldramöte och visade en film från skolverket
om de nya reformerna. Vårdnadshavarna fick även en informationsfolder utskickad.
I veckobrev har vi informerat om de olika arbetsområdena som vi arbetar med. Pedagogiska
planeringar har gjorts i några arbetsområden och målen presenteras där för elever och
vårdnadshavare.
På utvecklingssamtalen berättar vi om elevernas kunskapsutveckling utifrån målen i Lgr 11.
Vårdnadshavarna har en länk till skolverkets hemsida på vår hemsida.
I de skriftliga omdömena som vi skriver i Infomentor visas de mål som eleven har arbetat med samt
bedömning var de står kunskapsmässigt i förhållande till målen.
Resultat
Elever och vårdnadshavare har vid flera olika tillfällen fått information om målen i Lgr 11. Vi har
följt upplägget som vi satte upp att vi skulle göra. Det är svårt att svara på om eleverna och
vårdnadshavarna upplever att de fått information om målen i den nya läroplanen. I samtal med
vårdnadshavarna i olika forum såsom föräldraråd, tamburkontakt, utvecklingssamtal med mera så
har vi fått den uppfattningen att de tycker att de fått information eller att de vet var de kan söka
informationen någonstans. När det gäller att synliggöra målen för eleverna så har vi använt olika
former för det och kommit en bit på vägen i det arbetet.
Analys
Vi behöver fortsätta att utveckla arbetet med att skriva pedagogiska planeringar i Infomentor. När vi
planerar in arbetsområden kan de behandla olika mål i flera kursplaner i olika ämnen. Vi behöver
arbeta mer ämnesövergripande och synliggöra fler planeringar i Infomentor som snart även ska bli
tillgängligt även för eleverna och vårdnadshavarna.
Bedömning
Vi upplever att vi har nått målet.
ej godtagbar
godtagbar
bra
mycket bra
______________________________________________________X________________
13
Åtgärd
Vårdnadshavarna ska få tillgång till pedagogiska planeringar, elevernas IUP och skriftliga
omdömen på Infomentors familjewebb.
10. Läroplansmål – Övergång och samverkan
Skolplanemål: Varje verksamhet ska arbeta efter en förankrad pedagogisk idé
som lägger grunden till en innehållsrik och aktiv fritid.
Programnämndsmål: Alla elever ska ha rätt till bra och relevant studie- och
yrkesvägledning (SYV) för att öka elevernas möjlighet att uppnå skolans mål och undvika
omval. (Budget 2010)
Mål
Under verksamhetsåret erbjuder fritidshemmet varierad verksamhet där eleverna
kan vara med och påverka aktiviteterna. Målet är uppnått när:
-eleverna upplever att fritidshemmet erbjuder en varierad verksamhet och att de
kan påverka aktiviteterna
Processen
Vi har haft möten på måndagar där eleverna har kommit med förslag på olika aktiviteter. Denna stund
har vi också lyft saker/situationer som elever och personal upplevt och diskuterat dessa. Det handlar
mycket om vårt förhållningssätt till varandra. Utefritids en eftermiddag i veckan började bra med olika
utflyktsmål och små teman. Vi har också haft ett ”mattetänk” levande till exempel när vi syr, bakar,
äter, leker och visat på att det finns matte i nästan allt. Det har också blivit en hel del friluftsaktiviteter i
kåtan. Till stor del bedriver vi vår verksamhet ute med mycket lek, bollspel, kojbyggen, veckans lek
med mera. Vi åkte också mycket skridskor en period när vi äntligen fick is. Inne har vi haft estetisk
verksamhet där eleverna sytt, målat, dansat och musicerat. Det blir också mycket ritning, sällskapspel,
högläsning, rollspel, charader, leg/klossbyggen, data/tv-spel med mera. En period hade vi också en
teckenspråksgrupp igång. På loven försöker vi utnyttja det kultur/naturutbud som kommunen erbjuder.
Vi har besökt museét, varit på vandring i Wadköping, bowlat och haft en heldag i Ånnaboda med
pulkaåkning och korvgrillning. Veckans program sätts upp på anslagstavlan i entrén. I höstas hade vi
även fotoramen igång där vi la ut bilder från fritids. Vi lägger också ut bilder och information på
hemsidan. Vi ser också till att möta vårdnadshavarna vid till exempel hämtning. Då berättar vi lite om
dagen och passar på att ta upp olika saker som hänt.
Resultat
Vi upplever att mötet på måndagar är ett bra forum för att samla eleverna. De är delaktiga, aktiva
och kommer med förslag på aktiviteter. Det handlar mycket om vårt förhållningssätt till varandra.
Enligt samtal med eleverna har vi varierande aktiviteter och de tycker att det är bra med mötena på
måndagar.
Vi uppfattar att eleverna tycker att de får vara med och påverka aktiviteterna. De tar också ansvar
och leder olika lekar. Vi har inte dokumenterat verksamheten så som vi skulle vilja.
Teckenspråksgruppen höll vi bara igång en kortare period trots att eleverna ville fortsätta. Att gå
iväg en eftermiddag i veckan fungerade bara ett par månader sen kunde vi inte genomföra detta.
Analys
Mötena på måndagar tror vi fungerar bra för att eleverna är trygga i med varandra, personalen och
miljön. Vi ser att eleverna är delaktiga genom att de tar upp saker som vi sen följer upp. Flertalet
elever kommer också med förslag på aktiviteter. Att vi inte fortsatte med att gå iväg en eftermiddag
i veckan berodde till stor del på att personal var frånvarande. De två av personalen som var kvar
kunde inte ta ansvaret att gå iväg med hela elevgruppen. Eftersom vi fått vår kåta kunde vi ändå
14
bedriva en bra verksamhet ute. Att vi inte höll igång teckenspråksgruppen berodde också till stor del
på att personal inte fanns att tillgå. Vi känner dock att vi fått bättre förutsättningar sen en personal
tillkom. Det gäller att strukturera upp verksamheten ännu bättre och ta vara på varandras
kompetenser. Att vi inte dokumenterat så bra beror på tidsbrist och att vi inte följt upp
verksamheten tillsammans så som vi skulle ha behövt. Vi tycker att vi har en god dialog med
elevernas vårdnadshavare vilket också bidrar till god kvalitè. I de enkätsvar vi fått från våra
vårdnadshavare tycker de att vi bedriver en bra verksamhet.
Bedömning
Vi tycker att vi nått målet bra .
ej godtagbar
godtagbar
bra
mycket bra
_____________________________________________X_________________________
Åtgärd
Förbättra och se över dokumentationen. Hålla i aktiviteter som vi påbörjar.
11. Läroplansmål – Skolan och omvärlden
Programnämndsmål: Inte formulerat som mål utan som uppdrag – Arbetet med entreprenörskap
i skolan ska förstärkas. Det ska genomsyra skolans vardag och prägla lärandemiljön från
förskolan till gymnasieskolan. (Budget 2010)
Mål
Under verksamhetsåret ska elevgrupper få möjlighet till att genomföra aktiviteter
för andra:
Målet är uppnått när:
- elevgrupper har genomfört aktiviteter för de äldsta barnen på förskolan
Processen
2-3:an gjorde ett drama på elevernas initiativ om FN:s barnkonvention. Vi bjöd in förskoleklass,
1:an och 5-åringarna att få se det.
F-1:an bjöd 2-3:an på indisk mat i samband med FN-dagen.
F-1:an har gjort ett drama om jul evangeliet och det fick 5-åringarna och 2-3:an se.
1:orna har ordnat en förmiddag med aktiviteter för förskoleklassen.
3:orna hade ansvar för olika mattestationer för alla elever på skolan en förmiddag.
På förskolans dag uppträdde alla elever med sånger och ramsor.
Vid flera av våra aktiviteter får de äldre eleverna ta ansvar för en grupp med elever.
Resultat
Vi har genomfört flera aktiviteter där eleverna har fått planera och leda. Aktiviteterna har varit
positiva och de som ansvarat för dem har tagit sitt ansvar på allvar.
Analys
Det fungerar väldigt bra när eleverna får ansvar för att planera och leda aktiviteter för andra elever
och förskolans barn. Eleverna växer med sitt uppdrag. Pedagogerna tänker efter innan vi fördelar
eleverna i olika konstellationer utifrån varje elevs förutsättningar.
Bedömning
Vi tycker att vi har nått målet och skattar oss bra.
ej godtagbar
godtagbar
bra
mycket bra
_____________________________________________X_________________________
Åtgärd
Utveckla arbetet med entreprenörskap.
15
12. Läroplansmål – Bedömning och betyg
Programnämndsmål: Utvecklingssamtal med nedskrivna omdömen samt individuella
utvecklingsplaner ska finnas på alla skolor. Det webbaserade verktyget (PODB) ska finnas i alla
skolor. PODB stödjer det kontinuerliga arbetet med skriftliga omdömen som ett stöd till elevernas
kunskapsutveckling. (Budget 2010)
Mål
Under verksamhetsåret ska vi utveckla vårt arbete med att följa elevernas
kunskapsutveckling i sin läs- och skrivutveckling. Målet är uppnått när:
- vi har bra underlag/ dokumentation kring varje elevs läs- och skrivutveckling
Processen
Lärarna har fördjupat sig i läroplanen och bedömningar på pedagogiska konferenser. Vi har bland
annat fått göra bedömningsövningar och sett skolverkets informationsfilmer.
Genom vardagliga observationer har vi följt elevernas kunskapsutveckling och dokumenterat i ”Nya
språket lyfter”. Vi visar det i samband med utvecklingssamtalet och har det som utgångspunkt när
vi skriver elevens IUP. Skriftliga omdömen skrivs om varje elev i Infomentor.
2:orna och 3:orna har gjort läsförståelsediagnoser och stavningsdiagnoser för vi ska veta var vi ska
möta dem. 1:orna har gjort stavningsdiagnos. Specialpedagog har gjort språkförståelsetest med
eleverna i förskoleklassen och 3:orna har gjort de nationella proven.
Vi har haft elevvårdande samtal som specialpedagog och rektor deltagit på vid ett flertal tillfällen
där vi följt upp elevernas kunskapsutveckling. Läraren för år 3 och rektor hade en egen genomgång
av resultaten utifrån de nationella proven.
Åtgärdsprogram är skrivna och arbetats utifrån för elever som inte har uppnått målen eller befaras
att inte uppnå målen i svenska.
Resultat
Vi upplever att vi har god kunskap och dokumentation om var eleverna står i sin
kunskapsutveckling när det gäller läs- och skrivutvecklingen. Lärarna har fått en större kunskap om
den nya läroplanen och hur man kan tänka vid bedömning.
Dokumentationen kring varje elev är god. Rektor har tagit del av lärarnas bedömningar och
resultatet av de nationella proven.
Analys
Resultaten på de nationella proven stämde väl överens med den bedömning som tidigare gjorts av
lärarna. Alla de underlag som vi använder oss av gör att vi har en god bild av varje elevs läs- och
skrivutveckling. Vi upplever att vi har god kunskap om var eleverna står i sin kunskapsutveckling
men behöver arbeta mer med att stimulera dem utifrån sin individuella kunskapsnivå och hitta
metoder för dem som behöver komma vidare i sin läs- och skrivutveckling.
Bedömning
ej godtagbar
godtagbar
bra
mycket bra
______________________________________________________X________________
Åtgärd
Arbeta med bedömning utifrån kunskapskraven i år 3 och år 6.
16
13. De tre utvecklingsområden som skolan fokuserar på för att öka
måluppfyllelsen enligt projekt ”Ökad måluppfyllelse”
Mål
De tre målen konkretiserade för verksamheten. (Verksamhetsplanens mål)
Utveckla arbetet med utomhuspedagogik.
Arbeta utifrån ett flexibelt lärande.
Arbetet med systematisk kunskapsuppföljning ska utvecklas.
Processen
Vi har haft utomhuslektioner en gång i veckan och har arbetat med olika ämnen när vi har varit ute.
Mestadels har arbetat skett i konstellationen F-1 och 2-3 när vi har varit ute. 2-3:orna har ofta
arbetat i grupper utifrån kunskapsnivå. F-1:an har arbetat hela gruppen tillsammans med enstaka
undantag. Eleverna har dokumenterat det som vi har gjort på utomhuslektionerna.
2-3:an har arbetat i grupper utifrån kunskapsnivå, framförallt i matematik och med problemlösning.
1:an har också arbetat i grupper utifrån kunskapsnivå framförallt med problemlösning och spel. Till
viss del är material anpassat utifrån elevernas kunskaper. Eleverna har möjlighet att välja från en
materialbank för att träna på det som behövs utifrån IUP:n. Lärarna skriver omdömen om varje elev
vid varje termin. Vi följer elevernas kunskapsutveckling i svenska med hjälp av ”Nya språket
lyfter”. Eleverna gör diagnoser och utvärderar sina kunskaper i matte efter varje avslutat
arbetsområde och har gjort tester från boken ”Förstå och hantera tal”. Eleverna i 1:an har gjort
några diagnoser från Diamant och 2:an har gjort diagnoserna ”Måns och Mia”. Eleverna i 3:an har
gjort nationella prov i svenska och matematik. Vi har gjort stavningsdiagnoser med alla elever.
2:or och 3:or har gjort en läsförståelsediagnos. Specialpedagog har gjort språkförståelse test och
mattediagnos med förskoleklassen.
Resultat
Vi har utvecklat arbetat med utomhuspedagogik.
Vi arbetar med att möta varje elev utifrån ett flexibelt lärande.
Vi upplever att vi har en god kunskap om elevernas kunskap och utvecklingsmöjligheter.
Analys
Arbetet med utomhuspedagogik har utvecklats genom att vi vävt ihop flera ämnen istället för att
enbart fokusera på matte. Vi vill gärna möta varje elev där de är kunskapsmässigt samtidigt som vill
få till samtal och gruppdiskussioner. Det är något som vi kan utveckla. Vi har använt oss av olika
verktyg som visar på elevernas kunskapsutveckling, men skulle behöva få mer kunskap kring dem
(ex Nya språket lyfter och Diamant).
Bedömning
ej godtagbar
godtagbar
bra
mycket bra
__________________________________________________X____________________
ej godtagbar
godtagbar
bra
mycket bra
________________________________________X______________________________
ej godtagbar
godtagbar
bra
mycket bra
_____________________________________________________X_________________
Åtgärd
Gemensam grovplanering av utomhuslektionerna och så att vi kan gruppera eleverna bättre utifrån
deras kunskaper. Studiebesök för att få mera inspiration till flexibelt lärande. Öka vår
bedömningskompetens. Arbeta med att göra Infomentor tillgänglig för vårdnadshavarna.
17