Skolmatenekonomin före smak
Annelie Åkesson
HR3
Rickard & Anders
Innehållsförteckning
Sammanfattning __________________________________________________Sida 3
Inledning, Bakgrund, Syfte, Problemformulering________________________ Sida 4
Metod __________________________________________________________Sida 5
Resultat
Intervjuer, Skolmaten i centrum, Skolmatens vänner______________________Sida 6
Karlskrona Kommun, Skola utan halvfabrikat___________________________Sida 7
Ronneby Kommun, Satsning ifrån regeringen___________________________Sida 8
Göteborgs Kommun, Malmös Kommun, Olofströms Kommun _____________Sida 9
Halvfabrikat- ett hot?, Rapport ifrån Matakuten, Chockerande verklighet ____Sida 10
Följder av näringsbrist, Myndigheternas åsikter ________________________Sida 11
Programmets slutsats, Matuppror____________________________________Sida 12
Kostnader, Ny lag om skolmaten____________________________________Sida 13
Landstinget_____________________________________________________Sida 14
Mat i fängelset __________________________________________________Sida 15
Diskussion _____________________________________________________Sida 16
Sammanfattning
Det här arbetet utgör sanningen bakom skolmaten, om dess kvalité, smak och näringsinnehåll. Kan
man verkligen skylla allt på ekonomin eller är det bara en bortförklaring?
Det är inte ekonomin som enbart bär ansvaret för den bristande kvalitén utan en kombination av
dåliga kunskaper och oengagerad ledning från skoldepartement via skolledning till mattanter.
Eftersom maten till största delen består av halvfabrikat behöver den oftast inte hanteras nämnvärt i
skolköken, förutom uppvärmning.
De långa och ofta onödiga transporterna utgör ett stort problem både för skolorna och miljön. Hade
mer närproducerad och ekologisk mat använts, skulle mycket vara vunnet.
Möjligheter att genom gemensamma större uppköp få ner priserna finns, men används inte av
många kommuner. Inte heller har frågan haft så stor prioritet tidigare att man rent organisatoriskt
försökt förbättra situationen för kökspersonalen och därmed kunnat höja deras status från mattanter
till kockar.
3
Inledning
Mitt projektarbete går ut på att jag ska ta reda på varför skolmatens kvalitet. Är det stor skillnad
på maten i olika kommuner? Hur är det med näringsvärdet, portionspriset och måltidsmiljön? Jag
kommer att inrikta mig på skolans mat men ja snuddar även vid maten som serveras till de sjuka
och äldre. Jag funderar över om det är skillnad emellan olika kommuner i hur stor prioritet
skolmaten får. Jag har funnit att portionspriserna varierar oerhört mycket. Jag kommer dessutom att
redogöra för er om historien bakom skolmaten och om hur den var innan varken du eller jag var
födda.
Bakgrund
Jag valde detta ämne för att det är ett ämne som berör alla människor. Eftersom jag jobbade
sommaren 2007 i Karlskronaslasaretts centralkök har jag använt mig av möjligheten av att göra en
liten undersökning innehållande några frågor till 5 patienter om deras åsikt om maten på
landstinget.
Skolmatens historia
Redan år 1845 började det serveras skolmat åt de fattiga barnen. Men först 1937 beviljade
riksdagen stadsbidrag åt kommunerna för att kunna servera mat i skolorna. 1945 var summan uppe
på 3 miljarder kronor för hela Sveriges skolmat. Då var det 80 % av alla skolbarn som åt i skolan,
men främst de klena, sjuka, fattiga och de som hade en lång väg till skolan. 1946 blev maten fri
men ej obligatorisk på skolorna. Det fanns då 3 typer av skolmat:
Lagad mat med mjölk och bröd
Gröt eller välling
Så kallad Oslofrukost, smörgås med pålägg, mjölk och en frukt eller en grönsak.
1952-53 räknade man med att ½ miljon skolbarn fick möjlighet att äta skolmat.
Under 50- talet kom de första djupfrysta varorna men också den första mekaniska omröraren kom i
slutet av 50- talet.
Jag har plockat ut en matsedel nedan från 1917 och jämfört med en från 2008.
1917
2008
Måndag: Palt bröd med fläsksås
Måndag: Korvstroganoff med ris
Tisdag: Hotch-Potchsoppa
Tisdag: Fiskgratäng med potatis
Onsdag: Stekt sill med potatis
Onsdag: Köttfärssås med spagetti
Polentavälling
Torsdag: Vitkål med potatis och fläskkorv
Torsdag: Kyckling sallad
Fredag: Finsk stuvning med potatis
Fredag: Minestronesoppa
Korngrynsvälling
Lördag: Korvkaka med lingonsås
Chokladsoppa
Syfte
Jag vill veta om samhället prioriterar rätt i de ekonomiska resurserna till skolan. Jag vill också
veta vad till exempel livsmedelsverket och skolminister anser i frågan. Jag vill förstå vad som
serveras till de elever som ska bli våran framtid och orka med att tillgodogöra sig undervisningen
under långa skoldagar.
Jag vill även öppna de kockar som tillagar denna maten och hanterar livsmedel och visa att de finns
mer att ge och bättre mat är en bra början. Jag kommer därför att ge, de kockar jag har intervjuat, ett
ex av detta arbetet.
Problem formulering
Är det bara ekonomin som styr vad eleverna blir serverade i skolan?
Hur hanteras maten i skolbespisningen?
Används mycket halvfabrikat?
Skulle man kunna tillaga maten ifrån grunden utan större kostnad än idag?
Hur kan man få eleverna mer delaktiga i skomaten?
Metod
Den fakta jag har är ifrån tidningar, Internet och intervjuer, samt 6 avsnitt av tv programmet
matakuten sänt under hösten 2008 på tv4.
Jag har intervjuat kockchefer på 3 olika skolor. Jag har även genomfört en mini undersökning med
några enkla frågor till några patienter på Blekinge Sjukhuset.
*Mats, kockchef, Af Chapman gymnasiet.
*Magnus, kockchef, Nättraby skolan.
*Pelle , kockchef, Sunnadal skolan.
Jag kommer att redovisa muntligt inför klassen i form av en lektion.
6
Resultat
Intervjuer
Jag har intervjuat kökschefer på tre skolor i kommunen. Deras svar är i stort sätt likadana men inte
helt och hållet. (Frågorna i bilaga).
Alla tre skolor är ense om att smaken och näringsinnehållet är viktigast.
Då varorna kommer till de tre skolorna gör de en egen kontroll och fryser sedan in varorna
för att nyttja en annan dag. Men Sunnadalskolans kockchef tillade att de hade dåligt med
förråd och därför ibland tillagade maten en dag innan men gjorde självklart en kontroll
innan den serverades.
Priset däremot varierade på skolorna. På Nättraby skolan låg priset på 6 kr /elev/portion. På
Af Chapman brukar de räkna 7 kr (någonstans emellan 5-15 kr) och 10 kr på Sunnadal.
Alla 3 skolorna har en salladsvagn men de har olika grönsaker. På Af Chapman har de ren
sallad, rivna morötter och majs. På Nättraby har de bara färska grönsaker som morötter,
pizza sallad, tomat och gurka. På Sunnadal har de ren sallad, bönor och oliver för det mesta.
Även transporten har de tre skolorna gemensamt. De har nämligen samma leverantörer.
Maten levereras ifrån Jönköping, Kalmar, Malmö och Lunnatorparn här i Karlskrona.
De tre kockarna vågade erkänna att det är mycket hel- och halvfabrikat används.
”Det hade varit roligare om man fick laga maten själv från grund och botten”
// Sunnadals kockchef
Skolmaten i centrum
Hösten 2008 gick diskussionerna höga om den svenska skolmaten. Både lokalpress och TV
fylldes nästan dagligen med nya händelser från skolbespisningens värld. Det handlade om matens
kvalité, mängden mat, matens pris och sättet att få den serverad.
Skolmatens vänner
”Skolmatens vänner”, som bedriver ett samarbete mellan lantbrukarnas riksförbund och de bondeägda livsmedelsföretagen, säger att man ser att skolorna paniksparar på grund av de stora kostnads
ökningarna som skolorna har utsatts för.
År 2007 avsattes 4610 kr/elev /år till skolmåltider. Siffran är uträknad genom ett snitt, taget i hela
Sverige. Summan medför en ökning med 260 kr per år. På grund av kostnadsökningar är den
7
verkliga summan endast 130 kr. Man måste dessutom ha med i beräkningen ökade kostnader för
löner, livsmedel och transporter. Projektledaren på ”skolmatens vänner”, Annika Unt Widell, anser
att följderna blir billigare maträtter och indragen skolmjölk.
Fisk brukar inte tillhöra favoritmaten bland skolmaten. Därför brukar det gå bra att ta en portion
till då. Däremot pannkakor, nuggets och spagetti är mat som är väldigt populär bland elever. Enligt
barnens eller ungdomarnas uttalande blir man då inte mätt. Vid matkantinerna finns en tavla som
talar om hur mycket man får ta av maträtten.
Karlskrona kommun
På Wämöskolan i Karlskrona fick man tidigare maten levererad från köket på Vedebyskolan.
Numera kommer maten ifrån restaurang Psilander som också lagar maten till Af Chapmanskolan.
Orsaken till leverantörsbytet var kortare leveransväg och än så länge verkar bytet fallit bra ut, ingen
klagar på maten. Däremot är missnöjet stort med de små portionerna. Eleverna anser att portionerna
generellt är alldeles för små. På Wämöskolan går eleven Elin Andersson som menar att, eftersom
man går i skolan från 8.00 till 14.30 behöver ett växande barn få äta sig mätt vid lunch. Hon får
medhåll av sina kamrater. ”Det är väl inte så konstigt att lärarna klagar över att vi är trötta och
hungriga på lektionerna” säger Annah Pripp, elev på samma skola. Däremot säger sig rektor Gunilla
Ekelöf inte ha fått några klagomål från missnöjda elever angående maten men ”jag har förstått att
personalen varit oroliga för att det varit för lite mat.”
Administrativ chef på utbildnings förvaltningen, Mikael Thornéus, ansvarar för restaurang
Psilander och han säger att ”en orsak till att maten inte räcker till kan vara att man kanske beställer
färre portioner nu än tidigare eller också kanske maten är godare nu”.
Skola utan halvfabrikat!
På friskolan Musikugglan, i Karlskrona, är det sedan några år tillbaka, förbjudet med uppvärmda
halvfabrikat ifrån kommunen. Då övergick man till att anställa tre kockar med utbildning och
slipper numera lägga pengar på kommunens dyra transporter. I deras restaurang (inte skolmatsal)
serveras eleverna endast husmanskost och grönsaker. Alla råvaror är ekologiskt odlade och
närproducerade.
Kockarna trivs mycket bra med arrangemanget och deras yrkesstolthet lyser igenom. De har 320
barn att servera och 55 av dem behöver specialkost. Husmanskosten är väldigt vällagad och barnen
lär sig äta ordentligt med grönsaker. Stora salladsbord lockar barnen att äta mera grönsaker.
Transfetter och tillsatser i maten är förbjudet. Låg sockerhalt eftersträvas också.
8
Ronneby kommun
Väldigt många barn äter idag specialkost så att kunna tillreda annorlunda dieter är idag ett måste
för skolbespisningspersonal. På skolorna löser man detta genom att önskemål från föräldrarna
meddelas till skolsköterskan som i sin tur meddelar tillagningsköket om kosten. På
Slättagårdsskolan i Kallinge anlitas tillagningsköket på Vidablick. ”Vi har många barn som är
gluten- laktos- eller ko mjölksprotein intoleranta. Många har allergier för soja, baljväxter och
färgämnen. De flesta muslimska barnen äter dessutom inte fläskkött,” säger anställd personal på
Slättagårdsskolan. Tre gånger i veckan får skolan leveranser av huvudkomponenterna till matsedeln
samt den vegetariska kosten. Huvudrätterna värms därefter upp när de ska serveras. Arbetet som
utförs i köket på skolan är att koka potatis, grönsaker och att eventuellt smaksätta maten. När
fiskpinnar och kassler står på menyn kan även dessa tillredas på plats.
Personalen anser att barnen äter bra, att många tar om och att väldigt lite mat kastas. Man upplever
också att eleverna dricker mera mjölk nu sedan de får ta mjölk ifrån 2 stora kylda mjölkbehållare.
”Mattanterna”, som de uppskattar att kallas, tror att deras strävan efter att skapa en ljus, lugn och
tyst miljö inverkar till barnens trivsel under måltiden. Man strävar även efter att lärare från varje
klass ska sitta med eleverna under måltiden. Trots att matpriserna har höjts så blir inte anslagen till
skolmaten större. Ändå krävs det att skolan ska tänka på miljön och numera serveras tex endast
ekologisk mjölk som kostar mer. För några år sedan fanns det pengar för att anordna
frukostserveringar, från en organisation. ”Under en termin hade vi gröt, flingor, ägg, ja en stadig
frukost och bort åt 100 elever lockades av detta varje dag. Lärarna berättade att de första lektionerna
varje dag blev lugnare.”
Gunvor Ternström, en av mattanterna, tycker att ”familjerna har det så jäktigt, då hinner inte barnen
äta en ordentlig frukost.” Sedan frukostserveringen upphörde har många elever regelbundet tittat in
i köket på förmiddagarna och velat ha en smörgås eftersom de är hungriga och hänger inte med.
Satsning ifrån regeringen
Svensk regering har efter debatten i höstas tagit ett beslut om en ny satsning på skolmaten i Sverige.
1 miljon kr skall det första året tillfalla ett nationellt centrum för fysisk aktivitet för att de ska kunna
förbättra maten i skolan. ”Det räcker inte med fysisk aktivitet när barnen blir fetare, det handlar
också om vilket käk de får” säger förra skolministern Ibrahim Baylan. Skolor som har lyckats
förbättra maten ska sprida information till dem som lyckats sämre. Skolministern anser efter att ha
ätit med elever ute på många skolor att i två av tio skolor är maten så dålig att ingen vuxen skulle
acceptera den. Tvärt emot vad många tror så anser han inte att ett förbud mot godis och läsk i
cafeteriorna är en lösning på problemet. Istället säger han att ”God mat i matsalen skulle få barnen
att inte äta annat onyttigt vid sidan om.”
9
Göteborgs kommun
I Torslanda i Göteborg tror man att mycket av problemen med barnens dåliga matvanor kan lösas
med att få bort kantinserveringarna samt att servera maten trevligt, färgrika salladsbufféer och skapa
restaurangkänsla.
Ekonomen Karin Pettersson arbetade med fakturor ifrån matinköp till Göteborgs skolor. Hon
reagerade på att så mycket hel- och halvfabrikat köptes. Hon startade projektet som nu har lett till
att alla skolor serverar likvärdig lunch i hela Torslanda regionen. Det är nu 3 år sedan projektet
började och idag har hel- och halvfabrikaten drastiskt minskat. Några extra anslag har man inte fått
för att förbättra maten utan förändringen har skett med befintliga medel. Barnen är gladare, äter
bättre och presterar mera och personalen får mera användning av sina kunskaper.
Malmö kommun
I Malmö har Djupadalskolan startat ett nytt projekt. Råvarorna är helt ekologiska och köket är utoch ombyggt. All mat lagas på plats. Mer grönsaker och frukt kommer att erbjudas och hemlagat
ekologiskt bröd serveras alltid. Detta leder även till positiva effekter i miljöhänseende då det blir
färre transporter.
Olofströms kommun
På Högavångskolan i Olofström har man startat upp ett projekt där barnen för 10 kr kan få äta
frukost i skolmatsalen mellan klockan 7.45 och 9.45. Orsaken att man startade upp projektet var att
morgontrötta elever inte hann att äta frukost hemma. För att locka så många elever som möjligt att
äta av frukosten så brukar hela klasser få äta gratis på lektionstid då och då. Än så länge är inte
tiderna optimala eftersom ankomsttiderna för skolbussarna inte riktigt är anpassade till öppettiderna
i matsalen. Tillfrågade barn som äter av skolfrukosten säger att de blir piggare och orkar mer under
förmiddagen, då de ätit av skolfrukosten. Även på Nordenbergskolan i Olofström (gymnasium) har
man lyckats väl med frukostprojektet. Där har man serverat frukost i 2 års tid nu. Skolsköterskan
Helen Wählin säger att ”frukosten är dagens viktigaste måltid för att blodsockret skall komma på
rätt nivå”. Hon gjorde en test där hon bad några hårt tränade hockeykillar på skolan som inte
brukade äta frukost, att faktiskt äta lite yoghurt eller en banan för att kolla om det blev någon
förändring under deras träning på kvällen. De märkte en stor skillnad i vad de orkade. ”Äter man
inte på morgonen kan man aldrig ta igen den måltiden under dagen” säger Helen Wählin. Hon
skulle dock önska att det inte kostade något att äta frukosten i skolan. 10 kr kan bli dyrt och är
kanske en orsak till att man inte går dit tror hon.
När år 2008 var över visade bokslutet ifrån utbildningsnämnden att budgeten var överskriden med
10
4.6 miljoner kronor. Faktorerna som påverkat överskotet är matkostnad, antal beställda portioner
och löner. Ledamöterna har kommit upp med ett förslag att man skriver en skylt med tex ”8
köttbullar ingår i din portion” för att maximera portionen. ”Det är givetvis bra att eleverna äter och
att de tycker om maten” säger utbildningsnämndens ordförande Rolf Persson. ”Vi har haft tider då
det har varit stora klagomål på skolmaten, men det hör vi inte längre. Men kostnaderna har börjat
rulla iväg så pass mycket att vi snart måste göra något”.
Halvfabrikat – ett hot?
I höstens TV debatter om skolmaten var Richard Waje, TV kock, en av de första som försökte väcka
svenska folkets intresse för vad barnen egentligen får i sig i skolan. Han vill gå så långt att han
säger ”för mycket halvfabrikat är beroende framkallande. De innehåller artificiella smakämnen med
hög sälta och sockerhalt. Barnen börjar till slut gilla detta. Halvfabrikaten är inte bara ett hot mot
skolmaten. Det börjar redan i barnmatsburken, fortsätter via skolmaten och vidare in i vuxenlivet
med frysta enportionsrätter till lunch och snabbmat till middag.” Han anser att allt för många
människor idag inte har någon kunskap om mat. De kan helt enkelt inte laga mat hemma. Hur ska
då vara barn kunna bli intresserade av god mat? Waje skulle inte själv kunna tänka sig att äta
varmhållen mat som stått i kantiner i flera timmar. Speciellt inte fisk, som är en mycket känslig
vara. Han anser att det inte är rättvist mot smakerna som finns i råvaran.
Rapport ifrån ”Matakuten”
Under hösten 2008 uppmärksammades situationen med den dåliga skolmaten av SVT. Är det
möjligt, utan att höja skolornas budget, att tillaga bättre mat åt våra skolbarn? Det uppges att
svenska kommuner budgeterar för en kostnad emellan 4-15 kr /portion och dag. Man undrar varför
kommunerna prioriterar skolmaten så olika. Frågan ställs också om personalens engagemang,
kunnighet och utbildning skulle kunna påverka hur man får ”mest för pengarna”.
Tre stjärnkockar med bakgrund ifrån krogar och restauranger fick i uppdrag att förändra ”sin”
skolas meny, råvaruinköp och mathantering. Man upptäckte att olika kommuner styrdes på olika
sätt. Vissa hade en central styrning av inköp, menyer och dylikt, medan andra lokalt ute på skolan
hade fria händer över hela skolbespisningsverksamheten.
Chockerande verklighet
Alla kockarna i programmet chockas av hur dåligt ställt det är ute i svenska skolkök. Man har svårt
att förstå varför ett stort centralkök inte ska tillreda en råvara från grunden till servering utan ofta
tillreder ett halvfabrikat (Tex. steker en redan färdig men ostekt hamburgare). För att den sedan
skall gå vidare till ett mottagnings kök där den timmar, eller någon dag, senare ska värmas upp igen
11
och serveras till barnen. Man konstaterar att måltidspersonalen nästan inte sysslar med matlagning
eller tillredning över huvud taget. Utan endast uppvärmning och servering av maten. En av
kockarna anser sig vilja ”rädda barn som är utsatta för syntetiska tillsatser”. Den andra kocken vill
skona barnen ifrån artificiell, raffinerad mat. Den tredje vill låta barnen bli mer delaktiga i maten de
ska äta och skapa ett intresse som de kan sprida till de vuxna i sin närhet. Ett mottagnings kök står
oftast endast för grönsaksavdelningen och vissa såser. Kökens uppbyggnad bygger ofta inte på att
maten skall ”tillagas” där. Köksutrustningen inskränker sig ofta till uppvärmningsugnar och
liknande. Kockarnas syfte och mål är att sätta matlagning på kartan.
Följder av näringsbrist?
Maria Lännernäs, professor och näringsforskare i Kristianstad, anser att skolan idag måste se till
att barnen inte blir undernärda utan får i sig tillräckligt med näringsämnen. Hon anser att vi har
glömt bort att den som inte äter lätt blir rastlös, högljudd, får koncentrationssvårigheter och får
dessutom svårt att hänga med. Många fler barn idag har behov av kontakter med kuratorer,
skolpsykologer samt behöver personliga assistenter. I själva verket tror hon att en stor del av
problemet bottnar i att barnen äter för dåligt och sover för lite. Hon anser också att både barn och
vuxna har för dåliga kunskaper om matlagning och sambandet mellan maten och välmåendet.
Myndigheternas åsikter
Åsa Brugård Konde, livsmedelsverket, uttalar sig om hur viktigt det är att mjölk serveras
tillsammans med skolmaten. Hon rekommenderar att man ska välja lättmjölk, då den innehåller
mindre mättat fett, samt är berikad med vitamin D. Hon tror inte att man, i de kommuner där man
tagit bort mjölken ifrån menyn, förstått att den behövs för att komma upp i närings nivå i varje
måltid. I vissa kommuner serveras idag ingen mjölk av besparings skäl.
Bert Karlsson hade lämnat laboratorietest på en portion pulvermos, köttbullar och brunsås och
jämfört det med en portion kattmat. Testet visar att en portion kattmat innehöll dubbelt så mycket D
vitamin och 16 gånger så mycket järn som skolmaten. Han undrar om det är så våra skolbarn ska
behöva ha det.
Eskil Erlandsson, jordbruksminister, uttalar sig via livsmedelsverket och påpekar att både
tillverkare och inköpare har ett stort ansvar för vilken mat barnen blir serverade i skolorna. Under
intervjun framkommer att livsmedelsverket endast har en person som sköter hela marknadens
kontroller av tillsatser i den mat som når konsumenterna.
Jan Björklund, skolminister, tillfrågas om han tänker ändra på lagen angående skolmaten nu när
det skrives en ny skollag efter 63 år. I hans nya lagförslag nämns nämligen inte skolmaten alls. Men
när han får frågan om han inte anser skolmaten vara viktig lovade han att ta tag i frågeställningen
om vem som bör vara tillsynsmyndighet över kommunernas skolmat. Livsmedelsverket?
12
Idag är det kommunerna själva som bedriver tillsyn över vad de själva utför. Ett stort hinder i
arbetet för bättre skolmat har konstaterats vara att skolorna är låsta i vissa upphandlingar och inte
kan handla närproducerade eller ekologiska varor som de själva vill. Men i dialogen med
skolministern nämns att man faktiskt kan kräva ändrade regler i upphandlingen om många skolor
går samman. Man kan då få lika billiga priser för att mängden blir större. Man anser också att
kommunpolitiker måste ändra sina beslut så att anbud och upphandling ställer krav på
närproducerat och ekologiskt odlad mat.
Maria Granlund, skolverkets utbildningsutskott (S), säger att i skolverkets riktlinjer skulle ha
skrivits in att ”barn har rätt till näringsriktig kost i skolan”. Men hon hänvisar till att
socialdemokraterna förlorade valet sist och därför vill hon inte svara för hur skollagen kommer att
formuleras nu. Den gamla grundlagen är 63 år gammal och i den står det bara att ”barn har rätt till
gratis mat i skolan”, vad och hur mycket den ska innehålla är upp till varje kommun. Man
ifrågasätter varför utbildningsutskottet kräver att barnren får näringsrik kost via en lag men sedan ej
ställer kontrollerande krav på kommunerna. Kommer detta kanske att bli en politisk fråga?
Det har inte alltid varit så att skolorna endast har serverat hel- eller halvfabrikat. Utan detta är en
utveckling som har pågått under ca 30-40 år, efterhand som det blivit mer och mer industrialiserad
mat.
Programmets slutsats
Efter 6 veckor ute på skolorna anser man sig, i programmet, kunna bevisa att det går att hålla
budgeten trots att man serverar näringsrik och god mat tillredd ifrån färska råvaror 5 dagar i veckan.
Frågan ställdes att om det nu går att hålla budgeten och ändå laga näringsrik mat utifrån färska
råvaror, varför gör då inte alla det? (frågan ställdes av en förälder). Slutsatsen blev också att
myndigheterna måste ställa större krav på matindustrin angående näringsinnehåll och på
livsmedelsverket angående kontroller.
Matuppror
Många upprörda svenskar (föräldrar?) har börjat engagera sig i skolmatsdebatten.
I början av 2009 startade Camilla Sparring ett ”matuppror”. Hon och ett antal medaktivister åkte
till Stockholm för att springa i ett demonstrationståg till jordbruksdepartementet och träffa
jordbruksminister Eskil Erlandsson. Där genomfördes en debatt med skolmaten som huvudämne.
Sparring som var initativtagare till upproret tror att orsaken till den ”dåliga” skolmaten är en
kombination av dålig kunskap om hur man ska uttyda lagen om offentlig upphandling och delvis
låg ambitionsnivå hos dem som hanterar maten. Men även brist på pengar och att det saknades
kvalitetstänkande. I maj 2009 ska det bli en politisk ”hearing” i riksdagen där skolmaten återigen
diskuteras.
13
Kostnader
Varje skolas matinköp styrs av den offentliga upphandling som pågår. Vinnande leverantör är det
företag som kan erbjuda lägst pris på de råvaror som skolan efterfrågar. Ibland leder detta till långa
transporter som i sin tur gör att leveranser inte kan ske dagligen och då kan man ju ifråga sätta
färskheten. Oftast innebär detta att barnen inte blir serverade närproducerad mat. Många gånger tror
man att det är det billigare att köpa in hel- eller halvfabrikat och värma upp på plats eftersom det
kan krävas mer personal för att tillreda maten från grunden. Men hur stämmer detta överrens med
kravet på näringsinnehåll, närproduktion och färska smaker? Hur går det med miljötänkandet?
Ny lag om skolmaten
I mars 2009 gav regeringen besked om att en skärpning av skollagen skulle göras. Tidigare har ju
lagen bara talat om att maten ska vara gratis för eleverna i grundskolan. Numera ska den dessutom
vara näringsriktig. Den ska ”ha en lägsta godtagbar nivå, som dessutom är kvalitetssäkrad,” säger
utbildningsminister Jan Björklund. ”Vi har flera myndigheter som kan få uppföljningsansvar, vilket
det blir är inte klart ännu. Men det är klart att det skall utvärderas”. Annika Unt Widell,
projektledare för ”Skolmatens vänner” hoppas och tror att detta är starten för det stora
förbättringsarbetet.
14
Landstinget
Sveriges landsting har beslutat att från och med år 2010 ska 25 % av alla råvaror vara ekologiska.
Landstingens kost policy lyder att
patienter och personal skall erbjudas ”hälsosamma livsmedel som skall vara fria från transfetter”.
En liten undersökning i jämförande syfte där 5 patienter har tagit sig tid att svara på mina frågor
under 4 dagars tid.
1. Tror du att du får i dig tillräckligt med näringsämnen om du äter upp dina portioner?
Alla trodde att näringsexperter faktiskt hade räknat ut att man fick i sig tillräckligt med
näringsämnen om man ät upp sina portioner som personalen lägger upp. Tilltron till att landstinget
faktiskt vet vad en sjuk människa behöver för att snabbt tillfriskna är stort.
2. Tycker du att maten ser aptitlig ut?
En patient ville aldrig ha några grönsaker eftersom han inte tycker om det och tyckte inte att
utseendet hade någon betydelse, utan att det är smaken som betyder något. En annan tyckte heller
inte om grönsaker men ville gärna ha för utseendets skull för han ansåg att man äter med ögonen.
Övriga tyckte att utseendet och serveringen av maten var viktig för matlusten och födointaget.
Någon måltid tyckte man såg ”kokt ut” då den skulle vara stekt dvs utan stekyta då den säkert var
ugnsstekt.
3. Tycker du att maten var god?
Smaken på måltiderna bedömdes av patienterna vara god till mycket god de fyra dagar (dvs 8
lagade mål) som de bedömde. Frukosten, dår man alltid har valmöjligheter emellan gröt, flingor,
müsli, smörgås tyckte alla var bra.
4. Kan man göra mer för att få sjuka människor att äta bättre?
Alla tyckte att personalen gjorde vad de kunde för att patienterna skulle äta bra, med god mat,
trevlig servering, 2 matalternativ m.m. men, säger de, är man sjuk hjälper det inte alltid att äta, för
man orkar inte alltid, och ingenting blir bra vad man än gör.
Under hösten 2008 och våren 2009 har också media uppmärksammat maten som serveras på
äldreboenden. Bland annat har det i Karlshamn startats ett matuppror. De gamla som klagar vågar
inte öppet säga sin mening för de är rädda för oönskade följder. Man säger att det är dåligt med
grönsaker och för det mesta kokta ärtor och ibland rivna morötter. Maten är torr eftersom det snålas
med såsen.
Till och med en moderatpolitiker, Alexander Wendt, vars mor får maten hemkörd, av kommunen,
har uttalat sig. Han säger sig vara en matglad person som äter det mesta och har flera gånger smakat
15
av maten och säger att han inte skulle kunna äta den. Han har efter en debattartikel i tidningen
blivit nerringd av upprörda äldre och deras anhöriga. Det konstateras att det används väldigt mycket
halvfabrikat och nästan inga råvaror, att grönsakerna alltid är sönder kokta och köttet ofta nästan vid
bränt. Då någon klagar på detta är det enda alternativet ett erbjudande om barnpuré om mansäger att
köttet är segt eller bränt. Det påpekas visserligen att maten inte riktigt alla dagar har samma dåliga
kvalitet. Wendt uppmanar sina politiker att under en vecka samma mat som skickas ut till de äldre.
Hur detta har löpt ut har jag inte lyckats följa ut. Han anser sig skämmas som medmänniska och
politiker att de äldre ska serveras dålig mat för han tror att maten kan vara det ända glädjeämnet en
del av dem har. Han säger också att det inte är dyrare att laga riktig mat ifrån grunden. I Karlshamn
betalar de äldre 51 kr per matportion. Kommunens kost ekonom är den som tillverkar matsedel för
de gamla och det meddelas att pannkaka , köttbullar och fisk är de halvfabrikat som används mest.
Mat i fängelset
Är det en myt att fängelserna serverar bättre mat än vad de hårt arbetande skolbarnen?
En uppgift ifrån ett fängelse är att den intagna får 2-4 måltider och fika 2-3 gånger dagligen. En
måltid kostar ungefär som en ”dagens”, 70 kr, i jämförelse med skolmaten som ligger på 6-15
kr/portion. Kan man då säga att fångarna får upp till 5 gånger så mycket bättre mat? Borde vi inte
satsa mer på den växande generationen och unna dem mer näringsrik, varierad, närproducerad och
god mat? Och dessutom tillräckligt mycket så att alla elever kan äta sig mätta.
16
Diskussion
När jag påbörjade detta arbetet hösten 2008 pratades det inte mycket om den svenska skolmaten i
media. Jag har under alla mina skolår hört elever kritisera skolmaten och tyckte det var ett intressant
område att undersöka. På senhösten 2008 blev diskussionerna höga kring detta ämne och plötsligt
fylldes media med skräckhistorier och skandaler där skolmaten var inblandad. Även fakta program
och nyhetssändningar tog upp ämnet. TV4 startade även upp en serie där stjärnkockar infiltrerade
skolbespisningen i syfte att förbättra och väcka debatt om vad Sveriges skolbarn får för mat i
skolan. Det positiva som denna debatt har medfört är att Sverige har fått en ny skollag som kräver
att skolmaten ska vara näringsriktig. Jag vet inte om det kommer att tillsättas någon
tillsynsmyndighet som kan följa upp om lagen åtlyds eller ej. Annars känns det som om lagen bara
var ett meningslöst pappersarbete.
Jag har uppmärksammat att många elever inte får någon middag hemma eftersom föräldrarna anser
att de redan fått middag i skolan. Dessa föräldrar äter själv, vid lunchtid, vad de tror är motsvarande
det barnen får i skolan. De menar då att hela familjen har ätit middag och äter sedan bara något lätt
till kvällsmat.
Jag tycker att det är föräldrarna som är skyldiga att servera sina barn dagens huvudsakliga mål dvs
middagen, efter skoltid. Där ska barnen få största delen av dagens näringsbehov tillgodosedda. Jag
tycker inte att skolan skall ha skyldighet att servera fullständig och varm middag alla dagar.
Portionen som skolan serverar är ofta begränsad vilket gör att en del elever lämnar lokalen
hungriga. Många elever hoppar dessutom ofta över skollunchen eftersom man anser att maten inte
är god. Jag kan tycka att det är bättre att eleverna kan äta sig mätta på ett enklare mål än att gå
hungriga och trötta resten av skoldagen. Då skolbarnen bli äldre görs dessutom täta besök på
pizzerior, hamburgerrestauranger och dylikt. Mitt på dagen dvs lunch anser jag att ett enklare mål,
åtminstone vissa dagar, kunde räcka. Detta mål kunde bestå av tex risgryns – eller mannagrynsgröt,
flingor, müsli, fil, yoghurt och smörgås. Detta för att spara pengar. Om man vissa dagar serverar
denna ”billigare” kost kunde det kanske bli lite pengar över att lägga på färska råvaror och därmed
undvika halvfabrikat.
Ett nytt problem som dykt upp i media är hemkunskapsundervisningen på grundskolenivå ofta står
utan råvaror. Inslag i nyhets program visar barn som lär sig tillreda mat med tomma grytor och
skålar och vispande teoretiskt efter recept. Hur mycket intresse för matlagning kan man skapa på
detta sätt? Ska inte dagens skola försöka förbättra barnens hälsa igenom bra mathållning och god
fysisk aktivitet? Då kan man inte, utan råvaror, ”leka” att man lagar mat. I sådana fall kan vi lika
gärna ha barnen att rita gubbar som spelar fotboll på idrottslektionerna. (Ger ungefär samma effekt).
17
Mitt förslag är istället att hemkunskapsundervisningen involveras i skolmatsverksamheten.
Låt barnen bli delaktiga enligt schema att tillsammans med kockar och hemkunskapslärare tillaga
maten. På detta sätt skulle barnen kanske till och med få intresse för matlagning och övriga elever
skulle kanske få bedöma maten och göra lite tävling över det hela.
18
Källförteckning:
Blekinge Läns Tidning
2008 26/8, 1/9, 17/9, 18/9
2009 21/2, 19/3
Sydöstran
2008 9/10
www.malmo.se
www.aftonbladet.se
www.icakuriren.se
www.it.hule.harryda.se
www.webnews.textalk.com
Matakuten hösten 2008
19
