Mat och måltider i förskola och grundskola Matens betydelse Mat och måltider är en viktig del i våra liv, som njutning, källa till glädje, som mötesplats och kulturbärare. Maten har stor betydelse för både hälsa och miljö. Att grundlägga bra matvanor hos barn och ungdomar bidrar till en hållbar utveckling för människa och miljö. Måltiderna i förskolan och grundskolan är en del i arbetet. Skolan kan främja en hälsosam livsstil med bra matvanor hos skolbarnen. Hemmet och familjen har det huvudsakliga ansvaret, men eftersom de flesta barn äter många måltider utanför hemmet påverkar andra vuxna också barnens matvanor. Barn och unga i förskolan och skolan behöver nyttig och mångsidig mat för att må bra, kunna utvecklas och orka med skoldagarna. Därför innehåller måltiderna mycket grönsaker och rotfrukter, en låg halt av mättat fett och få sockerrika livsmedel. Det är viktigt att lära sig tycka om många olika rätter och få en positiv inställning till mat. Lika viktigt är att maten som serveras är vällagad, god, näringsrik och att måltidsmiljön är lugn och bra. Så arbetar vi med skolmat Alla skolor och förskolor i Bengtsfors kommun har gemensamma matsedlar, recept och råvaror. Ansvaret för måltiderna i förskolan och skolan i Bengtsfors kommun är delat mellan kostenheten (som lagar och levererar maten till enheterna) och barn och utbildningsområdet (som ansvarar för skola och barnomsorg). Vi utgår från kommunens inriktningsmål för kostverksamheten och arbetar för att kunna erbjuda bästa möjliga måltidsverksamhet inom ramen vår verksamhet. Skolmat är ett ämne som berör och engagerar. Det finns föräldrar och mor-/farföräldrar som bär med sig minnen från sin skolmat som kanske inte är odelat positiva. I den här sammanfattningen kommer vi informera om dagens skolmat, hur vi arbetar med skolmat, varför den innehåller vissa livsmedel och så avslutar vi med möjligheten för dig som förälder att prova på skolmaten. Läroplanen I den nya skollagen från 2011, ställs krav på att skolmaten ska vara kostnadsfri och näringsriktig. Kravet gäller alla de obligatoriska skolformerna (årskurs 1–9) och gäller både offentliga och fristående skolor. För skapa näringsriktiga måltider utgår vi från de svenska näringsrekommendationerna som tas fram av livsmedelsverket. Balanserade måltider för att orka hela dagen Att servera bra mat utvecklar goda matvanor, ger tillräcklig näring och matglädje. Det är viktigt att eleverna känner sig välkomna till matsalen, att måltidsmiljön är trevlig och att alla har god tid på sig att äta i lugn och ro. För att orka lära sig nya saker måste energi tillföras regelbundet under dagen. Kroppen fungerar som bäst när frukost, lunch och middag utgör de större måltiderna och balanseras upp med ett eller två mellanmål under dagen. Lunchen bör vara schemalagd så att eleverna får en rutin att äta samma tid varje dag, helst inte innan klockan 11 och inte efter klockan 13. Frukosten bör innehålla 20-25 procent av det rekommenderade dagliga energiintaget. Vid frukosten bör eleverna få mejeriprodukter och charkuterivaror med låg fetthalt, bröd med fullkorn, spannmålsprodukter, frukt eller bär. Frukost serveras främst till barn vid förskolor och skolbarnomsorg, i övrigt är det upp till varje skola att besluta om och servera frukost till sina elever. Lunchen bör utgöra 25-35 procent av det rekommenderade energiintaget. Till lunch serveras minst en näringsriktig varmrätt som kompletteras med ett varierad och färgglad grönsaksbuffé, bröd och dryck. Mejeriprodukterna som serveras på buffén ska ha låg fetthalt. Mellanmålen bör innehålla 15 procent av det dagliga energiintaget. Det är en viktig måltid och bör komponeras med samma omsorg som lunchen och frukosten. De livsmedelsgrupper som finns i frukostgruppen kan gärna ingå även i mellanmålet. Tallriksmodellen gör det enkelt att välja klokt vid matbordet och hjälper eleverna att få tillräckligt med näring. På varje skola i Bengtsfors kommun finns det tillgång till flata tallrikar som är indelade enligt tallriksmodellen. Tallriken är indelad i tre delar med 3 färger. Storleken på portionen kan variera beroende på hur mycket energi just du behöver, men proportionerna på tallriken är alltid de samma. Att äta enligt tallriksmodellen passar alla åldrar. Gul markering = Potatis, pasta, ris, matvete, bulgur, couscous. Grön markering = Grönsaker, kalla och/eller varma, rotfrukter Röd markering = Kött, fisk, ägg, vegetariskt alternativ med linser, kikärter eller bönor Vid ingången till de större matsalarna/resturanger på Bengtsfors kommuns skolor finns en visningsmonter där förslag på uppläggning av dagens rätt finns serverad. Specialkost/Allergier Bengtsfors kommun får maten som serveras inte innehålla nötter, mandel, jordnötter, och sesamfrö på grund av allergirisken. Vid behov av specialkost av medicinska skäl behöver förskolan eller skolan ett intyg från dietist eller läkare. Gäller det däremot specialkost av etiska eller religiösa skäl behövs istället ett intyg från vårdnadshavare som sedan kompletteras med ett samtal med skolsköterskan alternativt BVC. Kommunen ska servera elever den mat de behöver då dessa intyg är godkända. Livsmedel Bengtsfors kommun strävar efter att följa livsmedelsverkets råd ”Maten i skolan”. Om du vill fördjupa dig så finns den att läsa på livsmedelsverkets hemsida (http://www.slv. se/). Livsmedelsval I Bengtsfors kommun upphandlas livsmedel i samarbete med övriga Dalslandskommuner samt Säffle och Årjängs kommun. En gemensam livsmedelspolicy används som styrdokument för att säkerställa hög livsmedelskvalitet. I upphandlingen ställdes bland annat krav på hög livsmedelskvalitet, god djuromsorg i alla led, miljöhänsyn, etik och mänskliga rättigheter. Målet är också att inköp av ekologiska och andelen närproducerade livsmedel ska öka för att uppnå minsta möjliga miljöpåverkan. Ekologiskt ökar Målsättningen på sikt är ökad andel inköp av regionalproducerade och ekologiska livsmedel. All mjölk, fil och yoghurt är ekologiska liksom bananer, kaffe, te och kakao som dessutom är rättvisemärkta. Vi använder också en stor andel nyckelhålsmärkta produkter. Regeringen har satt upp som mål att 25 % av livsmedelsbudgeten inom offentlig sektor ska vara ekologiska år 2010, vi når ännu inte detta mål men arbetar för att förverkliga det. Kött, fågel och fisk Svenskt kött och svensk fågel Vi tillagar köttfärslimpor, kålpudding, lasagne o liknande från grunden på plats i centralköket, däremot köps färdiga köttbullar in. Av erfarenhet vet vi att mat lagad från grunden ger en längre mättnad. Vi anpassar matsedlarna utifrån de produkter som finns tillgängliga hos våra avtalspartner och uppskattningsvis är cirka 90 % av alla kött- och charkuteriprodukter vi använder är av svenskt ursprung. Vissa upphandlade produkter innehåller inte svensk köttråvara och då är det svårt för oss att få tag i ersättningsalternativ, däremot försöker vi att påverka leverantörerna. Huvuddelen av köttråvarorna köper vi från Scan, och till kycklingrätterna använder vi svensk färsk kyckling från Guldfågel. Fisk och fiskprodukter Fisk serveras varje vecka i form av fiskgratänger, fiskgrytor, fisksoppor och fiskpudding som till största delen görs på huvudsakligen sej. Ibland serverar vi också rätter med fet fisk, exempelvis lax. Huvuddelen av den fisk och de fiskprodukter vi köper är MSC-certifierad. MSC:s standarder är ett som bevis på leverantörerna stöder hållbart fiske. MSC är en internationell organisation som främjar det bästa miljövalet för fisk och skaldjur. Grönsaker, frukt & spannmålsprodukter Grönsaker och frukt I förskolorna serverar vi sallad och varma grönsaker varje dag. På skolorna serveras ett salladsbord där det ska finnas rikligt med råkost, bönsallader och en ”matig” sallad. Högt intag av grönsaker och frukt är mycket gynnsamt för hälsan. Barn i åldern 4 till 10 år rekommenderas äta 400 g grönsaker och frukt per dag. Det är viktigt att stimulera och uppmuntra barnen att stegvis öka intaget så att de vid fyra års ålder kommer upp i den rekommenderade mängden. Flera alternativ erbjuds vid samma måltid. Av miljöskäl väljer vi frukt och grönsaker efter säsong. Alla soppor och grytor tillverkas från grunden med en rotfrukts bas. Spannmålsprodukter Vi bakar själva en stor del av brödet ute på kommunens förskolor och grundskolor. Spannmålsprodukter som bröd och flingor är viktiga kolhydratkällor tillsammans med potatis, ris, pasta, grönsaker och frukt. Till kolhydraterna räknas också kostfibrer. Det är bra om barnen får pröva på och vänja sig vid grovt bröd och fullkornsprodukter, men mängden mat som ett litet barn behöver för att få i sig tillräckligt med energi kan bli för stor om maten innehåller mycket fibrer. De yngsta barnen kan därför med fördel äta spannmålsprodukter med lägre fiberhalt. Mjölk, mjölkprodukter & matfett Mjölk och mjölkprodukter Rekommendationen är 5 dl mjölkprodukter per dag. Av det räknar man med att ungefär 70 % intas i förskolan, det vill säga knappt 2 glas (3,5 dl). Det motsvarar 75–80 % av kalciumbehovet hos barn i åldern 2–5 år. Mjölkens fetthalt påverkar inte kalciuminnehållet. Matfett Livsmedelsverket rekommenderar att barn ska äta produkter med låg fetthalt. Vid matlagning rekommenderas flytande fett eller matolja. Som bordsmargarin serverar vi bregott , där andelen mättat fett inte överstiger en tredjedel. Alla såser, såväl varma som kalla görs från grunden. Högtider, pedagogiska måltider & utflykt Födelsedagar och andra högtider Kostenheten köper inte in glass eller godis, det är upp till förskolor och skolor att besluta om och köpa in. eleverna kommer till matsalen och äter eller att passa på att uppmuntra till att pröva någon ny grönsak är några andra delar i den pedagogiska måltiden. Pedagogiska måltider Utflykt Elevernas interaktion med vuxna utanför lektionstid är viktig för att de ska utvecklas som individer. Att kombinera måltider med umgänge mellan elever och personal skapar en trevlig stund för båda parter. Personal anställda vid skolor och förskolor äter en så kallad pedagogisk måltid. Det innebär att personalen äter tillsammans med eleverna och tar ansvar för att upprätthålla en trevlig stämning kring matbordet. Att se till att Vid utflykter från förskolan eller skolan ansvarar kostenheten för maten under utflykten, en enklare men näringsriktig måltid tas med. Förskolan eller skolan informerar föräldrarna om något annat är lämpligt att ta med på utflykten. Elevernas rätt att påverka Alla elever i Bengtsfors kommun har rätt att vara med och påverka sin måltidssituation. På varje skola i finns ett matråd som framför synpunkter till kostenheten. Det är rektor som an- svarar för att matråden tillsätts och fungerar. Förskolebarnens påverkan sker genom dialog och observation av pedagogerna. Bengtsgårdens elevkafé För elever i årskurs 6–9, finns ett elevkafé på Bengtsgården där goda och nyttiga mellanmål kan köpas. Kaféverksamheten ska inte konkurrera med maten som serveras i skolans matsal, utan istället komplettera den. Så gott som hela kaféutbudet är nyttigt, varierat och populärt, även om alla produkter inte är nyckelhålsmärkta. Eleverna ges möjlighet att komma med önskemål om utbudet i kaféet. Få reda på mer om skolmaten Susanne Persson Städ och kostchef, Bengtsfors kommun Telefon 0531- 526130, [email protected] Björkåsens kök Lagar maten till förskolor och skolor i Bengtsfors, Billingsfors, Dals Långed och Skåpafors. Björklunda kök Lagar maten till förskolor och skolor i Bäckefors Matsedel Eleverna får med sig matsedel för skolmaten hem från skolan. Skolmatsedeln finns även på respektive skolhemsida samt på kommunens hemsida www.bengtsfors.se. Bengtsfors kommun är även anslutna till appen skolmaten som finns för alla vanligt förekommande smartphones och laddas enkelt hem via respektive app-butik. Sök bara efter ”SKOLMATEN” och följ instruktionerna så installeras appen automatiskt och du är redo att börja använda appen inom någon minut. Testa skolmaten En gång per läsår är du som förälder välkommen att äta på ditt barns skola. Hör gärna av er någon dag innan. Glöm inte att ta med kupongen och lämna till kostpersonalen. Giltigt 1 gång per läsår och barn. Förälder till: I klass: Skola: