E N K U L T I D N I N G O M P E N G A R F R Å N S W E D B A N K O C H S PA R B A N K E R N A . N R 2 / 2 0 1 4 . Å R G Å N G 8 8 N ANTE L S Utgivare: Swedbank och sparbankerna Produktion och redaktion: Bee Production Illustration: Linda Carlsson TEMA: MAT T A M A G N LÄ S TA LU S I V E T S DÄRFÖR MÅ KLIMATSMARTA TIPS I KÖKET TEMA: MAT Ät bra och spara på maten Äter du bra mat mår du bättre och kan följa med bättre i skolan. Men mycket av den mat vi köper slänger vi. En familj med två barn skulle kunna spara 6 000 kronor om året bara genom att slänga mindre mat. Text: Lena Loheim Kangevik Illustration: Linda Carlsson Vi behöver äta olika sorters mat för att både kropp och knopp ska fungera bra. Det här vet de flesta. Ändå äter vi inte alltid så bra mat som vi borde. Många barn äter till exempel för mycket godis. En del barn dricker också för mycket läsk och äter för mycket snacks och bakverk. Det visar en undersökning som Livsmedels­ verket har gjort. En vanlig familj med två föräldrar och två barn äter i genomsnitt 1,2 kilo godis i veckan. Samtidigt äter barn bara hälften så mycket frukt och grönsaker som de borde. Följ matcirkeln Om du vill veta att maten du äter innehåller allt nyttigt som din kropp behöver kan du använda dig av matcirkeln. Matcirkeln delar in livsmedel i olika grupper. Varje måltid du äter ska helst innehålla något från varje grupp. Grupperna är: • Frukt och bär • Grönsaker • Bröd, flingor, gryn, pasta och ris • Matfett • Mjölk och ost • Kött, fisk och ägg Men det är inte alltid det går att följa matcirkeln. En del äter inte kött. Någon har kanske allergi. Se matcirkeln som en bra utgångs­ punkt. Och glöm inte bort att äta frukt och grönt. Ät helst tre frukter och två grönsaker om dagen. Mat har blivit en hobby Matlagning har blivit en alltmer populär hobby i Sverige. I genom­ snitt ges det ut en kokbok om dagen i Sverige. Vårt ökade intresse för mat kommer bland annat från utlandet. Många som flyttar till Sverige tar med sig ny spännande mat. Och om du reser får du ofta prova nya maträtter och smaker. Har du till exempel varit i Thailand har du säkert ätit thaimat. Och eftersom det är gott äter vi det gärna när vi kommer hem igen. Olika matpriser Sverige har de fjärde högsta priserna på mat i Europa. Våra priser är 24 procent högre än det genomsnittliga priset på mat inom EU. I Norge är maten ännu dyrare. Norge har de högsta matpriserna i hela Europa. Billigaste maten i Europa har till exempel Polen, Rumänien och Bulgarien. De har matpriser som ligger cirka 35 procent under EU:s genomsnittliga priser. I Sverige lägger varje hushåll nästan 18 procent av sina inkomster på mat. Slänger mycket mat Men mycket av den mat vi köper slänger vi. I Sverige slänger varje person i genomsnitt 25 kilo mat per år. Det blir totalt 239 000 ton mat Varför slänger vi ätbar mat? – Kanske beror det på att mat, trots allt, är ganska billigt. Man har råd att kasta mat, säger Ingela Dahlin. – Dessutom är vi inte lika duktiga som förr på att veta om maten är dålig eller om den fortfarande går att äta, säger hon. Ingela arbetar på Livsmedelsverket med frågor som handlar om mat­ svinn. Med matsvinn menar man ätlig mat som slängs. Till matsvinnet räknas till exempel inte potatisskal eller benrester som inte går att äta. – För 100 år sedan hade många ont om mat. Då skulle man inte drömma om att kasta ens en gnutta kött, säger Ingela. Genom att sluta slänga mat skulle en familj med två barn kunna spara mellan 3 000 och 6 000 kronor om året. Vanligaste maträtterna Vad äter vi i Sverige helst av allt en vanlig vardag? En undersökning från 2013 visar våra tio vardags­ favoriter: 1. Spaghetti och köttfärssås 2. Kyckling med ris eller potatis 3. Korv Stroganoff 6. Köttgryta 7. Fisk med tillbehör 8. Köttbullar med potatis, ris eller pasta 9. Soppa 10. Lasagne 4. Lax med tillbehör 5. Fläskkött med potatis eller ris Källa: Food & Friends SOCKERBOVEN Mycket av det vi äter innehåller tillsatt socker. Som godis och läsk. Men ofta är det även socker i vanlig mat, till exempel yog­ hurt och saft. Socker är inte nyttigt för oss. För mycket socker kan göra att vi blir sjuka. Socker kan leda till att man får en sorts diabetes. Diabetes kallades förr för sockersjuka. Socker kan också göra att vi går upp i vikt och att vi får hål i tänderna. Det finns även forskare som menar att socker kan påverka oss så att vi blir lättretliga och arga. Många länder har infört en speciell skatt på socker. Med en sådan skatt blir produkter med socker dyrare. Då hoppas man att folk ska köpa och äta mindre socker. En sådan skatt finns inte i Sverige. Många av oss äter kanske för mycket socker. Vill du äta min­ dre socker ska du äta mindre godis, glass och kakor. Och strunta i läsken. Du kan också titta efter varor som är märkta med ett nyckel­ hål. Dessa innehåller mindre socker än andra varor. Minska svinnet Mat har ibland ett bäst före-datum. Det datumet betyder oftast inte att maten måste slängas efter att datumet gått ut. Lär dig lukta och smaka på maten innan du slänger den. När din familj handlar kan ni också fundera på om ni verkligen behöver allt som ni köper. Skriv noggranna inköpslistor på vad som kommer att gå åt. Och lägg inte mer på tallriken än vad du orkar äta. Rester kan sparas och frysas in för Källa: Livsmedelsverket att ätas upp en annan gång. Det kostar inte bara pengar att slänga mat. Det är inte heller bra för miljön. Att tillverka mat och sedan köra den till affären tär på vår miljö på olika sätt. – Om vi slutade slänga ätbar mat skulle det förbättra vår miljö lika Så här många sockerbitar mycket som om 200 000 bilar skulle finns det i en tallrik kräm, försvinna från våra gator, säger Ingela Dahlin. ghurt, tallrik fruktyo en Därför finns det flera anledningar ladmjölk ett glas chok att stoppa matsvinnet, både hemma saft. och ett glas och i skolan. n Illustration: Liv-Jenny som alla hushåll i Sverige slänger varje år. Helt i onödan. 9,80 TEMA: MAT elev. kronor per kostar en Så mycket tlig måltid genomsnit kolor. i svenska s Ekologiskt + Ekonomiskt = Sant Skolmatsalen i Byskolan i Södra Sandby är populär bland eleverna. Så populär att eleverna kallar matsalen för Restaurang Nice. På Restaurang Nice serveras nästan bara ekologisk mat. Den är både nyttig och ekonomisk. Text: Anders Grönlund Foto: Rainer M Withagen medhåll av Olof och Victoria. Sanningen är en överraskning för allihop. En vanlig skollunch i Byskolan kostar ungefär tolv kronor. rang Nice, All mat brukar gå åt på Restau as. som skolmatsalen i Byskolan kall NÄR LYCKOSLANTEN HÄLSAR på i Byskolan i Södra Sandby utanför Lund är det fiskgratäng på mat­ sedeln. Byskolan är en av de skolor i Sverige som är bäst på att laga och servera ekologisk mat. 98 procent av rå­varorna i skolmaten är ekologiska. Det är Byskolans kock Håkan Olsson som ansvarar för matinköpen på skolan. Han är en mästare på att hitta ekologiska produkter som inte är alltför dyra. Dessutom tar han vara på rester och planerar alla måltider noggrant. På så sätt kostar den ekologiska skolmaten inte mer än ”vanlig” skolmat. Dyrt med kastad mat Innan Byskolan började servera ekologisk mat slängde eleverna mycket av maten. Därför blev skolmaten dyr. I dag slängs nästan ingen mat i Byskolan. 4 – Jag äter upp allt på tallriken. Det vet jag att man ska, säger Victoria, som går i femman. När skolans 300 elever har ätit färdigt är det oftast bara ett par kilo mat som ligger slängd i en plastsäck. Den slängda maten återvinns och blir till biogas. Med biogas kan man till exempel värma upp hus. – Förut slängde vi jättemycket mat. Men ju mer ekologisk mat vi har, desto mindre spill blir det, säger kocken Håkan. Hälsorådet bestämmer Byskolans ekologiska skolmat får klart godkänt av femteklassarna. Att det ganska ofta serveras vegetarisk mat tycker de också är helt okej. – Sådana där vegetariska biffar är en av mina favoriter, berättar Olof. Han tänker på falafel, biffar som är gjorda på kikärtor. I Byskolan får eleverna själva vara med och påverka skolmaten. I Hälso­ rådet sitter 15 elever och två lärare. Hälsorådet träffas en timme i veckan och fattar beslut som gäller skolmaten. En elev som har åsikter om skolmaten kan vända sig till Hälsorådet. Rådet för sedan åsikterna vidare till kökspersonalen. På vårterminen har Byskolan en önskevecka. Då får varje klass välja två rätter: ett förstaval och ett andraval. En av rätterna kommer garanterat upp på menyn. – Tacos och hamburgare är populärast, berättar Filip. n Priset för en portion Vad kostar då en vanlig portion skolmat på Restaurang Nice? Lycko­ slanten frågade några femteklassare i Byskolan: – Tja, inte så jättemycket. Mellan 50 och 60 kronor, gissar Filip sedan han funderat en stund. – 57 kanske, säger Kevin. Både fisken och potatisen i gra tängen är – I alla fall 50, tror Anna och får ekologiska, berättar kocken Håk an Olsson. Konstigt och gott Världen är full av ovanliga maträtter. Vi i Sverige kan tycka att några av dem till och med är äckliga. I Italien har man ibland tuppkam i såsen. I Korea äter man gärna silkesmaskar, eller levande bläckfisk. Och soppa på sumpbäver är vanlig i Frankrike. Blåsfisken är populär i Japan. Den måste rensas på rätt sätt, annars kan man dö av blåsfiskens gift. Den skotska rätten haggis består av fylld fårmage. I Thailand kan man dricka ormblod, eller kaffe gjort på bönor plockade ur elefantbajs. Kambodja har stekta spindlar på menyn, och i Mexiko är gräs­ hoppor en delikatess. Svenskarna äter också konstigt ibland, tycker många. Vi är till exempel ökända för att äta surströmming. n. Gulp! Låt mig slippa bli uppäte Källa: Metro Fina fisken Håll koll på priset Titta noggrant på prislappen så får du bättre koll på priset på maten. På prislappen på mat finns både försäljningspris och jämförpris. Jämförpriset visar vad något kostar per kilo eller liter. Det står oftast på ett gult märke. Med jämför­ priset kan du jämföra priser mellan olika butiker eller olika märken. Man kan också jämföra kilopriser på till exempel blåbär från Sverige och blåbär från Chile. Vill du vara ekonomisk i mataffären? Här kommer några spartips: Det är ofta extrapris på mat. I affärernas reklam­ blad kan man se vad som är billigt. l Köp frukt och grönsaker efter säsong. Det är både billigare och miljövänligare. l Tar du med egen påse till affären slipper du köpa en. Det är även snällare mot miljön. l Källa: Konsumentverket Det är bra att äta fisk två eller tre gånger i veckan. Fisk är nämligen väldigt nyttigt. Men en del fiskar riskerar att ta slut i haven. Och vissa sätt att odla ­eller fånga fisk är dåliga för miljön i havet. Dessutom har vissa fiskar gifter i sig från miljöförstöring. Det finns gifter i strömming, lax och öring från Östersjön, Vänern och ­Vättern. Dessa ska man undvika att äta. Ett tips är att välja miljömärkt fisk. Den är odlad eller fiskad på ett sätt som är snällt mot både människor och miljön. Fisk som är märkt med MSC eller Krav är bra och nyttig fisk. Källa: Livsmedelsverket er En riktigt fin fisk får du om du välj . Kravmärkt eller MSC-märkt fisk Vilken är din favoritmat i skolan? Text: Anders Grönlund Foto: Rainer M Withagen Anna, Södra Sandby: – Fläskpannkaka. Kevin, Södra Sandby: – Tacos. Filip, Södra Sandby: – Tacos och hamburgare och fläskpannkaka. Och så köttbullar. Olof, Södra Sandby: – Sådana där vegeta­ riska biffar … falafel. Och panerad torsk. Victoria, Södra Sandby: – Ugnspannkaka med fläsk. Fast jag gillar allt. 5 TEMA: MAT Ett schyst val Foro: privat Klimatsmart mat: Henrik. Det är klokt att vara klimatsmart. Speciellt när det gäller mat. – Ät mindre kött. Det är det bästa klimatsmarta tipset, tycker jag, säger Henrik Ennart. Han är journalist och skriver om mat och hälsa. Mästerkocken Fabian Över tusen personer sökte till tv-programmet Sveriges yngsta mästerkock. Men bara tolv gick vidare. En av dem är Fabian Lindholm. Han är elva år och älskar att baka. Text: Susanna Johansson Foto: Karolina Henke/TV4 så lärde jag mig att laga mat i högt tempo. Det var väldigt stressigt! Sedan fick jag lära mig mycket om hur man lagar mat. – Det var jättekonstigt att tävla i matlagning. Det är nog någonting man bara gör en gång i livet! Text: Bosse Jönsson HENRIK ENNART HAR arbetat med mat, hälsa och miljö i nästan hela sitt liv. I dag skriver han om det i Svenska Dagbladet. Han har också skrivit böcker om de här ämnena. Enligt Henrik har klimatsmart mat tillverkats på ett uthålligt sätt. Maten har alltså tillverkats så att även framtida generationer kan äta ungefär samma sorts mat som vi. – Jag tycker att klimatsmart har att göra med både miljö, hälsa och djurskydd, säger han. Så här menar Henrik: Om man till exempel föder upp fler kycklingar på en liten yta blir det billigare att värma upp den ytan. En del tycker att det är klimatsmart. Men det håller inte Henrik med om. – Då får ju djuren som trängs betala priset. – Därför måste maten vi tillverkar och äter vara bra för hälsan, klima­ tet, miljön och djuren samtidigt, säger Henrik Ennart. Många tillsatser – få nyttiga ämnen I många livsmedel finns det tillsatser. Det kan till exempel vara ämnen som ger maten en annan färg. Eller sådant som gör att maten smakar mer eller håller längre. – Ett tips är att undvika mat med många tillsatser, säger Henrik Ennart. – Men inte på grund av att till­ 6 satserna kan vara farliga. Utan för att tillsatserna oftast finns där för att ersätta nyttigare ämnen, som är dyrare. Mycket av den mat vi äter tas fram med hjälp av onödiga kemikalier. Kemikalier används till exempel för att skydda frukt från att bli förstörda av mögel eller insekter. Den som inte vill få i sig onödiga tillsatser eller kemikalier kan välja ekologisk mat. Ekologiska varor innehåller mer vitaminer, antioxidanter och hälso­ samt fett än vanlig mat. Det är sådant som är bra för oss människor. Men ekologisk mat är ofta dyrare än ”vanlig” mat. Det beror ofta på att den är dyrare att producera. Kött sämst för miljön Det är ganska billigt att transportera mat långa sträckor. Men att transportera mat med båt, lastbil eller flyg är inte bra för miljön. Dessa fordons avgaser släpper ut partiklar i luften som är dåliga för klimatet. – Kött är det som påverkar klima­ tet allra mest, säger Henrik Ennart. Det beror bland annat på att kött ofta transporteras mycket långt. I Sverige äter vi till exempel mycket kött från Sydamerika. Dess­ utom krävs det mycket energi att odla den mat som köttdjuren äter. Livsmedel är världens största bransch. Den påverkar klimat och miljö mycket. Som tur är går det att minska matens påverkan på klimatet. Nedan hittar du Henrik Ennarts bästa klimatsmarta mattips. n Programmet spelades in i höstas. Missade du skolan? – Nej, jag missade bara en skoldag. Programmet spelades in på helgerna. Det var jätteroligt, och jag var superpeppad redan från början. 8 Klimatsmarta mattips Vill du bli kock när du blir stor? – Om jag ska bli något med mat när jag blir stor vill jag bli kock eller konditor och jobba utomlands. Helst i Italien, eftersom jag älskar italiensk mat. Pasta är det bästa jag vet, och jag lagar det ofta hemma. 1. Ät mindre kött. Välj helst svenskt kött, eftersom vi har bättre djurskyddslagar än många andra länder. 2. Ät mat som är tillverkad nära dig. Då har maten inte transporterats så långt. 3. Släng inte mat i onödan. 4. Ät inte mer än du behöver – de flesta äter för mycket. 5. Ät mycket grönsaker och se till att ha många färger på tallriken. Då vet du att du får i dig många viktiga näringsämnen. 6. Ät mat under dess naturliga säsong. Att skicka blåbär med flyg från Argentina på vintern är en väldigt onödig transport. 7. Åk kollektivt eller med en energisnål bil när du åker till affären. Det är också bra att planera sina inköp. Då slipper man åka till affären flera gånger. 8. Välj ekologiskt. I ekologisk mat får man inte tillsätta några gifter, och bara vissa tillsatser är tillåtna. Ekologiskt kött kommer från djur som vuxit upp i naturlig miljö. Varför sökte du till Sveriges yngsta mästerkock? – Jag har bakat sedan jag var fem år gammal. Jag bakar allt från socker­ kakor till bullar och bröd. Eftersom jag gillar att baka började jag laga mat också. Därför tänkte jag att det skulle vara kul att söka till programmet. – Jag trodde inte att jag skulle bli utvald. Det kom som en chock! Mina föräldrar blev också förvånade när jag kom med. Var det inte läskigt att låta juryn smaka på din mat? – Jo, det var pirrigt att träffa dem första gången. Jag råkade säga fel, och det kändes väldigt nervöst. Men de var snälla och inte alls så tuffa som de är i Mästerkock. Vad var det viktigaste du lärde dig under programmet? – Jag lärde mig att sam­arbeta med de andra deltagarna i lagtävlingar. Och Vilket är ditt bästa tips för att bli bra på att laga mat? – Träna på att laga mat hemma och testa många nya smaker. Det är viktigt att pröva sig fram! Om du skulle bjuda på en trerätters middag, vad skulle du bjuda på då? – Jag är väldigt bra på porterstek och pannbiff. Till förrätt gillar jag att laga laxrulader eller ravioli. Och till efterrätt blir det antingen choklad­ sufflé eller hemmagjord glass med ”brandy snaps”, som är en speciell sorts kaka. n