SAMRÅDSHANDLING 131121
Ortsanalys för
BARSEBÄCKSHAMN
- pärlan vid kusten
SAMRÅDSHANDLING
Förord
Barsebäckshamn är en långsträckt liten by på spetsen
av den halvö som avdelar Lundåkrabukten från Lommabukten. Byn har en gammal och rik historia. Från
att ursprungligen ha varit ett fiskeläge har byn under
århundradens lopp utvecklats till en utpräglad, småskalig bostadsort som idag rymmer ca 400 invånare.
Hur ska Barsebäckshamn fortsätta utvecklas och samtidigt behålla sin småskaliga bykaraktär? Ortsanalysen
är ett led i att beskriva Barsebäckshamns karaktär och
vad som är viktigt att ta fasta på vid en utveckling av
byn.
En ortsanalys är ett redskap för att skapa en samlad
bild av platsen, livsmiljön och förhållandet till omgivningen. Den ska användas som ett verktyg för politiker, stadsplanerare och allmänheten för att förstå
ortens historia, dagens situation och framtidsmöjligheter.
Analysen är genomförd under januari till april 2012 på
uppdrag av Kävlinge kommun med Göran Sandberg
som projektledare. Till grund för undersökningen ligger en workshop med byns invånare, studie på plats,
litteratur- samt kartstudier. Ortsanalysen är utförd av
FOJAB arkitekter, Magdalena Hedman, Eva Sjölin,
Elvira Grandin och Pia Månsson i samarbete med
Kävlinge kommun.
Fotografier:
Kävlinge kommun s.4, s.8, s.15
Övriga foton: FOJAB Arkitekter
Kartor: Utsnitt ur Häradsekonomiska kartan s s5.
Övriga kartor: FOJAB arkitekter.
Medverkande
Kävlinge kommun: Göran Sandberg, Marianne Nilsson,
Lars Johansson, Mats Rosén
FOJAB Arkitekter: Magdalena Hedman, Eva Sjölin, Elvira
Grandin, Pia Månsson
2
Ortsanalys för Barsebäckshamn
SAMRÅDSHANDLING
Innehåll
Historia
Hav och natur
Cykel, buss och bil
Livet i Barsebäckshamn
Styrkor och svagheter
Planeringsstrategier
4
8
11
12
12
14
Ortsanalys för Barsebäckshamn
3
SAMRÅDSHANDLING
400 invånare
småhusbebyggelse
fiskeläge från 1400-talet
fritidshamn
badplats
hamnkrog
klubbhus
strandmarken
snärjet
Barsebäckshamn - pärlan vid kusten
På spetsen av den halvö som avdelar Lundåkrabukten från Lommabukten hittar
man Barsebäckshamn, ett före detta fiskeläge, som i dagsläget har ca 400 invånare. Bebyggelsen består av fristående hus i ett eller två plan, från 1700-talets senare del, fram till idag. Den centrala punkten i orten är hamnen, dock utan egentlig
kommersiell aktivitet, då Barsebäckshamn är en utpräglad bostadsort, precis som
närliggande Barsebäcks by. Byn kan nås med kollektivtrafik i form av buss som går
från Kävlinge via Löddeköpinge. Närheten till E6: an och det lugna läget precis vid
vattnet gör Barsebäckhamn till en attraktiv bostadsort.
Barsebäcks fiskeläge
De första spåren av bosättningar vid Barsebäckshamn
härrör redan från stenåldern och platsen har i olika
omfattning varit bebodd sedan dess. Fram tills början
av 1500-talet rörde det sig dock om tillfälliga sommarbosättningar, i samband med sillfisket. Under 1500-talet blev dock fler och fler bosättningar permanenta
året runt-boende, en trend som förstärktes ytterligare
under senare delen av 1600-talet då Barsebäcks gods
bekostade 29 fiskarstugor. Enbart fisket i sig räckte
dock ej till som inkomstkälla, utan det var snarare att
betrakta som en bisyssla vid sidan av jordbruket. Flertalet av byns invånare var torpare som arrenderade
mark av godset, ofta under knappa förhållanden. Perioder av orolighet och ofärd innebar också en kraftig
tillbakagång för byns befolkning, som under 1700-talets tidigare del endast hade 6 bebodda hus. I samband
med detta uppfördes också försvarsskansar och vallar längs med strandlinjen, vilka man fortfarande kan
hitta spår av idag.
Därefter följer en längre tid av stabilitet och återhämtning vilket betyder att byn har 14 hus vid 1800-talets
början. Byns tillväxt började dock ta fart på allvar
först under 1800-talets mitt, bland annat i takt med
4
Ortsanalys för Barsebäckshamn
ett stort uppsving för fisket, och i och med detta förändras karaktären på byns hus. Bland annat utförs allt
fler hus i tegel, vilket blir det dominerande byggnadsmaterialet vid 1800-talets slut. Ett betydande tillskott
till fiskelägets struktur är uppförandet av hamnen år
1880, som senare byggs ut i flera etapper, bland annat
i samband med anläggandet av Kävlinge-Barsebäcks
järnväg 1907.
Stationssamhället
Under slutet av 1800-talet byggdes ett stort antal järnvägar i Skåne, varav de flesta finansierades av privat
kapital. Dåvarande ägaren till Barsebäcks gods såg
stora möjligheter i en järnvägsförbindelse som kunde
frakta sill från den nya hamnen i Barsebäckshamn till
centralorten och knutpunkten Kävlinge. Banan stod
klar 1907 och hade sin sträckning från Kävlinge till
ändstationen i Barsebäckshamn, med övriga stationer
i Hög, Löddeköpinge och Barsebäcks by. Järnvägen
gick tidigt med förlust och förstatligades 1927. 1954
lades tågtrafiken ned och spåren revs upp 2 år senare.
Idag är stationshuset det enda kvarvarande spåret efter järnvägsverksamheten.
SAMRÅDSHANDLING
Barsebäckshamn var ändstationen på Kävlinge-Barsebäcks Järnväg,
Utsnitt ur häradsekonomiska kartan som visar Barsebäcks läge och utbredning.
Ortsanalys för Barsebäckshamn
5
SAMRÅDSHANDLING
1930
-1970
Hamn
1880-1924
Stationshus
1870
-1910
1870
-1910
1980
-1990
1870
-1910
Äldre bykärna
ca 1700-1860
Bebyggelseutveckling
Barsebäckshamn är ett fiskeläge med anor sedan 1400-talet, men den äldsta kvarvarande bebyggelsen är från sent
1700-tal. Huvuddelen av de äldre byggnaderna i orten är dock från 1800-talets andra hälft och de första decennierna av
1900-talet. Sedan dess har utvecklingen skett genom uppförandet av först fritidshus, och från 1960-talet och framåt, av
villor och ombyggnad av tidigare fritidshus.
6
Ortsanalys för Barsebäckshamn
SAMRÅDSHANDLING
Vy som visar naven i Barsebäckshamn år 1938, järnvägsstationen och hamnen.
Villaorten
Under mellankrigstiden började sommargästerna bli
ett påtagligt inslag i Barsebäckshamn, vanligtvis genom att hyra delar av året runt-befolkningens hus.
Den här utvecklingen tog ordenlig fart på femtiotalet
och ett flertal sommarstugor byggdes under denna period, varav en del fortfarande finns kvar och ger sitt
tillskott till ortens karaktär. Trots detta har mycket av
ortens äldre strukturer bevarats och Barsebäckhamns
ursprung som fiskeläge ger karaktär åt orten än idag.
Den nya bebyggelsen uppfördes generellt inom byns
gränser i den södra delen medan en ny del med huvudsakligen fritidshus växte fram i norr. Det innebar
en expansion av byns yta i denna del, bland annat på
det tidigare stationsområdet. I samband med byggandet av Barsebäcksverket uppfördes ytterligare ny
bebyggelse i form av villor, en process som fortgått
tillsammans med ombyggnad av vissa av de större fritidshusen.
Idag bor det cirka 400 personer i Barsebäckshamn
som är en mycket attraktiv boendeort. Drygt 50% av
invånarna är 20 till 64 år, ca 30% är barn och ungdomar under 20 år och ca 15% är över 64 år. Medelåldern i Barsebäckshamn är 37 år.
Hamnen
Fram till 1880 fanns ingen egentlig hamn i Barsebäcks
fiskeläge; behovet för en sådan växte fram med den
ökade omfattningen på fisket, som krävde att större
fartyg kunde lägga till för lastning. Från och med byggandet av hamnen börjar också orten refereras till som
Barsebäckshamn, istället för det tidigare Barsebäcks
fiskeläge. Även ortens fysiska struktur påverkades av
hamnbygget, bland annat genom avstyckning av tomter. När järnvägen anlades 1907 byggdes hamnen ut
ytterligare för att underlätta lastning och lossning av
godstransporter. Fortfarande idag är hamnen ett betydande element i orten; mycket av ortens aktivitet sker
i anknytning till hamnen även om den idag är en renodlad fritidshamn.
Ortsanalys för Barsebäckshamn
7
SAMRÅDSHANDLING
Hav och natur
Barsebäckshamn ligger längst ut på udden där land
möter hav. Orten omsluts av Öresund i väster och söder. Närheten till havet ger orten en mycket distinkt
prägel, och är anledningen till att fiskeläget grundades
från början.
I öster breder öppna strandängar ut sig. Strandängarna är mycket artrika och är uppdelade i mindre fållor
som betas omväxlande av får och nötkreatur. Närmare
stranden övergår torrängarna till fuktängar. I strandängsområdet finns en skogsdunge med yngre lövskog.
Skogsdungen innehåller främst värden för fågellivet.
8
Ortsanalys för Barsebäckshamn
Mellan bebyggelsen och strandängarna i öster ligger
Snärjet som är ett naturområde bevuxet med buskar
och mindre träd. Området befinner sig i en igenväxningsfas och skötselinsatser kan behöva sättas in i
framtiden.
Utöver den omgärdande natur- och odlingsmarken
finns flera allmänna grönytor insprängda i ortens rutnätsstruktur.
Allra längst i söder finns en fotbollsplan som till stora
delar omges av lövträdsvegetation.
Utmed ortens hela kustremsa breder sandstränder av
varierande kvalitet ut sig. Sol och bad sker dock främst
vid badplatsen norr om hamnpirarna.
SAMRÅDSHANDLING
Strandpromenad
Grönyta
Badplats
Stationshus
Hamn
Grönyta
Lekplats
Strandpromenad
Snärjet
Grönyta
Allé, trädsamling
Sammanhängande vegetation
Strandäng
Öppen grönyta
Åkermark
Framträdande vegetationsvolymer
Framträdande gårdar
Grönstruktur
Kartan till ovan visar hur grönska och rekreationsytor fördelas inom orten.
Ortsanalys för Barsebäckshamn
9
SAMRÅDSHANDLING
ägen
Strandpromenad
Kogg
av
Badplats
Stationshus
Hamn
ägen
ättev
Pinh
Hamnkrog
Skan
sväge
n
Strandpromenad
Skep
pare
väge
n
Klubbhus
Snärjet
- Knytt och mulle
Centrum
Busshållplats
Strandäng
Huvudgatustruktur
Gång- och cykelväg
Gångstig
Trafik och målpunkter
Kartan visar byns gatunät och de målpunkter som finns inom orten. Den huvudsakliga tillfartsvägen, Pinhättevägen, delar orten i en övre och undre del och ansluter centralt vid hamnen. Hamnen och badplatsen intill är två av de viktigaste
målpunkterna på orten.
10
Ortsanalys för Barsebäckshamn
SAMRÅDSHANDLING
Cykel, buss och bil
Barsebäckshamns övergripande gatustruktur består
av långsträckta gator i tre mer eller mindre parallella
rader utmed Öresunds västra kustlinje. Pinhättevägen, som är ortens huvudsakliga tillfartsväg, ansluter
med sin diagonala sträckning till Skansvägen centralt
i orten. De båda gatorna utgör de äldsta kvarvarande
gatorna på orten, och syns på kartor från 1700-talet.
Gatustrukturen härstammar annars främst från 1800och 1900-talen.
I ortens nedre del bildar de i huvudsak vinkelräta gatorna rektangulära kvarter. Allra längst i söder avslutas
gatorna med återvändsgränder. I ortens övre del, norr
om Pinhättevägen, bildar gatorna också tydliga kvarter, fast i en mer oregelbunden struktur med några
kilformade kvarter. Liksom i söder avslutas gatorna
längst i norr med återvändsgränder.
Hela ortens gatustruktur präglas av en småskalighet.
Gatorna kantas i stor utsträckning av staket, häckar
och träd. I de äldre delarna i söder är byggnaderna
ofta placerade utmed gatorna och bidrar till ett tydligt
avgränsat gaturum. Ortens gator är oftast smala och
belagda med asfalt. Några mindre grusvägar med karaktär av gränder finns också.
Separata gång- och cykelvägar saknas överlag inom
orten. Enklare gångbanor finns på några ställen, men
gående och cyklister är oftast hänvisade till att röra
sig utmed gatornas kanter. Norr och söder om orten
finns gång- och cykelvägar som sträcker sig utefter
strandlinjen och som förbinder Barsebäckshamn med
det omgivande natur- och odlingslandskapet.
Eftersom arbetstillfällen samt kommersiell och offentlig service saknas är Barsebäckshamn en utpendlingsort. På Pinhättevägen i ortens ostligaste del finns
ortens enda busshållplats. Busslinjen förbinder Barsebäckshamn med bland annat Kävlinge, där det är
möjligt att ta tåget vidare ut i Skåne.
Småskalig bebyggelse utmed en mindre grusväg i söder. Utmed vissa gator finns enklare gångbanor.
Ortsanalys för Barsebäckshamn
11
SAMRÅDSHANDLING
Barsebäckshamn - workshop med de boende
Livet i Barsebäckshamn
I samband med ortsanalysen har en workshop anordnats tillsammans med byns invånare. Syftet med mötet var att få information om hur man lever och bor
i orten, vad man upplever som kvaliteter och brister
samt att få in synpunkter på ortens framtida utveckling. Informationen har sedan legat till grund för såväl
ortsanalys som fördjupad översiktsplan för kustzonen
i Kävlinge kommun.
Styrkor och svagheter
I workshopen med de boende framkom att det finns
en stark social samhörighet i byn och att ”alla känner alla”. Det finns mötesplatser i form av caféet vid
hamnen och hemma hos varandra. En stolthet över
byns historia och kopplingar till de boende framkom
också på mötet.
+ Tystnaden
+ Havet
+ Den sociala
sammanhållningen
+ bebyggelsens skala och
karaktär, 1-2 våningar med
sadeltak, putsade eller
teglade fasader
12
Ortsanalys för Barsebäckshamn
- Service och förskola
saknas
- Området kring
busshållplatsen
- Entrén till byn
- Parkeringssituationen
på sommaren
SAMRÅDSHANDLING
Tyst
Alla känner alla
Pendling F
Bybornas bild av Barsebäckshamns kvaliteter, sammanställning från workshop.
Ortsanalys för Barsebäckshamn
13
SAMRÅDSHANDLING
Barsebäckshamn - utvecklingsförslag
Barsebäckshamn ska växa långsamt med bevarad bystruktur och karaktär. Den
nya bebyggelsen ska ha en skala och uttryck som anknyter till den befintliga kulturhistoriskt intressanta miljön. Grönstrukturen i byn utvecklas och en promenadslinga runt byn föreslås. Ett övergripande cykelstråk utmed kusten knyter samman
hamnen norrut och söderut och ger bra förutsättningar för rekreation och friluftsliv.
Strategier för Barsebäckshamn
Ny småskalig bebyggelse
Barsebäckshamns unika karaktär bör bevaras och
ligga till grund för den framtida utvecklingen. Byns
historia kan tas tillvara i större utsträckning än idag
och göras mer synlig för såväl boende som besökare.
I Barsebäckshamn är efterfrågan på bostäder mycket
stor och det fi nns plats för en utbyggnad som omfattar ca 60 nya bostäder. Full utbyggnad innebär
procentuellt sett en stor befolkningsökning och utbyggnaden bör därför ske varsamt och etappvis så att
ortens småskalighet bevaras.
Nya områden kan bestå av byggnader i upp till två
våningar och strukturen ska tillåta en etappvis utbyggnadoch ha en småskalig karaktär. Områdena bör innehålla blandade upplåtelseformer, med såväl bostadsrätter, hyresrätter och äganderätter. Vid utveckling av
byn bör de gamla strukturerna utgöra utgångspunkt
för nya tillägg.
Den planerade utbyggnaden bör ske i långsamt tempo
och med små avgränsade etapper. Ny samlad bebyggelseutveckling i Barsebäckshamn ska endast ske
inom ett begränsat område i den nordöstra delen av
orten, norr om Pinhättevägen. Etapputbyggnaden av
området föreslås börja längst i väster för att avslutas
med de östligaste delarna.
14
Ortsanalys för Barsebäckshamn
Nytt promenadstråk och samlad grönstruktur
Naturen och närheten till havet är ett viktig inslag
när man bor i Barsebäcks by, ändå saknas såväl sammanhängande grönstruktur som gång- och cykelstråk
inom och utanför orten. Under mötet med byns invånare framkom behovet av att förbättra gångmöjligheterna i och runt byn. Vid framtida planering bör
nya grönytor planeras in och stråk till omgivande natur och målpunkter inom orten stärkas. En promenadslinga runt byn föreslås som löper längs stranden,
genom befintlig bebyggelse och det föreslagna utbyggnadsområdet och länkar byn till dess omgivande
naturområden, däribland snärjet.
Snärjet kallas det naturområde som ligger i den sydöstra utkanten av byn. Området består av låg buskvegetation i en igenväxningsfas och är rikt på småfåglar. Naturområdet innehåller inte höga naturvärden
i dagsläget men är mycket värdefullt ur ett rekreativt
perspektiv. Särskilt med tanke på att Barsebäckshamns
omgivningar till övervägande del består av storskaligt
jordbrukslandskap.
Snärjet föreslås därför användas för tätortsnära rekreation. Dock behöver området på sikt utvecklas och
skötas för att förhindra en alltför stor igenväxning,
vilket skulle minska rekreationsmöjligheten i området.
Det kan göras genom riktade skötselinsatser och en
långsiktig skötselstrategi/plan.
SAMRÅDSHANDLING
Bostadsutbyggnad
Förbättrad entré
Utredningsområde
för bostäder
”Snärjet” bevaras
Föreslagen
promenadslinga
Utredningsområde
för bostäder
Flygbild över Barsebäckshamn med huvuddragen av planförslaget inritade.
Ortsanalys för Barsebäckshamn
15
SAMRÅDSHANDLING
Utveckla turismnäringen
Barsebäckshamn är en populär sommarort och lockar
såväl badgäster, som småbåtsägare och sommarboende. Havet, gästhamnen och den vackra historiska
miljön ger orten extra goda förutsättningar att utveckla den lokala turistnäringen. Precis som i Barebäcks
by skulle småskalig övernattningsverksamhet kunna
fungera väl, exempelvis ett Bed & Breakfast eller ett
mindre vandrarhem.
Bebyggelse från senare tid håller en skala som harmonierar med den äldre.
Gathus i tegel 1910-tal, Barsebäckshamn. Husen ligger i rad, nära vägen och med trädgården på baksidan.
16
Ortsanalys för Barsebäckshamn
SAMRÅDSHANDLING
Mot Barsebäcks saltsjöbad/
Stenbocksvallarna
Strandpromenad
Badplats
Hamnkrog
Klubbhus
Strandpromenad
Byslingan
Föreslaget utbyggnadsområde
Utredningsområde för bostäder
Nytt grönstråk
Snärjet
Betesmark
Föreslagen gång- och cykelväg
Bef. gång- och cykelväg
Föreslaget gångstråk
Bef. gångstråk
Strandäng
Mot Barsebäcks
sjöstad/Salviken
Skåneleden
0m
100 m
200 m
Kartan visar en sammanställning av de åtgärder som kan bli aktuella i Barsebäckshamn framöver.
Ortsanalys för Barsebäckshamn
17
SAMRÅDSHANDLING
Etappkarta
Den planerade utbyggnaden bör ske i långsamt tempo och med små avgränsade etapper. Etapputbyggnaden av området föreslås börja längst i väster för att
avslutas med de östligaste delarna.
Varje etapp innehåller ca 20 nya bostäder. Lämplig utbyggnadsperiod för etapp 1-3 skulle kunna vara 15 år,
5 år per etapp.
1
Etappkarta över utbyggnadsområdet i Barsebäckshamn.
18
Ortsanalys för Barsebäckshamn
2
3
SAMRÅDSHANDLING
Till sist...
Sammanfattningsvis kan sägas att Barsebäckshamn är
en ort med lång historia, vars ursprung som fiskeläge
ger karaktär åt samhället än idag. Barsebäckshamn är
numera en utpräglad bostadsort med ca 400 invånare.
Det finns en stark social samhörighet i byn och många
av de boende har bott här i flera generationer. Närheten till havet, den rofyllda tystnaden och den småskaliga bykaraktären nämns som starka skäl till vad
som gör byn unik och till en så omtyckt boendeort.
Det som upplevs som nackdelar är främst bristen på
kommunal service/förskola och kollektivtransport.
Standerosionen är ett ständigt pågående dilemma.
Parkeringen upplevs som ett stort problem om sommaren och promenadstigar runt byn efterfrågas.
Byns småskalighet och geografiska placering är eftertraktat i Skåne. För att byns egenskaper inte ska
gå förlorade vid en fortsatt utveckling bör framtida
utbyggnader ske i försiktig takt samt med hänsyn till
byns småskalighet. Då kommunal service och kollektivtrafikförbindelser till orten är beroende av invånarantalet finns det i detta utvecklingsscenario inte
underlag för någon utökning. Utbyggnad föreslås ske i
ortens nordvästra delar med ett gatunät som anpassas
till den äldre, befintliga strukturen. Grönstrukturen
utvecklas och en promenadslinga runt byn föreslås.
Ortsanalys för Barsebäckshamn
19
Kullagatan 2 • 244 80 Kävlinge • växel 046-73 90 00 • fax 046-73 91 35
www.kavlinge.se • [email protected]
