3.9 stigande havsnivå och erosion

SAMRÅDSHANDLING
Bad i Barsebäckshamn.
3.9 STIGANDE HAVSNIVÅ OCH EROSION
Upplevelsen av vatten är mycket påtaglig i kustzonen och planområdet avgränsas i
väster av Öresund, i norr av det lilla vattendraget Välåran och i söder Lödde å. Det är
av stor vikt att vattenförekomsterna hanteras på ett hållbart och långsiktigt sätt. Inte
minst med tanke på att närheten till vattnet utgör ett framtida hot mot bebyggelsen
och landskapet på grund av risken för framtida havsnivåhöjningar och kusterosion.
Klimatförändringen och havet
46
Frågan om den framtida utvecklingen av havets nivåer är svårbedömd och omdiskuterad. Den största
osäkerhetsfaktorn är den framtida avsmältningen
av världens isar och i vilken takt uppvärmningen av
jorden sker. Den rådande klimatforskningen är dock
samstämmig i att en höjning av havsnivån pågår och
kommer att fortsätta att göra det i ett långt tidsperspektiv. Effekterna som det förändrade klimatet
medför resulterar i nya förutsättningar för samhällsplaneringen och det krävs en långsiktighet i planeringen för att anpassa oss till de nya förutsättningarna. Inom den rådande forskningen görs prognoser
för lång tid framåt för att bedöma konsekvenserna av
den globala uppvärmningen. Ofta rör det sig om ett
tidsperspektiv till år 2100 eller längre. Av samma skäl
kommer konsekvenserna av en framtida havsnivåhöjning för kustzonen att diskuteras fram till år 2100,
vilket alltså är ett längre tidsperspektiv än för övriga
delar av den fördjupade översiktsplanen.
utgick från den då tillgängliga klimatforskningen. I
rapporten konstaterades bland annat att ett troligt
scenario fram till år 2100 var en höjning av den globala medelhavsnivån med 0,18–0,59 meter.
FN:s klimatpanel, IPCC (Intergovernmental Panel on
Climate Change), står för den mest spridda vetenskapliga bedömningen av klimatets utveckling och av havets globala framtida nivåförändring. 2007 presenterade IPCC sin fjärde utvärderingsrapport (AR4) som
Global mean sea level will continue to rise during the 21st century…. Projections of sea level rise are larger than in the AR4,
primarily because of improved modelling of land-ice contributions…. For RCP8.5, the rise by the year 2100 is 0.52 to
0.98 m.
Fördjupad översiktsplan för kustzonen - Kapitel 3 - Planförslag
FN:s klimatpanel IPCC:s senaste klimatrapport AR5,
presenterades i november 2013 och bekräftar bilden
av klimatförändringarna som slogs fast i AR4. Rapporten slår fast att människan påverkar klimatet negativt genom sina utsläpp av växthusgaser med temperaturhöjningar och isavsmältningar som följd. En
konsekvens av klimatförändringen är stigande medelhavshavsnivåer globalt. Prognoserna som skildras
i rapporten tyder på att havsnivåerna kan komma
att stiga något mer och snabbare jämfört med AR4,
framförallt som en konsekvens av isavsmältningen.
Medelhavsnivån för år 2100 kan komma att hamna
på 0,52-0,98 m (baserat på ett scenario med höga utsläpp av växthusgaser, RCP 8.5).
SAMRÅDSHANDLING
äns
Plangr
Järavallen
ÅLSTORP
HOFTERUP
Barsebäcks gods
Barsebäcks by
Barsebäckshamn
LÖDDEKÖPINGE
Barsebäcks sjöstad
+ 1 m.ö.h.
Vikhög
+3 m.ö.h.
0
1 km
Lödde å
2 km
Karta 22. Översvämmade områden vid en permanent havsnivåhöjning med 1 meter (orange) samt områden belägna under
+3 meter över havet (röda) som riskerar att översvämmas vid tillfälliga högvatten.
Fördjupad översiktsplan för kustzonen - Kapitel 3 - Planförslag
47
SAMRÅDSHANDLING
+ 3 m.ö.h.
+ 2,5 m.ö.h.
+1 m.ö.h.
David Reuterskiöld
0 m.ö.h.
Färdigt golv-nivå vid nybyggnad
Extremvattenstånd (100 år återkomstid)
Ny medelhavsnivå
Nuvarande medelhavsnivå
Sammanställning av framtida havsnivåer och deras
koppling till lägsta marknivå vid nybyggnad. Extremvattenstånd med 100 års återkomstid är en tillfällig havsnivåhöjning och uppstår vid exempelvis stormar.
Fuktstråk vid Lödde å.
Sedan 2007 har ett flertal länder tagit fram nationella
bedömningar och åtgärdsplaner för lokala förhållanden ofta baserade på AR4. Flertalet av dessa betonar risken för att isavsmältningen kan komma att
ske snabbare och att världshavet kan komma att stiga
mer än vad som tidigare antagits.Ett sådant exempel
är Köpenhamns klimatanpassningsplan som publicerades 2011 (Københavns Kommune, 2011). Man
har formulerat sig på följande sätt beträffande framtidens havsnivåer:
Havet omkring København kommer til at stige op mod 1 meter
i løbet af de næste hundrede år, vurderer Danmarks Meteorologiske Institut på baggrund af de seneste beregninger.
SMHI har gjort en uppdatering, för svenska förhållanden, av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet 2011 . SMHI konstaterade att:
Sammanfattningsvis kvarstår betydande osäkerheter om hur
stor den globala havsnivåhöjningen blir till år 2100, och osäkerheterna är förstås stora också på längre sikt. Senare resultat om de landbaserade isarna visar ändå att de kommer att
ge ett bidrag som gör de högre värdena i intervallet 0,18–0,59
meter i AR4 (IPCC:s fjärde utvärderingsrapport) mer tänkbara än de lägre värdena.
Sammanfattningsvis kan sägas att en framtida höjning av havsnivån på mellan 0,2 och 0,7 meter på
hundra års sikt är trolig men att nyare forskning visar
att havet stiger i snabbare takt vilket innebär att höjningen kan komma att bli på uppemot 1 meter fram
till år 2100 sett som ett globalt medelvärde.
48
Fördjupad översiktsplan för kustzonen - Kapitel 3 - Planförslag
Påverkan på kustzonen
Det senaste århundradet har vattenståndet i havet
höjts och stigningstakten har nästan fördubblats under de senaste 20 åren. I Södra Sverige har havet stigit ca 20 cm sen slutet på 1800-talet och de senaste
30 åren har höjningstakten ökat till nästan 3 mm/
år. (SMHI klimatanalys). Effekterna på kustzonen är
förutom den förhöjda havsnivån högre vattenstånd
i vattendraget Lödde å. Otillräckliga system för att
hantera dagvatten till följd av utdikning och hårdgöring av mark kan också bidra till att öka riskerna för
översvämning på sikt.
SMHI har på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län
gjort en klimatanalys för Skåne Län. (Klimatanalys
för Skåne Län, Rapport Nr 2011-52 SMHI). SMHI
har i sin analys tagit hänsyn till det beräknade värdet
av den globala höjningen av havsnivån och gjort bedömningen att stormfrekvensen inte kommer att förändras jämfört med det historiska klimatet. Utifrån
detta har framtida medelnivåer och extremnivåer
beräknats för Skånes län. Den beräknade nivån för
en global höjning av havsnivå är ca en meter vilket
innebär en höjning av medelvattenytan med ca 85-90
centimeter för den skånska kusten.
I SMHI:s klimatanalys har en beräkning gjorts för
beräknade extrema vattenstånd med en återkomsttid på 2, 10, 50 och 100 år. Begreppen återkomsttid är centralt i diskussionen om höga flöden. Med
återkomsttid menas att en händelse i genomsnitt inträffar en gång under tidsperioden. I klimatanalysen
för Skåne bedöms att havets vattenstånd med 100 års
David Reuterskiöld
SAMRÅDSHANDLING
Eroderad kust i sydvästra delen av planområdet.
återkomsttid höjs med mellan 85 - 90 cm (RH2000).
Detsamma gäller 2, 10 och 50 års återkomsttid.
Sammantaget innebär detta att kring år 2100 beräknas extremvattenståndet dvs. 100-årsvattenståndet
variera mellan ca 215 cm och 260 cm (RH2000) för
Skånes kuster. (Klimatanalys för Skåne Län, Rapport
Nr 2011-52 SMHI).
För att kunna bedöma påverkan på kustzonen av en
framtida havsnivåhöjning har nivåkurvor för 1 meter
och 3 meter över havets medelvattennivå lagts in på
topografiska kartor.
Kartan i kapitlets början redovisar scenariot för 2100
med en meters höjning av medelvattenytan utifrån
rådande topografiska förhållanden. Kartan visar
också områden belägna under +3 m.ö.h., som kan
komma att översvämmas vid tillfälliga högvattenstånd. På de följande sidorna finns detaljerade kartor
för respektive område. Nedan följer en beskrivning
av hur varje område kan komma att påverkas av en
framtida havsnivåhöjning.
Skydd mot översvämningar
För att förändringarna inte ska få en alltför stor negativ påverkan på oss människor, den bebyggda miljön
samt växt- och djurlivet måste särskilda åtgärder
vidtas. Nedan följer exempel på möjliga åtgärder för
att minska risken för översvämningar.
Förhöjd marknivå för ny bebyggelse
För att möjliggöra utbyggnad i områden som ligger
havsnära som till exempel Barsebäcks sjöstad måste
bebyggelsen planeras utan risk för människors hälsa
och säkerhet. För att undvika att den nya bebyggelsen
drabbas av framtida översvämningar blir den viktigaste åtgärden att förlägga den på en högre marknivå.
Hänsyn måste tas till en framtida höjning av medelhavsnivån, extremvattenståndet och grundläggningen av byggnader. Detta ger en nivå för färdigt
golv på ca 3 meter över nuvarande havsnivå. I bilden
överst på sid 48 illusteras hur beräkningen är utförd.
Detta innebär att en nivå på 3 meter för färdigt-golv
är en lämplig utgångspunkt för ny bebyggelse inom
kustzonen. En översyn av de skånska kommunernas
planeringsunderlag visar att en nivå för mark eller
färdigt golv på ca 3 meter är vanligt, se exempelvis
Malmö Stad Dialog PM ”Klimatet, havsnivån och
planeringen 2008:2.
Fördjupad översiktsplan för kustzonen - Kapitel 3 - Planförslag
49
Ku
st
väg
e
n
SAMRÅDSHANDLING
n
väge
ätte
Tege
lv
iksvä
gen
Pinh
Stång
gen
Skep
ksvä
pare
tver
väge
Kraf
n
BARSEBÄCKSHAMN
backa
0
gränd
300 m
Karta 23. Karta över Barsebäckshamn. Översvämmade områden vid en permanent havsnivåhöjning med 1 meter
(orange) samt områden belägna under +3 meter över havet (röda) som riskerar att översvämmas vid tillfälliga högvatten.
Barsebäckshamn och Vikhög
För Barsebäckshamn och Vikhög är bedömningen
att medelvattennivån kommer att stiga ca 85 centimeter till år 2100. Därutöver kan havsnivån stundtals bli ännu högre beroende på andra faktorer såsom
starka pålandsvindar, lågt lufttryck och vattenvariationer och extrema vattenstånd i samband med stormar, så kallade extremnivåer. Det innebär att havsnivån vid högvattensituationer kan nå upp till upp
till 3-metersnivån vilket kommer att påverka stora
delar bebyggelsen inom Barsebäckshamn och Vikhög. I Barsebäckshamn kommer bebyggelse väster
om Skepparevägen och Tegelviksvägen och söder om
Stångbackagränd att påverkas.
Vid 1 meters havsnivåhöjning kommer stranden i
Salviken att stå under vatten medan stora delar av
strandängarna väster om Löddesborgsvägen kommer att påverkas vid ett extremvattenstånd. Udden
söder om Vikhög kommer också att ligga under vatten vid 3 meters havsnivåhöjning.
50
Fördjupad översiktsplan för kustzonen - Kapitel 3 - Planförslag
Barsebäckshamn
SAMRÅDSHANDLING
Salviksskogen
Salviken
Vik
hö
gs
vä
n
ge
n
äge
gsv
bor
des
Löd
Salviken
VIKHÖG
0
300 m
Karta 24. Karta över Vikhög och Salviken. Översvämmade områden vid en permanent havsnivåhöjning med 1 meter
(orange) samt områden belägna under +3 meter över havet (röda) som riskerar att översvämmas vid tillfälliga högvatten.
Fördjupad översiktsplan för kustzonen - Kapitel 3 - Planförslag
51
SAMRÅDSHANDLING
gen
ksvä
tver
Kraf
Stång
en
väg
iks
bbv
Stu
backa
gränd
Barsebäcksverket
Salviken
0
300 m
Karta 25. Karta över Barsebäcksverket. Översvämmade områden vid en permanent havsnivåhöjning med 1 meter
(orange) samt områden belägna under +3 meter över havet (röda) som riskerar att översvämmas vid tillfälliga högvatten.
Barsebäcks sjöstad
Det planerade Barsebäcks sjöstad ligger låglänt och
hela området där verket står idag skulle översvämmas
vid ett framtida extremvattenstånd. Även naturmarken norr och söder om verket kan komma att påverkas vid en havsnivåhöjning. Av kartan framgår också
att Kraftverksvägen är något högre belägen liksom
Stubbviksvägen.
52
Fördjupad översiktsplan för kustzonen - Kapitel 3 - Planförslag
Salviken
SAMRÅDSHANDLING
300 m
Kustvä
gen
0
Barsebäcks
saltsjöbad
Barsebäcks
gods
Hofterupsvägen
n
Sjöväge
Karta 26. Karta över området norr om Barsebäcks by och gods. Översvämmade områden vid en permanent havsnivåBARSEBÄCKS
BY att översvämmas
höjning med 1 meter (orange) samt områden belägna under +3 meter över havet
(röda) som riskerar
vid tillfälliga högvatten.
Barsebäcks gods
Det låglänta jordbrukslandskapet mellan Järavallen
och Barsebäcks by kommer till stora delar att påverkas vid extremvattenstånd. Vattnet tränger främst in
via ett system av diken och bäckar väster om bebyggelsen i Järavallen för att sedan spridas över de låglänta markerna söderut.
Fördjupad översiktsplan för kustzonen - Kapitel 3 - Planförslag
53
Vik
hö
gs
vä
ge
n
SAMRÅDSHANDLING
Lödde å
LOMMA KOMMUN
0
300 m
Karta 27. Karta över Löddes å dalgång. Översvämmade områden vid en permanent havsnivåhöjning med 1 meter
(orange) samt områden belägna under +3 meter över havet (röda) som riskerar att översvämmas vid tillfälliga högvatten.
Lödde ås dalgång
Lödde ås dalgång är låglänt och översvämmas tidvis
idag vid höga vattenflöden. Vid en framtida havsnivåhöjning kommer de befintliga strandängarna
utmed Lödde å att hamna under vatten. Området
kommer att påverkas i hög grad redan vid en meters
54
Fördjupad översiktsplan för kustzonen - Kapitel 3 - Planförslag
havsnivåhöjning. Vid extremvattenstånd kan vatten
nästan nå fram till Vikhögsvägen i något avsnitt. Det
höga vattenståndet i dalgången innebär att värdefull
flora och fauna som finns utmed strandängarna riskerar att försvinna vid en framtida högre medelvattennivå.
SAMRÅDSHANDLING
Kustvägen
Järavallen
Lundåkrabukten
0
300 m
Barsebäck
Resort
åk
und
L
gen
ravä
Karta 28. Karta över Järavallen. Översvämmade områden vid en permanent havsnivåhöjning med 1 meter (orange)
samt områden belägna under +3 meter över havet (röda) som riskerar att översvämmas vid tillfälliga högvatten.
Lundåkrabukten
De låglänta delarna av strandängarna i Lundåkrabukten kommer också att påverkas av en förhöjd medelhavsnivå. Vid extremvattenstånd skulle ytterligare
delar av kustremsan komma att stå under vatten med
ökad risk för erosion och strandflykt. Nästan hela
området fram till Kustvägen är beläget under +3 meter.
Fördjupad översiktsplan för kustzonen - Kapitel 3 - Planförslag
55
SAMRÅDSHANDLING
0
300 m
en
tteväg
Pinhä
Barsebäcks
mosse
gen
iksvä
Saltv
SANDSKOGEN
n
äge
sv
bvik
LYCKEHUSE
b
Stu
Salviksskogen
Karta 29. Karta över Barsebäcks mosse. Översvämmade områden vid en permanent havsnivåhöjning med 1 meter
(orange) samt områden belägna under +3 meter över havet (röda) som riskerar att översvämmas vid tillfälliga högvatten.
Barsebäcks mosse
Barsebäcks mosse kommer att få förhöjda medelvattennivåer och även här riskerar stora naturvärden att
gå förlorade om inte särskilda skyddsåtgärder vidtas.
56
Fördjupad översiktsplan för kustzonen - Kapitel 3 - Planförslag
SAMRÅDSHANDLING
Exempel på åtgärder mot översvämning och erosion från Bo01-området i Malmö.
Skydd för befintlig bebyggelse
Att skydda den befintliga bebyggelsen från kommande översvämningar är en stor utmaning eftersom det
kan innebära ingrepp i den befintliga miljön. Utöver
en högre marknivå finns ett flertal åtgärder för att
säkerställa att befintlig bebyggelse klarar en framtida
havsnivåhöjning. Dessa omfattar permanenta skydd
och tillfälliga lösningar.
Vallar
Ett alternativ för att skydda befintlig bebyggelse är
att anlägga jordvallar i strategiska lägen som hindrar
det stigande vattnat från att nå fram. Jordvallar kan
relativt enkelt integreras i en befintlig naturmiljö,
exempelvis utmed strandängarna. Vallarna kan med
fördel användas för promenadstigar eller cykelvägar.
En annan fördel med jordvallar är att de är relativt
billiga att anlägga.
Murar
I urbana miljöer eller inne i tätorter som till exempel
Vikhög och Barsebäckshamn kan murar vara ett alternativ till jordvallar. Fördelen med murar är att de
tar mindre plats och kan integreras på ett fint sätt i
den byggda miljön. I Barsebäckshamn och Vikhög
kan ytterligare ett alternativ vara att höja hamnarnas
kajer, eller att tillåta en lägre kaj att översvämmas tillfälligt och bygga en högre mur eller kaj bakom som
skydd.
Sandrevlar eller invallning
Ett alternativ till skyddsåtgärder på land är att förlägga dessa ute till havs. Det kan exempelvis röra
sig om att lägga ut sandrevlar som skydd utanför en
kustlinje. Att bygga vallar ute till havs och på så sätt
torrlägga mellanliggande områden är en metod.
Strandfodring
Åtgärderna som vidtas på land för att skydda kustorterna och kustlinjen mot översvämning kan med
fördel kombineras med åtgärder ute i havet. Ett exempel på en sådan tänkbar åtgärd är så kallad strandfodring. Det innebär att lämpliga lägen ute till havs
fylls upp med sand och grus, vilket bromsar tillfälligt höga havsnivåer.
Temporära skydd
Det finns en mängd temporära skyddsbarriärer om
inga permanenta ingrepp i stadsmiljön är möjliga eller där man inte önskar någon påverkan på stads- eller landskapsbilden. De temporära skydden finns i en
mängd varianter till exempel plastslangar som rullas
ut, olika moduler eller sandsäckar. Temporära skydd
kräver dock en hög beredskap och kort insatstid vilket kan vara svårt att åstadkomma i kustzonen. Detta
alternativ är därför mindre lämpligt för att skydda
bebyggelse inom Vikhög och Barsebäckshamn.
Fördjupad översiktsplan för kustzonen - Kapitel 3 - Planförslag
57
SAMRÅDSHANDLING
Kustens
tillbakagång
R
B
S
Ny havsnivå
Nuvarande havsnivå
H
Eroderade material
havsbottensom resultat av havsnivåhöjning.
“Bruuns lag” ger en grov indikation på omfattningen avNyerosionen
Deponerade material
Nuvarande
havsbotten
Sambandet är R=(L/B+H) X LS
R = Kustens tillbakagång
H = Djupet mellan nuvarande havsbotten och nuvarande havsnivå
B = Höjden mellan nuvarande havsnivå och den punkt på land man utgår från när L mäts
S = Höjning av medelvattennivå
L = Avstånd mellan punkterna B och H
Med hjälp av Bruuns lag, R=S(L/B+H), kan man uppskatta hur mycket kusten eroderar vid en permanent höjning av
havsnivån. Vid 1 m havsnivåhöjning kan ett 100 m brett område komma att påverkas (Stigande havsnivå, Plan-pm
2009, Länsstyrelsen i Skåne län)
Jordvallar kan anläggas som skydd i naturområden och utnyttjas som promenadstigar.
Kusterosion
Kusterosion uppstår genom att havet transporterar
bort material från kustlinjen. Kraftiga regn kan också
spola bort material ut i havet. Klimatförändringarna
kommer att medföra en ökad kusterosion genom förhöjda havsnivåer, fler stormar och kraftigare skyfall.
Vid Barsebäcks Saltsjöbad har kommunen under lång
tid arbetat med att återföra sand till stranden, där sanden sköljs ut från stranden och bildar revlar en bit ut
i havet. Kommunen avser söka tillstånd för att fortsätta återföra sanden till stranden.
Kusterosion är ett återkommande problem vid exempelvis Koggavägen i Barsebäckshamn och vid Vikhögs udde.
58
Fördjupad översiktsplan för kustzonen - Kapitel 3 - Planförslag
Grundvattenhöjning
Den stigande temperaturen på jorden påverkar vattnets kretslopp och därmed också grundvattennivåerna. Grundvattenbildningen är beroende av vilken
typ av jordart som finns inom området och hur marken är beskaffad. I sin rapport ”Klimatanalys för
Skåne” har SMHI pekat på en minskad grundvattenbildning i ett framtida klimatperspektiv. För Skånes
del rör det sig om en beräknad minskning på mellan
5 -20% fram till år 2100. Beräkningen har gjorts för
klasserna grov jord och morän och uppvisar samma
tendenser för båda klasserna.
En stigande havsnivå påverkar också det kustnära
grundvattnet som kan komma att höjas i ett framtida
scenario. En högre havsnivå ger generellt en högre
grundvattennivå. Det förhöjda grundvattnet kan ge
SAMRÅDSHANDLING
Exempel på hur en skyddande mur kan anläggas i en stadsmiljö och integreras i stadsbilden.
upphov till dämningseffekter i vattendragen och öka
risken för översvämning i kustnära områden. Vid nyexploatering i anslutning till kusten och vid kustnära
vattendrag är det särskilt viktigt att beakta översvämningsrisken. Vattendrag inom kustzonen som kan
komma att påverkas av högre vattenflöden i samband
med ett högre vattenstånd i havet är Lödde å, Marbäcken, Hofterupsbäcken samt Välåran.
Den förhöjda havsnivån kan medföra en förhöjning
av grundvattennivån i området och orsaka problem
genom exempelvis saltinträngning i grundvattentäkter eller större fluktuationer i tillgången på vatten.
Det kan också innebära att enskilda fastighetsägare
kan komma att drabbas av vatteninträngning i källare
eller att den omkringliggande marken blir instabil.
Åtgärder för att täta källare och stabilisera marken
kan då bli aktuella.
I den fortsatta planeringen behöver man tillgodose
behovet av dagvattensystem som kan klara avrinningen från hårdgjorda ytor i kombination med stigande havsnivåer. Mark som är belagd med ett icke
genomsläppligt material kan generera upp till tio
gånger mer ytvatten än vad grönytor gör (Boverket,
Mångfunktionella ytor, 2010).
Förslag till översvämningsskydd
På förslagskartan på sidan 61 visas principerna för
hur åtgärder som skyddar mot översvämning kan anläggas.
Barsebäckshamn och Vikhög
Förslaget visar att all befintlig bebyggelse i Barsebäckshamn, Vikhög och Barsebäcks gods kan skyddas mot översvämningar och erosion genom åtgärder
som exempelvis murar eller vallar. Ny bebyggelse i
Barsebäcks sjöstad förläggs på en högre marknivå
med god säkerhetsmarginal. Förslagskartan anger
också reträttvägar för biotoper utmed Lödde å och
Barsebäcks mosse som kan fungera som ersättningsmark när vattennivån stiger.
Barsebäcks sjöstad
Rekommendationen för en lägstanivå för ny bebyggelse bör ha god säkerhetsmarginal till den framtida
havsnivåhöjningen. Utbyggnaden av Barsebäcks sjöstad kommer att vara en stor investering i såväl bebyggelse som infrastruktur och måste således hålla i
ett långsiktigt perspektiv. Mot bakgrund av detta bör
den nya bebyggelsen förläggas på en marknivå som
minst ligger så att den klarar ett beräknat extremvattenstånd med 100 års återkomsttid år 2100. Detta
innebär att färdigt golv-nivån för den nya bebyggelsen ska ligga på en nivå över + 3,0 meter över havet.
Fördjupad översiktsplan för kustzonen - Kapitel 3 - Planförslag
59
SAMRÅDSHANDLING
Järavallen och Barsebäcks gods
Jordvallar kan vara en lämplig åtgärd för att skydda
bebyggelsen omkring Järavallen och Barsebäcks
gods. Det låglänta jordbrukslandskapet mellan Järavallen och Barsebäcks by kommer till stora delar att
ligga under vatten enligt översvämningskarteringen.
En ny skyddsvall norr om Barsebäcks gods skulle
kunna hindra vatten från att nå fram till den kulturhistoriskt värdefulla miljön.
Lödde ås dalgång
Inom Lödde ås dalgång finns strandängar med värdefull flora och fauna på ömse sidor av vattendraget. För att strandängarna inte ska gå förlorade bör
åtgärder vidtas. Exempelvis kan strandängarna ges
en reträttväg, det vill säga ersättningsmark när vattennivån stiger. Detta kan åstadkommas genom att
betesmarken utmed ån utökas och tas i anspråk i takt
med att havet stiger. En lämplig utbredning av ersättningsmark/reträttvägar framgår av kartan på sidan
61 och utgörs av markens femmetersnivå.
Barsebäcks mosse
Även Barsebäcks mosse kommer att få förhöjd vattennivå i samband med stigande havsnivå och högre
vattenflöden vilket innebär att den nuvarande floran
och faunan delvis riskerar att försvinna. Även här föreslås reträttvägar i området norr och öster om mossen som kan utgöra möjlig tillflyktsort för den flora
och fauna som växer och lever kring mossen. På så
vis kan växt- och djurlivet finna nya livsmiljöer i närheten och områdets naturvärden kan behållas.
Fortsatt arbete med stigande
havsnivåer och kusterosion
Risken för framtida översvämningar, ökad kusterosion och ökade vattenflöden är ett allvarligt problem
i kustnära områden och kommunen måste ständigt
arbeta för att minimera klimatpåverkan och dess
konsekvenser. Klimatanpassningsåtgärder måste vidtas i områden som hotas av en stigande havsnivå och
lämpligen prövas i samband med planläggning vid
nyexploatering. Kustzonens unika flora och fauna,
Barsebäcks mosse och Lödde ås mynning innehåller
värdefulla naturtyper som riskerar att försvinna med
stigande vattenflöden i vattendragen och havet. För
att säkerställa dessa naturvärden behöver reträttvägar skapas inom områdena.
Dagvatten och ytvatten ska i möjligaste mån hanteras genom fördröjning i dammar eller översvämningsytor. Vid nyexploatering i samband med Nya
Lyckorna och Barsebäcks sjöstad bör hårdgöring av
mark undvikas och fördröjningsmöjligheter för vatten skapas. Detta regleras lämpligen i samband med
planläggningen.
Ett fördjupat kunskapsunderlag behöver tas fram
samt konkreta åtgärdsplaner för att hantera den fortsatta planeringen.
Ställningstaganden
• Lägsta nivå för färdigt golv för ny bebyggelse är +3 meter över havet
• Lokalt omhändertagande av dagvatten ska alltid tillämpas i nya utbyggnadsområden
• Översvämningszoner och reträttvägar vid höga vattenstånd ska anordnas
• Lägen där det kan bli aktuellt med skyddsvallar, strandfodring och andra skyddsåtgärder ska
pekas ut
• I det fortsatta arbetet bör ett detaljerat kunskapsunderlag tas fram för att bedöma framtida
grundvattennivåer
60
Fördjupad översiktsplan för kustzonen - Kapitel 3 - Planförslag
SAMRÅDSHANDLING
äns
Plangr
DÖSJEBRO
ÅLSTORP
HOFTERUP
BARSEBÄCKS BY
LÖDDEKÖPINGE
SANDSKOGEN
BARSEBÄCKSHAMN
LYCKEHUSEN
Utbyggnadsområden +3,0 m.ö.h.
VIKHÖG
Oskyddade områden under +3,0 m.ö.h
Reträttvägar för strandäng
Översvämningskydd och erosionsskydd
0
1 km
2 km
Karta 30. Karta över kustzonen med skyddsåtgärder för översvämningar och erosion. I kartan redovisas också låglänta oskyddade områden, under 3 meter över havet, som kan komma att översvämmas vid tillfälliga högvatten.
Fördjupad översiktsplan för kustzonen - Kapitel 3 - Planförslag
61
Johan Krook
SAMRÅDSHANDLING
Anlagd damm i den norra delen av våtmarken Barsebäcks mosse.
3.10 VATTEN SOM RESURS
Kustzonens vatten omfattar Öresund, åar, våtmarker och stora delar av kommunens
grundvattenreserver. Vattenmiljöerna är viktiga biotoper, rekreativa målpunkter och
är av vikt för vår framtida vattenförsörjning. Genom ett aktivt arbete med vattenvård
kan hotad vattenkvalitet förbättras och ekologiska värden säkras för framtiden.
Öresund
Havsområdet utanför Kävlinges kust innehåller höga
naturvärden med stor betydelse för fisk och vadarfågel samt för rekreation och friluftsliv. Kustområdet
utgörs av tre havsvikar: Lundåkrabukten, Salviken
och Lommabukten, varav Salviken brukar räknas
till Lommabukten. Havsområdet är långgrunt och
bukternas grunda bottnar är ekologiskt känsliga och
artrika områden, som ur produktionssynpunkt hör
till landets viktigaste. Här har många fiskarter som
torsk, flatfisk, gulål, laxfiskar, sjurygg och horngädda
sina yngelkammare och uppväxtplatser. Såväl Lundåkrabukten som Lommabukten är av riksintresse för
yrkesfisket på grund av sin höga biologiska produktion och är en viktig födoplats för fiskar och olika fågelarter, både häckande och rastande arter. Bukterna
är mycket betydelsefulla lokaler för vadarfåglar och
änder.
När det gäller föroreningar är Öresund ett av Sveriges mer belastade kustområden. Detta har medfört
att det marina systemet på flera områden är kraftigt
påverkat. Bland annat förkommer varje höst syrebristsituationer, huvudsakligen i de djupare områdena av Öresund och ur ekologisk synvinkel är kustzonens havsvatten därför ett särskilt känsligt område.
62
Fördjupad översiktsplan för kustzonen - Kapitel 3 - Planförslag
Hoten mot naturvårdsvärdena i kustvattnet består
till största delen av övergödning genom kvävenedfall
och läckage av näringsämnen från jordbruket, av ett
för stort fiskeuttag samt risken för oljeutsläpp från
närliggande fartygsleder. Havsbottnarna är mycket
känsliga och hotas av aktiviteter som muddring,
sandtäkt eller vattenreglering av angränsande vattendrag.
Miljökvalitetsnormer finns angivna för Lundåkrabukten och Lommabukten. God ekologisk status ska
uppnås till år 2021 och god kemisk status till år 2015.
Vattendrag
Inom planområdet finns fyra vattendrag; Välåran,
Hofterupsbäcken, Marbäcken och Lödde å längst
i söder. Samtliga mynnar i havet inom Kävlinges
kuststräcka. Välåran och Hofterupsbäcken i Lundåkrabukten, Marbäcken och Lödde å i Salviken/Lommabukten. Eftersom Kävlinges jordar är kalk- och
lerrika är inga av vattendragen försurade, däremot är
övergödningsproblemen med höga halter av kväve
och fosfor stora. Problemen beror till stor del på utsläpp från jordbruket och trafiken.
SAMRÅDSHANDLING
s
ngrän
an
Välår
Pla
ÅLSTORP
HOFTERUP
Lundåkrabukten
n
ke
Johan Krook
upsbä c
Hofter
BARSEBÄCKS BY
Barsebäcks
mosse
LÖDDEKÖPINGE
äcken
SANDSKOGEN
rb
BARSEBÄCKSHAMN
M
a
Stövlakärr
LYCKEHUSEN
Ulakärr
Lödde å
Salviken
Lommabukten
VIKHÖG
Strandskyddsområde
0
1 km
2 km
Karta 31. Kustvatten, vattendrag och våtmarker.
Fördjupad översiktsplan för kustzonen - Kapitel 3 - Planförslag
63
SAMRÅDSHANDLING
BARSEBÄCKS BY
SANDSKOGEN
BARSEBÄCKSHAMN
David Reuterskiöld
LYCKEHUSEN
0
VIKHÖG
1 km
Åstrand vid Lödde ås mynning
Karta 32. Grundvatten
Lödde å är ett av Skånes största vattendrag och utgör
den sista delen av Kävlingeån. Ån sträcker sig från
mellersta Skåne, med avrinning genom nio kommuner, och har sitt utlopp i Öresund vid kommungränsen mellan Kävlinge och Lomma. Vattenföringen
regleras i Vombsjön. Lödde å har kvar sitt naturliga
lopp och hyser stora natur- och kulturmiljövärden.
Tillsammans med resten av Kävlingeån har ån pekats
ut av Länsstyrelsen som biologiskt och kulturmiljömässigt särskilt värdefull. Delar av Lödde å utgör
naturreservat idag men hela sträckningen inom kustzonen innehåller höga naturvärden, dessa beskrivs
separat i naturvärdeskapitlet.
finns det möjlighet att ansöka om ekonomiskt stöd
hos Länsstyrelsen. Alla våtmarker omfattas av biotopskydd och strandskydd.
Välåran, Hofterupsbäcken och Marbäcken är mindre vattendrag som hänger ihop med värdefulla våtmarksmiljöer och de artrika utloppen i havsområdet
längs kusten. Hofterupsbäcken och Marbäcken är till
stora delar kulverterade.
Våtmarker
Våtmarker är biologiskt värdefulla och var förr ett
vanligt inslag i landskapet. I takt med att jordbruket
moderniserats har våtmarkerna successivt minskat i
antal. För att främja anläggandet av nya våtmarker
64
Alnarpsströmmen
SV Skånes Kalkstenar
SE618432-132335
SE619107-132376
Fördjupad översiktsplan för kustzonen - Kapitel 3 - Planförslag
Barsebäcks mosse är planområdets största våtmark.
Mossen ligger söder om Barsebäcks by och ansluter
till Marbäcken. Mossen har en skyddsvärd flora och
fauna som kan påverkas negativt av försämrad vattenkvalitet eller förändrat vattenstånd. En utförligare
beskrivning mossens naturvärden finns i naturvärdeskapitlet.
Grundvatten
Grundvatten utgörs av ytvatten som trängt ner i
marken och magasinerats. Mängden grundvatten
påverkas av såväl jordart som berggrund. Porösa
berggrunder eller jordarter har stor vattenhållande
förmåga till skillnad från täta lerjordar. Kustzonen
är rik på sand- och grusavlagringar med stor vattenhållande förmåga och innehåller fyra grundvattenförekomster. De två största är Sydvästra Skånes kalkstenar och Alnarpsströmmen, samtliga förekomster
redovisas i grundvattenkartan.
Grundvattnet kan påverkas negativt av jordbruk,
förorenade områden och försurning.
SAMRÅDSHANDLING
Ekologisk status, ekologisk potential, miljöproblem
Kemisk
ytvattenstatus
(exklusive
kvicksilver)
Främmande
arter
Miljögifter
Miljögifter (ej
kvicksilver)
Kvalitetskrav
Status 2009
Kvalitetskrav
Ja
Ja
-
Nej
Nej
Ja
Ja
God
status
2027
God
status
God
status
2015
Ja
-
Ja
-
Ja
Nej
Nej
Ja
Ja
God
status
2027
God
status
God
status
2015
Måttlig
ekologisk
status
Ja
-
-
-
-
-
Ja
Ja
Ja
God
status
Lommabukten
Måttlig
ekologisk
status
Ja
-
-
-
-
-
Ja
Ja
Nej
S m Öresunds
kustvatten
Måttlig
ekologisk
status
Ja
-
-
-
-
-
-
Ja
Ja
God
status
2021
God
status
2021
God
status
2021
God
status
2015
God
status
2015
God
status
2015
Otillfredsställande
ekologisk
status
Lödde å
Otillfredsställande
ekologisk
status
Lundåkrabukten
Försurning
Fysisk
påverkan
flöde
Ja
Välabäcken
Vattenuttag
Fysisk
påverkan
morfologi
Ja
Status
eller
potential
2009
Övergödning
Fysisk
påverkan
kontinuitet
Vattenförekomst
God
status
God
status
Klassificering av vattenförekomster
Ramdirektiv för vatten
Sedan 2000 har EU tagit ett samlat grepp för Europas vattenvård och vattenplanering via ett ramdirektiv. EU:s målsättning är att säkerställa vattenkvaliteten inom alla medlemsländer till år 2015. För
att underlätta kvalitetsarbetet har Sveriges landskap
delats in i olika vattendistrikt utifrån naturliga avrinningsområden. Varje vattendistrikt hör till en särskild vattenmyndighet som har till uppgift att se till
att ramdirektivet genomförs. Många svenska vattendrag, sjöar, kust- och grundvatten omfattas och har
därför kartlagts och klassificerats. Kartläggningen
fungerar som fortsatt planeringsunderlag och ligger till grund för förvaltningsplaner och åtgärdsprogram. EU:s krav på klassificering omfattar endast
vatten som uppfyller vissa storlekskriterier. Mindre
vattendrag som till exempel Hofterupsbäcken, Marbäcken eller Barsebäcks mosse uppfyller ej dessa och
saknar därför officiell statusklassning. Kommunens
avsikt är att arbeta med samma höga målsättning och
kvalitetskrav även för dessa vattenmiljöer.
Vattenvård
Kävlinge kommun är medlem i två stycken vattenråd; Kävlingeåns vattenråd samt Saxån-Braåns vat-
tenråd. Rådens syfte är att inom de specifika avrinningsområdena lyfta och lokalt förankra frågorna
hos exempelvis kommuner, näringsliv och allmänhet
om vattenvård och åtgärdsbehov för förbättrad vattenkvalitet.
Utsläpp till vattendrag kan minskas genom att dagvatten omhändertas lokalt så att det kan renas och
fördröjas innan det leds vidare. Lokalt omhändertagande av dagvatten ska därför alltid tillämpas vid
såväl ny- som ombyggnation inom kustzonen. Vid
en framtida bebyggelseutveckling i området är det av
största vikt att dagvattenhanteringen studeras noggrant så att långsiktigt hållbara lösningar för rening,
fördröjning och infiltration kan anordnas.
Samma princip kan användas för att minska jordbrukets negativa påverkan på vattenförekomsterna i
området genom att anlägga dammar dit dräneringsvattnet från åkrarna kan ledas för rening och fördröjning. Föroreningar och gödningsämnen ges då tid
att sedimentera i dammarna eller kan tas upp av särskilda växter innan det leds ut i hav och vattendrag.
Dammarna kan med fördel göras våtmarksliknande,
vilket då också skulle bidra med goda förutsättningar
Fördjupad översiktsplan för kustzonen - Kapitel 3 - Planförslag
65
SAMRÅDSHANDLING
till en ökad biologisk mångfald för växt- och djurlivet i området. En omställning till ekologisk odling
och djurhållning skulle ytterligare minska utsläpp av
föroreningar och näringsämnen från jordbruket till
havet och vattendragen.
Våtmarker kan påverkas negativt av långvarigt förändrade grundvattennivåer. Vid för låg nivå torkar
de ut och vid för hög nivå översvämmas de och omvandlas till sjöar. Djur och växter som är beroende
av de tidigare fuktförhållandena får därmed svårt att
överleva. Ett sätt att underlätta för dessa arter är att
skapa så kallade reträttvägar, det vill säga reservytor
i direkt anslutning till befintliga våtmarker. Vid förhöjt grundvatten övergår reträttvägarna till nya våtmarker.
Strandskydd
Strandskydd råder vid Öresundskusten och längs
Lödde å. Skyddszonen redovisas i kartan på sidan
63 och sträcker sig 100-300 meter från strandlinjen.
Strandskyddet syftar till att säkerställa allmänhetens
tillgång och säkerställa goda livsvillkor för djur- och
växtliv. Längs vissa delar av kustzonen är strandskyddet upphävt, till exempel inom detaljplanelagda områden.
Dispens från strandskyddet behövs för alla åtgärder som kan inskränka allmänhetens tillgång eller
som kan påverka platsens växt- och djurliv negativt.
Strandskyddsdispens lämnas av Kävlinge kommun
eller Länsstyrelsen förutsatt att särskilda skäl föreligger.
Ställningstaganden
• För att tillgodose att kommunens vilja och önskan att yt- och grundvatten i kommunen håller god
kvalitet bör en tvärsektoriell intern vattengrupp bildas
• Allt yt- och grundvatten inom kustzonen ska uppfylla miljökvalitetsnormer för vatten
• Ett handlingsprogram och åtgärdsprogram för vatten ska tas fram
• Dagvatten ska omhändertas lokalt vid all nybyggnation
66
Fördjupad översiktsplan för kustzonen - Kapitel 3 - Planförslag