2006/07
mnr: A273
pnr: v421
Motion till riksdagen
2006/07:A273
av Elina Linna m.fl. (v)
Stöd i arbetslivet för
funktionshindrade
Förslag till riksdagsbeslut
1.
2.
3.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en översyn av regelsystemet när det gäller arbetshjälpmedel. 1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om förslag till en bättre anpassning av nödvändig facklitteratur för
läshandikappade.1
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om urholkningen av stödet till personligt biträde.
1
2 0 0 6 / 0 7 : A2 7 3
1
2
Yrkandena 1 och 2 hänvisade till SfU.
2 0 0 6 / 0 7 : A2 7 3
Arbetshjälpmedel
Sedan 1991 har Försäkringskassan ansvar för arbetshjälpmedel till
funktionshindrade som varit anställda i mer än ett år. Från brukarna har det
från första början rapporterats om problem. På vissa håll har lagarna börjat
tolkas annorlunda jämfört med vad som tidigare gjorts. Det har blivit ett allt
större fokus på arbetsmiljölagen och arbetsgivarens ansvar för olika
anpassningsåtgärder.
Arbetsmiljölagens portalparagraf innebär att arbetsmiljön skall anpassas
till ”människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende”. För att
detta skall bli verklighet krävs att skyddsombud och regionala skyddsombud
är tillräckligt många och att de har bra utbildning. Likaså krävs att
Arbetsmiljöverket kan ge stöd åt skyddsombud och arbetsgivare för att lagen
skall uppfyllas – särskilt viktigt är samhällets stöd för mindre arbetsplatser.
Arbetslivsinstitutets utbildning av personal inom företagshälsovården är
också central. Innan man gör stora förändringar på dessa områden borde man
göra en konsekvensanalys av vad detta får effekt på funktionshindrades
möjlighet att deltaga.
Funktionshindrade som är beroende av arbetstekniska hjälpmedel riskerar
att få mycket svårt att komma in på och stanna kvar på arbetsmarknaden om
denna förändrade tolkning etableras hos Försäkringskassan.
Få arbetsgivare är beredda att anställa en person med ett funktionshinder
om man vet att man får ta extra kostnader för inköp och underhåll av de
arbetshjälpmedel som en anställning skulle kräva. Detta kommer ytterligare
att begränsa arbetsmarknaden för funktionshindrade.
Andemeningen med stödet har varit att ge utsatta grupper större
möjligheter att komma in i arbetslivet. Om det är så att Arbetsmiljölagens
bestämmelser om arbetsgivaransvaret tolkas felaktigt och urholkar samhällets
ansvar att ge hjälpmedel till den som är i behov av dessa, så bör detta ses
över. Regeringen bör få i uppdrag att göra en översyn av hur reglerna för att
få arbetshjälpmedel tillämpas. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Facklitteratur
Funktionshindrade i arbetslivet har samma behov som andra att fortbilda sig
inom sitt yrkesområde och därmed kunna utvecklas i sin yrkesroll. Nu har
många stora svårigheter att få del av information för sin fortbildning.
Det måste utvecklas ett enkelt och effektivt sätt för exempelvis synskadade
och andra läshandikappade att få tillgång till nödvändig facklitteratur.
Vänsterpartiet anser att en anpassning av facklitteraturen bör ses som ett
personligt arbetshjälpmedel och inte belasta arbetsgivaren.
Försäkringskassan har tidigare bekostat inläsning av facklitteratur inom
ramen för bidraget för arbetshjälpmedel till funktionshindrade i arbetslivet.
Men även här har Försäkringskassan börjat ändra sin hållning med
3
2 0 0 6 / 0 7 : A2 7 3
motiveringen att facklitteratur inte kan anses vara arbetshjälpmedel. Det
behöver införas en regel där det klart står att facklitteratur är ett
arbetshjälpmedel. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Stöd till personligt biträde
Stöd till personligt biträde är ett ekonomiskt stöd till en arbetsgivare eller
annan som har kostnader för ett personligt biträde till en person med
arbetshandikapp. Det kan vara som anställd, som företagare eller fri
yrkesutövare. Det kan också vara för att kunna ta del av ett
arbetsmarknadspolitiskt program, arbetslivsinriktad rehabilitering eller
praktisk arbetslivsorientering.
Regeringen och riksdagen har nyligen beslutat om en höjning av ett annat
stödinstrument enligt samma förordning, lönebidraget. Detta är ett positivt
steg för att öka möjligheten för människor med funktionshinder att få ett
arbete.
Emellertid är personer med funktionshinder en mycket utsatt grupp på
arbetsmarknaden. Som exempel kan nämnas att knappt 50 procent av gruppen
synskadade i förvärvsålder har ett arbete och att endast 13 procent av dessa
har ett heltidsarbete.
Den hårda konkurrensen på arbetsmarknaden kräver en utveckling och
förstärkning av de stöd som avser personer med funktionshinder som medför
nedsatt arbetsförmåga. Det handlar om att skapa likvärdiga förutsättningar för
dem som söker arbete eller som måste utvecklas på sin anställning för att
kunna behålla jobbet.
Insatsen ”stöd till personligt biträde” har i dag en stor betydelse för bland
annat synskadade, för att kunna utföra arbetet enligt uppsatta krav i
arbetslivet. Det kan handla om läs- och skrivhjälp, ledsagning samt andra
moment där synnedsättningen är ett hinder.
För att lösa en del av arbetslöshetsproblemen görs nu olika satsningar för
att stimulera småföretagande. Det är en nisch som även borde lämpa sig väl
för entreprenörsintresserade personer med funktionshinder. Stöd till
personligt biträde är i detta sammanhang ofta ett oundgängligt instrument.
Det nuvarande taket för bidraget har varit oförändrat i drygt 10 år. Detta
innebär att effekten av bidraget har urholkats med ökade lönekostnader etc.
Vänsterpartiet finner detta otillfredsställande och det försvårar att fler
funktionshindrade kan ta en plats i arbetslivet. Regeringen bör därför göra en
uppföljning av utvecklingen och ge förslag på hur bidragstaket kan höjas.
Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
4
2 0 0 6 / 0 7 : A2 7 3
Stockholm den 31 oktober 2006
Elina Linna (v)
Josefin Brink (v)
Torbjörn Björlund (v)
Kalle Larsson (v)
Eva Olofsson (v)
LiseLotte Olsson (v)
5
