PERSONER MED
FUNKTIONSNEDSÄTTNING I
DEMOKRATIN
Mikaela Järnbert
Johan Wilén
Magnus Lagercrantz
Dagens presentation
• Studie av valdeltagande
Mikaela Järnbert, SCB
• Vallokalernas tillgänglighet
Magnus Lagercrantz, Myndigheten för delaktighet
• Folkvaldas villkor i kommunpolitiken
Johan Wilén, SCB
• Kommentarerer från intresseorgansationer
• Frågestund
Presentation av begreppet
funktionsnedsatt
•
•
•
•
Inga fastställda kriterier för begreppet
Svårmätt
Heterogen grupp
Olika källor har använts i undersökningarna: olika
inslag av självuppskattad/härledd – kommer att
framgå av de olika presentationen
Studie över valdeltagande
facebook.com/statisticssweden
@SCB_nyheter
Valdeltagande 2014 efter
funktionsnedsättning. Procent
100
85
88
80
60
49
53
40
20
0
Europaparlamentsval 2014
Med funktionsnedsättning
Riksdagsval 2014
Övriga befolkningen
Valdeltagande i riksdagsvalet 2014 efter
funktionsnedsättning och ålder. Procent
100
80
80 81
88 89
92 92
89
81
60
40
20
0
18-29
30-49
Med funktionsnedsättning
50-64
65+
Övriga befolkningen
Valdeltagande efter typ av funktionsnedsättning
Hörselnedsättning. Procent
100
89
88
80
60
53
52
40
20
0
Europaparlamentsval 2014
Nedsatt hörsel
Riksdagsval 2014
Ej nedsatt hörsel
Valdeltagande efter typ av funktionsnedsättning
Synnedsättning. Procent
100
85
88
80
60
53
43
40
20
0
Europaparlamentsval 2014
Nedsatt syn
Riksdagsval 2014
Ej nedsatt syn
Valdeltagande efter typ av funktionsnedsättning
Nedsatt rörelseförmåga. Procent
100
88
80
71
64
60
40
53
30
36
20
0
Europaparlamentsval 2014
Har svårt rörelsehinder
Har rörelsehinder
Riksdagsval 2014
Har inte rörelsehinder
Valdeltagande efter typ av funktionsnedsättning
Besvär av ängslan, oro. Procent
100
82
87
89
80
60
52
54
43
40
20
0
Europaparlamentsval 2014
Svår ängslan, oro mm
Ingen ängslan oro mm
Riksdagsval 2014
Lätt ängslan, oro mm
Huvudresultat
• Lägre valdeltagande 2014 bland personer med
funktionsnedsättning jämfört med övriga
befolkningen
• Valdeltagandet 2014 varierar efter typ av
funktionsnedsättning
• Nedsatt rörlighet
• Nedsatt syn
• Besvär av oro, ångest, ängslan m.m.
Vallokalernas tillgänglighet
facebook.com/statisticssweden
@SCB_nyheter
FN:s konvention om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning artikel 29
”Konventionsstaterna ska garantera personer
med funktionsnedsättning politiska rättigheter
och möjlighet att åtnjuta dem på lika villkor som
andra och förpliktigar sig att
a) säkerställa att personer med
funktionsnedsättning effektivt och
fullständigt kan delta i det politiska och
offentliga livet på lika villkor som andra,
direkt eller genom fritt valda ombud,
däribland rättighet och möjlighet för
personer med funktionsnedsättning att rösta
och att bli valda, bl.a. genom följande:
i) säkerställa att valprocedurer, anordningar
och material är ändamålsenliga, tillgängliga
och lätta att förstå och att använda”
Stickprover av tillgängligheten vid EU-valet
• Faktiskt inventering av 178 lokaler i 20 olika
kommuner.
• Både förtidsröstning och vallokaler på
valdagen.
• Valsedlarna var i 21 procent av de inventerade
lokalerna dåligt placerade.
• Det saknades tillräckligt med utrymme bakom
röstningsskärmarna i 36 procent av lokalerna.
• Skyltar, symboler och texter var svåra att
upptäcka eller läsa i 30 procent av lokalerna.
• I 86 procent av vallokalerna och
röstningslokalerna gick det att ta sig mellan
rummen utan att behöva använda trappor.
Stickprover av tillgängligheten vid EU-valet
• Vägen fram till entrén var tillgänglig vid 89 procent
av lokalerna.
• I 13 procent av lokalerna fanns för höga trösklar
inomhus.
• I endast 36 procent av lokalerna fanns det ett
parfymförbud.
• I 89 procent av lokalerna var det bra
ljudförhållanden och i 88 procent av bra
ljusförhållanden.
• I nästan alla lokaler, 95 procent, fanns tillräckligt
breda dörrar.
Enkät till väljare med funktionsnedsättning
• Ca 1 200 svarande med olika typer av
funktionsnedsättningar.
• En månad efter de nationella valen.
Andel som upplevde brister i tillgängligheten vid de nationella valen
80%
67%
70%
60%
50%
40%
29%
30%
20%
10%
4%
0%
Många brister
En del brister
Inga brister
Vilka brister i tillgängligheten upplevde du när du röstade?
70
60
50
40
30
20
10
0
44
32
28
21
18
11
9
6
5
3
2
2
0
2
• Valsituationen medger ännu inte full delaktighet för alla medborgare att rösta.
• Många vallokaler hade fortfarande brister i tillgängligheten, åtminstone i något
avseende.
• Många väljare upplevde också brister i tillgängligheten under valen 2014.
• För att tillgängligheten ska öka och att alla, oavsett funktionsförmåga ska kunna delta i
valen på lika villkor behövs:
Lokalernas grundläggande tillgänglighet måste förbättras.
Ökad kunskap behövs hos de aktörer som ansvarar för och genomför valen för att röstnings- och
vallokalerna ska öka i tillgänglighet.
Enhetliga riktlinjer och standarder skulle kunna underlätta i arbetet med att säkerställa
tillgängligheten.
Valsedlarnas utformning behöver utredas vidare och möjliga förbättringar till valen 2018 måste ses
över.
Det behövs mer kunskap och innovation kring hur teknik kan användas för att underlätta för
personer med funktionsnedsättning i de allmänna valen.
Förbättrad information till medborgarna är nödvändig för att kunna säkerställa möjligheten för alla
att ta del av den information som omger ett val.
Folkvaldas villkor i
lokalpolitiken
facebook.com/statisticssweden
@SCB_nyheter
Folkvalda med
funktionsnedsättning. Definition
• Med funktionsnedsättning menas här att man kan
ha nedsatt syn eller hörsel, ha tal- eller
röstproblem, rörelsehinder, allergi eller någon form
av psykisk funktionsnedsättning. Det kan också
vara att man har diabetes, hjärt-lungproblem, magtarmsjukdom, psoriasis, epilepsi, dyslexi eller
något liknande.
Med den här definitionen, skulle du säga att du
har en funktionsnedsättning?
Personer med
funktionsnedsättning. Procent
30
26
25
20
20
15
10
5
0
Ledamöter 18 - 64 år
Befolkningen 16-64 år
Vanligaste typerna av
funktionsnedsättning. Procent
Synnedsättning
Befolkningen 16 - 64
år
Folkvalda 18 - 64 år
Rörelsenedsättning
Hörselnedsättning
Hjärt-/kärlsjukdom
Diabetes
Astma/allergi
0
10
20
30
Upplevelse av kommunpolitiken –
Finns det skillnader?
• Överlag inga stora skillnader
mellan folkvalda med eller utan
funktionsnedsättning.
• Ersättning
• Folkvalda med funktionsnedsättning får i högre
grad ersättning för resor
• Lokaler
• Folkvalda med funktionsnedsättning upplever
att innemiljön(Luft, ljud, ljus) är sämre
Reflektion av resultaten
• Kommentarerer från
intresseorgansationer
• Synskadades riksförbund
• DHR – Förbundet för ett samhälle utan
rörelsehinder
• NSPH – Nationell Samverkan för Psykisk
Hälsa.
• Allmän reflektion från er andra
Att ta med er härifrån
• Lägre valdeltagande bland personer med
funktionsnedsättning
• Valsituationen medger ännu inte full
delaktighet för alla medborgare att rösta.
• Sämre representation i lokalpolitiken bland
personer med funktionsnedsättning, men få
skillnader kring upplevelsen av politikens
villkor.
OM DU VILL VETA MER
Studie av valdeltagande
Mikaela Järnbert, [email protected]
Vallokalernas tillgänglighet
Magnus Lagercrantz,
[email protected]
Folkvaldas villkor i kommunpolitiken
Johan Wilén, [email protected]
