Hälsoekonomisk analys av ojämlikhet i hälsa
Göran Henriksson
Folkhälsokommitténs sekretariat, Västra Götalandsregionen • Vad kostar ojämlikhet i hälsa i Västra Götaland? • Om behovet av skarpare beslutsunderlag för att motverka ojämlikheter
• Om teknik och etik
Produktivitet
Livsstilar
Utbildning
Sociokonomiska
faktorer
Hälsa
Arbetskraftstillgång
Utbildning
Kapitalbildning
Hälso- och
sjukvård
Välfärdssystem
Samhällsstruktur
Ekonomisk tillväxt
Analysprincipen – i princip
hälsa
kort utb.
medellång
lång utb.
•
Registerpåförda data beträffande utbildningsnivå och inkomst i enkätmaterialet gjorde
det möjligt att kombinera data från enkätmaterialet med data från Västdatabasen
•
Enkätmaterialet: Genomsnittlig inkomst (stratifierat på kön, 5årsklasser och
utbildningslängd) per ”hälsonivå” beräknades - ger den relativa inkomstfördelningen
över hälsospektrat (mycket dålig hälsa – mycket god hälsa)
•
Västdatabasen: antalet individer + genomsnittlig inkomst , = ”facit”, (stratifierat på kön,
5årsklasser och utbildningslängd) sammanställdes
•
Produkten av antal och genomsnittlig inkomst ger totala inkomsten per strata;
summan av samtliga strata ger den totala lönesumman.
Resultatet i sammanfattning
Antal
Kapitalvärdet
Konsumtionsvärdet
Självskattad hälsa
74000
1,9 mdr
ej beräknat
Förtida dödsfall
1585
0,3 mdr
ej beräknat
Förlorade
levnadsår
27470
ej beräknat
13,9 mdr
summa
2,2 mdr
13,9 mdr
Totalkostnad för hälso‐ och sjukvårdskostnad i åldrarna 25‐74 år, år 2007, samt hypotetisk totalkostnad vid olika utbildningsnivåer, justerat för ålder och kön.
Verktyg för skarpare beslutsunderlag
1. Kostnadsanalyser
Vad kostar ett visst problem för samhället?; indikerar omfattningen av problemet, mätt i ekonomiska termer, men säger inget om vad som bör göras för att minska problemet
Verktyg för skarpare beslutsunderlag
1. Kostnadsanalyser
Vad kostar ett visst problem för samhället?; indikerar omfattningen av problemet, mätt i ekonomiska termer, men säger inget om vad som bör göras för att minska problemet
3. Hälsoekonomiska bedömningar, t.ex. kostnadsnytto‐analyser
Besvarar frågan om hur stor kostnaden är för en viss åtgärd för att uppnå en viss mängd hälsa. Värdefullt för att kunna prioritera mellan olika åtgärder men ännu svårt att tillämpa för hälsofrämjande och förebyggande insatser – starkt utvecklingsområde! Men säger inget om de etiska konsekvenserna av att genomföra åtgärden.
”Jag hävdar att den moderna nationalekonomin har utarmats kraftigt av den klyfta som har uppstått mellan etik och ekonomi”
Amartya Sen On ethics and economics 1987
Två ursprung för nationalekonomin
• Det etikrelaterade ursprunget • Det teknikrelaterade ursprunget
Politik och beslut
Insatser och åtgärder
resursfördelning
Hälsa
Bestämningsfaktorer för hälsa
1.
Hur ser det ut?
2.
Varför ser det ut som det gör?
3.
Vad ska vi göra åt det?
4.
Vad kostar det?
Det etikrelaterade ursprunget Det teknikrelaterade ursprunget
Verktyg för skarpare beslutsunderlag
1. Kostnadsanalyser
Vad kostar ett visst problem för samhället?; indikerar omfattningen av problemet, mätt i ekonomiska termer, men säger inget om vad som bör göras för att minska problemet
2. Hälsoekonomiska bedömningar, t.ex. kostnadsnytto‐analyser
Besvarar frågan om hur stor kostnaden är för en viss åtgärd för att uppnå en viss mängd hälsa. Värdefullt för att kunna prioritera mellan olika åtgärder men ännu svårt att tillämpa för hälsofrämjande och förebyggande insatser – starkt utvecklingsområde! Men säger inget om de etiska konsekvenserna av att genomföra åtgärden.
3. Hälsoekonomiska bedömningar som bottnar i ”empirisk etik”
Inkluderar normativa aspekter i ekonomiska analyser, t.ex. målkonflikter mellan jämlikhetsaspekter och effektivitetsaspekter, kostnader för interventioner mot ojämlikhet i hälsa och beslut under osäkerhet.
