Makroekonomi Lördag den 9 juni 2012 ............................................................................................................................................. FRÅGA 1 3 poäng Antag följande värden för en modellekonomi: Privat konsumtion: 1620 mdr Privata bruttoinvesteringar: 620 mdr Nettoinvesteringar: 340 mdr Offentliga utgifter: 860 mdr -därav investeringar: 90 mdr Export av varor och tjänster: 1540 mdr Import av varor och tjänster: 1420 mdr Skatter: 1510 mdr -därav indirekta:460 mdr Transfereringar: 650 mdr -därav subventioner: 40 mdr Tidigare statsskuld: 1200 mdr Tidigare utlandsnetto: 145 mdr Valutareservens transaktionsförändring: 30 mdr Föregående års BNP: 3130 mdr Inflation under året (KPI): 0,7 procent a) Beräkna den ekonomiska tillväxten! (1p) b) Hur fördelas det finansiella sparandet mellan privat och offentlig sektor? (1p) c) Beräkna ny statsskuld och nytt utlandsnetto! (1p) FRÅGA 2 1 poäng Vid regeringsskiftet 2006 hävdade Svenska Dagbladet på ledarplats att den offentliga konsumtionen jämfört med den privata fått ett större utrymme under den föregående 10-årsperioden: medan den privata minskat sin andel av BNP från 52 till 50 procent hade den offentliga behållit en andel på 27 procent under samma tidsrymd. Vad säger dessa siffror om hur landets sparkvot utvecklats under denna period? Kvantifiera! FRÅGA 3 1 poäng Under rubriken ”Hur man tolkar en statsminister” säger SvD apropå dennes uttalande om arbetslösheten bland invandrare: ”Med sitt svar påpekar Reinfeldt att frågan är fel ställd eftersom stimulanser inte hjälper när arbetslösheten är strukturell snarare än konjunkturbetingad.” Förklara skillnaden mellan struktur- och konjunkturarbetslöshet! FRÅGA 4 4 poäng Några besläktade begrepp som återkommer i den ekonomiska vårpropositionen är BNP-gap, potentiell nationalinkomst och jämviktsarbetslöshet. a) Förklara vad som menas med potentiell nationalinkomst och BNP-gap! (2p) b) Förklara vad som menas med jämviktsarbetslöshet! (2p) FRÅGA 5 2 poäng Ur den ekonomiska vårpropositionen: ”En markant försämring i förtroendet för de offentliga finanserna bedömdes ha större negativa återverkningar på arbetsmarknaden än att finanspolitiken var något återhållsam till följd av behovet av extra säkerhetsmarginaler.” Förklara varför en försämring av förtroendet för de offentliga finanserna skulle ha negativa återverkningar på arbetsmarknaden! FRÅGA 6 3 poäng De som ifrågasätter euron som konstruktion ser gärna Greklands skuldkris som en bekräftelse och framhåller dessutom att Europa inte är ett optimalt valutaområde. a) Förklara varför Grekland skulle undgått att hamna i dagens prekära läge om landet haft en egen valuta och en egen styrränta? Motivera! (Ange vilken växelkursregim du utgår från!) (2p) b) Redogör för resonemanget om optimala valutaområden! (1p) FRÅGA 7 8 poäng I hanteringen av den europeiska skuldkrisen kan man idag urskilja två läger. På ena sidan de ekonomer och politiker som fortsatt hävdar vikten av skuldsanering och en stram finanspolitik (Merkel). På den andra de som hävdar att denna politik leder in i en återvändsgränd och att bara en tillväxtfrämjande politik är en framkomlig väg (Hollande). Om den senare linjen betyder finanspolitisk stimulans eller strukturella reformer är inte helt klart. a) Redogör för de nackdelar som brukar följa med en stor statsskuld! (2p) b) Visa en finanspolitisk åtstramning i ett 45°-diagram! (Utgå från att det råder arbetslöshet i utgångsläget!) (2p) c) Förklara varför en finanspolitisk åtstramning kan bli kontraproduktiv när det gäller att uppnå balans i statens budget! (2p) d) Förklara vad som menas med strukturella reformer och visa i ett AU/AE-diagram hur sådana är tänkta att fungera! (2p) FRÅGA 8 3 poäng De som talar om behovet av finanspolitisk stimulans och de som förespråkar budgetdisciplin kan inordnas i varsin ekonomisk-politisk skola. Beskriv huvuddragen – och nämn de viktigaste namnen i respektive tradition!