Vad vore offentlig sektor
utan företagen?
OFFENTLIG
PRIVAT
Tryckeri AB Orion, Täby, 2010
FOTO: MARTINA THALWITZER, ARVIKA KOMMUNS BILDARKIV: GUNNAR ÖDVALL, SCANPIX: CLAUS
GERTSEN/BENGT OLOF OLSSON, MATTON, VOLVO CONSTRUCTION EQUIPMENT, VÄGVERKET.
”
Offentlig sektor och
näringsliv kan i samverkan bidra till att
utveckla varandra.
Som privatpersoner gör vi inte allting själva. Vi letar i regel upp
ett företag som kan erbjuda den ­önskade varan eller tjänsten.
Lika naturligt är det att den offentliga sektorn vänder sig till
företag.
Polisen, sjuksköterskan, soldaten, vårdbiträdet, läraren och
­domaren – alla skulle de stå utan lokaler, inventarier och
arbetsredskap om det inte hade funnits företag. Dessutom
utförs en allt större del av välfärdstjänsterna ju av anställda
i privata företag.
I den här skriften visar vi hur stor betydelse näringslivet har
för den offentliga sektorn. Många är omedvetna om att stat,
kommuner och landsting och deras bolag varje år köper varor,
tjänster och entreprenader för mellan 450 och 550 miljarder
kronor.
Den offentliga upphandlingen betyder mycket för både den
offentliga verksamheten och det svenska näringslivet. Offentlig
sektor och näringsliv kan i samverkan bidra till att utveckla
varandra. Både den offentligt finansierade välfärden och det
svenska näringslivet skulle tjäna på att samarbetet ökade än mer.
Urban Bäckström
VD, Svenskt Näringsliv
3
Mer gemensamt
än vad de flesta tror
Den offentliga sektorn och näringslivet brukar beskrivas som två
avgränsade delar av samhällsekonomin. Staten, landstingen och
kommunerna sköter sina uppgifter. Näringslivet producerar varor
och tjänster som säljs på marknader inom och utom landet.
Ett välkänt samband är att företagen och de som arbetar i
närings­livet betalar skatt och i gengäld får del av de tjänster som
den offentliga sektorn erbjuder. Mindre känt är att kontakterna
är långt mer omfattande än så. Den offentliga sektorn är inte
bara gemensamt finansierad. Företagen spelar också en mycket
viktig roll i den offentliga verksamheten – som leverantörer av
varor och tjänster som behövs och som utförare av vissa
verksamheter.
Myndigheter planerar och fattar beslut – men de tillverkar
inget själva. Och de kan inte vara experter på allt. Därför är det
naturligt att de anlitar företag. Privata byggföretag bygger hus,
vägar, broar och tunnlar. Skolans läroböcker och utrustning
produceras av företag, liksom ambulanser, polisbilar, örlogsfartyg
och lek­sakerna på förskolan. Sjukvården har kunnat bli allt mer
kvalificerad i takt med att företag utvecklat nya läkemedel och ny
medicinteknik som tagits i anspråk i den offentligt finansierade
sjuk­vården.
Landsting och kommuner ansvarar för kollektivtrafiken – men
de anlitar ofta privata företag som kör bussarna och tågen.
Många ­offentligt finansierade verksamheter inom vård, skola och
omsorg utförs av privata företag. Offentliga myndigheter köper
också tjänster inom matservering, transporter, tvätt, säkerhet,
miljöteknik, informations- och datateknik med mera.
4
Offentliga sektorns utgifter
Inkomstöverföringar
700 miljarder
Löner
500 miljarder
Inköp från företag
400 miljarder
400
mdr
500
mdr
700
mdr
Den samlade offentliga sektorn – staten, lands­
tingen och kommunerna – hade 2008 utgifter på
1 600 miljarder kronor.
Närmare 700 miljarder bestod av bidrag, pensioner,
räntor och andra utbetalningar av pengar.
Omkring 900 miljarder användes i den statliga och
kommunala verksamheten – något mer än hälften
till löner. Den resterande delen – mer än 400 miljarder kronor – gick till inköp från företag.
Företagen levererade för
över 400 miljarder kronor.
5
Samhället byggs gemensamt
Staten köper varor och tjänster för 95 miljarder
Statens utgifter 2008 var 790 miljarder kronor. ­Huvuddelen
av statsutgifterna – 502 miljarder eller 64 procent – bestod av
inkomstöverföringar i form av bidrag och ersättningar till hushåll
och kommuner i Sverige samt internationellt bistånd och medlemsavgift i EU.
Räntor, räntesubventioner och andra finansiella utgifter svarade
för 94 miljarder.
I den statliga verksamheten användes 194 miljarder. Lite drygt
hälften, 99 miljarder, gick till löner och sociala avgifter för stats­
anställda. 95 miljarder kronor av statsutgifterna 2008 gick till
­hyror, inköp av varor och tjänster, underhåll och reparationer
och till investeringar i byggnader, anläggningar, maskiner och
inventarier. Allt detta var sådant som myndigheterna köpte från
företag.
Förr gjorde staten det mesta själv
Om ett samhälle ska fungera måste det finnas en infrastruktur:
vägar, järnvägar, gator, hamnar, vatten-, ­avlopps- och kraftnät.
Att se till att det finns en fungerande infrastruktur har i alla tider
varit en grundläggande angelägenhet för den ­offentliga sektorn.
Men infrastrukturen kan byggas upp och underhållas på olika
sätt. Ursprungligen fick de som ägde mark själva anlägga vägar.
De första järnvägarna i Sverige var privata, lokala projekt, liksom
även utnyttjandet av vattenkraften. Först senare tog staten ett
samlat grepp över kommuni­kationerna och energiförsörjningen i
landet. När Göta Kanal började byggas 1810 tog staten själv på sig
rollen som ­byggare. ­Grävningsarbetet utfördes av 60 000 soldater.
Men kanalbygget blev också upphov till Motala Verkstad, Sveriges
äldsta ännu existerande verkstadsföretag, som tillverkade de verktyg, slussar och broar som behövdes.
6
STATLIGA UTGIFTER
790 miljarder
Varav 502 miljarder: Bidrag
94 miljarder: Räntor
99 miljarder: Löner
95 miljarder: Statliga inköp
STATLIGA INKÖP FRÅN PRIVATA FÖRETAG
95miljarder
Lokalhyror
Försvarsmateriel
Väg- och husbyggen Maskiner, transportmedel, inventarier
16 mdr
9 mdr
17 mdr
1 mdr
Övriga varor och tjänster
52 mdr
Summa statliga inköp från företag
95 mdr
Källa: Tidsserier. Statsbudgeten 2008. Statsbudgetens utgifter
realekonomiskt fördelade. Ekonomistyrningsverket.
7
Det moderna Sverige växer fram
Efter hand som kommunikationerna började utvecklas, växte det
fram en rad industrier och annan företagsamhet som i kombination med ­tekniska uppfinningar och att allt fler fick utbildning
gjorde det möjligt att bygga det moderna Sverige.
Motala Verkstad övergick till att tillverka ånglok och propeller­
fartyg. Nohab gjorde lok och även turbiner till kraft­verken. Atlas
tillverkade lok och järnvägsvagnar. Sandvik tillverkade räls.
Flera av dagens svenska storföretag har vuxit fram som leveran­
törer till offentliga beställare när det moderna ­Sveriges infrastruktur har byggts upp. L M Ericsson anlitades av statliga ­Televerket
för att bygga ett rikstäckande telefonnät. Det tekniksamarbete
som då inleddes lade grunden till ett världsföretag. I början av
1900-talet kunde nystartade AGA erbjuda världens sjöfartsmyndigheter ett revolutionerande system för fyrbelysning. När
elektriciteten skulle spridas över landet blev det starten för Asea,
idag ABB. Genom sina eldrivna lok medverkade Asea också till
järnvägens ut­veckling.
Och när bilismens vägar och broar skulle byggas blev detta
­starten för dagens stora och ­internationellt framgångsrika svenska
bygg- och anläggningsföretag – Skanska, NCC med flera – och
en lång rad konsult­företag.
1854 beslutade Sveriges riksdag att ett
riksomfattande stam­banenät för järnvägen
skulle byggas. På 1930-talet var järnvägsnätet som längst och då började också
ångloken bytas ut mot eldrivna. På bilden
ses det sista ångloket passera Arvika 1937.
8
Järnvägarna gav upphov till före­tag
som tillverkade lok, vagnar och räls.
När järnvägsbyggena var avklarade
övergick företagen till att tillverka
annat. En svensk verkstadsindustri
växte fram.
9
Från amatörer till proffs
Göta Kanal byggdes av soldater. Idag byggs och underhålls
infra­­­strukturen i Sverige av ­specialiserade företag.
Vägverket, som sedan 2010 ingår i den nya myndigheten
Trafik­verket, ansvarar för det svenska vägnätet. Men Vägverket
har inga egna produktionsresurser. Vägbyggande och underhåll
upphandlas i konkurrens. Varje år köper verket projektering
samt vägbyggnads-, drift- och underhållsentreprenader för
cirka 15 miljarder kronor.
Stat och kommun planerar och beslutar om vägar och annan
infrastruktur. När den ska byggas anlitas privata företag.
Bilden visar bygget av Norra Länken i Stockholm.
Banverket, som svarar för järnvägarna, har en del egna verkstäder
och andra producerande enheter. Men dessa får i konkurrens
med privata företag lägga anbud på uppdrag.
På samma sätt som staten bygger och sköter sin infrastruktur
med hjälp av privata företag, anlitar kommunerna företag som
svarar för till exempel gatubyggande, renhållning, sophämtning,
el, vatten och avlopp.
10
För att ett samhälle ska fungera måste det
finnas kommunikationer, energiförsörjning och
annan infrastruktur så att människor kan bo,
resa eller arbeta i alla delar av landet.
Myndigheter planerar och fattar beslut – men
de bygger och tillverkar inget själva.
11
Ingen kirurg klarar sig utan
instrument. Operationssalen
är fylld av utrustning.
12
Vad vore sjukvården om det
inte fanns företag?
För sjukvården i Sverige ansvarar landstingen. Till
deras uppgifter hör också regional utveckling, vissa
kulturfrågor och att tillsammans med kommunerna
svara för kollektivtrafiken.
Landstingens utgifter 2008 var cirka 250 miljarder
kronor. Största utgiftsposten var den anställda personalen, 115 miljarder.
På samma sätt som i statens verksamhet spelar företag
en stor roll också i landstingens. Det kan handla om
att hela verksamheter läggs ut på privata företag som
får utföra dem i landstingens ställe: privata vårdgivare
som ger sjukvård eller bussföretag som svarar för
kollektivtrafik.
2008 köpte landstingen verksamheter på entreprenad
för 34 miljarder. En del av dessa köptes från andra
landsting eller från landstingsägda bolag. Från privata
företag köptes verksamheter för 19 miljarder, varav
16 miljarder inom hälso- och sjukvård och 3 miljarder inom trafik och infrastruktur.
Förutom att lägga ut hela verksamheter på andra utförare, köper landstingen också särskilda tjänster från
företag. Fristående företag kan svara för laboratorier,
röntgen och ibland även hyra ut personal.
13
Ambulanser och andra transporter körs ofta av privata företag.
Också för städning, reparationer, underhåll och byggande av
fastigheter liksom IT-tjänster anlitar landstingen i regel utom­
stående företag.
Totalt köpte landstingen tjänster för 28 miljarder under året.
Än större var summan för alla de varor som landstingen köpte
in för att använda i den egna verksamheten: 42 miljarder.
Landstingen har ingen egen tillverkning. Läkemedel, medicinsk
utrustning, instrument och förbrukningsartiklar köps in från
företag.
Kostnaderna för läkemedel uppgick 2008 till 26 miljarder och
in­köpen av sjukvårdsartiklar och annat medicinskt material till
närmare 7 miljarder. Sjukhus och vårdinrättningar behöver också
en rad andra varor: allt från möbler till livsmedel.
Landstingens utgifter efter utgiftsslag 2008
Procentuell fördelning
Personal Bidrag och övrigt
46 %
11 %
Material och tjänster
Köp av verksamhet
Investeringar i inventarier
Investeringar i byggnader
28 %
11 %
2%
2%
43%
Från företag
Källa: Statistik om hälso- och sjukvård samt regional
utveckling 2008. Verksamhet och ekonomi i landsting
och kommuner. Sveriges Kommuner och Landsting 2009.
14
Även offentlig vård är
beroende av företagen
Även om ett sjukhus drivs av landstinget och ingår i den ­offentliga
sektorn så är det mycket i verksamheten som kommer från privata
företag.
π Ett privat företag sköter ambulansen och ett annat har tillverkat den.
π Läkemedel, apparater och all
annan medicinsk utrustning har
köpts från privata företag, liksom
inredning och möbler.
π IT-tjänster hyrs ofta in från privata
företag, liksom städningen.
π Ibland kan både en del läkare och
sjuksköterskor vara ­inhyrda.
...då återstår bara den
anställda ­personalen.
Inte ens själva sjukhuset blir kvar, för det
har en gång byggts av
ett privat företag.
π För bevakningen svarar ett
säkerhetsföretag. Ett annat före­tag
bemannar receptionen.
15
Vad vore kommunen utan företag?
Kostnaderna i den kommunala verksamheten 2008 var 475 mil­jarder kronor. Största utgiftsposten var den anställda personalen:
266 miljarder kronor.
Totalt köpte kommunerna verksamheter för 72 miljarder från
utom­­­­stående företag och organisationer. Dessa drev på kommunens
uppdrag daghem, skolor, äldreboenden med mera eller utförde tjänster som färdtjänst, kollektivtrafik, väg- och gatubyggen, snöröjning,
renhållning och sophämtning i kommunen.
En mindre del av dessa kommunalt finansierade verksamheter
utfördes av föreningar, stiftelser, föräldrakooperativ, kommunalt ägda
företag, kommunalförbund, staten eller landstingen. För huvuddelen,
46 miljarder kronor, svarade privata företag eller enskilda personer.
Men också i den verksamhet som kommunerna själva bedriver spelar
­privata företag en mycket stor roll. Utöver att driva verksamheter på
entre­prenad levererar företag en rad andra slags tjänster till kommunerna. Utöver verksamheter köpte kommunerna 2008 också andra
tjänster för omkring över 30 miljarder.
De köpte också varor och annat material för 35 miljarder ­kronor.
Kommunernas utgifter efter utgiftsslag 2008
16
Procentuell fördelning
Personal Bidrag och övrigt
56 %
6%
Material och tjänster
Köp av verksamhet
Hyror
Räntor och investeringar
14 %
15 %
4%
5%
38%
Från företag
Källa: Kommunernas hushållning med resurser 2008, SCB.
Statistiska meddelanden OE 25 SM 0901.
Inte mycket till skola om
inte företagen fanns
Även i kommunala
skolor gör företagen
en stor del av jobbet.
Den totala kostnaden för den
kommunala grundskolan 2008
var 70 miljarder. Huvuddelen
gick till löner för lärare och annan
­personal. Men det behövs också
mycket a­ nnat om undervisningen
ska fungera: l­okaler, inventarier,
böcker och andra läromedel,
­apparater och utrustning, städning, värme, underhåll, skolmat,
skolskjuts med mera. Omkring
en tredjedel av utgifterna gick till
varor och tjänster som köptes
från olika företag.
17
OFFENTLIG
PRIVAT
Gemensamma fördelar
Samspelet mellan den offentliga sektorn och näringslivet är
till fördel för båda. Offentligt driven verksamhet vinner på att
kunna beställa vad som behövs. I likhet med andra konsumenter
kan myndigheter vraka och välja bland de varor och tjänster
som erbjuds. Myndigheter kan också ställa noga preciserade krav
och beställa sådant som ännu inte finns men som de önskar ska
levereras.
Också för näringslivet är samspelet betydelsefullt. Den offentliga
sektorn är en viktig kund för många företag, inte minst för småföretag på mindre orter. Myndigheters inköp och beställningar
bidrar också till att främja tillväxt och innovationer i näringslivet.
Tidigare beskrevs hur många av dagens svenska företag växte
fram som leverantörer till den offentliga sektorn när Sveriges
infrastruktur byggdes upp.
18
Många innovativa företag har med början på den svenska
hemma­marknaden förbättrat offentliga verksamheter för att
därefter tillämpa sitt kunnande också i andra länder. Till exempel
har svenska företag blivit internationellt framgångsrika inom
läkemedel och medicinsk utrustning. Astras läkemedel och
Gambros dialysmaskiner kom snabbt att utnyttjas i sjukvården
över hela världen. Ett stort antal mindre svenska företag inom
avancerad medicinsk teknik och bioteknik är idag världsledande
inom sina nischer.
Nya möjligheter till export
Sverige är en liten nation som byggt sitt välstånd på handel med
andra länder. Svenska företag har framgångsrikt lanserat och sålt
varor och i växande utsträckning också tjänster på världsmarknaderna. Närmare 30 procent av den totala exporten består av
tjänster. Till största delen består tjänsteexporten idag av affärstjänster till export- och importföretag. Men Sverige exporterar
också kunnande inom byggande, data samt IT- och finansiella
tjänster.
Den svenska modellen att kombinera offentlig finansiering av
välfärdstjänster med möjlighet för myndigheter eller brukare att
välja privata utförare skapar nya möjligheter till tjänste­export
i framtiden. De erfarenheter som företag inom vård, skola och
omsorg vunnit i Sverige kan tillämpas också i andra länder.
­Offentlig och privat sektor kan fortsätta att framgångsrikt utveckla och förbättra varandra.
19
Den offentliga sektorn köper
varje år varor och tjänster för mellan
450 och 550 miljarder kronor.
Samhället utvecklas
gemensamt av offentlig
och privat sektor.
Vad vore offentlig sektor
utan företagen?
www.svensktnaringsliv.se
114 82 Stockholm | Besöksadress Storgatan 19
Tfn 08-553 430 00
