Föreläsning 7
Grossberg, Wartella & Whitney (1998) Making sense of the media
Tolkning (interpretation)
Värdering (evaluation)
Textbegreppet (film, serie, text, bild, resa, etc.)
(1) Överföringsmodellen: syftet med all kommunikation är att
optimera sannolikheten att mottagaren läser
meddelandet/meningen på samma sätt som avsändaren
(2) Teckenmodellen: all kommunikation kan ses som uttryck för
två processer, encoding och decoding, och de kommer därför att
skilja sig åt
• Vilken text skall tolkas? Text som en organisering
av ”signifiers”. Text, intertext och kontext
• Vilken fråga är texten ett svar på? Förväntningar: Beteenden
(rollmodeller, regler) och betydelse (ytmening och
djupmening)
• Hur kommunicerar en text? Hur producerar texten den
betydelse vi antar finns där? Inte Vad utan Hur.
• Vems betydelse?
Analystekniker för ”encoded” och ”decoded” betydelser
Vad finns i de koder och strukturer som texten utgörs av?
Vad betydelsen inte är:
- författarens mening
- den enda betydelsen (men alla betydelser är inte lika giltiga)
Intuitiva metoder: Teman (vad det handlar om), symboler m(en
djupare mening), beror på tidigare antaganden och
förkunskaper, ”important ways of describing and clarifying
people’s taken for granted perception of the content and principal
signifiers of the text”
Content analysis/innehållsanalys
Ett systematiskt och objektivt studium av det
manifesta/ytmeningen
Definiera kategorier (ex. definiera våld som ”infliction of harm”)
Kodning av materialet (räkna kategorier)
Olika kategorisystem (lokalisering i program; längd; ämne;
produktion; händelsens lokalisering; vilka citeras; etc.
Vilka dimensioner skall vara med?
Urval av texter; omfång
Vad representerar urvalet? Kan studien generaliseras?
Validitet (mäter studien vad den utger sig för att mäta?)
Reliabilitet; interbedömarreliabilitet (görs detta på ett objektivt
sätt?)
Genreanalys
Genre – en grupp texter som har något gemensamt
Bildas i industrin, av kritiker, av publiker
Ett sätt att definiera, mäta, upprätthålla smak/kvalitet/standard
Breda, instabila
Relationen mellan en genre och ett konkret exempel på en genre:
både kontinuitet och förändring
- Genre som delad uppsättning konventioner kring
berättelse/narrativ, karaktärer, lokalisering, stilar, språk,
attityd, etc.
- Genre som underliggande struktur: ex konflikt mellan natur
och kultur, unga vs vuxna
- Genre förstås som textuttryck som definierar en uppsättning
relationer mellan texter
Narrativanalys
Berättelser om oss själva … och vår värld, vilka vi är och varifrån
vi kommer, möjliga framtider, sociala värden, handlingar och
beteenden
Greimas, Propp, Genette, m fl.
Story – discourse
Hur det berättas och av vem
Karaktärer och funktioner
”En bra historia”; ”en historia som säljer”, osv.
Semiotisk analys
En disciplin som kan studera alla meningssystem
Tecken är den minsta enheten i en kod och koden formar ett
meningssystem – koden är en systematisk organisering eller en
struktur av tecken
Koden kan vara stor som engelska språket eller litet som
trafiksignaler, enkel eller komplex
All betydelse/mening finns i koder
Tecken står alltid för något annat
Denotation och konnotation
Kedjor av konnotation: ex. blågult tyg – flagga – attityd till
nationen
Kedjor kan ”frysas” och utvecklas till myter – enskilda tecken
kan ”öppna” hela mytvärldar
Syntagm och paradigm
Organisering och möjligheter
Kommutationstest: blir det skillnad om man ändrar? ”to allow us
to identify the ways in which texts establish meaningful differences
that produce different meanings”,
Binära oppositioner – binära koder
Dekonstruktion
Att bryta upp koder
Emot “dikotomiernas tyranny”
Kontamination
Aporia – att leta efter luckor och motsägelser i texten; att söka
efter den svagaste länken i kedjan, punkten där texten bryter
samman
Betydelse – den process i vilken människor organiserar världen i
signifikanta skillnader, detta sker genom tolkningen av polysemiska
och intertextuella koder som är kulturspecifika
