STUDIEANVISNING
RETORIK: ATT TALA, 738G26 (7,5 HP)
Kursansvarig: Britta Önnegren, [email protected], tel: 013-28 23 17
Examinator: Britta Önnegren, [email protected], tel: 013-28 23 17
Administratör: Olivia Hallberg, [email protected], tel. 013-28 18 45
Tidsperiod: vecka 43-2016–03-2017
1
LÄRANDEMÅL
Se kursplan för Retorik: Att tala.
UNDERVISNINGSFORMER
Undervisningen sker dels i form av föreläsningar, dels i form av seminarier. Två av
seminarierna är lärarlösa. Förslag på gruppindelningen läggs upp på Lisam inför Fö 3.
INNEHÅLL
Kursen är upplagd kring fem föreläsningar och sju seminarier. I kursen ingår ett antal
förberedda och oförberedda anföranden. De förberedda anförandena eller uppgifterna är
högläsning, informerande presentation, gruppredovisning av valbar litteratur, argumenterande
presentation, analys av tal etc. och debattövning.
Du kan använda tavla, dator eller andra hjälpmedel som du finner lämpliga. Vid något tillfälle
ska du använda dator och projektor. Utnyttja gärna de möjligheter som finns i datorprogrammet med någon eller några animeringar.
Dina presentationer kommer att kommenteras av opponenter i gruppen, av övriga
kursdeltagare samt av läraren. Det finns möjlighet att spela in dina presentationer. Meddela i
så fall seminarieledaren i god tid samt ta med egen mobiltelefon. Det är frivilligt, men
rekommenderas, och det är bara du själv som tittar på inspelningen.
Till presentationerna ska du ha med ett manus. Manus får ej finnas i mobiltelefon eller iPad.
Manus ska vid eventuell begäran visas upp.
Obs! Föredragen inleds med en presentation av dig själv i den talarsituation du befinner dig.
Detta bör ske innan tiden för talet startar. Det är viktigt att du vid de tidsbestämda övningarna
håller dig inom tidsramen.
Vid något tillfälle kan du välja att tala inför en negativt inställd publik för att få uppleva hur
det känns. Detta är frivilligt och om du väljer att pröva detta – ange till seminarieledaren vid
vilket tillfälle det ska ske. Publiken får då i så fall anta en negativ attityd.
Föreläsningar
Fö 1 Upprop, kursinformation, presentationsteknik Britta Önnegren
Fö 2 Hur jag förbereder mina tal landshövding Elisabeth Nilsson
Fö 3 Logos, ethos, pathos Maria Thunborg
Fö 4 Argumentation: retoriska grepp Britta Önnegren
Fö 5 Hur man kan använda tekniska hjälpmedel så de blir en hjälp Linnea Björk Timm
2
Seminarier
Se 1 Högläsning
Du ska läsa upp en text, till exempel ett utdrag ur en skönlitterär bok, för din seminariegrupp.
Berätta eventuellt något om författaren. Visa gärna boken och sätt oss in i handlingen. Tänk på
betoningar, tempo och pausering. Vid dialog, försök att variera dig så att de olika karaktärerna
kommer fram. Diskutera efter varje uppläsning vad som var bra och vad som eventuellt kan
förbättras. Även om det är en uppläsning är det viktigt att då och då ha ögonkontakt med
lyssnarna. Träna och läs högt många gånger hemma, gärna med publik. Kopiera gärna texten
och markera pauser, nyckelord som ska betonas etc. så att du slipper göra anteckningar i
originalet.
Tid: 3–4 minuter. Momentet är lärarlöst. Närvarolista lämnas till seminarieledaren vid Se 2.
Se 2 Informerande presentation
Du ska förbereda en presentation som kan handla om språklig kommunikation. Presentera
gärna något ämne som du själv är intresserad av. Förslag på ämnen:
•
•
•
•
•
•
•
•
Retorik (retorikens historia, retoriska grepp, en duktig talare eller ett känt tal)
Manligt och kvinnligt språk
Att kommunicera med djur (t.ex. en jämförelse mellan hundens och människans språk)
Kroppsspråk
Språklig manipulation i massmedia (t.ex. reklam)
Dolda budskap
Ironi
Talängslan
Det är viktigt att du håller dig inom tidsramen och gör en så fängslande presentation som
möjligt. Var beredd att svara på frågor! Vid presentationen ska du använda något visuellt
hjälpmedel.
Tid för presentationen: 5 minuter.
Se 3 Genrep
Detta tillfälle har två syften, dels genrep av gruppredovisningen, dels planeringen av
debattövningen. Grupp 1 och 2 respektive grupp 3 och 4 (gruppindelningen finns på Lisam) har
ett genrep på sin muntliga gruppredovisning av valbar litteratur inför den andra gruppen och
ger varandra konstruktiv kritik. Gruppen ansvarar själv för att dator eller andra hjälpmedel
finns tillgängliga.
Efter gruppredovisningarna samlas respektive grupp (A1, A2 etc) för att diskutera upplägget på
debattövningen. Var tydliga med att avgränsa er tes. Om ni till exempel är för aktiv dödshjälp –
ange då om det är under några specifika förutsättningar eller generellt.
Salar är bokade (45 minuter – se schemat).
3
Se 4 Muntlig gruppredovisning av valbar litteratur
I grupper om 3–4 personer (A1, A2 etc.) ska ni presentera en bok om retorik samt
argumentera för varför ni har valt att rekommendera/inte rekommendera boken. Förslag på
böcker finns på sidan 8–9 i denna studiehandledning. När gruppen har valt en bok kontrollerar
ni i Lisam (Nyhetsfeed) om boken inte redan är vald i respektive grupp (A + C alternativt B +
D alternativt E + F). Om boken inte är vald skriver ni in gruppnamn (A1, A2 etc.) + titeln på
boken i Nyhetsfeed. Vid redovisningen får ni större publik än vid övriga seminarier, eftersom
två grupper är sammanslagna (A och C respektive B och D samt E och F).
Se till att redovisningen väcker engagemang och vidare tankar. Planera noga hur ni ska
framföra presentationen. Fundera över vilka hjälpmedel som bäst får fram budskapet i denna
bok och er problemställning. Använd gärna tekniska hjälpmedel som till exempel powerpoint
och OH. Kanske är det lämpligt att läsa ett citat eller att genomföra ett rollspel? Det finns en
mängd olika framställningsformer: en filmsnutt på dvd, bilder, dialog/frågor till åhörarna.
Variation är välkommet både för att väcka och behålla kurskamraternas intresse och för att
inspirera och ge idéer till riktigt bra kommande presentationer.
Tid för själva presentationen: cirka 8 minuter/grupp.
Se 5 Argumenterande presentation
Du ska träna på att hålla ett mer argumenterande föredrag, eftersom du i många situationer i
verkligheten kommer att ställas inför liknande uppgifter. Din uppgift är att ”sälja” något; en
produkt eller en idé; vara talare vid en varumässa, företagsmässa, ett "Speaker's Corner" eller
annan tänkt talsituation. Ämnet du väljer kan vara hämtat från ditt utbildningsområde eller ditt
yrke. Du bör använda någon form av hjälpmedel för att illustrera din framställning. Väljer du
att presentera en produkt kan du gärna demonstrera den.
Använd retoriska och stilistiska grepp för att göra presentationen så övertygande som möjligt.
Tesen (huvudbudskapet) du driver ska komma fram tydligt och klart, inledningsvis och
avslutningsvis. Den ska underbyggas av minst tre välformulerade argument och nyanseras av
något motargument, som du bemöter.
Tid för presentationen: 6 minuter.
Se 6 Analys av ett tal etc.
Syftet med denna uppgift är att analysera ett tal alternativt delar av ett tal, en reklamföreteelse,
en debattartikel eller liknande. Argumentera för din ståndpunkt – varför var talet eller
reklamföreteelsen bra/mindre bra.
Du kan till exempel koncentrera dig på hur logos, ethos och pathos används i talet/artikeln
eller på retoriska grepp. Du kan också titta på talets olika delar – hur talet är uppbyggt enligt
retorikens konventioner.
I den muntliga presentationen ingår att sätta in åhörarna i situationen (visa reklamen) och
ange de retoriska grepp som används. Om du visar film/spelar upp ljud på ett tal bör tiden för
det inte överstiga 2 minuter.
Dator och projektor finns vid seminariet så att du kan peka på de grepp du talar om.
Tid för den muntliga analysen: 5–8 minuter.
4
Se 7 Debattövning
Övningen går till på följande sätt: två lag (A1 debatterar mot A2, A3 mot A4 etc.) debatterar
mot varandra i cirka 15 minuter. Gruppen (A1 + A2 resp. A3 + A4 etc.) bestämmer ämne
samt vilka som ska debattera för respektive emot ett ämne. Era ställningstaganden i debatten
behöver inte vara era egna utan ni kan spela en roll. Tänk på att man i arbetslivet kanske
måste propagera för något som företaget stödjer men som man själv inte till fullo stödjer. Man
kanske tycker att saker från båda sidor är bra men i en debatt bör man inte vackla mellan
blocken.
Förbered er noga genom att samla material med hjälp av exempelvis tidningar, böcker,
intervjuer med mera. Strukturera argumenten och var beredd på motståndarens argumentation.
Improvisera dock under själva debatten. Lyssna noga på det motståndarna säger och anpassa
replikerna till detta, så att det verkligen blir en dialog. Var övertygande i framförandet.
Använd retoriska grepp under debatten, men det ska ske i hövlig ton med respekt för
motparten. Tänk på hur ni ska formulera er slutreplik, men var beredda på att ni kan behöva
modifiera den beroende på vilken riktning debatten tog.
Vi singlar slant om vem som får inleda debatten och alltså har ett visst tolkningsföreträde.
Den som inte får börja, får i stället vara den som får sista ordet.
Vid debattseminariet väljs en debattledare ur publiken. Debattledaren bör tänka på följande:
• Presentera deltagarna och ämnet
• Låt varje lag presentera sin ståndpunkt i 30 sekunder
• Låt alla komma till tals
• För tillbaka dem som hamnat utanför ämnet
• Hjälp fram tysta och osäkra och dämpa storpratare
• Låt deltagarna ur publiken komma in i debatten
• Ge en signal när det är cirka en minut kvar av debattiden (den som just då talar får
avsluta det argument han/hon utvecklar och eventuellt får motståndaren också ge en
kort replik)
• Låt varje lag säga några avslutande ord i 30 sekunder
• Avsluta debatten.
Förslag till debattämnen
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Bli vegetarian
Sänk bensinpriset
Tillåt dödshjälp
Inför hårdare fängelsestraff
Sänk pensionsåldern till 60 år
Höj pensionsåldern till 67
Förbjud övervakningskameror
Avskaffa monarkin
Kaffe ska vara gratis för studenter
Kvotering är det bästa sättet att öka jämställdheten
Retorik borde vara ett obligatoriskt ämne
Att vara en bra talare är medfött
Kom gärna med egna förslag! Övningen utvärderas i gruppen efter varje debatt, då vi
diskuterar hur de olika deltagarna agerat.
5
EXAMINATION OCH BETYG
Genomförda och godkända uppgifter. Obligatoriska moment: högläsning, informerande
presentation, gruppredovisning av valbar litteratur, argumenterande presentation,
debattövning samt analys av tal etc. Högst ett moment får tas igen vid uppsamlingen i januari.
Alla uppgifter genomförs inför en grupp av åhörare, vilket i detta fall blir kursdeltagarna. Om
läraren bedömer att du inte har fullgjort någon uppgift på ett tillräckligt bra sätt kan du få göra
om uppgiften senare. Exempel på undermåligt utförd uppgift kan vara att du inte följt
uppgiftsinstruktionen eller att du uppenbart inte förberett dig på ett bra sätt. Om du är
frånvarande från en lektion och inte gör din uppgift kan du få göra den vid ett senare tillfälle.
Således kan du då få genomföra två tal under samma lektionspass.
Betyg: U–G–VG.
Studiesammanfattning Betyg: U–G
I den avslutande studiesammanfattningen, som är ett verktyg för lärande och examination, och
som på denna kurs är en viktig examinationsuppgift, ska du försöka att bedöma din utveckling
under kursen – som talare vid oförberedda respektive förberedda uppgifter. Vad du skriver i
sammanfattningen är intressant för dig själv, eftersom det hjälper dig att upptäcka dina egna
utvecklingsmöjligheter. För läraren kan studiesammanfattningen ge en uppfattning om vad du
har lärt dig och hur din språkliga medvetenhet har utvecklats. Studiesammanfattningen kan
byggas upp kring nedanstående punkter:
Tankar och känslor under kursens gång: Hur uppfattade jag – intellektuellt och emotionellt
– uppgifterna? Hur planerade jag och genomförde jag dem? Vilka hinder, svårigheter och
problem mötte jag? Hur löste eller undvek jag problemen? Hur upplevde jag att ge och få
respons?
Starka och svaga sidor hos mig som talare: Vad lärde jag mig? Vilka nya kunskaper, nya
insikter upptäckte jag? Hur har min medvetenhet ökat? Är jag nöjd med resultatet av mina
ansträngningar? Vad är jag mindre nöjd med? Varför? Vilka starka, svaga eller nya sidor hos
mig själv upptäckte jag eller fick bekräftade?
Strategier för mitt lärande: Vad ska jag tänka på i fortsättningen? Vilka starka sidor kan jag
bygga på? Vilka svaga sidor måste jag försöka förbättra? Vilka kunskapsområden eller
färdigheter är det viktigt att jag utvecklar? Vilka attityder och känslor har jag nytta av att
försöka förändra eller förstärka?
Om du valde att bli inspelad – kommentera inspelningen.
Omfång: Cirka två A4-sidor (800–1 000 ord med 12 punkters storlek). Försök att förklara,
motivera och exemplifiera dina tankar och slutsatser genom att referera till det som ingått i
kursen.
Du ska anknyta till kurslitteraturen: Renberg, Bo (2013). Bra skrivet. Väl talat. Du kan även i
din studiesammanfattning anknyta till den redovisade litteraturen. Studiesammanfattningen
skickas till respektive lärare en vecka efter sista seminariet.
6
Betygskriterier
För godkänd krävs aktivt deltagande vid seminarierna samt godkända uppgifter. Vid
betygsättning vägs återkoppling till kurskamrater samt även egna reflektioner in.
Godkänd för muntliga presentationer
•
•
•
•
•
•
•
•
Budskapet ska framgå tydligt
Tidsramarna ska hållas
Presentationen ska vara väl förberedd
Lämpliga hjälpmedel ska användas
Manus ska finnas tillgängligt men budskapet ska framföras fritt
Retoriska grepp ska användas
Ögonkontakt ska hållas med publiken
Närvaro och engagemang för ämnet och publiken ska visas
Väl godkänd för muntliga presentationer
Utöver kriterierna för godkänd ska studenten dessutom
• Visa stor närvaro, kreativitet och engagemang
• Använda retoriska grepp i sin framställning på ett övertygande sätt
• Skapa ett stort intresse för budskapet hos åhörarna
Länk till LiU-sidan angående hantering av disciplinärenden
https://www.student.liu.se/regler-rattigheter-sakerhet/lagar-regler-rattigheter/disciplinarenden?l=sv
ÅTERKOPPLING
Något som har en mycket viktig pedagogisk poäng är självskattningar och kamratgranskning det
vill säga när studenter ger återkoppling till sig själva och till varandra.
Återkopplingen i kursen består av att studenterna opponerar på varandras muntliga presentationer
(högläsning, informerande presentation, gruppredovisning av valbar litteratur,
argumenterande presentation, debattövning, analys av ett tal etc. samt debattövningen).
Läraren kommenterar också varje presentation.
Dessutom reflekterar studenterna skriftligt (individuellt) över sina prestationer i en studiesammanfattning, som sedan kommenteras skriftigt av läraren senast 10 dagar efter dead-line
för studiesammanfattningen. Denna text ska vara språkligt korrekt och läsvänligt utformad
med styckeindelning och eventuellt rubriker. Det är dock innehållet som vägs in i betyget.
7
KURSLITTERATUR
Renberg, Bo (2013). Bra skrivet. Väl talat. Handledning i skrivande och praktisk retorik.
2:a uppl. Lund: Studentlitteratur.
Valbar litteratur – förslag på böcker
Adelswärd, Viveka (1991). Prat, skvaller och gräl och annat vi gör när vi
samtalar. Brombergs.
Adelswärd, Viveka (1991). Till struntpratets lov. Brombergs.
Andersson, Jan & Furberg, Mats (1984). Språk och påverkan. Doxa.
Axelsson, Ulrika (2011). Talängslan. Förstå, utmana och förändra. Lund:
Studentlitteratur.
Backlund, Britt (1991). Inte bara ord. En bok om talad kommunikation.
Lund: Studentlitteratur.
Backlund, Britt (red.) (2000). Talandets lust och vånda. Tänkt och talat om språk och
kommunikation. Lund: Studentlitteratur.
Bergqvist, Elaine (2008). Härskarteknik. Frank förlag.
Cederberg, Ann (1996). Retorik och berättande. Stockholm: Natur och kultur.
Ekenvall, Monica (1996). Retoriken i praktiken. Utbildningsstaden AB.
Grinde, Janne Lindqvist (2008). Klassisk retorik för vår tid.
Lund: Studentlitteratur.
Gross, Thomas & Brundin Anna-Lena (2002). Rampfeber: Att lyckas som talare.
Stockholm: Ekerlid.
Haraldsson, Peter (2002). Retorik inför publik: konsten att övertyga.
Malmö: Liber.
Hellspong, Lennart (2004). Konsten att tala. Handbok i praktisk retorik. 2:a uppl.
Lund: Studentlitteratur.
Holmqvist, Torbjörn (1992). Presentationsteknik. Malmö: Almqvist & Wiksell.
Hägg, Göran (1998). Praktisk retorik. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Hägg, Göran (2002). Retorik idag. Aktuella exempel och praktiska tips.
Stockholm: Wahlström & Widstrand.
8
Johannesson, Kurt (2001). Tala väl. 10 lektioner i praktisk retorik.
Nordstedts.
Juhlin, Lotta (1999). Den goda kommunikationen. Rösten, kroppsspråket
och retoriken. Lund: Studentlitteratur.
Kjeldsen, Jens Elmelund (2008). Retorik idag. Introduktion till modern
retorikteori. Lund: Studentlitteratur.
Klerfelt, Karin (2010). Argumentation och få andra att göra som du vill.
Stockholm: Liber.
Lindqvist, Janne (2016). Klassisk retorik för vår tid. Lund: Studentlitteratur.
Persson, Mikael & Wallin, Agneta (2012). Övertyga: en handbok i retorik. Uppsala:
Demosthenes.
Renberg, Bo (2003). Retorisk analys. En introduktion. Lund: Studentlitteratur.
Sigrell, Anders (2001). Att övertyga mellan raderna. Umeå: Rhetor förlag.
Strömquist, Siv (2001). Konsten att tala och skriva. Malmö: Gleerups.
Strömquist, Siv (1996). Talarskolan. Talprocessen – teori och tillämpning.
Malmö: Gleerups.
Stuart, Christina (2002). Tala för dig själv. En komplett handbok i hur du kommunicerar
effektivt och håller kraftfulla presentationer. Malmö: Richter.
van der Vliet, Paul (2010. Tala dig till ledarskap. Lund: Studentlitteratur.
Walla, Erik (2011. Presentationsteknik och retorik – för ingenjörer och tekniker. Lund:
Studentlitteratur.
Åkerblom, Jenny (2002). Tala för publik. Förberedelse och
genomförande. Stockholm: Liber.
LÄRARE
Seminarieledare: Ulrika Axelsson, grupp A
[email protected] 28 18 03
Föreläsare: Linnea Björk Timm
[email protected] 28 27 42
Seminarieledare: Maria Thunborg, grupp C och D
[email protected] 013-28 19 92
Seminarieledare: Britta Önnegren, grupp B
[email protected] 28 23 17
Kursens hemsida
http://www.liu.se/ikk/retorik/738g06?l=sv
9
Retoriska och stilistiska grepp
Attitydmarkering – ståndpunkten markeras med hjälp av ord som ”tyvärr” eller ”som tur är”.
Auktoritetstrick – att övertyga med hjälp av en auktoritet t.ex. ”professor Eld, läkare ...”
Bemötande av motargument – mottagaren ska uppleva att motargumenten är tunna men att
alla kort har lagts på bordet. ”Diskmedlet Yes är dyrt men det är ju så drygt.”
Citat – ett citat kan förstärka en tes. ”Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta.”
Emotiva ord – värdeladdade ord t.ex. ”miljövänligt” och ”miljöfarligt”.
Fakta – exakta siffror och angivande av källor kan verka trovärdigt. ”I valet röstade 78 % för
förslaget.”
Faktaurval – undanhållande av ofördelaktiga fakta för din tes.
Generaliseringar – exempelvis att ett fåtal personer får representera många t.ex. ”Facket
rasar mot regeringen” (facket = 2 ombudsmän).
Ironi – att övertyga genom att ironisera något eller någon, t.ex. som i Astrid Lindgrens saga
Pomperipossa.
Jämförelser – jämför t.ex. sjuksköterskornas löner med lärarnas.
Majoritetstrick – sändaren vill visa att en majoritet, t.ex. ”78 % har samma uppfattning”.
Paralipsis – att påstå saker utan att ha påstått det t.ex. ”Det går t.o.m. rykten om ...”
Personangrepp – att uttala sig ofördelaktigt om någon.
Retoriska frågor – frågor ställs som sändaren inte förväntar sig att publiken ska besvara.
Självklarheter – att använda självklarheter för att övertyga, t.ex. ”Det vet ju alla ...”
Statustrick – att övertyga med hjälp av t.ex. en kändis, ”Björn Borg ...”
Upprepningar – tretalsupprepning är vanligt, t.ex. ”I have a dream …”
Vaghet – vaga ord som ”bra” kan ha en subjektiv innebörd, t.ex. ”Resultatet blev bra ...”
Vi-tricket – att övertyga genom att försöka bli en i gruppen, t.ex. ”Vi här i Linköping ...”
10
Återkopplingsmall för muntlig framställning
Då du ska ge återkoppling på dina kurskamraters presentationer ska du tänka på att vara
positiv, konkret och konstruktiv men ge också exempel på något som kan förbättras. Motivera
dina synpunkter.
Innehåll
•
•
•
•
Presentationen av talaren
Inledning
Disposition; röd tråd
Avslutning
Framförande
Röstbehandling
•
•
•
•
Röststyrka
Taltempo
Betoning
Artikulation (tydligt uttal)
Språkbehandling
•
•
Stilnivå
Ordval
Teknik
•
•
•
•
•
Allmänt uppträdande (ledigt eller spänt)
Ögonkontakt
Engagemang
Kroppsspråk
Hjälpmedel
Vid muntlig framställning i grupp tillkommer
•
•
•
Helhet
Samspel
Övergångar
11
