Utrikesdepartementet
Denna rapport är en sammanställning grundad
på Utrikesdepartementets bedömningar.
Rapporten kan inte ge en fullständig bild
av läget för de mänskliga rättigheterna i
landet. Information bör sökas också från
andra källor.
Mänskliga rättigheter i Slovakien 2010
ALLMÄNT
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
De mänskliga rättigheterna respekteras generellt sett i Slovakien. Omfattande
anpassning av lagstiftningen till EU:s regelverk skedde inför EU-inträdet 1 maj
2004, även inom området mänskliga rättigheter. Slovakien är sedan december
2007 med i Schengensamarbetet och sedan 1 januari 2009 medlem i EMU och
eurozonen. November 2007 till maj 2008 innehade Slovakien ordförandeskapet
i Europarådets ministerkommitté. Slovakien sitter 2008-2011 i FN:s råd för
mänskliga rättigheter.
Den utbredda korruptionen utgör fortsatt ett problem och förekomsten av
mutor försvagar rättssäkerheten. Åtgärder har under senare år vidtagits för att
stärka rättssystemet och göra det effektivare. Den nya regeringen, som
tillträdde i juli 2010 har en ambitiös plan för att göra rättssystemet mer
transparent.
Slovakien hamnade 2010 på 35e plats bland de 169 granskade länderna i
Reportrar utan gränsers rangordning av pressfriheten i världen. Detta är en
rejäl tillbakagång jämfört med den tredje plats landet befann sig på så sent som
2007. Förklaringen går till stor del att finna i det allmänna klimat som rådde
mellan den förra regeringen och media samt den lag som trädde i kraft 2008,
vilken ger personer rätt att få tillrättalägganden publicerade av påstådd
desinformation och felcitering samt att få finansiell ersättning för detta.
Arbetslösheten är hög. Den var 12,5 procent tredje kvartalet 2010, vilket till del
beror på den ekonomiska krisen vars effekter dröjer sig kvar. Slovakien har
dock alltid haft en hög arbetslöshet, ofta över tio procent. Det handlar till viss
del om strukturell arbetslöshet, till exempel inom den romska
minoritetsgruppen.
2
Det råder i formellt hänseende jämställdhet mellan könen, vilket föreskrivs i
den slovakiska konstitutionen. I praktiken är dock kvinnans position, inom till
exempel politik, förvaltning och näringsliv, mindre framträdande än mannens.
Den nya regeringen leds dock av en kvinna, premiärminister Iveta Radicova.
Utbildningsmässigt är skillnaderna mindre. Det finns ett statligt råd för
jämlikhet mellan könen sedan 2008. Våld mot kvinnor är fortfarande ett utbrett
problem.
Slovakien fungerar både som transitland och ursprungsland för
människohandel. Slovakien har ratificerat Europarådets konvention om
ingripande mot människosmuggling och genomförde flera lagändringar på
området med anledning av Slovakiens anslutning till Schengensamarbetet.
Personer som tillhör den romska minoriteten möts ofta av fördomar och
diskriminering. Maktmissbruk från polisens sida har rapporterats.
Uppmärksamheten på sådana missförhållanden har dock ökat under de senaste
åren, från såväl regeringshåll som media. Bland annat görs och har gjorts
insatser för att tillhandahålla bostäder och underlätta för den romska
befolkningen att få reguljärt arbete. Arbetslösheten är dock fortsatt ett mycket
stort problem bland romer och kan uppgå till närmare 100 procent i vissa
områden. Kommissionären för romafrågor har ett samförståndsavtal med FN:s
utvecklingsfond (UNDP). En prioritet för samarbetet ska vara att samla in
statistik och information om romerna i landet.
FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) har under de senaste åren riktat kritik
mot hur asylfrågor hanteras i Slovakien. Kritiken gäller framför allt att så få av
ansökningarna beviljats.
Flera oberoende inhemska och internationella organisationer som arbetar med
mänskliga rättigheter verkar fritt i Slovakien.
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om
mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Slovakien har deltagit i Europarådets arbete sedan 1993. Vid delningen av
Tjeckoslovakiens tog Slovakien över de av federationen ratificerade
konventionerna, däribland:
Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR),
samt dess första men inte dess andra tilläggsprotokoll.
Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter
(ICESCR).
3
Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering
(CERD).
Konventionen om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor
(CEDAW).
Konventionen mot tortyr (CAT).
Konventionen om barnets rättigheter (CRC).
Flyktingkonventionen.
Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen).
Slovakien har även bland annat ratificerat Europarådets ändringsprotokoll 14
till Konventionen för skydd för de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande friheterna (Europakonventionen) samt den reviderade
Europeiska sociala stadgan.
Slovakien har därefter ratificerat de båda tilläggsprotokollen till FN:s
konvention om barnets rättigheter angående handel med barn, barnprostitution
och barnpornografi, samt om barn i väpnade konflikter och konventionen
samt tilläggsprotokollet om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Landet har även ratificerat ICCPR:s andra tilläggsprotokoll och
tilläggsprotokoll om enskild klagorätt som utfärdats av konventionskommittén
för avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, CEDAW. Till detta ska
läggas ratifikation av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen
(ICC).
Konventionen om skydd mot påtvingade försvinnanden undertecknades av
Slovakien i september 2007.
FN:s specialrapportörer har en stående inbjudan att besöka landet. Slovakien
sitter 2008-2011 i FN:s råd för mänskliga rättigheter.
Slovakien har överlämnat ett antal rapporter till CEDAW,
konventionskommittén mot tortyr (CAT), konventionskommittén för
ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter samt till kommittén för
avskaffandet av alla former av rasdiskriminering.
MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER
3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr
Inga av statsmakten godkända politiska mord eller avrättningar har
rapporterats. Detsamma gäller politiskt motiverade försvinnanden eller tortyr.
4
Det finns inga rapporter om godtyckliga arresteringar eller kvarhållanden i
häkte utan skäl.
Förhållandena på fängelser och andra slutna anstalter uppfyller generellt
internationell standard. Regeringen tillåter besök av organisationer för
mänskliga rättigheter och under 2000-talet har lagändringar kontinuerligt
införts som innebär förbättrade förhållanden för personer i häkte och
fängelser, bland annat i form av speciella fängelser för mödrar med barn under
tre år.
4. Dödsstraff
Dödsstraff är förbjudet enligt slovakisk lag.
5. Rätten till frihet och personlig säkerhet
Godtyckliga frihetsberövanden är förbjudna enligt grundlagen och det finns
inget som tyder på att dessa regler inte efterlevs. I normalfallet får en person
vara anhållen högst 48 timmar, men om fallet anses vara allvarligt i högst 72
timmar. Under denna tid har den anhållne rätt att anlita advokat, varefter
domstol måste utfärda häktningsbeslut. Häktningstiden får inte utan Högsta
domstolens beslut överstiga ett år och under tiden har den häktade rätt till både
advokathjälp och familjebesök. Enligt straffprocesslagen får den totala
häktningstiden efter beslut av Högsta domstolen inte överstiga fyra år. En
anklagad person garanteras en rättvis och för allmänheten öppen rättegång
samt rätten att försvara sig inför en oberoende domstol. Icke-medborgare får
kvarhållas upp till sex månader i väntan på identifiering. Det finns inga
uppgifter om politiska fångar.
Det finns inga uppgifter om förekomst av landsförvisningar eller några
restriktioner gällande inrikes- och utrikesresor.
6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen
Slovakien har domstolar på lokal och regional nivå samt Högsta domstolen,
som är högsta instans för överklagande. Det finns även en författningsdomstol
som prövar lagarnas grundlagsenlighet. Därutöver finns en militärdomstol, vars
domslut kan överklagas hos Högsta domstolen och författningsdomstolen.
Sedan 2002 finns en justitieombudsmannafunktion i Slovakien.
De slovakiska domstolarna får i allmänhet betraktas som självständiga från den
exekutiva makten. Viss kritik har dock uttalats mot att domarna i både den
administrativa och dömande verksamheten är alltför beroende av
justitieministeriet. Den snabba omställningen från diktatur till rättsstat leder i
5
viss mån alltjämt till en brist på kompetenta domare och jurister och därmed
långa väntetider för rättegångar. De långa handläggningstiderna framhålls som
ett av de större problemen inom det slovakiska rättssystemet.
Uppgifter om korruption inom bland annat rättsväsendet förekommer också.
Den utbredda korruptionen ses som ett stort problem i Slovakien. Landet
hamnade på 59:e plats med ett index på 4,3 av10 bland de 178 stater som var
med i 2010 års rangordning av korruption gjord av organisationen Transparency
International. Detta är en tillbakagång från en 49:e plats med ett index på 5,0,
som Slovakien hade klättrat till, när landet var som högst rankat 2007-2008.
Under senare år har åtgärder vidtagits för att stärka rättssystemet och få bukt
med korruptionen. Bland annat har straffen skärpts för domare som begår
brott eller försummar sina uppgifter samt en rationalisering skett av
handläggningen av enklare rättsärenden. Numera finns även en särskild
avdelning inom polisen för utredning av större korruptionsärenden och
ärenden där statliga tjänstemän är inblandade. Personal inom Centret för
rättshjälp har utbildats i att handskas med korruptionsfall.
Den förra regeringen lade dock ner den specialdomstol för korruptionsärenden
som startade sin verksamhet 2005, vilket föranledde både nationell och
internationell kritik. Dessutom har kritik riktats mot hur systemet för
lottningsförfarandet av ärenden mellan domare i praktiken används. Rent
generellt riktades under den förra regeringen även kritik mot hur domare
tillsattes liksom mot hur ordföranden för Högsta domstolen tillsattes och hur
denne nu utnyttjar sin maktställning.
Den nuvarande regeringen har sagt att den prioriterar har bekämpning av
korruptionen i rättssystemet högt och arbete pågår för att göra systemet mer
transparent. Det är dock en lång process och det återstår att se hur väl
Slovakien lyckas.
Den slovakiska straffprocesslagen har förnyats under senare delen av 2000talet, bland annat i syfte att effektivisera brottmålsprocesserna. Målsättningen
har varit att korta ned handläggningstiderna, att få den anklagade ställd inför
rätta så snart som möjligt och att göra rättegångarna snabbare, enklare och mer
effektiva.
Det finns inga uppgifter som skulle tyda på att advokatkåren inte är
självständig i förhållande till myndigheterna. Det finns en så kallad
nolltoleransprincip för korruptionsfällda jurister, som innebär att bland andra
advokater och domare hindras från att utöva sitt yrke ifall de fällts för
korruption.
6
Några skillnader mellan mäns och kvinnors tillgång till rättsväsendet har inte
konstaterats. Straffmyndigheten sänktes i mitten av 2000-talet från 15 till 14 års
ålder.
7. Straffrihet
Straffrihet förekommer generellt sett inte i Slovakien.
8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m.
Yttrande- och mediefrihet garanteras av den slovakiska konstitutionen. Någon
censur förekommer inte. Den slovakiska pressen verkar idag fritt och utan
inblandning av statsmakten. På det markbundna TV-nätet finns, förutom
landets två statliga kanaler, även tre privatägda kanaler. Vid sidan av den
statliga radion finns ett stort antal privatägda radiostationer. Det är vidare
möjligt att ta del av ett växande antal utländska TV- och radiostationer.
Slovakien hamnade 2010 på 35:e plats bland de 169 granskade länderna i
Reportrar utan gränsers rangordning av pressfriheten i världen. Detta är en
rejäl tillbakagång jämfört med den tredje plats landet befann sig på så sent som
2007. Förklaringen går till stor del att finna i det allmänna klimat som rådde
mellan den förra regeringen och media samt den lag som trädde i kraft under
2008, vilken ger personer rätt att få tillrättalägganden publicerade av påstådd
desinformation och felcitering och att få finansiell ersättning för detta.
Förenings-, församlings-, och religionsfrihet i Slovakien garanteras av särskild
lagstiftning. För de flesta organisationer, inklusive politiska partier, krävs
registrering för att verksamhet ska kunna bedrivas. Antalet organisationer växer
hela tiden. Det finns över 17 000 enskilda organisationer i landet och 18
officiellt registrerade religiösa samfund.
Ett religiöst samfund måste inte vara registrerat för att dess medlemmar fritt
ska få utöva sin religion, men den officiella registreringen innebär vissa
fördelar, såsom till exempel statligt ekonomiskt bidrag. En registrering innebär
även en viss befrielse från skatt. För att kunna registrera ett samfund krävs
20 000 namnunderskrifter från personer, som inte bara är permanent bosatta i
Slovakien, utan även uttryckligen är medlemmar av samfundet ifråga.
Det krävs formellt tillstånd för att få genomföra en demonstration. Sådana
tillstånd ges i allmänhet. 2007 skärptes lagen om mötesfrihet och det blev
hårdare restriktioner för demonstrationsdeltagarnas rätt att täcka för sina
ansikten. Dessutom höjdes straffsatserna för organisatörerna av olagliga
demonstrationer.
7
9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna
Slovakien är en parlamentarisk demokrati med en president som
statsöverhuvud. Enligt grundlagen ska direkta och hemliga val till parlamentet
(Nationalrådet) äga rum vart fjärde år och de 150 mandaten fördelas enligt ett
proportionellt system. En spärregel om fem procent tillämpas. Rösträttsåldern
är 18 år. Valdeltagandet vid det senaste parlamentsvalet i juni 2010 var 59
procent. Det var en ökning med fyra procentenheter sedan valet 2006, men
motsvarar inte nivån kring 70 procent som nåddes vid valet 2002.
Presidenten väljs i direktval med två valomgångar för en mandatperiod om fem
år. Det senaste presidentvalet hölls 2009 då sittande president omvaldes till sin
andra (och sista) mandatperiod. Ingen kan inneha ämbetet mer än två
mandatperioder.
Stora ansträngningar har gjorts för att etablera demokratiska principer och
uppfylla de politiska kriterierna som EU krävde i samband med EUmedlemskapet 1 maj 2004. De spänningar, åtminstone på politisk nivå, som
kunde ses mellan Slovakien och Ungern under den förra regeringen har
bedarrat betydligt. Detta då det i den förra regeringen ingick ett nationalistiskt
parti med tydlig udd mot bl.a. Ungern. I den nya regeringen ingår istället ett
parti som representerar den ungerska minoriteten. Det finns en opposition
med reella möjligheter att agera och det största partiet i landet är
oppositionspartiet Smer, som även var dominerande i den förra regeringen.
EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER
10. Rätten till arbete och relaterade frågor
Slovakien har ratificerat Internationella arbetsorganisationens (ILO) åtta
centrala konventioner om mänskliga rättigheter, inklusive de två som rör ickediskriminering i arbetslivet. Ändå är diskriminering mot framför allt romer i
arbetslivet vanligt. Arbetslösheten inom denna grupp uppskattas till uppåt 50
procent, men uppgår på vissa ställen till närmare 100 procent. De största
problemen med arbetslöshet bland den romska befolkningen finns i de östra
delarna av Slovakien
Arbetslösheten har länge legat på en hög nivå och var tredje kvartalet 2010
uppe på 12,5 procent. Detta beror till del på kvardröjande effekter från den
ekonomiska krisen. Slovakien har dock alltid haft en hög arbetslöshet på nivåer
runt 10-15 procent, vilket till viss del förklaras av en strukturell arbetslöshet,
bland annat på grund av hög arbetslöshet inom den romska minoritetsgruppen.
8
Sysselsättningsnivån varierar dock kraftigt över landet. Arbetslösheten i de
östra regionerna är ofta rejält högre än i de västra delarna av landet. Den
lagstadgade minimilönen är ca 310 euro per månad.
Diskriminering på arbetsmarknaden på grund av kön, religion och ras är
förbjuden. I praktiken tjänar kvinnor dock mindre än män och återfinns ofta i
de lägst betalda yrkena samt inom offentlig sektor.
11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
Hälsovård och andra sociala förmåner, som till exempel pensioner,
tillhandahålls oberoende av kön, etnicitet, religion, handikapp, språk eller social
status. Sjuk- och hälsovårdssystemet fungerar utan större problem liksom
pensionssystemet. Sjukvården finansieras främst genom obligatoriska
försäkringar i statliga eller privata försäkringsbolag, där staten betalar för
arbetslösa, pensionärer och barn.
Enligt statistik från 2006 är medellivslängden 71,3 år för män och 78,7 år för
kvinnor.
Enligt Eurostat gick 2008 knappa sju procent av BNP till hälsosektorn.
12. Rätten till utbildning
Utbildning upp till och med universitetsnivå är kostnadsfri och tillhandahålls
oberoende av kön, etnicitet, religion, handikapp, språk eller social status. Viss
möjlighet finns för universiteten att ta ut en avgift för personer som studerar
deltid samt de som studerar längre än tio terminer. De oklara reglerna kring
dessa avgifter har lett till att informella ”avgifter” och ”gåvor” ibland krävs vid
universiteten.
Som komplement finns avgiftsbelagda privata skolor på alla nivåer. Det
förekommer ingen formell skillnad mellan flickors och pojkars rätt till
utbildning och kvinnor är även i majoritet inom den högre utbildningen.
Grundskolan är obligatorisk. Den romska minoriteten är underrepresenterad
inom alla utbildningsnivåer, särskilt inom den högre utbildningen.
Eurostats statistik anger att utbildningssektorn uppgick till knappa 3,5 procent
av BNP 2008.
13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
Genomsnittslönen i landet har stadigt ökat och uppgick tredje kvartalet 2010
till 750 euro. Den lagstadgade minimilönen är 310 euro. Det råder stor
9
inkomstskillnad i de olika delarna av landet där, enkelt uttryckt, de östra
delarna är fattigare än de västra, samt mellan stad och landsbygd. Slovakien
placerar sig på en 31:a plats av 177 länder i UNDP:s senaste Human Development
Index.
Den romska minoriteten har generellt en lägre levnadsstandard och
oproportionerligt många är drabbade av fattigdom, sjukdom, våld mellan
etniska grupper, svårigheter på arbets- och bostadsmarknad, dålig tillgång till
utbildning. Många kan heller varken läsa eller skriva. De mest utsatta grupperna
bland romerna bor ofta i så kallade ”osadys” - bosättningar, som kan jämföras
med slumförorterna i många u-länder. Sådana bosättningar är vanligast i östra
delen av landet.
OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA
RÄTTIGHETERNA
14. Kvinnors rättigheter
Det råder formellt jämställdhet mellan könen, vilket föreskrivs i den slovakiska
konstitutionen. Slovakien har ratificerat konventionen om avskaffande av
diskriminering av kvinnor utan några reservationer. Kvinnor har samma
tillgång till rättsväsendet, lika rätt att äga mark och samma arvsrätt som män.
Hälsovård, utbildning och andra sociala förmåner ges oberoende av kön,
etnicitet, religion, handikapp, språk eller social status.
Någon specifik jämställdhetslag finns inte utan principerna är fastslagna i
arbetslagarna och antidiskrimineringslagen. Arbetslagstiftningen uppfyller alla
principiella jämställdhetskrav.
I praktiken är kvinnans position, inom till exempel politik, förvaltning och
näringsliv, inte särskilt framträdande. Mindre än 25 procent av högre
chefstjänster innehas av kvinnor. Lika lön för lika arbete gäller formellt, men i
realiteten tjänar kvinnor mindre än 75 procent av männens löner och återfinns
ofta i de lägst betalda yrkena samt inom offentlig sektor. Utbildningsmässigt är
skillnaderna mindre och kvinnor är till och med i majoritet inom den högre
utbildningen.
Våld, särskilt sexuellt våld, mot kvinnor är fortfarande ett utbrett problem.
Undersökningar under senare år har visat att var fjärde kvinna utsatts för
fysiskt våld i hemmet. Intresseorganisationer i civila samhället som arbetar med
att skydda kvinnor menar att över 50 procent av kvinnorna i Slovakien utsätts
för fysiskt våld mer än en gång per månad och så många som uppåt 80 procent
blir utsatta minst en gång per år. Statistiken kring våld i hemmet har ökat de
10
senaste åren, vilket dock till del kan förklaras genom att kvinnor som tidigare
lidit i tysthet nu vågar tala om problemet.
Prostitution är inte förbjudet enligt lag. Handel med prostituerade är dock
förbjuden. Slovakien både som transitland och som ursprungsland för
människohandel. Detta problem har tagits på stort allvar av regeringen och
flera åtgärder har vidtagits under de senaste åren. Slovakien har ratificerat
Europarådets konvention om ingripande mot människosmuggling och gjorde
flera lagändringar på området med anledning av Slovakiens anslutning till
Schengensamarbetet. Den nya lagen ger utvidgad rätt för utländska offer för
människohandel till förlängt uppehållstillstånd i landet. Samarbeten med
intresseorganisationer för att erbjuda härbärgen åt offren har även förekommit.
Slovakien förbjuder all form av människosmuggling i strafflagen, som
föreskriver en straffsats för brottet i fråga på fyra till 25 års fängelse. Romska
kvinnor och barn är fortsatt utsatta grupper i dessa sammanhang.
Slovakiska kvinnor har rätt till abort till och med den tolfte graviditetsveckan.
Antalet politiskt aktiva kvinnor är lågt. Kvinnor är underrepresenterade i såväl
regering som parlament. Endast två kvinnor finns med i den nuvarande
slovakiska regeringen. De innehar dock viktiga poster i form av premiär- och
justitieministerposterna. Enbart 22 av de 150 platserna i parlamentet innehas av
kvinnor. Samtliga politiska partier har kvinnoorganisationer. Därtill finns
nationella och internationella kvinnoklubbar samt ett flertal enskilda
organisationer som bildats under de senaste tio åren och som arbetar med
jämställdhetsfrågan och kvinnors rättigheter. När det gäller Högsta domstolen
har en klar förbättring skett och över hälften - 37 av 72 - av domarna är
numera av kvinnor.
Ett statligt råd för jämlikhet mellan könen finns sedan några år tillbaka. Rådet
har som uppgift att koordinera de olika ministeriernas och andra statliga
myndigheters arbete på området. Det ska även fungera som ett rådgivande och
initiativtagande statligt organ. Kampanjer har även gjorts för att öka
uppmärksamheten hos allmänheten kring problemet med våld i hemmet.
15. Barnets rättigheter
Romska barn är en särskilt utsatt grupp. Deras levnadsstandard generellt är
mycket lägre än för majoriteten av befolkningen. Romska barn föds i allt större
utsträckning in i fattigdom, till följd av den mycket utbredda arbetslösheten
bland romer. Barn till romer placeras ofta i specialskolor för
förståndshandikappade och socialt missanpassade. Det bidrar till att
utbildningsnivån bland romer är låg. För att komma till rätta med problemet
11
har den slovakiska regeringen inrättat ett program för att förbereda barn till
romer för sitt första skolår i en vanlig skola.
Minimiåldern för arbete är 15 år och till de väpnade styrkorna är
rekryteringsåldern 18 år. Barnprostitution är olaglig.
Slovakien har ratificerat tilläggsprotokollet till FN:s konvention om barnets
rättigheter angående handel med barn, barnprostitution och barnpornografi
samt det andra protokollet om barn i väpnade konflikter.
Konventionskommittén för FN:s barnkonvention (CRC) har tidigare
rekommenderat Slovakien att ha längre tidsperspektiv på sin nationella
handlingsplan för barn, samt att inrätta en oberoende institution för skydd av
barnets rättigheter. Man har även uttryckt viss oro över att barnaga i hemmet
ännu inte uttryckligen förbjuds av slovakisk lag Dessutom har indikerats att
barnarbete, främst i form av tiggeri, är ett problem i vissa samhällen i landet.
Den lagstadgade straffbarhetsåldern är 14 år.
16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och
religiösa minoriteter samt urfolk
Det finns inga rapporter om att statsmakten tillåter diskriminering på grund av
ras, kön, hudfärg, etnisk härkomst, religiös, politisk eller annan åskådning. Lika
rättigheter garanteras för samtliga medborgare enligt särskild lagstiftning.
Lagar finns som innebär att all form av diskriminering är förbjuden, inklusive
diskriminering på grund av sexuell läggning, handikapp och etniskt ursprung.
Slovakien är ett av de etniskt mest heterogena länderna i Öst- och
Centraleuropa. Åtminstone 17 procent av befolkningen tillhör någon nationell
minoritet, varav den ungerska är den största med cirka 520 000 personer,
motsvarande ungefär tio procent av befolkningen. Därefter följer de romska,
tjeckiska, rutenska, ukrainska och tyska minoriteterna.
Framsteg har gjorts och åtgärder vidtagits under de senaste 10-15 åren för att
stärka rättigheter för personer tillhörande minoriteter. Ett utskott för
mänskliga rättigheter och nationella minoriteter, med en särskild kommitté för
romafrågor, finns. Det finns vidare en kommissionär för romafrågor och ett
hundratal regionala ”assistenter” vilka utgör del av kommissionärens
handlingsprogram. Slovakien är part i Europarådets ramkonvention för skydd
av nationella minoriteter samt den Europeiska stadgan om landsdels- och
minoritetsspråk.
Antalet fall av åtal för rasistiskt våld är ännu relativt lågt, men visar på en
ökande trend. Organisationen ”People against Racism” hävdar dock att många
12
rasistiska brott inte rapporteras till polisen. Rasistiskt kopplade våldsbrott som
misshandel kan heller inte anmälas som hatbrott, utan registreras ofta som
”huliganism”, varför antalet fall av rasistiskt våld sannolikt är högre än vad
statistiken anger.
Vid den senaste folkräkningen i Slovakien angav mindre än 100 000 personer
att de var romer. I själva verket uppskattar man dock att det bor uppåt 400 000
romer i landet, vilket innebär att minoriteten utgör över sju procent av
befolkningen. Den romska befolkningen föder även fler barn än genomsnittet i
landet. En nyligen utförd undersökning visar att ungefär hälften av romerna
lever integrerade i det slovakiska samhället. De övriga romerna bor i
bosättningar segregerade från majoritetsbefolkningen.
Av de olika minoritetsgrupperna i det slovakiska samhället får den romska
minoriteten i praktiken anses utgöra ett undantag för diskriminering i
samhället. Även om den romska minoriteten inte i formellt hänseende
diskrimineras, utsätts den likväl av stora delar av den slovakiska befolkningen
för en fördomsfull inställning, i vissa fall även från myndighetspersoner.
Romerna betraktas i allmänhet vara ett ”socialt problem”. Romerna lider
oproportionellt av fattigdom, analfabetism, sjukdom, våld mellan etniska
grupper, svårigheter på bostadsmarknaden och dålig tillgång på utbildning.
Med sin låga utbildningsnivå har romer dåliga utsikter på arbetsmarknaden och
arbetslösheten är mycket hög, ibland total i vissa områden. Många romer
avslutar sin skolgång efter utgången av den obligatoriska nioåriga grundskolan.
Barn till romer är överrepresenterade i specialskolor för förstånds- eller fysiskt
handikappade och socialt missanpassade, där de traditionellt placerats på grund
av bristande språkkunskaper eller av anledningar relaterade till deras sociala
och kulturella särart. För att komma tillrätta med problemet har den slovakiska
regeringen inrättat ett program för att förbereda romska barn för sitt första
skolår i en vanlig skola och särskilda assisterande lärare har tillsatts.
Bostadsbristen är ett annat problem, i synnerhet för romer som ibland
diskrimineras på bostadsmarknaden. De mest utsatta grupperna bland romerna
bor ofta i så kallade ”osady” - bosättningar, som kan jämföras med
slumförorterna i många u-länder. Där saknas många gånger såväl rinnande
vatten och avlopp som elektricitet. Trots insatser från myndigheternas sida har
dessa inte varit tillräckliga för att avhjälpa bostadsproblemen. Vissa åtgärder
har dock vidtagits för att förbättra bostadssituationen, bland annat med stöd
från EU.
Det finns det närmare ett tjugotal romska politiska partier och över hundra
registrerade romska organisationer. Ofta är dock dessa partier och
organisationer oeniga sinsemellan och den romska minoriteten är starkt
13
polariserad. Detta har bidragit till att den romska representationen på såväl
lokal och regional som central politisk nivå är mycket begränsad. I dag finns
romerna varken representerade i riksdagen eller regeringen. Romernas
möjligheter att politiskt påverka sin situation är följaktligen små.
Under de senaste åren har problemen för den romska minoriteten tagits på
större allvar än tidigare och den slovakiska regeringen har vidtagit omfattande
åtgärder för att förbättra romernas situation i landet. Det råder alltjämt stora
problem när programmen ska genomföras och mer måste göras inte minst på
utbildningssidan, redan i tidig ålder. Slovakien är noga med att påminna om att
problemen för romerna inte bara är ett slovakiskt problem, utan något som i
princip hela Europa har gemensamt. Därför trycker Slovakien på för att finna
gemensamma lösningar på europeisk nivå.
Det finns en särskild kommissionär för romafrågor i Slovakien. En av
kommissionärens huvuduppgifter är att i samråd med de romska samfunden
skapa, välja och utvärdera projekt avsedda för att integrera och förbättra
situationen för den romska befolkningen. Kommissionären har även till
uppgift att koordinera de olika nationella handlingsplanerna som gäller för
olika ministerier, till exempel en handlingsplan för romska lärarassistenter
under utbildningsministeriet och en handlingsplan för romska
hälsovårdsassistenter under hälsovårdministeriet.
Initiativet ”Decade of Roma Inclusion” är ett samarbete mellan åtta
centraleuropeiska länder, Världsbanken och EU under åren 2005-2015.
Slovakien har inom ramen för detta antagit en nationell handlingsplan och
målsättningen är att stödja romer inom områdena hälsa, utbildning, arbete och
boende. Initiativet framhålls ofta som lovvärt, men har samtidigt fått kritik från
bland annat intresseorganisationer för bristande resultat.
Särskilda assistenter för romer finns i de regionala domstolarna. Syftet är att
under rättegång bättre kunna kommunicera med romerna oavsett om de är
brottsoffer eller misstänkta förövare. Likaså har det funnits pilotprojekt, där
romer utbildas till poliser för framtida tjänstgöring i områden med stor
romabefolkning, vilka varit relativt framgångsrika.
Kommissionären för romafrågor har även ett samförståndsavtal med UNDP
ämnat bland annat för att samla in statistik och information om romerna i
landet.
14
17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet
Det finns ingen statlig myndighet eller organ med ansvar för de homosexuellas,
bisexuellas och transsexuellas (HBT-personer) situation. Dock finns det några
enskilda organisationer för homosexuella som arbetar med frågorna. Inte minst
i Bratislava är dessa organisationer relativt aktiva. Organisationerna får inte
statliga bidrag utan söker stöd på projektbasis från till exempel ministerier,
utländska ambassader och kulturföreningar. Sverige har vid ett antal olika
tillfällen gett såväl finansiellt som generellt stöd till några av dessa
organisationer.
Traditionellt har det funnits ett utbrett motstånd i det slovakiska samhället mot
rättigheter för HBT-personer, men enligt nyligen utförda
opinionsundersökningar kan en större tolerans nu skönjas bland allmänheten.
Framför allt i de större städerna med Bratislava i spetsen märks en förändring i
attityder och en begynnande insikt om att det handlar om mänskliga rättigheter.
2010 hölls den första Pridefestivalen i Bratislava. Organisatörerna bedömde
den som en stor framgång, även om marschen genom staden ställdes in i sista
minuten efter order från polisen. Innan dess hade det varit uppträdanden och
hållits tal från en stor scen mitt i staden i över två timmar. Arrangörerna såg
det som en seger och viktigare än själva marschen i sig. Få och utspridda
motdemonstranter syntes, men polisen var väl förberedd.
I och med att lagen som förbjuder all form av diskriminering antogs år 2004
förstärktes rättigheterna för HBT-personer.
18 Flyktingars rättigheter
Slovakien har anslutit sig till 1951 års flyktingkonvention. Regeringen
samarbetar med UNHCR och andra humanitära organisationer för att stödja
flyktingar. En asyllagstiftning finns, som bland annat innehåller en oberoende
överinstans i asylärenden.
UNHCR har under de senaste åren riktat relativt allvarlig kritik mot hur
asylfrågor hanteras i Slovakien. Det gäller framför allt att få flyktingar beviljas
asyl. För helåret 2009 inkom 822 ansökningar varav 14 beviljades. Procentuellt
är detta en ökning jämfört med tidigare år, men det kommer sig snarast av att
färre ansökte om asyl 2009. Som jämförelse kan nämnas att det var ca 10 000
asylsökande per år 2002-2004. Åren 2005 till 2007 låg antalet ansökningar kring
3 000, för att gå ner till under 1 000 ansökningar 2008 och 2009. Antalet
beviljade ansökningar om asyl har dock hela tiden legat ganska konstant mellan
cirka tio och 20 stycken.
15
Slovakien har en längre tid även kritiserats av UNHCR för långa
handläggningstider, särskilt för överklaganden om asyl. Tidigare har
förklaringen varit att inkomna asylansökningar hela tiden ökat i antal och att
hanteringen därför tagit så lång tid, vilket dock inte längre är fallet. Huvuddelen
av de asylsökande 2009 var medborgare från Afghanistan, Indien, Ryssland,
Moldavien och Georgien. I sin kritik har UNHCR även pekat på behovet av att
utveckla flyktingmottagandet i Slovakien och stärka den administrativa
kapaciteten, både vad avser finansiella, tekniska och personella resurser. Under
åren med höga antal asylsökande kritiserade UNHCR även det faktum att flera
av de asylsökande under handläggningstiden försvann, med största sannolikhet
till andra EU-länder. En asylsökande har inte rätt att arbeta under sitt första år
som bosatt i landet.
Lagen om medborgarskap innebär att utlänningar inte kan ansöka om
medborgarskap i Slovakien, förrän man varit permanent bosatt i landet under
en sammanhängande period av åtta år. Tidigare gällde ett krav på fem års
permanent boende. Vissa krav ställs på den sökandes kunskaper i slovakiska.
Flyktingar måste vara bosatta i landet i fyra år innan en ansökan om
medborgarskap kan gå igenom.
Den förra regeringen införde ett mycket omtalat tillägg till
medborgarskapslagen, som innebar att om man aktivt ansökte om ett annat
lands medborgarskap, så blev man av med sitt slovakiska. Detta gällde alltså
inte om man förvärvade det andra medborgarskapet via födsel eller giftermål.
Tillägget var ett direkt svar på den lag som Ungern införde, som innebar att alla
etniska ungrare utomlands hade rätt till ungerskt medborgarskap. Den nya
regeringen arbetar nu med att efter nyår dra tillbaka det slovakiska tillägget till
lagen.
I Slovakien finns för närvarande ett är ett mottagningscenter för flyktingar, två
flyktingförläggningar och två häkteslokaler, med en sammanlagd kapacitet på
cirka 800 asylsökande vid mottagningscentret och flyktingförläggningarna och
cirka 350 personer vid häktescentren. Den största förläggningen ligger i östra
delen av landet och har en kapacitet på att ta emot ungefär 500 personer.
19. Funktionshindrades rättigheter
Även om funktionshindrade inte rent formellt utsätts för diskriminering, har de
i allmänhet sämre möjligheter till arbete och utbildning. De flesta byggnader
och allmänna kommunikationsmedel är inte tillgängliga för rullstolsbundna.
Framsteg görs dock då det gäller nybyggnad. Funktionshindrades rättigheter
regleras inte specifikt utan hanteras i olika relevanta dokument, såsom den
nationella handlingsplanen för socialt sårbara och handlingsplanen för
förebyggande av alla former av diskriminering, rasism, främlingsfientlighet,
16
antisemitism och andra uttryck för intolerans. Ett flertal enskilda organisationer
arbetar för att få till stånd förbättringar för de funktionshindrade. Inom EUkommissionens ”Europeiska år för jämlikhet för alla” har även några
upplysningskampanjer hållits om de funktionshindrades rättigheter.
I maj 2010 ratificerade Slovakien FN:s nya konvention om rättigheter för
personer med funktionsnedsättning.
ÖVRIGT
20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter
Flera oberoende inhemska och internationella organisationer som arbetar med
mänskliga rättigheter verkar fritt i Slovakien. Dialogen mellan regeringen och
civila samhället har ständigt utvecklats och förbättrats, även om förhållandet
mellan förra regeringen och delar av civila samhället var ansträngt, bland annat
på grund av vissa ändringar i lagstiftningen som intresseorganisationer menade
syftade till att försvåra deras arbete. Det finns ett särskilt råd för enskilda
organisationer i syfte att stärka det civila samhället. I dag finns över 17 000
enskilda organisationer i landet.
21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga
rättigheter
UNHCR gör ansträngningar för att påverka den slovakiska flyktingpolitiken.
Europarådet arbetar kontinuerligt med nationella minoriteters rättigheter i
landet, med särskilt fokus på den romska minoriteten.
