Utrikesdepartementet
Denna rapport är en översiktlig sammanställning över
hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på
den svenska ambassadens bedömningar.
Rapporten kan inte ge en fullständig bild. Information
bör sökas också från andra källor.
Mänskliga rättigheter i Slovakien 2006
ALLMÄNT
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
De mänskliga rättigheterna (MR) respekteras generellt sett i Slovakien.
Slovakien har sedan 1998 fått godkänt betyg avseende demokratikriteriet av
EU-kommissionen, vilket bland annat omfattar mänskliga rättigheter och
skydd för minoriteter. Omfattande anpassning av lagstiftningen till EU:s
regelverk har skett fortlöpande, även inom området mänskliga rättigheter.
Slovakien blev 1999 fullvärdig medlem av Europarådet och den 1 maj 2004
erhöll man medlemskap i EU.
Även om utvecklingen på området mänskliga rättigheter stadigt förbättras,
finns det fortsatt utrymme för förbättringar. Personer tillhörande den romska
minoriteten diskrimineras och maktmissbruk från polisens sida har
rapporterats. Uppmärksamheten på denna och annan slags rasism har dock
ökat kraftigt under de senaste åren, från såväl regeringshåll som media. Bland
annat görs insatser för att tillhandahålla bostäder och underlätta för den
romska befolkningen att få reguljärt arbete. Arbetslösheten är dock fortsatt ett
mycket stort problem bland romer och kan uppgå till närmare 100 procent i
vissa områden.
Under sommaren 2006 inträffade några enskilda händelser, bland annat ett
påstått överfall på en ungersk kvinnlig student av två slovakiska "skinheads",
vilket ledde till ökade spänningar, åtminstone på politisk nivå, mellan slovaker
och den ungerska minoriteten och inte minst mellan de slovakiska och
ungerska regeringarna. Uttalanden från Nationalistpartiet (SNS), som ingår i
regeringsunderlaget, och dess ledare Jan Slota strax efter regeringsskiftet i juni
bidrog även de väsentligt till nämnda ökade spänningar.
2
Under 2005 infördes en lag som bland annat tar upp frågor rörande tillgång till
hälsovård och regler för att säkerställa att ingrepp sker med patientens
medvetna medgivande. Ett av syftena med lagen har varit att undanröja
eventuella tidigare rättsliga oklarheter som framkommit vid undersökningen av
påstådda tvångssteriliseringar.
Det slovakiska parlamentet antog 2004 ett lagförslag som innebär att all form
av diskriminering förbjuds, inklusive diskriminering på grund av sexuell
läggning, handikapp och etniskt ursprung. Därmed uppfylldes ett viktigt
lagstiftningskrav för Slovakiens EU-medlemskap. Den del av lagen som
föreskrev positiv särbehandling på grund av etnisk bakgrund underkändes dock
av författningsdomstolen den 18 oktober 2005. Övriga delar av lagen kvarstår i
oförändrat skick.
Den utbredda korruptionen utgör ett fortsatt problem. Förekomsten av mutor
undergräver rättssäkerheten och öppnar upp för möjligheter att kringgå
regelverken. Flera åtgärder har under senare år vidtagits för att stärka
rättssystemet och göra det effektivare.
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om
mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s
konventionskommittéer
Slovakien, som deltagit i Europarådets arbete sedan 1993, övertog vid
Tjeckoslovakiens delning de konventioner som ratificerats av federationen,
däribland:
Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter,
International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR), samt det
fakultativa protokollet om enskild klagorätt.
Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter,
International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR)
Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering,
Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination
(CERD)
Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering
mot kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination
Against Women (CEDAW)
Konventionen mot tortyr, Convention against Torture and Other Cruel,
Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CAT)
Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the
Child (CRC) det tillhörande protokollet om handel med barn.
Flyktingkonventionen, Convention related to the Status of Refugees,
3
Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, International
Criminal Court (ICC)
Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande friheterna
(Europakonventionen)
I slutet av 2006 kommer Slovakien att ha överlämnat sin andra och tredje
rapport till konventionskommittén för avskaffande av alla former av
diskriminering mot kvinnor. I juli 2006 överlämnades den andra och tredje
rapporten till FN:s konventionskommitté för barns rättigheter.
Slovakien fick i februari 2005 besök av Europarådets kommitté för
förebyggande av tortyr (CPT). Likaså besökte en delegation från
MONEYVAL, Europarådets kommitté mot penningtvätt och
terroristfinansiering, Slovakien i mars 2005. Den andra periodiska rapporten
om implementering av FN:s konvention mot tortyr planeras överlämnas i
slutet av 2006.
MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER
3. Respekt för rätten till liv och kroppslig integritet, förbud mot tortyr
Inga av statsmakten sanktionerade politiska mord eller avrättningar har
rapporterats. Politiskt motiverade försvinnanden och tortyr förekommer inte.
Några fall av inhuman behandling från polisen har rapporterats, liksom
polisvåld mot romer. Det finns inga rapporter om godtyckliga arresteringar
och/eller kvarhållanden i häkte av romer. Förhållandena på fängelser och
andra slutna anstalter uppfyller generellt internationell standard, dock är vissa
fängelser överfyllda. Regeringen tillåter besök av organisationer som arbetar för
mänskliga rättigheter. Den 31 maj 2005 antogs en ny lag som innebär
förbättrade förhållanden för personer i häkten och fängelser. Bland annat
inrättas speciella fängelser för mödrar med barn under tre år. Lagen trädde i
kraft i januari 2006.
4. Dödsstraff
Dödsstraff är förbjudet enligt slovakisk lag.
5. Rätten till frihet och personlig säkerhet
Godtyckliga frihetsberövanden är förbjudna enligt grundlagen och regeringen
följer dessa regler. En person får vara anhållen högst 48 timmar eller högst 72
timmar vid misstanke om allvarligt brott. Under tiden i häkte har den anhållne
rätt att anlita advokat. För häktning utöver ovan nämnd tidsfrist krävs av
4
domstol utfärdat häktningsbeslut. Häktningstiden får inte överstiga ett år, om
inte Högsta domstolens beslutar annorlunda. Under tiden har den häktade rätt
till advokat och familjebesök. Den totala häktningstiden efter beslut av Högsta
domstolen får dock inte totalt överstiga fyra år enligt den nya
straffprocesslagstiftningen, som trädde i kraft den 1 januari 2006. En anklagad
person garanteras en rättvis och för allmänheten öppen rättegång samt rätten
att försvara sig inför en oberoende domstol. Personer utan slovakiskt
medborgarskap får kvarhållas upp till sex månader i väntan på identifiering.
Politiska fångar förekommer inte.
Inrikes eller utrikes reserestriktioner liksom landsförvisning, förekommer inte.
6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen
Slovakien har domstolar på lokal och regional nivå samt en Högsta domstol,
som är högsta appellationsinstans, och en Författningsdomstol, som prövar
lagarnas förenlighet med grundlagen. Därutöver finns en militärdomstol, vars
domslut kan överklagas hos Högsta domstolen och Författningsdomstolen.
Sedan 2002 finns en justitieombudsmannafunktion i Slovakien.
De slovakiska domstolarna får i allmänhet betraktas som självständiga från den
exekutiva makten. Viss kritik har dock uttalats mot att domarna i både den
administrativa och dömande verksamheten är alltför beroende av justitieministeriet. Uppgifter om korruption förekommer också. Den snabba
omställningen från diktatur till rättsstat har föranlett en brist på kompetenta
domare och jurister och därmed långa väntetider för rättegångar. De långa
handläggningstiderna framhålls som ett av de större problemen inom det
slovakiska rättssystemet.
Under senare år har regeringen vidtagit omfattande åtgärder för att stärka
rättssystemet. I januari 2004 trädde ett antal nya lagar ikraft rörande
domstolsväsendet. Bland annat skärptes straffen för domare som begår brott
eller försummar sina uppgifter. Samtidigt rationaliserades handläggningen av
enklare rättsärenden.
Den 1 januari 2006 trädde en ny lag ikraft i syfte att effektivisera
brottmålsprocesserna. Målsättningen är att korta ned handläggningstiderna, att
minska väntetiden för rättegång, i synnerhet i brottmål och att göra
rättegångarna snabbare, enklare och effektivare. Den första instansen för
straffrättsliga ärenden flyttas genom den nya lagen från regiondomstolarna till
domstolar på distriktsnivå. Likaså innebär den nya lagen att Högsta domstolen
måste göra en egen, förnyad prövning av mål som tas upp för prövning och
inte som tidigare enbart bifalla alternativt avvisa lägre instansers tidigare domar.
5
Den slovakiska regeringen har under senare år vidtagit en rad åtgärder för att
stävja korruptionen. Bland annat inrättades 2004 en särskild avdelning inom
polisen för utredning av större korruptionsärenden och ärenden där statliga
tjänstemän är inblandade. Vidare införde den förra regeringen en
specialdomstol för korruptionsärenden som startade sin verksamhet i
september 2005. Den nya regeringen har dock aviserat en översyn och
eventuellt borttagande av domstolen, bland annat med argumentet att den
saknar stöd i konstitutionen.
Advokatkåren är självständig i förhållande till myndigheterna.
Människorättsorganisationer har dock rapporterat om advokater som varit
motvilliga att försvara romer. Det rapporteras fortfarande om korruption och
politiska påtryckningar på domare, liksom i vissa fall fysiskt våld.
Huvudsakligen handlar det om mutor för att påverka domslutet eller för att
påskynda rättegångsprocessen. Under 2004 trädde en ny lag i kraft som hindrar
advokater som fällts för korruption att utöva sitt yrke. Likaså har man infört ett
lottningsförfarande av ärenden mellan domare vilket anses vara ett viktigt steg
för att undanröja risken för korruption.
Några skillnader mellan mäns och kvinnors tillgång till rättsväsendet har ej
konstaterats. Straffmyndighet inträder vid 15 års ålder.
7. Straffrihet
Människorättsorganisationer har rapporterat om att poliser ser mellan fingrarna
då det gäller våld mot romer och för att poliser genom hot försöker förmå
offer för polisbrutalitet att ta tillbaka sina klagomål. Det har även rapporterats
om att vissa utsatta grupper i samhället haft svårigheter att erhålla rättslig hjälp.
Justitieministeriet i samarbete med advokatsamfundet har emellertid initierat
olika projekt som ger möjlighet till kostnadsfri rättslig rådgivning, särskilt riktad
till utsatta grupper i samhället.
8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet
Den slovakiska konstitutionen garanterar yttrande- och mediafrihet och någon
censur förekommer inte. Sedan 1989 har ett rikt mediautbud tillkommit. Under
Meciar-regeringen (1993-1998) vidtogs dock åtgärder för att begränsa
möjligheten för vissa regeringskritiska tidningar och personer att fritt förmedla
sina åsikter. Relationerna mellan media och denna regering var tidvis mycket
frostiga, men i och med Meciars sorti från makten förbättrades relationerna.
Den slovakiska pressen verkar fritt och utan inblandning av statsmakten.
Intrycket är att den regeringskritiska tendensen har tilltagit på senare tid. Den
privata audiovisuella sektorn växer och på det markbundna TV-nätet finns
6
förutom landets två statliga kanaler även fyra privatägda kanaler. Vid sidan av
den statliga radion finns även ett stort antal privatägda radiostationer. Det finns
vidare ett växande antal utländska TV- och radiostationer.
I Reportrar utan gränsers (RSF) senaste rapport placerar sig Slovakien på 8:e
plats av 167 länder. Den baserar sig på perioden 1 september 2004 till
1 september 2005 och avser reflektera graden av frihet för journalister och
nyhetsorgan.
Förenings-, församlings-, och religionsfriheten i Slovakien garanteras av särskild lagstiftning. För de flesta organisationer, inklusive politiska partier,
erfordras registrering för att verksamhet skall kunna bedrivas. Denna är dock
att betrakta som en ren formalitet och antalet föreningar växer hela tiden; det
finns över 17 000 enskilda organisationer i landet och 17 religiösa samfund.
För vissa slags demonstrationer krävs formellt tillstånd, som i allmänhet också
beviljas.
9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna
Slovakien är en parlamentarisk demokrati med president som statsöverhuvud.
Enligt grundlagen skall direkta och hemliga val till parlamentet (nationalrådet)
äga rum vart fjärde år och de 150 mandaten fördelas enligt ett proportionellt
system, varvid en spärregel om fem procent tillämpas. Rösträttsåldern är 18 år.
Valdeltagandet vid det senaste parlamentsvalet (juni 2006) var 55 procent
procent, en minskning med 15 procentenheter från valet 2002.
Presidenten väljs numera i direktval med två valomgångar för en mandatperiod
om fem år. Det senaste presidentvalet hölls 2004. Samma person kan inte
inneha ämbetet mer än två mandatperioder.
Slovakien är en ung statsbildning. Från självständigheten 1993 till valet 1998
präglades den inrikespolitiska situationen av instabilitet och turbulens, i
synnerhet under Meciars regeringstid, vilket försvårade konsolideringen av de
politiska institutionerna och maktbalansen dem emellan. Sedan Mikulás
Dzurindas tillträde 1998 har ordentliga framsteg såväl politiskt som på MRområdet gjorts, och regeringen har gjort stora ansträngningar för att etablera
demokratiska principer och uppfylla de politiska kriterierna för att kvalificera
sig för ett EU-medlemskap. Slovakien blev medlem i EU den 1 maj 2004. Den
nya regeringen som utsågs i juni 2006 och leds av premiärminister Robert Fico,
utgörs förutom av Ficos parti Smer, även av nationalistpartiet (SNS) och
Meciars HZDS. Såväl tidigare som nyligen gjorda uttalanden från SNS:s
partiledare Jan Slota angående framför allt den ungerska minoriteten i
Slovakien har resulterat i ökade spänningar mellan slovaker och ungrare,
åtminstone på politisk nivå. Såväl regeringen genom premiärminister Fico som
7
sedermera även Slota har dock i olika uttalanden understrukit att man
respekterar alla minoriteter i landet. Man har också aviserat vissa ökade
satsningar för att förbättra romernas situation, bland annat genom ökad
användning av EU:s strukturfondsmedel. Vice premiärminister och ansvarig
för minoritetsfrågor Dusan Caplovic har vidare aviserat en viss omfördelning
av stödet från den ungerska minoriteten till övriga 11 etniska minoriteter, och
särskilt till den romska minoriteten. Framför allt rör det pengar från de
nationella lotterierna och spelverksamheten som hittills, enligt regeringen, till
99,9 procent har gått till den ungerska minoriteten.
I Slovakien är antalet politiskt aktiva kvinnor lågt. Det råder inga restriktioner
för kvinnor att delta i det politiska livet men relativt få kvinnor syns i offentlig
ställning. Kvinnor är underrepresenterade i såväl regering som parlament.
Endast en kvinna finns med i den nuvarande regeringen. Enbart 29 av de 150
platserna i parlamentet upptas av kvinnor.
EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER
10. Rätten till arbete och relaterade frågor
Slovakien har ratificerat Internationella arbetsorganisationen, ILO:s åtta
centrala konventioner om mänskliga rättigheter.
Arbetslösheten har de senaste åren legat på en mycket hög nivå men har nu
sjunkit till 13-14 procent. Sysselsättningsgraden skiljer sig dock kraftigt åt
mellan olika delar av Slovakien. Den lagstadgade minimilönen höjdes den
1 oktober 2006 från 6 900 till 7 500 slovakiska kronor (motsvarande en höjning
från cirka 1 785 till 1 940 svenska kronor).
Diskriminering på arbetsmarknaden på grund av kön, religion och ras är
förbjuden. I realiteten tjänar kvinnor dock mindre än män och återfinns ofta i
de lägst betalda yrkena samt inom offentlig sektor. I april 2002 trädde ett nytt
tillägg i arbetsmarknadslagstiftningen i kraft, där bättre förutsättningar för att
uppnå lika behandling mellan kvinnor och män beträffande anställning,
yrkesutbildning och arbetsvillkor fastslås.
Diskriminering av romer är inte ovanlig. Arbetslösheten inom denna grupp
uppskattas till mellan 40 och 50 procent men uppgår på vissa ställen till närmare 100 procent. FN:s utvecklingsprogram (UNDP) organiserade i oktober
2006 en konferens tillsammans med Kosice-regionen som behandlade just
problemet med arbetslöshet bland romer. Flera av de största företagen i
regionen redogjorde för sitt arbete med att få in romer i den reguljära
arbetskraften. En nyligen publicerad FN-rapport visar dock att arbetslösheten
fortfarande är ett mycket stort problem. Studien, som omfattade 3 769
8
personer i 720 hushåll, visade att endast 11 procent av männen och 5 procent
av kvinnorna hade arbete. De östra delarna av Slovakien är värst drabbade.
11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
Hälsovård och andra sociala förmåner, som till exempel pensioner, tillhandahålls oberoende av kön, etnicitet, religion, handikapp, språk eller social
status. Sjuk- och hälsovårdssystemet fungerar utan större problem liksom
pensionssystemet. Sjukvården finansieras främst genom obligatoriska
försäkringar i statliga eller privata försäkringsbolag, där staten betalar för
arbetslösa, pensionärer och barn. Under perioden 2003-05 skedde en successiv
reformering av det slovakiska hälso- och sjukvårdssystemet. Bland annat
infördes en patientavgift och en lag som ombildar statliga försäkringsbolag och
sjukvårdsinrättningar till aktiebolag antogs. Den nya regeringen har dock i sin
budgetproposition för 2007 föreslagit att patientavgiften tas bort.
Genomsnittlig levnadsålder uppskattas för 2006 vara 70,7 år för män och 78,9
år för kvinnor.
12. Rätten till utbildning
Utbildning upp till och med universitetsnivå är kostnadsfri och tillhandahålls
oberoende av kön, etnicitet, religion, handikapp, språk eller social status. Som
komplement finns avgiftsbelagda privata skolor på alla nivåer. Kvinnor är i
majoritet inom den högre utbildningen. Grundskolan är obligatorisk. Den
romska minoriteten är underrepresenterad inom alla utbildningsnivåer, särskilt
inom den högre utbildningen.
13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
Genomsnittslönen under första halvåret 2006 var ca 18 324 slovakiska kronor
per månad (cirka 4 700 svenska kronor). De flesta produkter, i synnerhet
slovakisktillverkade, är dock avsevärt billigare än i Sverige och köpkraften är
därför relativt god.
Från att under kommunisttiden ha varit extremt låga, har hyrorna nu stigit till
en för många slovaker ekonomiskt kännbar nivå. På sina ställen, exempelvis i
Bratislava, är efterfrågan stor, vilket påverkar bostadspriserna. Medan det inte
är svårt för dem som har pengar att hitta en bostad, råder det brist på billiga
bostäder. Fortfarande är många hus i behov av omfattande renovering, men
bristen på medel verkar hämmande. I vissa fall omöjliggör äganderättsliga
tvister i restitutionens (det vill säga återlämnandet av orättmätigt erhållen
egendom) kölvatten nödvändig rekonstruktion.
9
Den romska minoriteten har generellt en lägre levnadsstandard och lider
oproportionellt av fattigdom, analfabetism, sjukdom, våld mellan etniska
grupper, svårigheter på arbets- och bostadsmarknad och dålig tillgång på
utbildning. De mest utsatta grupperna bland romerna bor ofta i så kallade
"osadys" som kan jämföras med slumförorterna till städer i utvecklingsländer.
Sådana bosättningar är vanligast förekommande i östra Slovakien.
OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA
RÄTTIGHETERNA
14. Kvinnors rättigheter
Det råder i formellt hänseende jämställdhet mellan könen, vilket föreskrivs i
den slovakiska konstitutionen. Slovakien har ratificerat konventionen om
avskaffande av diskriminering av kvinnor utan några reservationer. Kvinnor
har samma tillgång till rättsväsendet, lika rätt att äga mark och samma arvsrätt
som män. Hälsovård, utbildning och andra sociala förmåner tillhandahålls
oberoende av kön, etnicitet, religion, handikapp, språk eller social status.
Någon specifik jämställdhetslag finns inte, utan principerna är fastslagna i
arbetslagstiftning och anti-diskrimineringslagen. Efter påpekande från
Europarådet antogs i november 2004 en nationell strategi för kvinnors och
mäns lika möjligheter (Strategy of Equal opportunities for Women and Men).
Arbetslagstiftningen uppfyller alla principiella jämställdhetskrav.
I praktiken är kvinnans position, inom till exempel politik, förvaltning och
näringsliv, inte särskilt framträdande och endast 20-25 procent av högre
chefstjänster innehas av kvinnor. Lika lön för lika arbete gäller formellt, men i
realiteten tjänar kvinnor mindre än män (cirka 74 procent av männens löner)
och återfinns ofta i de lägst betalda yrkena samt inom offentlig sektor. Utbildningsmässigt är skillnaderna mindre och kvinnor är till och med i majoritet
inom den högre utbildningen.
Våld, och då särskilt sexuellt våld, mot kvinnor är fortfarande ett utbrett
problem. Enligt en nationell undersökning från år 2005 hade var fjärde kvinna
utsatts för fysiskt våld i hemmet. Enligt frivilligorganisationer som arbetar med
att skydda kvinnor har 57 procent av kvinnorna i Slovakien utsatts för fysiskt
våld mer än en gång per månad och närmare 80 procent blivit utsatta minst en
gång per år. En förklaring som ges till dessa ökade siffror är att kvinnor som
tidigare lidit i tysthet nu vågar tala om problemet. Under 2003 trädde ett tillägg
till strafflagstiftningen som särskilt reglerar våld i hemmet i kraft. Flera
kvinnoorganisationer krävde under 2004 att det måste upprättas fler center dit
utsatta kvinnor kan vända sig och det finns nu planer på att öppna två till fem
nya center.
10
Prostitution är inte förbjudet enligt lag. Handel med prostituerade är dock
förbjuden. Vad gäller trafficking fungerar Slovakien framför allt som
transitland för kvinnohandel, varigenom kvinnor från östliga länder smugglas
till Västeuropa och Nordamerika. Detta problem har tagits på stort allvar av
regeringen och flera åtgärder har vidtagits under de senaste åren.
Slovakiska kvinnor har rätt till abort till och med den tolfte graviditetsveckan.
Antalet politiskt aktiva kvinnor är lågt. Kvinnor är underrepresenterade i såväl
regering som parlament. Endast en kvinna finns med i den nuvarande
slovakiska regeringen. Enbart 29 av de 150 platserna i parlamentet innehas av
kvinnor. Samtliga politiska partier har kvinnoorganisationer. Därtill finns
nationella och internationella kvinnoklubbar samt ett flertal enskilda organisationer som bildats under de senaste tio åren och som arbetar med
jämställdhetsfrågan och kvinnors rättigheter. När det gäller Högsta domstolen
har en klar förbättring skett och hälften (33) av domarna utgörs numera av
kvinnor.
Mannens ställning är i vissa fall svagare än kvinnans. Det gäller bland annat i
vårdnadstvister efter skilsmässa, då kvinnan nästan alltid tilldöms vårdnaden
om gemensamma barn. En praktisk konsekvens är att fäderna förlorar rätten
till umgänge med sina barn, något som naturligtvis också drabbar barnen.
15. Barnets rättigheter
Det finns inga uppgifter om att några allvarliga brott mot barnets rättigheter
skulle förekomma. Minimiåldern för arbete är 15 år och till de väpnade
styrkorna är rekryteringsåldern 18 år. Det har inte rapporterats om gatubarn
eller barnarbete. För 2005 finns inga rapporterade fall av trafficking av
minderåriga. Dock tyder viss information på att det fortfarande förekommer
att minderåriga, framför allt romska flickor, fallit offer för sexhandel och
trafficking. Barnprostitution är olaglig.
Romska barn är en särskilt utsatt grupp, vars levnadsstandard generellt är
mycket lägre än majoritetsbefolkningens. Barn föds i allt större utsträckning in
i fattigdom, till följd av den mycket utbredda arbetslösheten bland romer. Barn
till romer placeras ofta i specialskolor för förståndshandikappade och socialt
missanpassade, varför utbildningsnivån följaktligen är låg. För att komma till
rätta med problemet har den slovakiska regeringen inrättat ett program för att
förbereda barn till romer för sitt första skolår i en vanlig skola.
Ett särskilt rådgivande organ för främjande och övervakning av barnets
rättigheter tillsattes 2001. Den 25 juni 2004 ratificerade Slovakien det
fakultativa protokollet till FN:s barnkonvention angående handel med barn,
11
barnprostitution och barnpornografi. I juli 2006 överlämnade man sin andra
och tredje rapport till FN:s konventionskommitté för barns rättigheter (CRC).
16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och
religiösa minoriteter samt urfolk
Av statsmakten sanktionerad diskriminering på grund av ras, kön, hudfärg,
etnisk härkomst, religiös, politisk eller annan åskådning, förekommer inte. Lika
rättigheter garanteras för samtliga medborgare enligt särskild lagstiftning. Se
dock nedan om situation för den romska minoriteten.
Det slovakiska parlamentet antog i maj 2004 en lag, som innebär att all form av
diskriminering förbjuds, inklusive diskriminering på grund av sexuell läggning,
handikapp och etniskt ursprung. Därmed uppfylldes ett viktigt lagstiftningskrav
för Slovakiens EU-medlemskap. Lagen, som trädde i kraft den 1 juli 2004,
överklagades dock till författningsdomstolen med hänvisning till att den
möjlighet till positiv särbehandling som lagen föreskrev stod i strid med
konstitutionen. Domstolen var av samma uppfattning och genom beslut i
författningsdomstolen den 18 oktober 2005 upphörde den aktuella artikeln
som tillät positiv särbehandling att gälla. Övriga delar av lagen kvarstår dock i
oförändrat skick. Med anledning av senare påpekanden från Europeiska
kommissionen angående Slovakiens införlivande av EU-lagstiftning i lagen
avser regeringen under 2007 komma med ändringsförslag i syfte att göra den
fullt EU-förenlig. Eventuellt kommer man i detta sammanhang även försöka
finna en lösning av frågan om positiv särbehandling.
Slovakien är ett av de etniskt mest heterogena länderna i Öst- och Centraleuropa. Åtminstone 17 procent av befolkningen tillhör någon nationell minoritet, varav den ungerska är den största med cirka 520 000 personer, motsvarande ungefär 10 procent av befolkningen. Därefter följer de romska,
tjeckiska, rutenska, ukrainska och tyska minoriteterna.
Sedan 1998 har regeringen vidtagit en rad åtgärder för att stärka rättigheter för
personer tillhörande minoriteter. Parlamentet har inrättat ett utskott för
mänskliga rättigheter och nationella minoriteter, med en särskild kommitté för
romska frågor. Det finns vidare en kommissionär för romafrågor och ett 100tal regionala "assistenter" utgör del av kommissionärens handlingsprogram.
Slovakien är part till Europarådets ramkonvention för skydd av nationella
minoriteter samt den Europeiska stadgan om landsdels- och minoritetsspråk.
Regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att bekämpa rasism och
främlingsfientlighet i det slovakiska samhället. En särskild handlingsplan som
innefattar en rad aktiviteter såsom olika antirasismkampanjer i massmedier
samt utbildningsprogram för läkare, poliser, statstjänstemän, domare,
12
advokater och lärare antogs i maj 2004. Under sommaren 2006 inträffade några
enskilda händelser, bland annat ett påstått överfall på en ungersk kvinnlig
student av två slovakiska "skinheads", vilket ledde till ökade spänningar,
åtminstone på politisk nivå, mellan slovaker och den ungerska minoriteten och
inte minst mellan den slovakiska och ungerska regeringen. Uttalanden från
Nationalistpartiet (SNS), som ingår i regeringsunderlaget, och dess ledare Slota
strax efter regeringsskiftet i juni bidrog även väsentligt till de ökade
spänningarna.
I samband med polisens undersökning av fallet med den kvinnliga studenten
framkom information som gjorde att polisen drog slutsatsen att kvinnan ljugit
och att händelsen i huvudsak var fingerad. Polisen avskrev sedermera fallet,
men kvinnan har överklagat beslutet.
Vid den senaste folkräkningen i Slovakien 2001 angav 89 920 personer att de
var romer. Idag uppskattar man att det bor 300 000 till 400 000 romer i
Slovakien, vilket innebär att den romska minoriteten utgör cirka 7 procent av
befolkningen. En nyligen utförd undersökning visar att ungefär hälften av
romerna lever integrerade i det slovakiska samhället. De övriga romerna bor i
bosättningar segregerade från majoritetsbefolkningen.
Av de olika minoritetsgrupperna i det slovakiska samhället får den romska
minoriteten i praktiken anses utgöra ett undantag vad beträffar diskriminering i
samhället. Även om den romska minoriteten inte i formellt hänseende
diskrimineras, utsätts den likväl för en fördomsfull inställning av stora delar av
den slovakiska befolkningen, i vissa fall även från myndighetspersoner.
Romerna betraktas i allmänhet utgöra ett "socialt problem". Romerna lider
oproportionellt av fattigdom, analfabetism, sjukdom, våld mellan etniska
grupper, svårigheter på bostadsmarknaden och dålig tillgång till utbildning.
Med sin låga utbildningsnivå har romer dåliga utsikter på arbetsmarknaden och
arbetslösheten är mycket hög, ibland total i vissa områden.
Utbildningsnivån bland romer är generellt mycket låg och många avslutar sin
skolgång efter utgången av den obligatoriska nioåriga grundskolan. Barn till
romer är överrepresenterade i specialskolor för förstånds- eller fysiskt
handikappade, där de traditionellt placerats på grund av bristande
språkkunskaper eller med motiveringar som tar sikte på ”romernas sociala och
kulturella särart”. För att åtgärda problemet har den slovakiska regeringen
inrättat ett program för att förbereda barn till romer för sitt första skolår i en
vanlig skola och särskilda assisterande lärare har tillsatts.
Bostadsbristen är ett annat problem, i synnerhet för romer som ibland
diskrimineras på bostadsmarknaden. De mest utsatta grupperna bland romerna
bor ofta i så kallade "osady", där rinnande vatten, avlopp och elektricitet många
gånger saknas. Insatserna från myndigheternas sida har inte varit tillräckliga för
13
att avhjälpa bostadsproblemen. Vissa åtgärder har dock vidtagits för att
förbättra bostadssituationen. I Letanovce i östra Slovakien, där "osadys" är
vanligt förekommande, har kommunen, med stöd från EU och regeringen,
beslutat bygga 24 hus med 96 lägenheter för cirka 700 personer. Sökande får
en lägenhet under förutsättning att de arbetar av 20 procent av lägenhetens
värde i samband med husbygget. Liknande arrangemang finns även i andra
romabosättningar som till exempel Kecerovce utanför Kosice.
Då det gäller romernas politiska representation och romska enskilda
organisationer, finns det närmare ett tjugotal romska partier och över hundra
enskilda organisationer registrerade officiellt. Ofta är dessa partier och
organisationer dock oeniga sinsemellan och den romska minoriteten är starkt
polariserad, vilket bidragit till att den romska representationen på såväl lokal,
regional som central politisk nivå är mycket begränsad. Idag finns romerna
varken representerade i riksdagen eller regeringen. Romernas möjligheter att
politiskt påverka sin situation är följaktligen små.
Under de senaste åren har problemen för den romska minoriteten tagits på större
allvar än tidigare och den slovakiska regeringen har vidtagit omfattande åtgärder
för att förbättra romernas situation i landet.
Slovakien har en särskild kommissionär för romafrågor. Posten innehas av
Klara Orgovanova, som själv har romskt ursprung. En av kommissionärens
huvuduppgifter är att i samråd med de romska samfunden skapa, välja och
utvärdera projekt avsedda för att integrera och förbättra situationen för den
romska befolkningen.
Inom ramen för initiativet "Decade of Roma Inclusion" antog regeringen den
12 januari 2005, en nationell handlingsplan för Slovakien för 2005-15.
Målsättningen är att stödja romer inom fyra områden; hälsa, utbildning, arbete
och boende. Bland de länder som anslutit sig till "Decade of Roma Inclusion"
har EU-kommissionen, enligt slovakisk media, bedömt den slovakiska
handlingsplanen som en av de bättre.
Från och med 2006 infördes särskilda assistenter för romer i alla regionala
domstolar. Syftet är att kunna kommunicera bättre med romer involverade i
rättsprocesser. Likaså pågår ett pilotprojekt där romer utbildas till poliser för
framtida tjänstgöring i områden med stor romabefolkning.
17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet
Det finns ingen statlig myndighet eller organ med ansvar för de homosexuellas
situation. Dock finns det några enskilda organisationer för homosexuella, bland
annat Ganymedes ("Movement for equality of homosexual citizens in the Slovak
14
republic") som är den mest tongivande. Organisationerna uppbär ej statliga
bidrag. Ganymedes har vid ett par tillfällen de senaste åren lanserat förslag till
registrerat partnerskap, men hittills utan gehör i parlamentet. Traditionellt har
det funnits ett utbrett motstånd i det slovakiska samhället mot rättigheter för
homosexuella och registrerat partnerskap, men enligt nyligen utförda
opinionsundersökningar kan en större tolerans nu skönjas bland allmänheten.
I och med antagandet av den nya lagen som förbjuder all form av
diskriminering, däribland på grund av sexuell läggning, förstärktes rättigheterna
för homosexuella, bisexuella och transsexuella under 2004.
18. Flyktingars rättigheter
Slovakien har anslutit sig till 1951 års flyktingkonvention. Regeringen samarbetar med FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) och andra humanitära
organisationer för att stödja flyktingar. En ny asyllagstiftning som bland annat
innebar att en oberoende överinstans inrättades i asylärenden trädde ikraft
2003.
UNHCR har under de senaste åren riktat relativt allvarlig kritik mot
handhavandet av asylfrågor i Slovakien. Det gäller framför allt den låga
bifallsnivån av asylansökningar. Under första halvåret av 2005 minskade antalet
asylsökande kraftigt jämfört med samma period 2004. Under januari till juni
2005 inkom 1 410 asylansökningar jämfört med 6 400 asylansökningar
motsvarande period året innan. För helåret 2005 inkom 3 549 ansökningar
varav 25 beviljades. Från 1 januari till den 30 september 2006 har 1 929
ansökningar inkommit varav 5 har beviljats.
Under 2004 och 2005 har Slovakien kritiserats av UNHCR för långa
handläggningstider. Tidigare har förklaringen varit att handläggningen tagit så
långt tid eftersom antalet inkomna asylansökningar hela tiden ökat.
Huvuddelen av de asylsökande 2006 utgörs av medborgare från Indien,
Ryssland, Moldavien och Georgien. I sin kritik pekar UNHCR på det stora
behovet av att utveckla flyktingmottagandet i Slovakien och stärka den
administrativa kapaciteten både vad avser finansiella, tekniska och personella
resurser. UNHCR kritiserar även det faktum att flera av de asylsökande
försvinner under handläggningstiden, med största sannolikhet till andra EUländer. Asylsökande har idag inte rätt att arbeta under ansökningstiden, dock
finns det förslag på en ny lag som skulle ge asylsökande denna möjlighet.
19. Funktionshindrades situation
Även om funktionshindrade inte rent formellt utsätts för diskriminering, har de
i allmänhet sämre möjligheter till arbete och utbildning. De flesta byggnader
15
och allmänna kommunikationsmedel är inte tillgängliga för rullstolsbundna.
Framsteg görs dock då det gäller nybyggnad. Det finns en nationell
handlingsplan som syftar till att främja integrationen av socialt sårbara personer
och handikappade i samhället. Ett flertal enskilda organisationer arbetar för att
få till stånd förbättringar för de funktionshindrade.
ÖVRIGT
20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter
Flera oberoende inhemska och internationella människorättsorganisationer
verkar fritt i Slovakien. Dialogen mellan regeringen och det civila samhället har
ständigt utvecklats och förbättrats. Regeringen har inrättat ett särskilt råd för
enskilda organisationer bestående av 37 representanter, varav 20 företräder
enskilda organisationer, i syfte att stärka det civila samhället. Det finns en
särskild lag som tillåter att företag kan donera två procent av inkomstskatten
till enskilda organisationer. Den nya regeringen har aviserat begränsningar i
denna möjlighet som lett till vissa protester från enskilda organisationer. I dag
finns det över 17 000 enskilda organisationer i landet.
21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga
rättigheter
EU har inom ramen för stödet till Slovakien inför EU-medlemskapet (det så
kallade Phareprogrammet) genomfört insatser även på MR-området.
Demokratiprogrammet inom Phare syftade till att utveckla och stödja
användandet av demokratiska principer inom olika samhällsområden, såsom
inom regering och parlament, förvaltning, medier och föreningar. UNHCR gör
ansträngningar för att påverka den slovakiska flyktingpolitiken.
