Utrikesdepartementet
Mänskliga rättigheter i Slovakien 2005
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
De mänskliga rättigheterna (MR) respekteras generellt sett i Slovakien.
Slovakien har sedan 1998 fått godkänt betyg avseende demokratikriteriet av
EU-kommissionen, vilket bland annat omfattar mänskliga rättigheter och
skydd för minoriteter. Omfattande anpassning av lagstiftningen till EU:s
regelverk har skett fortlöpande, även inom området mänskliga rättigheter.
Slovakien blev 1999 fullvärdig medlem av Europarådet och den 1 maj 2004
erhöll man medlemskap i EU.
Även om utvecklingen på området mänskliga rättigheter stadigt förbättras, så
finns det fortsatt utrymme för förbättringar. Personer tillhörande den romska
minoriteten diskrimineras och polisbrutalitet har rapporterats. Uppmärksamheten på denna och annan slags rasism har dock ökat kraftigt under de senaste
åren, från såväl regeringshåll som media.
Den 1 januari 2005 trädde en lag i kraft som bland annat tar upp frågor
rörande tillgång till hälsovård och regler för att säkerställa att ingrepp sker med
patientens medvetna medgivande. Ett av syftena med lagen har varit att
undanröja eventuella tidigare rättsliga oklarheter som framkommit vid
undersökningen av påstådda tvångssteriliseringar.
Det slovakiska parlamentet antog den 20 maj 2004 ett lagförslag som innebär
att all form av diskriminering förbjuds, inklusive diskriminering p.g.a. sexuell
läggning, handikapp och etniskt ursprung. Lagen trädde i kraft den 1 juli 2004.
Därmed uppfylldes ett viktigt lagstiftningskrav för Slovakiens EU-medlemskap.
Den del av lagen som föreskrev positiv särbehandling på grund av etnisk
bakgrund underkändes dock av författningsdomstolen den 18 oktober 2005.
Övriga delar av lagen kvarstår dock i oförändrat skick.
Den utbredda korruptionen utgör ett fortsatt problem. Förekomsten av mutor
undergräver rättssäkerheten och öppnar upp för möjligheter att kringgå
2
regelverken. Flera åtgärder har under senare år vidtagits för att stärka
rättssystemet och göra det effektivare.
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om
mänskliga rättigheter
Slovakien, som deltagit i Europarådets arbete sedan 1993, övertog vid
Tjeckoslovakiens delning de av federationen ratificerade konventionerna, däribland:
- Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter samt dess
första men ej andra fakultativa protokoll
- Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter;
- Rasdiskrimineringskonventionen
- Konventionen om avskaffande av diskriminering mot kvinnor;
- Konventionen om barnets rättigheter
- Konventionerna mot tortyr, såväl FN:s som Europarådets
- Flyktingkonventionen
- Europakonventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna
och grundläggande friheterna
- Europarådets ramkonvention för skydd av nationella minoriteter.
Slovakien har därefter ratificerat det fakultativa protokollet till FN:s
konvention om barnets rättigheter angående handel med barn, barnprostitution
och barnpornografi samt tilläggsprotokollet till FN:s konvention mot
gränsöverskridande organiserad brottslighet rörande förebyggande,
bekämpande och bestraffande av handel med människor, särskilt kvinnor och
barn (det så kallade Palermoprotokollet).
Slovakien ratificerade i juni 2005 det trettonde protokollet till Europakonventionen gällande förbud av dödsstraff under alla former.
I slutet av 2005 kommer Slovakien att ha överlämnat sin andra och tredje
rapport till konventionskommittén för avskaffande av alla former av
diskriminering mot kvinnor (CEDAW). I början av 2006 kommer man att
lämna in sin andra och tredje rapport till FN:s konventionskommitté för barns
rättigheter (CRC).
Slovakien fick i slutet av februari 2005 besök av Europarådets kommitté för
förebyggande av tortyr (CPT). Likaså besökte en delegation från
MONEYVAL, Europarådets kommitté mot penningtvätt och
terroristfinansiering, Slovakien under mars 2005.
3. Respekt för rätten till liv och kroppslig integritet, förbud mot tortyr
Inga av statsmakten sanktionerade politiska mord eller avrättningar har
rapporterats. Politiskt motiverade försvinnanden och tortyr förekommer inte.
3
Några fall av inhuman behandling från polisen har rapporterats, liksom
polisvåld mot romer. Förhållandena på fängelser och andra slutna anstalter
uppfyller generellt internationell standard, dock är vissa fängelser överfyllda.
Regeringen tillåter besök av organisationer för mänskliga rättigheter. Den 31
maj 2005 antogs en ny lag som innebär förbättrade förhållanden för personer i
häkte och fängelser. Bl.a. inrättas speciella fängelser för mödrar med barn
under 3 år. Lagen träder i kraft i januari 2006.
4. Dödsstraff
Dödsstraffet avskaffades i Tjeckoslovakien 1990 och är förbjudet enligt slovakisk lagstiftning.
5. Rättssäkerhet
Slovakien har domstolar på lokal och regional nivå samt en Högsta domstol,
som är högsta appellationsinstans, och en författningsdomstol, som prövar
lagarnas grundlagsenlighet. Därutöver finns en militärdomstol, vars domslut
kan överklagas hos Högsta domstolen och författningsdomstolen.
I december 2001 antog parlamentet förslaget om att inrätta ett
ombudsmannaämbete, och i mars 2002 utnämndes Slovakiens första
justitieombudsman, vars kontor nu är fullt operationellt med ett 40-tal
medarbetare.
De slovakiska domstolarna får i allmänhet betraktas som självständiga från den
exekutiva makten. Viss kritik har dock uttalats mot att domarna i både den
administrativa och dömande verksamheten är alltför beroende av justitieministeriet. Uppgifter om korruption förekommer också. Den snabba
omställningen från diktatur till rättsstat har föranlett en brist på kompetenta
domare och jurister och därmed långa väntetider för rättegångar. De långa
handläggningstiderna framhålls som ett av de större problemen inom det
slovakiska rättssystemet.
Under senare år har regeringen vidtagit omfattande åtgärder för att stärka
rättssystemet. Ett särskilt juridiskt råd inrättades i april 2002. Rådet är
oberoende och självständigt och dess ledamöter består av jurister och domare.
Rådets uppgift är bl.a. att besluta om utnämning och tillsättning av domare och
ordförande i Högsta domstolen och vara remiss- och rådgivande instans för
lagförslag. Med början budgetåret 2001 är anslaget för Högsta domstolen
åtskilt från justitiedepartementets budget vilket innebär ett ytterligare stärkande
av domstolens oberoende från statsmakten. I januari 2004 trädde ett antal nya
lagar ikraft rörande domstolsväsendet. Bl.a. skärptes straffen för domare som
begår brott eller försummar sina uppgifter och handläggningen av enklare
rättsärenden rationaliserades.
4
Den 24 maj 2005 antogs en ny lag i syfte att effektivisera brottmålsprocesserna.
Målsättningen är att korta ned handläggningstiderna, att få den anklagade ställd
inför rätta så snart som möjligt och göra rättegångarna snabbare, enklare och
effektivare. Den första instansen för straffrättsliga ärenden flyttas genom den
nya lagen från regiondomstolarna till domstolar på distriktsnivå. Likaså innebär
den nya lagen att Högsta domstolen måste göra en egen, förnyad prövning av
mål som tas upp för prövning (och inte som tidigare enbart bifalla alternativt
avvisa tidigare lägre instansers domar). Lagen träder i kraft den 1 januari 2006.
Advokatkåren är självständig i förhållande till myndigheterna. MRorganisationer har dock rapporterat om advokater som tvekat att försvara
romer. Det rapporteras fortfarande om korruption och politiska påtryckningar
på domare, liksom i vissa fall fysiskt våld. Huvudsakligen handlar det om
mutor för att påverka domslutet eller för att påskynda rättegångsprocessen.
2004 trädde en ny lag i kraft som hindrar advokater som fällts för korruption
att utöva sitt yrke. Likaså har man infört ett lottningsförfarande av ärenden
mellan domare vilket anses vara ett viktigt steg för att undanröja risk för
korruption.
Den slovakiska regeringen har under senare år vidtagit en rad åtgärder för att
stävja korruptionen. I december 2002 inrättades en särskild avdelning för
korruptionsbekämpning i regeringskansliet, direkt under vice premiärministern
och justitieministern. Avdelningen ansvarar för genomförande och samordning
av regeringens anti-korruptionsåtgärder samt utformning av lagstiftningsförslag
på området. Tillika har även en särskild avdelning för korruptionsbekämpning
inrättats inom riksåklagareämbetet. Inom polisen inrättades en särskild
avdelning 2004 för utredning av större korruptionsärenden och ärenden där
statliga tjänstemän är inblandade. I mars 2003 ratificerade parlamentet
Europarådets konvention om korruption.
Några skillnader mellan mäns och kvinnors tillgång till rättsväsendet har ej
konstaterats. Straffmyndighet inträder vid 15 år.
6. Personlig frihet
Godtyckliga frihetsberövanden är förbjudna enligt grundlagen och regeringen
följer dessa regler. En person får vara anhållen högst 48 timmar (eller högst 72
timmar för allvarliga fall), under vilken tid han har rätt att anlita advokat,
varefter domstol måste utfärda häktningsbeslut. Häktningstiden får inte utan
Högsta domstolens beslut överstiga ett år och under tiden har den häktade rätt
till både advokathjälp och familjebesök. Den totala häktningstiden efter beslut
av Högsta domstolen får dock inte totalt överstiga 4 år enligt den nya
straffprocesslagstiftningen, som träder i kraft den 1 januari 2006. En anklagad
person garanteras en rättvis och för allmänheten öppen rättegång samt rätten
5
att försvara sig inför en oberoende domstol. Icke medborgare får kvarhållas
upp till 6 månader i väntan på identifiering. Politiska fångar förekommer inte.
Inrikes eller utrikes reserestriktioner liksom landsförvisning, förekommer inte.
7. Straffrihet
Poliser har anklagats av MR-organisationer för att se mellan fingrarna då det
gäller våld mot romer och för att genom hot försöka förmå offer för
polisbrutalitet att ta tillbaka sina klagomål. Det har även rapporterats om att
vissa utsatta grupper i samhället haft svårigheter att erhålla rättslig hjälp.
Justitieministeriet i samarbete med advokatsamfundet har emellertid initierat
olika projekt som ger möjlighet till kostnadsfri rättslig rådgivning, särskilt riktad
till utsatta grupper i samhället.
8. Yttrande- och mediafrihet
Den slovakiska konstitutionen garanterar yttrande- och mediafrihet och någon
censur förekommer inte. Sedan 1989 har ett rikt mediautbud tillkommit. Under
Meciar-regeringen vidtogs dock åtgärder för att begränsa möjligheten för vissa
regeringskritiska tidningar och personer att fritt förmedla sina åsikter.
Relationerna mellan media och denna regering var tidvis mycket frostiga, men i
och med Meciars sorti från makten tinade dessa upp.
Den slovakiska pressen verkar fritt och utan inblandning av statsmakten. Den
privata audiovisuella sektorn växer och på det markbundna TV-nätet finns
förutom landets två statliga kanaler även ett par privatägda kanaler. Vid sidan
av den statliga radion finns även ett tjugotal privatägda radiostationer. Den
positiva trenden stöds av ett växande antal utländska TV- och radiostationer.
Förenings-, församlings-, och religionsfriheten i Slovakien garanteras av särskild lagstiftning. För de flesta organisationer, inklusive politiska partier,
erfordras registrering för att verksamhet skall kunna bedrivas. Denna är dock
att betrakta som en ren formalitet och antalet föreningar växer hela tiden; det
finns över 17 000 enskilda organisationer i landet och 15 religiösa samfund.
För vissa slags demonstrationer krävs formellt tillstånd, som i allmänhet också
beviljas.
9. De politiska institutionerna
Slovakien är en parlamentarisk demokrati med president som statsöverhuvud.
Enligt grundlagen skall direkta och hemliga val till parlamentet (nationalrådet)
äga rum vart fjärde år och de 150 mandaten fördelas enligt ett proportionellt
system, varvid en spärregel om fem procent tillämpas. Rösträttsåldern är 18 år.
Valdeltagandet vid det senaste parlamentsvalet (september 2002) var 70
procent, en minskning med 14 procentenheter från valet 1998. Nästkommande
parlamentsval hålls i september 2006.
6
Presidenten väljs numera, efter en författningsändring i januari 1999, i direktval
med två valomgångar för en mandatperiod om fem år. Det senaste
presidentvalet hölls 2004. Ingen kan inneha ämbetet mer än två
mandatperioder. I samband med de konstitutionella förändringarna inskränktes
på olika sätt presidentens makt i relation till parlament och regering.
Slovakien är en ung statsbildning och från självständigheten 1993 till valet 1998
präglades den inrikespolitiska situationen av instabilitet och turbulens, i
synnerhet under Meciars regeringstid, vilket försvårade konsolideringen av de
politiska institutionerna och maktbalansen dem emellan.
Vid parlamentsvalen 1998 formerades en koalitionsregering under
premiärminister Mikulás Dzurinda, bestående av 10 partier i olika
grupperingar. Dzurinda och koalitionsregeringen lyckades behålla makten
efter det senaste valet 2002, dock med viss omformering mot en mer
högerinriktad regeringssammansättning. Sedan Dzurindas tillträde 1998 har
ordentliga framsteg såväl politiskt som på MR-området gjorts, och regeringen
har gjort stora ansträngningar för att etablera demokratiska principer och
uppfylla de politiska kriterierna för att kvalificera sig för ett EU-medlemskap.
Slovakien blev medlem i EU den 1 maj 2004.
I Slovakien är antalet politiskt aktiva kvinnor lågt. Det råder inga restriktioner
för kvinnor att deltaga i det politiska livet men relativt få kvinnor syns i
offentlig ställning. Kvinnor är underrepresenterade i såväl regering som
parlament. Under hösten 2005 utsågs den första kvinnliga ministern i den
nuvarande regeringen. Enbart 25 av de 150 platserna i parlamentet upptas av
kvinnor.
10. Rätten till arbete och relaterade frågor
Slovakien har ratificerat ILO:s åtta centrala konventioner om mänskliga
rättigheter.
Arbetslösheten har de senaste åren legat på en mycket hög nivå, mellan 18-20
procent under 1999-2002. Under 2003-2005 har emellertid nivån sjunkit och
ligger nu kring 16-17 procent. Sysselsättningsgraden skiljer sig dock kraftigt åt
mellan olika delar av Slovakien. Från och med oktober 2004 uppgår den
lagstadgade minimilönen till 6 500 slovakiska kronor.
Diskriminering på arbetsmarknaden på grund av kön, religion och ras är
förbjuden. I realiteten tjänar kvinnor dock mindre än män och återfinns ofta i
de lägst betalda yrkena samt inom offentlig sektor. I april 2002 trädde ett nytt
tillägg i arbetsmarknadslagstiftningen i kraft, där bättre förutsättningar för att
uppnå lika behandling mellan kvinnor och män beträffande anställning,
yrkesutbildning och arbetsvillkor stipuleras. Diskriminering av romer är inte
7
ovanlig. Arbetslösheten inom denna grupp uppskattas till mellan 40 och 50
procent men uppgår på vissa ställen till närmare 100 procent.
11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
Hälsovård och andra sociala förmåner, som till exempel pensioner, tillhandahålls oberoende av kön, etnicitet, religion, handikapp, språk eller social
status. Sjuk- och hälsovårdssystemet fungerar utan större problem liksom
pensionssystemet. Sjukvården finansieras främst genom obligatoriska
försäkringar i statliga eller privata försäkringsbolag, där staten betalar för
arbetslösa, pensionärer och barn. Under 2003-2005 har det slovakiska hälsooch sjukvårdssystemet successivt reformerats. Bland annat har patientavgift
införts och en lag som ombildar statliga försäkringsbolag och
sjukvårdsinrättningar till aktiebolag har nyligen antagits. Genomsnittlig
levnadsålder för år 2004 var 69,6 för män och 77,7 år för kvinnor.
Hälsosektorns andel av BNP uppgick till 5,5 procent för år 2004.
12. Rätten till utbildning
Utbildning upp till och med universitetsnivå är kostnadsfri och tillhandahålls
oberoende av kön, etnicitet, religion, handikapp, språk eller social status. Som
komplement finns avgiftsbelagda privata skolor på alla nivåer. Kvinnor är i
majoritet inom den högre utbildningen. Grundskolan är obligatorisk. Den
romska minoriteten är underrepresenterad inom alla utbildningsnivåer, särskilt
inom den högre utbildningen.
13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
Genomsnittslönen under första halvåret 2005 var ca 16 737 slovakiska kronor
per månad (cirka 4 042 SEK). De flesta produkter, i synnerhet
slovakisktillverkade, är dock avsevärt billigare än i Sverige och köpkraften är
därför relativt god.
Från att under kommunisttiden ha varit extremt låga, har hyrorna nu stigit till
en för många slovaker ekonomiskt kännbar nivå. På sina ställen, som i
Bratislava, är efterfrågan stor och bostadspriserna följaktligen högre än på
landsbygden. Det är dock inte svårt för dem som har pengar att hitta en bostad
men det råder brist på billiga bostäder. Fortfarande är många hus i behov av
omfattande renovering, men bristen på medel verkar hämmande. I vissa fall
omöjliggör äganderättsliga tvister i restitutionens kölvatten nödvändig
rekonstruktion.
Den romska minoriteten har generellt en lägre levnadsstandard och lider
oproportionellt av fattigdom, analfabetism, sjukdom, våld mellan etniska
grupper, svårigheter på arbets- och bostadsmarknad och dålig tillgång på
utbildning. De mest utsatta grupperna bland romerna bor ofta i s.k. "osady"
som kan jämföras med slumförorterna i u-landsstäder.
8
OLIKA GRUPPERS SITUATION
14. Kvinnans ställning
Det råder i formellt hänseende jämställdhet mellan könen, vilket föreskrivs i
den slovakiska konstitutionen. Slovakien har ratificerat konventionen om
avskaffande av diskriminering av kvinnor utan några reservationer. Kvinnor
har samma tillgång till rättsväsendet, lika rätt att äga mark och samma arvsrätt
som män. Hälsovård, utbildning och andra sociala förmåner tillhandahålls
oberoende av kön, etnicitet, religion, handikapp, språk eller social status.
Någon specifik jämställdhetslag finns inte, utan principerna är fastslagna i
arbetslagstiftning och anti-diskrimineringslagen. Efter påpekande från
Europarådet antogs i november 2004 ett nationellt policydokument, Strategy
of Equal opportunities for Women and Men. Arbetslagstiftningen uppfyller
alla principiella jämställdhetskrav.
I februari 1999 upprättades en speciell enhet för jämställdhet inom
socialdepartementet, vilken har i syfte att initiera lagstiftning och övervaka de
praktiska resultaten. För närvarande pågår arbete med att införa mainstreaming
av jämställdhet som princip i regeringskansliet. Bland annat förbereds
införandet av så kallade focal points för jämställdhetsfrågor inom samtliga
ministerier.
I praktiken är kvinnans position, inom t.ex. politik, förvaltning och näringsliv,
inte särskilt framträdande. Lika lön för lika arbete gäller formellt, men i
realiteten tjänar kvinnor mindre än män och återfinns ofta i de lägst betalda
yrkena samt inom offentlig sektor. Utbildningsmässigt är skillnaderna mindre
och kvinnor är t.o.m. i majoritet inom den högre utbildningen.
Våld, och då särskilt sexuellt våld, mot kvinnor är ett utbrett problem. Enligt
en nationell undersökning från år 2005 hade var fjärde kvinna utsätts för fysiskt
våld i hemmet. Under 2003 trädde ett tillägg till strafflagstiftningen i kraft som
särskilt reglerar våld i hemmet. Flera kvinnoorganisationer krävde under 2004
att det måste upprättas fler center dit utsatta kvinnor kan vända sig och det
finns nu planer på att öppna två till fem stycken center.
Prostitution är inte förbjudet enligt lag. Handel med prostituerade är dock
förbjuden. Vad gäller trafficking fungerar Slovakien framför allt som
transitland för kvinnohandel, varigenom kvinnor från östliga länder smugglas
till Västeuropa och Nordamerika. Detta problem tas på stort allvar av
regeringen. Under år 2002 upprättades en särskild avdelning inom
inrikesministeriet med särskild fokus på handel med kvinnor och barn för
sexuella syften. Särskilda utbildningsprogram för poliskåren har också startats
9
för att ge träning i identifiering av offer för människohandel och hantering av
dessa fall. Slovakien ratificerade det så kallade Palermoprotokollet den 21
september 2004.
Slovakiska kvinnor har rätt till abort till och med den tolfte graviditetsveckan.
Antalet politiskt aktiva kvinnor är lågt. Kvinnor är underrepresenterade i såväl
regering som parlament. Hösten 2005 utnämndes den första kvinnan i den
nuvarande slovakiska regeringen. Enbart 25 av de 150 platserna i parlamentet
innehas av kvinnor. Samtliga politiska partier har kvinnoorganisationer. Därtill
finns nationella och internationella kvinnoklubbar samt ett flertal enskilda
organisationer som bildats under de senaste tio åren och som arbetar med
jämställdhetsfrågan och kvinnors rättigheter. 34 av de 79 domarna i Högsta
domstolen är kvinnor.
Mannens ställning är i vissa fall svagare än kvinnans. Det gäller bl.a. i
vårdnadstvister efter skilsmässa, då kvinnan nästan alltid tilldöms vårdnaden
om gemensamma barn. En praktisk konsekvens är att fäderna förlorar rätten
till umgänge med sina barn, något som naturligtvis också drabbar barnen. Ett
annat exempel är det stora antalet hemlösa män.
Slovakien kandiderar för att få det nyinrättade EU Gender Equality Institute
lokaliserat till Bratislava.
15. Barnets rättigheter
Det finns inga uppgifter om att några allvarliga brott mot barnets rättigheter
skulle förekomma. Minimiåldern för arbete är 15 år och till de väpnade
styrkorna är rekryteringsåldern 18 år. Det har inte rapporterats om gatubarn
eller barnarbete. Dock rapporteras det om att minderåriga, framför allt flickor,
fallit offer för sexhandel och trafficking. Barnprostitution är olaglig.
Romska barn är en särskilt utsatt grupp, vars levnadsstandard generellt är
mycket lägre än majoritetsbefolkningens. Barn föds i allt större utsträckning in
i fattigdom, till följd av den mycket utbredda arbetslösheten bland romer. Barn
till romer placeras ofta i specialskolor för förståndshandikappade och socialt
missanpassade, varför utbildningsnivån följaktligen är låg. För att komma till
rätta med problemet har den slovakiska regeringen inrättat ett program för att
förbereda barn till romer för sitt första skolår i en vanlig skola.
Ett särskilt rådgivande organ för främjande och övervakning av barnets
rättigheter tillsattes 2001. Den 25 juni 2004 ratificerade Slovakien det
fakultativa protokollet till FN:s barnkonvention angående handel med barn,
barnprostitution och barnpornografi.
10
16. Olika befolkningsgruppers situation
Av statsmakten sanktionerad diskriminering på grund av ras, kön, hudfärg,
etnisk härkomst, religiös, politisk eller annan åskådning, förekommer inte. Lika
rättigheter garanteras för samtliga medborgare enligt särskild lagstiftning. Se
dock nedan om situation för den romska minoriteten.
Det slovakiska parlamentet antog i maj 2004 en lag, som innebär att all form av
diskriminering förbjuds, inklusive diskriminering p.g.a. sexuell läggning,
handikapp och etniskt ursprung. Därmed uppfylldes ett viktigt lagstiftningskrav
för Slovakiens EU-medlemskap. Lagen, som trädde i kraft den 1 juli 2004,
överklagades dock till författningsdomstolen med hänvisning till att
möjligheten till positiv särbehandling på grund av etnisk tillhörighet som lagen
bl.a. föreskrev stod i strid med konstitutionen. Domstolen var av samma
uppfattning och genom beslut i författningsdomstolen den 18 oktober 2005
upphörde den aktuella artikeln som tillät positiv särbehandling att gälla. Övriga
delar av lagen kvarstår dock i oförändrat skick.
Slovakien är ett av de etniskt mest heterogena länderna i Öst- och Centraleuropa. Åtminstone 17 procent av befolkningen tillhör någon nationell minoritet, varav den ungerska är den största med cirka 520 000 personer, motsvarande ungefär 10 procent av befolkningen. Därefter följer den romska,
tjeckiska, rutenska, ukrainska och tyska minoriteterna.
Sedan 1998 har regeringen vidtagit en rad åtgärder för att stärka rättigheter för
personer tillhörande minoriteter. En vice premiärminister för mänskliga
rättigheter, nationella minoriteter och regional utveckling, har tillsatts. Pál
Csáky, själv från den ungerska koalitionspartiet, innehar denna post.
Parlamentet har inrättat ett utskott för mänskliga rättigheter och nationella
minoriteter, med en särskild kommitté för romska frågor. I februari 1999 utsåg
regeringen en kommissionär för romafrågor. Slovakien är part i Europarådets
ramkonvention för skydd av nationella minoriteter samt den Europeiska
stadgan om landsdels- och minoritetsspråk.
Regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att bekämpa rasism och
främlingsfientlighet i det slovakiska samhället. En särskild handlingsplan antogs
i maj 2004 som innefattar en rad aktiviteter, bl.a. olika antirasismkampanjer i
massmedia likaså utbildningsprogram för läkare, poliser, statstjänstemän,
domare, advokater och lärare. Under första halvåret av 2005 registrerade
polisen färre manifestationer med rasistiska/främlingsfientliga inslag. Dock
används Internet i allt större utsträckning för att sprida
rasistiska/främlingsfientliga budskap.
11
Den romska minoriteten
Vid den senaste folkräkningen i Slovakien 2001 angav 89 920 personer att de
var romer. Idag uppskattar man att det bor 320 000 romer i Slovakien, vilket
innebär att minoriteten utgör cirka 6 procent av befolkningen. En nyligen
utförd undersökning visar att ungefär hälften av romerna lever integrerade i det
slovakiska samhället. De övriga 150 000 romerna bor i bosättningar
segregerade från majoritetsbefolkningen.
Av de olika minoritetsgrupperna i det slovakiska samhället får den romska
minoriteten i praktiken anses utgöra ett undantag vad beträffar diskriminering i
samhället. Även om den romska minoriteten inte i formellt hänseende
diskrimineras, utsätts den likväl av stora delar av den slovakiska befolkningen
för en fördomsfull inställning, i vissa fall även från myndighetspersoner.
Romerna betraktas i allmänhet utgöra ett "socialt problem". Romerna lider
oproportionellt av fattigdom, analfabetism, sjukdom, våld mellan etniska
grupper, svårigheter på bostadsmarknad och dålig tillgång på utbildning. Med
sin låga utbildningsnivå har romer dåliga utsikter på arbetsmarknaden och
arbetslösheten är mycket hög, ibland total i vissa områden.
Utbildningsnivån bland romer är generellt mycket låg och många avslutar sin
skolgång efter utgången av den obligatoriska nioåriga grundskolan. Barn till
romer är överrepresenterade i specialskolor för förstånds- eller fysiskt
handikappade, där de traditionellt placerats på grund av bristande
språkkunskaper eller av anledningar relaterade till deras sociala och kulturella
särart. För att komma till rätta med problemet har den slovakiska regeringen
inrättat ett program för att förbereda barn till romer för sitt första skolår i en
vanlig skola och särskilda assisterande lärare har tillsatts.
Bostadsbristen är ett annat problem, i synnerhet för romer som ibland
diskrimineras på bostadsmarknaden. De mest utsatta grupperna bland romerna
bor ofta i s.k. "osady" som kan jämföras med slumförorterna i många u-länder,
och där såväl rinnande vatten, avlopp och elektricitet många gånger saknas.
Trots insatser från myndigheternas sida, har dessa inte varit tillräckliga för att
avhjälpa bostadsproblemen.
Under 2003 rapporterades det från olika källor om omfattande
tvångssteriliseringar av romska kvinnor i Slovakien utförda under det senaste
decenniet i Slovakien. De utredningar som regeringen tillsatte fann dock inga
bevis för dessa påståenden. Europarådets MR-kommissionär fann det dock
troligt att steriliseringar genomförts utan informerat samtycke. I ett dekret
utfärdat av regeringen den 28 oktober 2003 beslutades att vidta åtgärder för att
förhindra att steriliseringar utan patientens upplysta medgivande genomförs.
Inom ramen för en större reform av det slovakiska hälso/sjukvårdssystemet
antog det slovakiska parlamentet en lag som trädde i kraft den 1 januari 2005
12
som bl.a. tar upp frågor rörande tillgång till hälsovård och regler för att
säkerställa att ingrepp sker med patientens medvetna medgivande. Ett av
syftena med lagen har varit att undanröja alla rättsliga oklarheter som framkom
vid undersökningen av de påstådda tvångssteriliseringarna.
Då det gäller romernas politiska representation och romska enskilda
organisationer, finns det närmare ett tjugotal romska partier och över hundra
enskilda organisationer officiellt registrerade. Ofta är dock dessa partier och
organisationer oeniga sinsemellan och den romska minoriteten är starkt
polariserad, vilket bidragit till att romska representationen på såväl lokal,
regional som central politisk nivå är mycket begränsad. Idag finns romerna
varken representerade i riksdagen eller regeringen. Romernas möjligheter att
politiskt påverka sin situation är följaktligen små.
Under de senaste åren har problemen för den romska minoriteten tagits på större
allvar än tidigare och den slovakiska regeringen har vidtagit omfattande åtgärder
för att förbättra romernas situation i landet.
I februari 1999 utsåg regeringen en särskild kommissionär för romafrågor.
Posten innehas av Klara Orgovanova, som själv har romskt ursprung. En av
kommissionärens huvuduppgifter är att i samråd med de romska samfunden
skapa, välja och utvärdera projekt avsedda för att integrera och förbättra
situationen för den romska befolkningen. Under 2002 stärktes
kommissionärens funktion ytterligare; bland annat har ett regionalt kontor
öppnats i östra Slovakien där majoriteten av romerna bor.
1999 lade regeringen också fram en handlingsplan som uppdateras
kontinuerligt. 2003 genomfördes en utvärdering av regeringens åtgärder de
senaste fem åren och man antog dokumentet "Basic Principles of the Slovak
Government's Policy to Integrate Roma Communities". De fastlagda
principerna utgör en teoretisk ram för regeringens åtgärder och speglar
komplexiteten i det s.k. "Roma-problemet". Dokumentet anger vilka områden
som regeringens åtgärder bör fokusera på. Bland de högst prioriterade
områdena återfinns utbildning, sysselsättning, socialt stöd och bostäder, vilka
är desamma som under föregående regeringsperiod 1998-2002. I dokumentet
från 2003 har man dessutom identifierat hälsovård, mänskliga rättigheter och
romsk kultur som ytterligare områden för statliga åtgärder.
Inom ramen för initiativet "Decade of Roma Inclusion" antog regeringen den
12 januari 2005, en nationell handlingsplan för Slovakien för 2005-2015.
Målsättningen är att stödja romer inom fyra områden; hälsa, utbildning, arbete
och boende. Bland de länder som anslutit sig till "Decade of Roma Inclusion"
har, enligt slovakisk media, EU-kommissionen bedömt den slovakiska
handlingsplanen som en av de bättre.
13
Från och med 2006 införs särskilda assistenter för romer i alla regionala
domstolar. Syftet är att kunna kommunicera bättre med romerna såväl när
dessa är offer som förövare. Likaså pågår ett pilotprojekt där romer utbildas till
poliser för framtida tjänstgöring i områden med stor roma-befolkning.
Regeringen uppger att de avsatt 800 miljoner slovakiska kronor (cirka 200
miljoner SEK) i 2005 års budget för åtgärder att förbättra situationen för den
romska minoriteten.
Slovakien överlämnade sin fjärde och femte periodiska rapport till FN: s
konventionskommitté för avskaffande av alla former av rasdiskriminering i
mars 2004. Kommittén välkomnade att Slovakien vidtagit en rad åtgärder för
att uppfylla konventionen, bland annat införandet av antidiskriminiseringslagen
den 1 juli 2004. Kommittén uttryckte dock sin fortsatta oro över förekomsten
av brott med rasistisk bakgrund och Slovakien uppmanades att fortsätta sina
ansträngningar för att förbättra situationen. Påpekandena och
rekommendationerna gällde i första hand situationen för den romska
befolkningen som enligt rapporten fortsatt utsätts för diskriminering inom en
rad olika områden.
17. Diskriminering på grund av sexuell läggning
Det finns ingen statlig myndighet eller organ med ansvar för de homosexuellas
situation. Dock finns det några enskilda organisationer för homosexuella, bland
annat Ganymedes ("Movement for equality of homosexual citizens in Slovak republic")
som är den mest tongivande. Organisationerna uppbär ej statliga bidrag.
Ganymedes har vid ett par tillfällen de senaste åren lanserat förslag till
registrerat partnerskap, men hittills utan gehör i parlamentet. Traditionellt har
det funnits ett utbrett motstånd i det slovakiska samhället mot rättigheter för
homosexuella och registrerat partnerskap, men enligt nyligen utförda
opinionsundersökningar kan en större tolerans nu skönjas bland allmänheten.
I och med antagandet av den nya lagen som förbjuder all form av
diskriminering, förstärktes rättigheterna för homosexuella, bisexuella och
transsexuella under 2004 i och med att diskriminering på grund av sexuell
läggning uttryckligen förbjöds.
18. Flyktingars rättigheter
Slovakien har anslutit sig till 1951 års flyktingkonvention. Regeringen samarbetar med UNHCR och andra humanitära organisationer för att stödja
flyktingar. En ny asyllagstiftning trädde ikraft 2003 som bl.a. innebar att en
oberoende överinstans inrättades i asylärenden.
14
I september 2004 framförde UNHCR i Slovakien relativt allvarlig kritik mot
handhavandet av asylfrågor i landet. Man sade sig vara "seriously concerned"
över det faktum att samtidigt som antalet asylsökande kraftigt har ökat så
accepterar Slovakien den lägsta andelen flyktingar inom EU (0,2 procent).
Under första halvåret av 2005 minskade antalet asylsökande kraftigt jämfört
med samma period 2004. Under januari-juni 2005 inkom 1410 asylansökningar
jämfört med 6 400 asylansökningar motsvarande period året innan.
Under 2005 har Slovakien i likhet med 2004 kritiserats av UNHCR för långa
handläggningstider. Tidigare har förklaringen varit att inkomna asylansökningar
hela tiden ökat i antal och att hanteringen därav tagit så långt tid.
Huvuddelen av de asylsökande 2005 utgörs av medborgare från Serbien och
Montenegro och därefter ryska medborgare (främst tjetjener). I sin kritik pekar
UNHCR på det stora behovet av att utveckla flyktingmottagandet i Slovakien
och stärka den administrativa kapaciteten både vad avser finansiella/tekniska
resurser och personella resurser. UNHCR kritiserar även det faktum att flera av
de asylsökande under handläggningstiden försvinner, med största sannolikhet
till andra EU-länder. Asylsökande har idag inte rätt att arbeta under
ansökningstiden, dock finns det förslag på en ny lag som skulle ge asylsökande
denna möjlighet.
19. Funktionshindrades situation
Även om de funktionshindrade inte rent formellt utsätts för diskriminering, har
de i allmänhet sämre möjligheter till arbete och utbildning. De flesta byggnader
och allmänna kommunikationsmedel är inte tillgängliga för rullstolsbundna.
Framsteg görs dock då det gäller nybyggnationer. Regeringen antog 2001 en
nationell handlingsplan som syftar till att främja integrationen av socialt sårbara
personer och handikappade i samhället. Ett flertal enskilda organisationer
arbetar för att få till stånd förbättringar för de funktionshindrade.
ÖVRIGT
20. Oberoende organisationer för mänskliga rättigheter
Flera oberoende inhemska och internationella MR-organisationer verkar fritt i
Slovakien. Dialogen mellan regeringen och civila samhället har ständigt
utvecklats och förbättrats. Regeringen har inrättat ett särskilt råd för enskilda
organisationer bestående av 37 representanter, varav 20 representerar enskilda
organisationer, i syfte att stärka det civila samhället. Sedan den 1 januari 2001
finns en särskild lag som tillåter att 1 procent av inkomstskatten kan tillskrivas
enskilda organisationer. I dag finns det över 17 000 enskilda organisationer i
landet.
15
21. Fältverksamhet eller rådgivning på området mänskliga rättigheter
EU har inom ramen för Phare-programmet genomfört insatser även på MRområdet. Demokratiprogrammet inom Phare syftade till att utveckla och stödja
användandet av demokratiska principer på olika samhällsområden, såsom inom
regering och parlament, inom förvaltning, media och föreningar. UNHCR gör
ansträngningar för att påverka den slovakiska flyktingpolitiken.
