Promemoria
2011-02-23
Wien
Slovakien – Land-PM
Här presenteras ambassadens landrapport för Slovakien.
Basfakta
Officiellt namn:
Folkmängd:
Befolkning:
Yta:
Huvudstad:
Språk:
Religion:
Statschef:
Statsskick:
Regeringschef:
Utrikesminister:
Regering:
Parlament:
Valuta:
Slovakiska republiken (Slovenská Republika)
5 431 849 (officiell uppskattning för augusti 2010)
slovaker 85%, ungrare 10%, romer, tjecker,
moraver, rutener, ukrainare
49 037 km2 (Sverige 449 964)
Bratislava (cirka 429 000 (2008)
Slovakiska och ungerska,
66% katoliker, 6% protestanter, 2% reformerta,
1% ortodoxa
President Ivan Gašparovič
Republik
Premiärminister Iveta Radicova
Mikulas Dzurinda
Koalitionsregering Slovak Democratic,
Kristdemokratiska SDKU-DS, Frihet och Solidaritet
(SaS), Kristdemokratiska rörelsen (KDH) samt Moststrana spoluprace (Most-Hid)
Národná Rada, enkammarparlament med 150 platser
Euro
2009
Nominell BNP: 63 € miljarder
Real BNP-tillväxt: -4,8%
Arbetslöshet: 11,4 1 %
Inflation:
0,9%
2010 (uppskattning)
66 € miljarder
4,2%
14,4%
0,7%
2011 (prognos)
70 € miljarder
3,3%
13,1%
2,7%
Inrikespolitik
Parlamentsvalen 12 juni 2010 innebar regeringsskifte i Slovakien. Koalitionen
bestående av det socialdemokratiskt inriktade partiet Smer, det nationalistiska
SNS och det populistiska HZDS fick lämna plats för en bred
center/högerkoalition bestående av fyra partier, SDKU, SaS, KDH och MostHid. Den nya koalitionen förfogar över 79 av de 150 platserna i parlamentet
och oppositionen således över 71 mandat. Såväl SaS som Most-Hid är
nystartade partier som tar plats i parlamentet för första gången. Det tidigare
regeringspartiet HZDS hamnade under 5%-spärren och får således lämna
parlamentet. Även partiet SMK, som främst riktar sig till väljare av ungersk
1
Enligt nationellt mätning (Ej Eurostat).
Sveriges Ambassad
Wien
Promemoria
2011-02-23
minoritet, fick lämna parlamentet. Detta till förmån för partiet Most/Hid som
även det i första hand riktar sig till den ungerska minoriteten.
Det nya oppositionspartiet Smer, under ledning av före detta
premiärministern Robert Fico, är dock det klart största partiet med nästan
35% av rösterna. Smer:s tidigare koalitionspartners gjorde dock så mycket
sämre ifrån sig i detta val att en ny mandatperiod för Fico och hans parti
omöjliggjordes. Detta också p.g.a. att inget av center/högerpartierna sade sig
vilja gå i koalition med Smer. Därmed var regeringsskiftet ett faktum.
Den nya koalitionen leds av Iveta Radicova, partiledaren för SDKU, som med
dryga 15% av rösterna är det största av de fyra koalitionspartierna. Radicova
är därmed Slovakiens första kvinnliga premiärminister.
Radicova var även främste utmanare till sittande presidenten Ivan Gasparovic
när denne i april 2009 omvaldes till sin andra femårsperiod.
Eftervalskommentarerna kretsade just kring Radicovas stora framgång och
det oväntat hårda motstånd hon gav Gasparovic.
Nästa parlamentsval planeras för 2014.
Utrikes- och säkerhetspolitik
Sedan den 29 mars 2004 är Slovakien medlem i NATO och sedan 1 maj
samma år också i EU.
På det utrikespolitiska området har Slovakien på senare år varit mycket
engagerat i utvecklingen i västra Balkan. Värt att notera är att Slovakien är ett
av de länder som inte erkänt Kosovo. Slovakien är även aktivt i arbetet med
EU:s östra grannar och det s.k. östra partnerskapet.
Slovakien försöker ha en så pragmatisk relation till Ryssland som möjligt, bl.a.
utifrån sitt stora energiberoende av detta land. Det viktigaste för Slovakien
och det styrande är ändå EU:s politik gentemot Ryssland och strävandena
efter en gemensam EU-politik, inte minst på energiområdet.
Samarbetet inom Visegradgruppen (Slovakien, Tjeckien, Polen och Ungern) är
alltjämt ganska aktivt inom vissa delar, men det dagliga arbetet inom EU styr
naturligt nog numer vilka som utgör samarbetspartners. På senare tid har t.ex.
kontakterna med Slovenien ökat, då Slovenien, som ett litet land med
nyinförd euro, har en hel del gemensamt med Slovakien. Relationen med
Tjeckien är av förklarliga skäl särskilt nära.
Under den förra regeringens tid ökade spänningarna i relationerna till Ungern.
Detta bl.a. som en följd av att nationalistpartiet SNS ingick i den förra
koalitionen. Relationerna länderna emellan har dock främst använts som
politiska instrument politiker emellan. Ett antal uppmärksammade lagar
2(5)
Sveriges Ambassad
Wien
Promemoria
2011-02-23
relaterade till språk och medborgarskap i båda länderna har givit politikerna
rejält med bränsle för att utnyttja frågan.
Det finns anledning att tro att en ny regering i Slovakien ger vid handen att
förhållandet förbättras något. Inte minst mot bakgrund av att koalitionen
innehåller ett parti som representerar den ungerska minoriteten. Något som i
sin tur gör att Ungern inte längre kan kritisera Slovakien för att ha ett uttalat
ungerskfientligt parti i regeringen.
Ekonomi, näringsliv, handel och investeringar
Den förra regeringen fortsatte stora delar av den ekonomiska politik som
högerregeringen före den hade inlett. Detta med ett stort mål framför ögonen:
införandet av euron. Med strikt budgetdisciplin och bibehållande av en
investerings- och företagarvänlig ekonomisk politik lyckades den förra
regeringen också infria målet att kvalificera Slovakien för euron. Denna
infördes den 1 januari 2009.
Grundvalen för Slovakiens ekonomiska framgångar under 2000-talet utgörs av
massiva utländska investeringar i bil- och elektronikindustrin med företag som
Volkswagen, Peugeot/Citroën och KIA respektive Samsung och Sony. En av
de största arbetsgivarna är vidare US Steel, som moderniserat ett gammalt
stålverk i Košice.
Före den ekonomiska krisen kunde Slovakien stoltsera med högst BNPtillväxt i EU. Siffran för 2007 visade på en tillväxt på 10,4% och den
uppnåddes även utan överhettning av ekonomin. Som bekant klarade sig dock
ingen undan den ekonomiska krisen och mot slutet av 2008 började siffrorna
dala kraftigt, även om tillväxten för 2008 stannade på hela 7,5% som ett
resultat av tre starka första kvartal det året. För 2009 registrerade Slovakien en
negativ tillväxt på 4,8 procent. Ekonomin befinner sig nu i en
återhämtningsfas, för 2010 antas en real BNP-ökning på 4,2 procent. Därmed
skulle Slovakiens nominella BNP för 20101 ligga på € 66 miljarder.
Prognoserna för 2011 ger en fortsatt återhämtning med en ökning på 3,3
procent, men motsvarar fortfarande inte de tvåsiffriga ökningarna innan
finanskrisen.
Den mycket exportberoende slovakiska ekonomin är direkt påverkad av hur
övriga EU, och då inte minst Tyskland, återhämtar sig. Före krisen
genererades hela dryga 85% av BNP av exporten. Under den ekonomiska
krisen dalade exporten (-15,9% för 2009), men för 2010 har en positiv tillväxt
(15,0%) kompenserat den tidigare nedgången. Den starka återhämtningen av
den tyska ekonomin har här agerat dragplåster.
3(5)
Sveriges Ambassad
Wien
Promemoria
2011-02-23
Den inhemska konsumtionen föll under 2009 med en låg inflation som följd,
0,8% enligt EU-harmoniserad statistik. Beräkningarna för 2010 års inflation
ligger på 0,6%,
Arbetslösheten är, och har alltid varit, stort problem för Slovakien den
genomsnittliga arbetslösheten för 2010 låg på 12,4 %. Arbetslösheten steg i
samband med den ekonomiska krisen prognosen är att den kommer att sjunka
och i genomsnitt ligga på 11,8% för 2011 för att sedan ytterligare gå ner
marginellt till 11,1 för 2012. Då skulle man fortfarande inte vara tillbaka på
ensiffriga nivåer innan krisen (8,4% år 2007). En av förklaringarna till att
Slovakien alltid haft en hög arbetslöshet är att man har stor strukturell
arbetslöshet.
Slovakien befinner sig just nu i ett förfarande avseende alltför stora
(budget)underskott från EU-kommissionen Budgetunderskottet för 2009 låg
på 7,9 % (av BNP) och Slovakien har som mål att till 2013 att vara tillbaka
under Maastrichtkriteriernas gräns på 3%. Finansministeriet höll länge fast vid
att budgetunderskottet för 2010 skulle landa på 5,5%, vilket visade sig vara en
för låg siffra. Uppskattningen för 2010 ligger istället på 7,9 %. Prognosen för
2011 är på 8,2 %.. .
Mot bakgrund av den globala krisens kraftiga inverkan på ekonomin var det
något svårt att bedöma det första året med euron för Slovakien. De allra flesta
bedömarna är dock överens om att de positiva effekterna överväger de
negativa. Inte minst talas om den stabilitet och det förtroende euron ger. I
december 2010 gjorde parlamentets talman, Richard Sulik ett kontroversiellt
uttalande om att Slovakien borde hat en ”Plan B” om det inte längre skulle
vara fördelaktigt för landet att vara en medlem i Euro-gruppen och då överge
euron som valuta. Sulik motsatte sig även krisstöd till Grekland. Premiär- och
finansministrarna slätade över uttalandet. Det slovakiska folket är fortsatt
mycket positiva till euron (87 % för , 11% emot, våren 2010) och uppger
högre förtroendesiffror än EU-genomsnittet (56 för, 37% emot, våren 2010).
Kort historisk bakgrund
Tjeckoslovakien blev en självständig stat 1918. Efter andra världskrigets
utbrott utropades ett självständigt Slovakien, som i praktiken var en lydstat till
Nazityskland. Efter krigets slut återförenades Tjeckoslovakien, som hamnade i
den sovjetiska intressesfären. Kommunistregimen föll som ett resultat av den
fredliga "sammetsrevolutionen" 1989. Slovakien är en självständig stat sedan 1
januari 1993, då Tjeckoslovakien delades i Tjeckien och Slovakien.
Sveriges förbindelser med Slovakien
Förbindelserna mellan Sverige och Slovakien har varit goda sedan Slovakien
1993 blev en självständig stat. Efter självständigheten bevakade Sverige
Slovakien genom sidoackreditering från ambassaden i Prag. Ett honorärt
generalkonsulat upprättades redan i oktober 1990 i Bratislava.
4(5)
Sveriges Ambassad
Wien
Promemoria
2011-02-23
I januari 2010 fattade regeringen beslut om att stänga ambassaden i Bratislava.
Sedan 1 juli 2010 täcker således Sveriges ambassad i Wien Slovakien via
sidoackreditering.
Ett antal slovakiska fackministrar besökte Sverige under 2008 och 2009.
Under februari 2009 besökte både statsminister Reinfeldt och
migrationsminister Billström Slovakien inför det svenska ordförandeskapet,
vilket även miljöminister Andreas Carlgren gjorde i maj 2009. I januari 2010
besökte utrikesminister Carl Bildt Bratislava.
En svensk försvarsattaché är sidoackrediterad från Prag.
Svensk representation
Exportrådet har sedan 1974 ett kontor i Bratislava. Kontoret arbetar med att
hjälpa svenska företag att exportera till och etablera sig på den slovakiska
marknaden.
Slovakisk representation i Sverige
Slovakien har sedan 1993 en ambassad i Stockholm. Nuvarande slovakisk
ambassadör är Peter Kmec som tillträdde 2007. I september 2003 öppnades
ett slovakiskt konsulat i Göteborg. 2006 öppnades ett konsulat i Malmö.
Ekonomiska förbindelser
Sveriges handel med Slovakien har utvecklats positivt sedan självständigheten.
Exporten till Slovakien uppgick före den ekonomiska krisen till ca 3,5
miljarder SEK. Exporten till Slovakien utgjorde år 2010 0,2 procent av den
totala svenska exporten. Siffror finns tillgängliga för de första tre kvartalen,
exporten uppgick till ett värde av 1,675 miljarder kronor. De viktigaste
exportprodukterna är verkstadsmaskiner, fordon, kemikalier och papper.
Importen till Sverige uppgick före krisen till ca 7 miljarder SEK, vilket
motsvarade ca 0,7 procent av den totala importen till Sverige. Ökning i
importen till Sverige var kraftigare än den svenska exporten till Slovakien.
Trenden för detta kvarstod även under den globala krisen även om siffrorna
naturligtvis sjönk till följd av det ekonomiska läget. År 2010 stod slovakiska
varor för 0,7 % av den totala svenska importen, vilket för de tre första
kvartalen motsvarade ett värde på 5,7 miljarder kronor. De främsta
importprodukterna är verkstadsprodukter, möbler och alkoholhaltiga drycker.
I linje med Slovakiens övriga handel kan en viss försiktig återhämtning även
ses i handelsförbindelserna med Sverige. Förutsättningarna för ett ökat
svensk-slovakiskt ekonomiskt samarbete i takt med återhämtningen i
ekonomin är goda. Det finns f.n. ca 55 svenska dotterbolag i Slovakien. IKEA
har idag fyra fabriker i Slovakien och SCA en större fabrik i centrala
Slovakien.
5(5)
