Hälsoekonomiska aspekter av
förebyggande insatser för barn
och ungdomar
Camilla Nystrand, Hälsoekonom
Uppsala Universitet
[email protected]
Institutionen för folkhälsa och vårdvetenskap
CHAP- Barns hälsa och föräldraskap
• Internationell och multidisciplinär grupp av 12
forskare – bakgrund inom medicin, psykologi,
ekonomi, matematik, folkhälsa
• Arbetar med att utveckla och implementera
insatser med målet att förbättra hälsan för barn
och föräldrar
CHAP – Barns hälsa och
föräldraskap
Hälsoekonomisk enhet
•
•
•
•
Inna Feldman
Camilla Nystrand
Filipa Sampaio
Richard Ssegonja
Forskningsområde
• Hälsoekonomiska analyser
av insatser för att främja
barns och ungdomars
psykiska hälsa
• Hälsoekonomiska analyser
av olika interventioner mot
psykisk ohälsa (univ. och
ind. prevention, behandling)
När vi står inför ett val
Hälsa
Pengar
Varför ska vi investera tidigt i barn?
• Grunden till varför vi vill implementera insatser
- Sjukdomsbörda
- Sjukdomsförlopp
• Vad händer långsiktigt om vi inte gör något?
• Vad kostar det om vi inte gör något?
- Kedjereaktion
• Hur vet vi vilka insatser vi ska satsa på?
Forskningsprojekt CHAP
• Fokus på mental ohälsa bland barn och unga
• Gör sammanställningar av evidensbaserade insatser.
• Beräknar potentiella besparingar inom olika
tidsperspektiv.
• Beräknar den finansiella nyttan av att investera tidigt
Steg 1 – förekomst av ohälsa
Relativ risk
RR
Psykisk ohälsa,
t ex ADHD
Alla barn
Ingen psykisk
ohälsa
Psykisk ohälsa börjar tidigt
• 50% av all psykisk ohälsa visar sig som en första episod
innan 14-års ålder
• 75% innan 24-års ålder
• Börjar inte som diagnoser utan som problem/symptom –
inåtvända och utagerande
Kessler RC, Berglund P, Demler O, Jin R, Merikangas KR, Walters EE. Lifetime
prevalence and age-of-onset distributions of DSM-IV disorders in the National
Comorbidity Survey Replication. Arch Gen Psychiatry. 2005;62(6):593-602.
Prevalenser i Sverige
Risker
Prevalens åldrar 5-18*
Utagerande beteendeproblem
17 %
Inåtvända problem
12 %
ADHD
1-4 %
Uppförandestörning
1-4 %
Depression
3%
Ångest
1-6 %
Obehörighet till gymnasiet
12,7 %
* Socialstyrelsen, 2012; Svensk statistik från WHO, 2015; Skolverket, 2016
Steg 2 – risker senare i livet
RR
Medel och
Långsiktiga utfall
Psykisk ohälsa,
t ex ADHD
Alla barn
Ingen psykisk
ohälsa
Medel och
Långsiktiga utfall
Direkta risker förknippade med tidig
psykisk ohälsa
Obehörig till
gymnasiet
Alkoholberoende
Narkotikaberoende
Långtidsarbetslöshet
Utagerande
beteendeproblem
3,5
5,2
2,4
1,14
Inåtvända problem
1,2
2,4
3,8
1,05
Reaktivt vs. proaktivt
Reak v approach
Proak v approach
Förebyggande
insatser
Elev i
behov av
särskilt
stöd
Elever i
behov av
särskilt stöd
Kommun
Reaktivt tillvägagångssätt
Medel och
Långsiktiga utfall
Psykisk ohälsa,
t ex ADHD
Kortsiktiga
kostnader
Alla barn
Ingen psykisk
ohälsa
Medel och
Långsiktiga utfall
Medelfristiga
+ Långsiktiga
kostnader
Kortsiktigt: Vad kostar psykiska problem?*
Kommun
Elever som
behöver extrastöd
1 skoldistrikt (6 256 elever)
Behov av extrastöd (143 elever):
Extra lärare = 6
Elevassistent = 64
Specialklasser = 63
*Wellander L, Wells MB, Feldman I. Does prevention pay? Costs and Potential Cost-savings of Preventive
School Interventions Targeting Children with Mental Health Problems (2016). J Ment Health Policy Econ
Vad kostar psykiska problem?
Euro
Mental ohälsa
Antal barn
Typ av support
Kostnad för kommuner
per månad
Ångest/Depression
6
Extra lärare
ADHD
52
Personlig assistent
ADHD
59
Specialklass
30 975
Psykosociala problem
12
Personlig assistent
36 480
Psykosociala problem
14
Specialklass
Total kostnad per månad
Per barn
Total kostand per skolår
Total kostnad per
barn/skolår
Utagerande beteende: 150 000 SEK/elev/år
Ångest/depression: 50 000 SEK/elev/år
30 900
158 080
7 350
263 785
1 845
2 637 50
18 447
Steg 3 – Proaktivt tillvägagångssätt
Insats
RR
Psykisk ohälsa,
t ex ADHD
Alla barn
Ingen psykisk
ohälsa
Vad behöver vi veta?
•
Vilka insatser är effektiva?
- Leder till tydliga hälsoförbättringar
•
Vad är kostnaden för olika insatser?
- Vilka kostnader behöver vi ta hänsyn till?
•
Vilka insatser leder till besparingar/vinster?
- Jämförelse av kostnader för olika utfall
Resultat: en hälsoekonomisk analys
Vad vill vi göra?
Skapa förutsättningar för att hjälpa kommuner
med ett konkret ekonomiskt beslutsunderlag för
att värdera effekter av kommunala investeringar
för att förebygga oönskade och kostsamma utfall
på sikt.
Hur?
Om vi investerar 1 kr idag, hur många kronor får
vi tillbaka om X antal år?
Sammanfattning från effektstudier
Program
Reduktion (%) av
utagerande
beteende i
genomsnitt
Skattat antal
kliniska fall per 1oo
barn, baslinje
Reduktion (%) av
kliniska fall vid
uppföljning
Antal avvärjda
kliniska fall per 100
barn
5
35 %
2
Triple P nivå 1–3
10 %
Selektiva föräldrastödsprogram
5
30 %
2
Cope
Connect
De otroliga åren
Komet
Förstärkt Komet
Komet genom Internet
12 %
8%
7%
11 %
15 %
13 %
50
50
50
50
50
50
22 %
10 %
13 %
12 %
30 %
25 %
11
5
7
6
15
13
Triple P nivå 4
Skolprogram
Good Behavior Game
FRIENDS
Social Emotionell Träning
(SET)
Skolkomet
16 %
50
20 %
10
12 %
11 %
15 %
5
5
5
40 %
30 %
40 %
2
2
2
10 %
5
60 %
3
Universella föräldrastödsprogram
Aktivt föräldraskap/AP
9%
Vilka resurser behöver en kommun för
att sätta i gång/driva ett program?
• Bekosta utbildning
• Annonsera och marknadsföra program
• Arbetstid för ledare (möte, lektioner
förberedelsetid, samtal med föräldrar)
• Lokalkostnader
• Material
Vad kan en insats kosta?
COPE
SET
Föräldrastödsprogram
Skolprogram
Riktad insats
Universell insats
Årlig kostnad / barn:
Årlig kostnad / barn:
2 300kr
500kr
Om vi bestämmer oss för att
acceptera kostnaden och investera
nu – vad händer då?
Potentiella besparingar
Potentiellt bättre välmående
Kortsiktiga
Extra stöd i skolan + hälso –och
sjukvård
-
Medelfristiga
Komplettering av betyg
Långsiktiga
En individ i beroende, psykisk
ohälsa eller ekonomiskt bistånd
Individen själv
Familjen
Arbetskamrater
Vänner
Vilka kortsiktiga besparingar kan vi
göra?
Räkneexempel – utagerande
beteende i en medelstor tätbefolkad
kommun
Invånarantal
24 400
Antal 5åringar
5-åringar med
utagerande
beteendeproblem
240
48
Referens: SCB, Socialstyrelsen
Räkneexempel - insats för
utagerande beteende
• 50% behandlas med den riktade insatsen COPE
(120 barn).
• Vi antar att vi har en 20% prevalens av
utagerande beteendeproblem
Kortsiktiga besparingar –
Räkneexempel
COPE
- Riktat och når 50%
- 20% förekomst av utagerande
beteende
25 %
reduk
-tion
6 avvärjda kliniska fall av
utagerande beteende
120 barn, 24 utagerande beteende
Kommunkostnader:
2 300 kr x 120 = 276 000 kr
Kommunbesparingar:
150 000 kr x 6 = 900 000 kr
Samhällsbesparingar: 900 000 – 276 000 = 624 000
För varje satsad krona får man 3,3 kronor tillbaka!
* Inga diskonteringar gjorda
Vilka medelfristiga och långsiktiga
besparingar kan vi göra?
Räkneexempel – obehörighet till
gymnasiet i en medelstor tätbefolkad
kommun
Antal 5åringar
240
Referens: Barnombudsmannen (2012)
Incidens
obehöriga åk
9
Nya fall
26,4
11%
Räkneexempel – medelfristiga besparingar
Prevalens obehörig: 11 %
av 240 elever
= 26 elever
COPE – 6 avvärjda
kliniska fall av utagerande
beteende
Kostnad/elev obehörighet:
IP: 81 400 kr
RR Utagerande/
obehörig: 3,7
6,5 extra elever behöriga
till gymnasiet
Kommunbesparingar/vinst:
81 400 kr x 6,5 = 529 100
För varje satsad krona får man 2 kronor tillbaka!
Räkneexempel – långsiktiga
besparingar - modell
COPE
25 %
Utagerande
beteende
RR: 3,7
Obehörighet
RR:
4,9
Missbruksutredningen 2008*: kostnader för alkoholberoende totalt 493 000 kr
* Ej diskonterad
Räkneexempel – långsiktig avkastning
Obehöriga åk 9
Antal 5åringar
240 st
* Diskontering 3%
Utan insats
26,4 st
Alkoholberoende
Långsiktig avkastning
tills 30 års ålder*
Utan insats
4,5 st
COPE
2 kr / investerad kr
Avvärjda fall med
COPE
-6,5 st
Avvärjda fall med
COPE
-1,1 st
Räkneexempel
Kort – medel – lång sikt
Tidsperiod
Besparingar
Avkastning COPE
Kortsiktig
Kr 624 000
3,3 kr
Medelfristig
Kr 529 100
1,5 kr
Långsiktig
Kr 546 000
2 kr
Totalt
Kr 1 699 100
6,8 kr
Nuvarande forskning
Beslutsstöd för kommuner
Ett beslutsstöd
•
•
•
•
•
Vilka insatser finns det?
Hur effektiva är dem?
Vad kostar de?
Hur mycket kan jag spara?
Kan jag hålla mig inom budget?
Vilka insatser ska vi titta på?
• Väsentliga arenor för tidiga insatser: förskola,
skola och familjen
• Insatsen måste ha vetenskapligt stöd
• Insatsen måste ha en kopplad potentiell
kommunal investering och kostnad
• Universella, selektiva och riktade insatser
(kommunal verksamhet) för barn 5-18 år
Kategorier
Ångest och
depression
SEL
Föräldrastöd
Självmord/självskadebeteende
DISA
Dans i skolan
Vänner för livet
Good Behavior Game (PAX)
Positive Action
Second Step
4R’s
COPE
Komet
Connect
De otroliga åren
Good Behaviour Game (PAX)
YAM
När allt läggs samman
Insatser
Program mot
ångest och
depression
Riskfaktorer
Utfall
Obehörig till
gymnasiet
Inåtvända problem
Narkotikaberoende
Föräldrastödsprogram
Socialt och
emotionellt
lärande
Utagerande
beteendeproblem
Självmord/självskadebeteende
Alkoholberoende
Ekonomiskt bistånd
Program mot
självskadebeteende
Självmord
Beslutstöd: demo
http://el.fa.ru/web/bc/148/index.htm
Slutsats
• Möjligheter att investera tidigt i barn och ungdomar för
att förebygga både direkta problem men även
långsiktiga.
• Flera evidensbaserade insatser i Sverige och mycket på
väg.
• Vi fortsätter arbetet med att utöka vårt beräkningsverktyg
med fler insatser, fler riskvariabler och fler utfall.
Tack!
[email protected]
