Malmö högskola
Lärarutbildningen
Säl III:4B
Examensarbete
15 högskolepoäng
Sju lärares uppfattningar om fenomenet
coaching inom skolans utvecklingssamtal.
Seven teachers' opinion on the phenomenon
coaching within the framework of
discussions on progress
Patrik Wåhlin
Lärarutbildning 90hp
2009-12-17
Examinator: Jan Härdig
Handledare: Roger Åkerman
1
1 Sammanfattning
Syfte i denna studie vill jag undersöka hur choaching som fenomen kan användas
inom ramen för skolans utvecklingssamtal samt se om detta inslag gynnar elevens
utveckling.
Metod min studie som syftar till att undersöka om och i så fall hur coaching
används vid den gymnasieskola som jag arbetar på.
Resultat pekar på att det finns en betydande skillnad i hur man använder
coaching bland lärarna som var med urvalsprocessen, vilka elever som ska
coachas, och att detta återspeglas i elevernas aktiva deltagande. Lärarna jag pratat
med hävdar att de har börjat tänka mer i coaching tankar men även att det är
lättare att få elever motiverade till att arbeta lite mer för att nå sina mål. Det
framstår dock fortfarande vara ett verktyg som lärarna ser som viktigt för att
komplettera nuvarande utvecklingssamtal och andra samtalsformer mellan lärare
och elever.
Nyckelord: Coaching, handledning, utveckling, självkänsla, självförtroende.
Patrik Wåhlin
Skäppevägen 10
37470 Trensum
0708-919152
Handledare: Roger Åkerman
Examinator: Jan Härdig
2
Innehållsförteckning
1 Inledning
1.1 Bakgrund
2 Problem och syfte
2.1 undersökningens huvudfrågor
3 Litteraturgenomgång
3.1 Coaching som begrepp
3.2 Coaching som ett recept
3.3 Företag eller organisationer inom coaching
3.4 Coaching sett ur ett lärandeperspektiv
3.5 Terapi eller coaching
3.6 Mentorskap eller coaching
3.7 Definitioner av coaching och coachens olika uppgifter
3.8 Självkänsla
3.9 Styrdokument för utvecklingssamtal
3.10 Mentorn – lärare, terapeut eller coach?
3.11 Sammanfattning av olika definitioner
4 Forskningsmetod
5 Resultat
6 Diskussion
6.1 Diskussion
7 Käll- och litteraturförteckning
8 Bilagor
4
4
6
6
7
7
7
7
8
10
11
11
14
15
17
18
20
22
25
25
27
29
3
1 Inledning
Alla lärare är inte alltid rationella med att bidra till att skapa varaktiga framgångar
hos de elever de möter i sin vardag. Framgång ligger inte enbart i räkenskap och
anseende till exempel genom betyg, utan det ligger även i grund av att vilja och
känna glädje i att anstränga sig.
I detta examensarbete kommer jag att ta fram individens goda egenskaper för att
få större effektivisering, bättre resultat, livsglädje och självkänsla inom
skolarbetets ram. Jag undersöker en lärarstil som öppnar upp för elevens
motivation och använder mig av det just nu så aktuella begreppet coaching.
1.1Bakgrund
Följande berättelse är hämtad från min erfarenhet av att ge ungdomar coaching
inom orienteringsverksamheten.
När Greger kommer i mål efter att ha sprungit sin orienteringsbana som var 4,9
km lång och hade 12 kontroller så känner han sig inte riktigt nöjd. Han tycker att
han skulle ha kunnat sprungit lite fortare. Som ledare ber jag honom att han ska
gå och duscha så att vi kan gå igenom banan efteråt men även så att han inte blir
kall och drar på sig en förkylning. Greger får en banan att äta på vägen till
duschen för att blodsockret ska nå rätt nivå.
När Greger kommit tillbaka från duschen och fått mat i magen så går vi muntligt
igenom vad som var bra och vad som var mindre bra. Greger får även rita vilka
vägval som han valde att springa och på så sätt kan man jämföra med andra
löpare som sprungit samma sträcka och hur de tänkte för att nå till delmålet. Till
nästa tävling så tror jag att Greger har lärt sig att han måste läsa mer på
höjdkurvorna. Det går fortare att springa runt de stora höjderna istället för över
dem. Detta kan Greger utnyttja och försöka tänka på vid nästa tävling eller
träning. Då tror jag att han känner sig mer tillfreds när han kommer i mål vid
kommande tävlingar.
Handledning förekommer i många sammanhang, inte minst inom skola och
utbildning. En form av handledning är de olika samtal som lärare och mentorer
genomför med sina elever. Ett av dessa samtal är utvecklingssamtalet.
Utvecklingssamtal är obligatoriska i grundskolan sedan 1994 och på
gymnasieskolan sedan år 2000. Enligt Myndigheten för skolutveckling bygger
utvecklingssamtalet på ”ömsesidighet och förtroende” och ska ”hållas mellan
elev, förälder och lärare”. Dessutom förklaras att alla tre parter skall ha
möjlighet att överblicka utvecklingen i elevens lärande och sociala förmåga,
(Myndigheten för skolutveckling, 2006). På den skola som min undersökning
är utförd är utvecklingssamtal en av de uppgifter som åligger en mentor.
4
Jag fick idén till att fördjupa mig i coaching efter att ha lyssnat på en föreläsning
av Susanne Peterssons,(2009) ”Ta fram kraften inom dig” och sedan läst boken
med samma namn. Jag vill jämföra utvecklingssamtal med orientering då jag
varit ledare och har sysslat med ungdomar som orienterar och upplevt kraften av
hur orienteringen vid genomgång kan ge dem stöd att utvecklas i sin idrott. Mina
tankar är att detta kan man göra med elever också när man arbetar med olika
uppgifter i skolan. ”Att lära sig konsten att ta fram och använda sin inre kraft är
naturligtvis inte något som enbart är förbehållet idrottseliten. Vi kan alla lära
oss den konsten - och vi har mycket att vinna på att göra det!”( Petersson. 2009
s.17)
Det viktigaste med samtalen och genomgångarna i skolan och
orienteringsklubbarna är att man lyfter fram det som är positivt och på
så sätt ökar självförtroendet hos eleverna. Detta vet jag av egen
erfarenhet fungerar mycket bra. Om jag som exempel kommer
springande i skogen, tittar på kartan och ser att jag ska ha en sänka som
kontrollpunkt vilket jag har svårt för. Vid dessa tillfällen brukar jag
tänka att detta kommer att gå bra. ”Du är ju bra på att hitta höjderna
så måste ju sänkan vara i mellan höjderna.” Att forma en målbild i
huvudet och att detta ska jag klara är viktigt för eleven.
Egentligen skulle man kunna ha samtal oftare med elever som fyllt 18 år där
vårdnadshavare inte behöver bjudas in. Dessa samtal skulle man kunna kalla
coachingsamtal.
Detta är säkert lättare för oss lärare som arbetar på yrkesförberedande program
som träffar eleverna oftare än för de lärare som arbetar på program som är
studieförberedande och träffar eleverna färre lektioner. Samtal mellan en
intresserad, deltagande vuxen och ungdomar som söker sitt mål skulle få
eleverna att prestera bättre, uppnå målen snabbare och på så sätt utvecklas mer.
Det är på detta sätt som jag menar att utvecklingssamtal kan innebära att
läraren coachar eleverna till större förståelse och meningsfullhet.
5
2 Problem och syfte
I denna studie vill jag undersöka hur lärarna ser på coaching som fenomen och
vad de anser kan användas inom ramen för skolans utvecklingssamtal. Jag vill
också veta om de tycker att detta inslag gynnar elevens utveckling.
Vidare så vill jag jämföra lärarnas uppfattning med min litteraturstudie om
fenomenet coaching. Vilken betydelse det ges i skolans styrdokument? Hur skulle
coaching naturligt kunna yttra sig i samtalen mellan elev och lärare?
2.1 Undersökningens huvudfrågor
Vilka tankar har de intervjuande lärarna gällande:
Vad innebär coaching?
Hur kan coachande inslag användas inom skolans utvecklingssamtal?
I vilka andra skolsammanhang kan coaching användas?
Förutom att lyssna in och tolka lärarnas tankar om detta just nu aktuella fenomen,
så vill jag föra en diskussion om hur skolan bättre kan tillvarata de
utvecklingssamtal som ändå förväntas ske mellan lärare och elev.
Jag är medveten om att coaching som begrepp inte används i skolans värld och i
skolans styrdokument. Jag får därför leta efter synonymer som passar enligt de
definitioner som jag hittar i annan litteratur.
6
3 Litteraturgenomgång
3.1 Coaching som begrepp
Det är inte helt enkelt att definiera begreppet coaching och dessutom sätta in
begreppet i ett helt nytt sammanhang. För att förstå vad coaching innebär gäller
det, att först förstå hur begreppet coaching uppkommit och i vilket sammanhang
det har uppträtt i. Coaching behandlas först utifrån olika jämförelser med andra
begrepp, som kan liknas med begreppet coaching. Susanne Pettersson (2009) tar
upp de viktigaste likheterna och skillnaderna mellan coaching, terapi, vägledning
och mentorskap. I grunden är hon tennisspelare och har skrivit böcker om
coaching och haft föreläsningar i samma ämne.
3.2 Coaching som ett recept
Organisationsforskaren Kjell Arne Rörvik (2002) har studerat på vilket sätt
nyskapande idéer växer fram och hur olika tankesätt utvecklas inom olika
verksamheter. Han menar att vissa idéer som man har kan användas som recept
Recept som ”ligger i tiden” framhålls vara betydelsefulla problemlösare, en sorts
meningsbärande och förenklande symboler, vilka beskrivs som redskap. Det
tycks också vara så att dess omfattning ökar i länder, som anses vara moderna och
öppna för nya idéer, liksom till personer med öppenhet vilket föder framgång.
Detta sker i en form av social auktorisering där receptet framställs som
kompetent, en fördel för dess fortsatta existens. Rörvik menar att ”En
organisation kan och måste utformas och omformas – allt efter vad man varje
tillfälle vill uppnå” (s.31). Det är ledningen i de olika organisationerna som väljer
vilka recept som just då ska tillämpas, utifrån de urval som finns. Recepten är
alltså till för både förändring och förbättring. Min tolkning av coaching är att man
skulle kunna betrakta det som ett slags recept, vilket exempelvis kan tillämpas
inom skolan och i syfte att öka lärandet bland elever.
Coaching kan enligt Rörvik även förklaras som verktyg eller redskap som en del i
en pågående moderniseringsprocess med målet att förbättra och stärka
inlärningsprocesser, förbättra resultat och stärka elevernas egen utveckling.
3.3 Företag eller organisationer inom coaching
Det finns många företag och organisationer som jobbar med att utbilda och
tillhandahålla coacher av olika slag. Kraftsamlarna är en av många privata aktörer
på den svenska marknaden som utbildar coacher. Denna organisation riktar sig
främst till verksamheter som fokuserar på ledarutveckling inom det privata
näringslivet, men även till den offentliga sektorn. De som utbildas är
7
företagsledare, ledningsgrupper, skolledare och lärare.
(http://www.kraftsamlana.se)
3.4 Coaching sett ur ett lärandeperspektiv
Det går att se på coaching på olika sätt. I detta kapitel av litteraturgenomgången,
är målet att försöka ringa in coaching ur ett lärandeperspektiv för att se inom
vilken teori som coaching kan sättas in. För mig är det spännande att jämföra
begreppet coaching med vanligt förekommande utvecklingsteorier. Motivation är
till exempel ett begrepp som förknippas med både lärande, nyfikenhet och att
öppna upp.
Motivation omtalas nästan som ett ledord i coachingsammanhang. Kopplingen
mellan motivation och lärande konstateras av många, bland annat av Knud Illeris
(2007) som menar att motivation, vilja och inställning i alla högsta grad är
involverade vid all form av lärande.
Helene Ahl (2004) skriver däremot i sin kunskapsöversikt om motivation att ”
motivation är ett helt och hållet hypotetiskt begrepp” och att det snarare bör ses
som ett ” relationellt” begrepp, då motivationen alltid kan ställas i förhållande
till något (s. 98). Med detta sätt att se på motivation får det snarare koppling till
sociokulturell teori. Där för ser jag att samtalet mellan lärare och elever är så
viktigt.
” Behaviorismen” kan ses ur ett lärandeperspektiv menar Roger Säljö (2000).
Detta innebär att den behavioristiska teorin bland annat leder till att ”individer
tenderar att upprepa beteende där man upplever någon form av positivt resultat”
(Säljö s.52).
Coaching skulle ibland kunna ses som ett behavioristiskt fenomen, då coachen
kan ge återkoppling som till exempel beröm i form av uppmuntran och se
personens goda sidor också vidare. Viktigt är att man försöker fokusera på de
positiva resultaten. Med en behavioristisk syn motiveras människor av stimulans
och uppmuntran av olika slag och då kan de alltså lära sig eller förändra sitt
beteende bara lämplig stimulans eller uppmuntran finns, konstaterar Helene Ahl
(2004 s. 31).
Däremot menar jag att coaching som företeelse är mycket mer individualistisk
till sin karaktär och det är alltid den coachandes egna, inneboende kunskaper som
ska betonas, vilket hade varit fallet om coaching hade haft ett behavioristiskt
perspektiv. Istället är det den coachades egen förmåga att reflektera över sina
egna behov och möjligheter att framstå som ger de främsta resultaten. Jag anser
inte att belöning kan ges mekaniskt, utan inlevelse och ett gott samspel är
nödvändigt.
8
”Kognitivismen” är ett annat lärandeperspektiv som fått stor genomslags kraft och
då speciellt genom den konstruktivistiska tanken, där man menar att individen
själv föreställer sig sin förståelse av sin omvärld genom sin egen aktivitet och inte
bara passivt tar emot all information. (Säljö 2000 s.56). Säljös tolkning menar att
barn måste ”vara aktiva och tillåtas göra egna fysiska och intellektuella
erfarenheter för att utvecklas”. (s.61) Utvecklingen ska ses i allra högsta grad
som ett förlopp som kommer inifrån men omsätts i handling, vilket även verkar
stämma överens med teorier för coaching.
Det finns också flera motivationsteorier som verkar utifrån kognitiva förtecken,
bland annat Lewins teori om ”driving forces” och ”restraning forces” som Ahl
(2004) nämner i sitt arbete. Dessa krafter kan alltså komma inifrån individen,
men även utifrån om världen och motivationkraften anses vara summan av de
återhållande och drivande krafterna Helene Ahl(s.34).
Man reflekterar över sitt eget tänkande enligt de teorier om kognitiv utveckling
som, Philip Hwang, professor i psykologi och Björn Nilsson, universitetslektor i
socialpsykologi presenterar (2003 s.235). Det är i tonåren som en människa först
kan sägas ha stärkt sitt arbetsminne och framstår i detta avseende ha tillgång till
flera olika tillvägagångssätt i sitt sätt att tänka. Förmågan att diskutera grundar sig
till exempel i ett förbättrat arbetsminne. Informationsperspektivet kallas en sådan
aspekt, en förmåga att välja vilken strategi som är bäst lämpad i en viss situation.
Ett kognitivistiskt synsätt går därmed att tillämpa på ett begrepp som coaching,
genom att man då fokuserar kring olika sätt att tänka. Med coaching ser man även
till olika alternativa tillvägagångssätt, liksom att man försöker hitta lösningar på
problem. Jag kommer att ytterligare jämföra kognitiv terapi med coaching under
3.5.
Enligt Piagets, teorier beskrivna av Hwang och Nilsson (2003) inträder ”det
formella operationella stadiet” kring puberteten. Detta stadium innebär att
ungdomar kan tänka i mer konstruerade och logiska banor än tidigare.
Kännetecknande för detta sätt att tänka är bland annat ”förmågan att se det
möjliga i förhållande till det verkliga” och ” förmågan att resonera på ett logiskt
sätt om värderingar och idéer” Hwang och Nilsson (2003 s. 235). Dessa
förmågor är synnerligen viktiga i coaching sammanhang och det är kanske därför
coaching inom skolan skulle kunna fungera bäst på gymnasiet, då ungdomar har
hunnit stärka denna tankeförmåga. En annan möjlighet kan vara att
gymnasieskolan är en frivillig skolform och på så sätt kan coaching ses som en
hjälp för elever att fullfölja sina studier.
Coaching grundar sig till stor del på ett kognitivt perspektiv, där individens
naturliga kunskap och kännedom om sitt eget liv framhävs, men coaching går
också att betraktas utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Just i den sociokulturella
teorin framhävs att ”Utveckling är en socialisation in i en värld av handlingar,
9
föreställningar och samapelsmönster som är kulturella och som existerar i och
genom kommunikation” (Säljö 2000 s. 68). Coaching som företeelse bygger i
allra högsta grad på kommunikation, främst genom coachande samtal.
Samtalen sker i samspel där det är den coachade som sätter agendan, men där
coachen hjälper till så att man håller fokus och belyser det den coachade kanske
inte själv kunnat se.
När det gäller motivation ur ett sociokulturellt perspektiv så hävdar Susann
Gjerde (2004) att motivation är något som coachen och den coachade hittar
gemensamt, i samspelet och genom relationen. Viljan att se en positiv utveckling
bör vara i bådas intresse, hos coachen men framförallt hos den som blir coachad.
Detta är något som också går att koppla ihop med Ahls teori om motivation som
ett relevant begrepp. Helene Ahl (2004) menar att motivationsproblem uppstår
när ”någon vill att någon annan skall göra något och denne andre inte är med på
noterna” (Ahl s. 99). För att komma förbi motivationsproblemen är det alltså
mycket viktigt att det finns en fungerande relation och ett samspel mellan
coachen och den som coachas, liksom att den coachade inte känner sig styrd eller
tvingad av coachen att göra något. Återigen är det den egna individens behov och
önskemål som är utgångspunkten för coaching och coachen att utgå ifrån.
3.5 Terapi eller coaching
Det finns många likheter och motsvarigheter mellan terapi som den kognitivt
fokuserande terapin, och coaching. Terapi och coaching bygger på ett ömsesidigt
samarbete mellan terapeut/coach och adept/den coachade. Det sker genom en
dagordning där arbetet sker genom att lyssna till adepten. Det som främst
avskiljer terapi från coaching är att terapeuten arbetar med det som är ”sjukt”
”trasigt” och ”inte fungerar”, hos människor med till exempel kriser och psykiska
besvär. Fokus ligger fram för allt på att tydliggöra de negativa faktorerna hos och
runt individen som kan vara möjliga orsaker till tillståndet. Terapeutens roll
påminner om läkarens i det att denna av tradition har en mer överordnad och
styrande position gentemot sin klient och alltså fokusera på det patogena det vill
säga sjukdomen, bristen. Inom coaching fokuserar mer på individens möjligheter,
det salutogena, och blickar mer åt framtiden, än bakåt. Förutom att det positiva är
i fokus så är coachen framför allt en mer jämbördig samtalspartner men med
auktoritet till den coachade.
10
3.6 Mentorskap eller coaching
Mentorskap kan sägas vara ett erkänt begrepp inom skolans värld. Det finns inom
lärarrollen där man som mentor har huvudansvar över ett antal elever, men också
mentorn som tar hand om den nyutexaminerade läraren. I båda fallen antas
mentorn vara en både mer erfaren och oftast också en äldre person som sitter inne
med mer kunskap och framför allt erfarenhet, vilket denne person delar med sig
till sin adept. Mentorn förväntas också ha en slags beskyddande funktion. Inom
affärslivet handlar mentorskapet också om chansen att kunna ge karriären en
skjuts. Coachen i detta fall behöver däremot varken vara äldre eller mer erfaren,
efter som hans/hennes funktion är att göra den coachade medveten om dennes
kunskap och potential.
Gjerde menar att det är coachen och den coachade tillsammans som hittar den
inre motivationen och skapar resultat. Att det enda som coachen gör ensam är att
ge stöd, hjälpa till att hålla fokus och verka som en drivkraft i processen. Med
andra ord leda samtalet.
Coacherna David Clutterbuck och David Megginson (2005) gör också skillnad på
coaching och mentorskap. Coaching går enligt dem att se som en tillgång i syfte
att arbeta med personliga stödrelationer. Coaching gestaltas som insatser med
syfte att förbättra prestationsförmågan inom ett visst område. Målen utformas i
samförstånd med coachen, den coachade styr i detta fall över sina mål medan
coachen styr över processen. Coachen förväntas påverka genom att aktivt ge
respons. Mentorskap skiljer sig i det hänseendet genom att det finns skiftande mål
och att adepten i detta fall råder över både processen och målen. Mentorer kan
också beskrivas som en form av bollplank, vilket coachen inte kan sägas vara. Att
agera rådgivare är alltså inte en del i ett coachande synsätt, menar Clutterbuck
och Megginson. Coachen fokuserar således mest på motivation och resan mot
mål medan mentorn fokuserar på resultatet och resans mål.
3.7 Definitioner av coaching och coachens olika uppgifter
Att försöka precisera vad coaching är hänger mycket samman med vad en coach
gör. Det är nästan omöjligt att försöka beskriva coaching utan att hänvisa till
coachens uppgift i sammanhanget. Nedan redovisas hur olika organisationer och
författare med stor erfarenhet av coaching, definierar begreppet coaching och
coachens uppgifter
ICF (The international Coach Federation) preciserar coaching som ett samarbete
mellan coachen och den coachade i en tankeskapande och kreativ process, som
sporrar den coachade till att maximera sin personliga och professionella potential.
Enligt ICF har coachen fyra ansvarspunkter:
11
Att upptäcka, klargöra och rikta in sig på vad den coachade vill uppnå
Att uppmuntra den coachande till egna upptäckter
Att locka fram den coachandes egna lösningar och strategier
Att hålla den coachade ansvarig
ICF hävdar också att det är den coachade som själv är experten i sitt eget liv och
utgår från att varje person är kreativ, har kapacitet och är en hel människa. Det
innebär att den coachade inte är där för att repareras. (http://coachfedration.org/).
Coachen och ledarskapsutvecklaren Karin Tenelius, (2003), menar att coaching är
”en stödstruktur för att uppnå mål bortom det du själv ser är möjligt” där
coachen kan förväntas ”agera på ett sätt så att den andre personens resurser
frigörs”(s. 55). Tenelius pekar på betydelsen av och förmåga att coachen har en
sådan livssyn att hon/han kan se människors kapacitet och dolda möjligheter.
Hon lyfter även fram tre grundläggande egenskaper som en coach bör förfoga
över: (s.61- 63)
- ”Att inte bara kunna lyssna på det som sägs, utan även på det som ligger
bakom och som kanske inte sägs i ord.
- Att ställa rätt frågor som ringar in kärnan ligger till stor del i
skickligheten att lyssna.
- Att ge rak och ärlig feedback och att förstå andra människors perspektiv.”
Reinhard Stelter (2003), fil dr i psykologi, understryker tekniker framställda av
terapeuterna DeJong och Berg, där en icke-verbal, lyssnande intervjuteknik
rekommenderas vid ett coachande samtal. Stelter påpekar dessutom att coaching i
det offentliga rummet, liksom i privatlivet ska syfta till att ”lära oss att förhandla
oss till rätta” (s.24). Förmågan att som coach kunna ställa ” de rätta frågorna” är
också något som betonas i sammanhanget. Stelter berättar om en coachs roll
enligt den personliga coachingen som en slags ledsagare i processen.
Föreläsaren och konsulten John Whitemore (2002) menar att ”coaching är ett
mjukt sätt att höja medvetenheten om den existerande obalansen och att hjälpa
den som coachas att hitta ett sätt att gå vidare” (s.12). Coachingens kärna
framställs genom att coaching kan frigöra en människas prestationsförmåga till
max. Det är i första ledet ”en metod att hjälpa andra att lära känna sig själva”
(s.16). Whitmore skriver att en coach bland annat sägs karakteriseras av att
coachen är iakttagande, förutseende och uppmärksam. Något som pekar på det
sättet att en coach arbetar med så kallade öppna föreställningar, vilket ska
resultera i att den coachande tvingas till medvetenhet. Några av en coachs
viktigaste talanger menar Whitemore bland annat vara uthållighet, att vara neutral
i sin ståndpunkt, att vara stödjande, en bra lyssnare och att ha bra självkännedom.
12
Avsikten med coaching, enligt Gjerde (2004), är att frigöra potential. Ett sätt att
komma närmare detta är att koncentrera sig på möjligheter, tänka sig hur en
problemlöst situation kan se ut, våga tänka lite mer ”utanför boxen” och inte låta
problemen vara det styrande. Det är också viktigt för coachen att visa tillit till den
coachade, att vara hoppingivande och optimistisk, men dock på ett
verklighetstroget sätt. Att ha någon som tror på en kan förstärka självbilden och
göra att personen i fråga både kan och framför allt vågar mer. Gjerde menar att
coaching bygger på en optimistisk människosyn och ett tankesätt som är mer
inriktat mot lösningar och på möjligheter. Gjerde menar att coachen är ”en
samtalspartner som inte vill förändra människor, utan istället vill se dem
utvecklas och utnyttja sin potential” (s.7). Ett mål som coachingen har är att
exempelvis den som blir coachad ska känna sig sedd och hörd, likaså att personen
i fråga även får stöttning och utmaningar. För att coaching ska fungera krävs en
bra coachingrelation. Båda parterna måste för det första vara engagerade av att
vilja se en utveckling, och som grund för detta krävs också ömsesidig respekt,
tillit och mod. Den coachade ska kunna uppleva trygghet, samt även kunna bli
utmanad att ta nya steg, våga se nya möjligheter och tro på sin egen kapacitet.
Gunnar Andersson, fil doktor i sociologi, och Anders Persson, professor i
utbildningsvetenskap forskar om skolledarskap i olika skolkulturer. I deras bok
som heter Coaching och handledning av grupper, skriver Andersson och Persson
(2002) att coaching skulle kunna ge möjligheter om den säger som en del av en
lärprocess där en handledningskultur kan växa fram. Coachen fungerar enligt dem
som en observatör, vilken har till uppgift att synliggöra och iaktta elevernas olika
behov. Coachen beskrivs även som en person som ger stöd och uppskattning men
framför allt beröm. Men också som en person vågar ställa krav på dem som är
berörda (s.104). Andersson och Persson menar att en coach har som uppdrag att
skapa ett uppmuntrande klimat (s.26). Andra aspekter som framhålls är att
coachen bör vara tydlig i sin ståndpunkt och ha en känsla för vad som är
väsentligt och kunna avgöra vilka frågor som är viktiga att hantera.
Hilmar Thór Hilmarsson (2006), leg psykolog/leg psykoterapeut, beskriver
coaching som ”samtal för förändring”, där coachen hjälper andra att lyckas
genom att samtala på ett sådant sätt att den coachade själv blir motiverad och mer
deltagande. Motivationen hos den coachade bedöms som A och O för att kunna
åstadkomma en lyckosam förändring. Hilmarsson (s.6-7) anser att det finns tre
återkommande huvudfrågor inom coachingsamtal.
Hur ser det ut i nuläget? Vad fungerar? Vad är problematiskt?
Vad behöver göras bättre? Lösningar?
Beslut fattas om vad som ska göras och när det ska följas upp
13
Enligt företaget Kraftsamlarna är coaching både en kommunikationsteknik och ett
förhållningssätt. Coaching bygger även på att undvika färdiga lösningar och svar,
där råd undanbedes till fördel för att istället se till de olika möjligheterna som
finns.
Anders Gåserud (2001) har en bakgrund som VD och avdelningschef men har
även arbetat som konsult inom kommunikation, kompetensutveckling och
ledarskap. Enligt Gåserud framstår coaching som” att stödja utmana, inspirera
och vägleda människor så att de utvecklas snabbare och i rätt riktning” (s. 9).
Coachingen ses där som en del av ledarrollen och handlar då bland annat om att
vägleda, undervisa och träna sina kollegor i syfte att förbättra förståelsen för
produktionen, och att motivera och bli stärkt i sin egen roll som ledare.
3.8 Självkänsla
Självkänsla handlar om förmågan att uppfatta sig själv och om hur vi förhåller oss
emotionellt till det vi på detta sätt upptäcker hos oss själva (Juul & Jensen, 2002).
Juul och Jensen gör också gällande att barn som växer upp i en omgivning där de
vuxna har förståelse för integriteten och respekten för deras egna försök att
försöka begränsa och definiera sig har ett bättre utgångsläge för att utveckla en
sund egen självkänsla. Vidare anser de att det hör till de vuxnas ansvar att hjälpa
och bistå barnen att skapa en bra egen självkänsla.
Förmågan att uppleva sig själv och hur vi förhåller oss känslomässigt till det vi
upptäcker hos oss själva handlar om självkänsla. En bra självkänsla gör det
möjligt för oss att hantera förhoppningar, krav, frestelser och annat från
omvärlden, samt hjälper oss att göra egna val som vi kan stå för och ta ansvar för
genom formen av en egen inre måttstock. För att stimulera barns självkänsla kan
man med enkla pedagogiska medel använda sig av sakligt beröm och kritik.
Vidare anser de att ju bättre de vuxna lyckas värna ett barns integritet och möta
deras behov, tankar och upplevelser, ju bättre förutsättningar för att uppleva vem
de är (existentiell dimension), utvecklar barnet (Juul & Jensen, 2002). Skolans
kunskapsuppdrag fokuserar däremot på barnets prestationer.
14
3.9 Styrdokument för utvecklingssamtal
Utvecklingssamtal utgår ifrån följande skrivning i Gymnasieförordningen:
19 § ”Minst en gång per termin skall rektorn se till att eleven ges en
samlad information om elevens kunskapsutveckling och studiesituation
(utvecklingssamtal). Utvecklingssamtalet skall genomföras med den
individuella studieplanen som grund.
I fråga om elever som inte fyllt 18 år och inte heller ingått äktenskap
skall även vårdnadshavarna få sådan information som avses i första
stycket. Förordning (2000:219).”
(Gymnasieförordningen 7 kap. §
19.)
På den skola där jag arbetar har ovanstående skrivning konkretiserats
för praktiken i följande instruktioner:
Inför utvecklingssamtalet skall elev ges möjlighet att förbereda sig.
Likaså vårdnadshavare om denne deltar i samtalet. Vårdnadshavare
erbjuds närvara fram till eleven fyller 18 år, därefter inbjuds
vårdnadshavaren av eleven.
Den avsatta tiden för samtalet är minst 30 minuter.
Samtalet dokumenteras av pedagogen. Blankett avsedd för denna
dokumentation finns.
Hur uppföljning av samtalet skall ske beslutas och dokumenteras
under utvecklingssamtalet .
Utvecklingssamtalen på [Skolans namn] är indelade i 6 olika samtal,
där första och sista samtalet skiljer sig från de fyra övriga.
I de fyra samtalen används en ”samtalslista” där önskemål om
samtalsämnen kan markeras. Dock finns ett antal ”fasta” punkter som
tas upp under varje samtal.
På första mötet med elev/vårdnadshavare (hösten åk.1) skall mentorn /
klassföreståndaren informera elev/vårdnadshavare om
utvecklingssamtalen, dela ut elevkort och informera om dessa.
(bilaga 2)
Ovanstående regelsamling sammanställdes efter en fortbildning om
mentorskap som genomfördes på Skolan under 2003. Vid samma
tillfälle konstruerades de dokument som nämns i regelsamlingen och
som av de intervjuade benämns allt från ”en bibba papper” till ”röriga,
krångliga papper”. (bil. 2-6)
15
Gymnasieförordningen anger endast att eleven skall ges en samlad information om kunskapsutveckling och studiesituation, att denna
samlade information kallas utvecklingssamtal och att för elever som
inte fyllt 18 år och inte är gifta skall även vårdnadshavare informeras.
Förordningen talar inte om hur samtalen skall genomföras eller hur
långa de skall vara. Inte heller anges att de skall innehålla någon handledning eller socialt stöd. Däremot talar förordningen om en samlad information samt att denna skall gälla elevens kunskapsutveckling och
studiesituation och skall ges även till vårdnadshavaren så länge eleven
är omyndig.
Förordningen är öppen för tolkningar på de flesta punkter. Att de flesta
föräldrar tolkar den som så, att de vid utvecklingssamtalen kommer att
få upplysningar om elevernas betyg, kan tyckas ganska naturligt. Kunskaper mäts i skolan oftast i betyg och då är det tänkbart att
kunskapsutvecklingen kunde anges i betyg.
Myndigheten för skolutveckling har gjort tolkningen att utvecklingssamtalet skall hållas mellan elev, föräldrar och lärare – härmed indikerande samtidighet – samt bygga på ömsesidighet och förtroende. Därtill
tolkar myndigheten samtalets avsikt så att alla tre parter ska ha
möjlighet att överblicka utvecklingen i elevens lärande och sociala
förmåga.
På skolan får föräldrar och elever till sitt första utvecklingssamtal en
lista med frågeområden att välja bland. De flesta mentorer skickar hem
frågeformuläret med eleverna med instruktionen att kryssa för tre punkter. Frågeområdena är följande:
Studieresultat – stöd – stimulans
Närvaro
Hälsa – trivsel – arbetssituation
Självvärdering/självreflektion
Återkoppling föregående samtal
Dina mål och framtidsplaner
(bil. 5)
Ur samtliga nämnda dokument kan utläsas att utvecklingssamtalet skall
ge någon form av samlad information om elevens studieresultat, studiesituation och kunskapsutveckling.
På Skolan genomförs mitterminskonferenser där mentorerna skall få
underlag för utvecklingssamtalen. Men jag upplever att den
16
information som jag får från mitterminskonferenser inte ger någon
samlad bild av elevernas kunskapsutveckling eller studieresultat.
Mitterminskonferenserna primärt ger upplysning om IG-varningar,
medan föräldrarna vill tala om betyg och få veta hur deras barn ”ligger
till”, även då de inte ligger på ”risk för IG”.
3.10 Mentorn – lärare, terapeut eller coach?
Hans Birnik, (1999) beskriver i Lärare och handledning likheter och
skillnader mellan att vara lärare och att vara terapeut. Dessa skillnader
är viktiga för en lärare att inse, eftersom lärare oftast inte har tillgång
till den fortbildning och egna handledning som psykoterapeuter har.
Birnik förklarar att en stor skillnad mellan undervisning och
psykoterapi är graden av medvetenhet hos terapeuten respektive
läraren. Elevens utveckling i undervisning sker ofta på en
undermedveten nivå som läraren inte kan greppa eller formulera. De
allmänna begreppen mognad, utveckling, att växa eller bli vuxen är
oklara och allmänna. En psykoterapeut har en tydligare uppsättning
begrepp för det som händer med klienten i terapin. Terapeuten har
också tillgång till handledning för att bearbeta sin egen person, något
som är mycket sällsynt att skolor tillhandahåller för lärare.
Utvecklingssamtal kan ses som en form av handledning och bör
därmed i möjligaste mån skiljas från terapi. Gränsen mellan terapi och
handledning är något tydligare än den mellan undervisning och
handledning menar Gunnar Lauvås och Per Handal i Handledning och
praktisk yrkesteori (2001).
Gunnar Handal, och Per Lauvås, (2001) förklarar att inom terapi ligger
fokus på en patients personliga problem, så att klienten/patienten ska
fungera bättre i sitt privata och sociala liv, medan handledning
fokuserar på yrkesmässig utveckling, så att den handledde ska fungera
bättre i sitt yrke.
Handledningen utgår från ett normalläge medan terapin har sin startpunkt i något som är fel eller sjukt. Inom terapi betonas känslor, de är
huvudsaken för granskningen, vilket de inte är vid handledning. En fara
finns dock, menar författarna, med att betona känsloaspekterna för lite
inom handledningen och istället intellektualisera och betona saklighet
alltför mycket.
17
3.11 Sammanfattning av olika definitioner
Det finns och skrivs mycket litteratur om coaching just nu. Få böcker är dock
riktade till skolans område. Det övergripande syftet med coaching framstår vara
att den coachade skall stärkas och utvecklas. Andersson och Persson tar upp
perspektivet av att synliggöra den som blir coachad, liksom att se till dennes olika
behov. En av coachens uppgifter förefaller bland annat vara att skapa ett
uppmuntrande klimat. Att coaching bygger på en positiv människosyn är något
viktigt som lyfts fram av Gjerde. Även Tenelius menar att coachen bör ha en
livssyn som gör att människors dolda kapaciteter kan komma i fokus. Att den
coachade förfogar över resurser och kapaciteter, som väntar på att få frigöras,
tycks vara en ömsesidig uppfattning hos de olika författarna. Exempelvis
Whitmore talar om ”att frigöra en människas prestationsmöjligheter”.
Gåserud ser det däremot mer ur ledarperspektivet, där den coachade ska
”utvecklas snabbare och i rätt riktning”, då är avsikten att förbättra företagets
produktion.Gåseruds inställning är att coaching är en del av ledarrollen skiljer sig
från exempelvis Gjerdes och Hilmarssons syn där coachen framför allt är en
samtalspartner. Där kan det sägas handla mer om den coachades liv och mål,
liksom om dennes egna idéer, beslut och personlig utveckling. Hilmarsson talar
om de motiverande samtalen, där samtal för förändring rekommenderas. Gjerde
menar att coachen inte vill förvandla människor, utan utveckla dem. När
Hilmarsson talar om förändring handlar det inte heller om att förändra människor,
utan snarare om att se hur situationer förändras.
Flera författare talar också om coaching inte bara som ett slags stöd, utan även
som en metod att hjälpa andra att lära känna sig själva lite bättre. Kraftsamlarna
benämner coaching som en kommunikationsteknik och ett förhållningssätt där
man fokuserar på att se möjligheter. Utifrån Stelters synsätt är coaching som
metod en förhandlingsfråga, där den coachade framställs förhandla med sig själv.
Stelter menar att coaching handlar om att man ställer ”de rätta frågorna” där en
särskild intervjuteknik understryks för att nå bäst resultat. Att själva
frågeställandet är redskapet kan vi bland annat se genom Whitmore som talar om
så kallade ”öppna frågeställningar”, likaså betonar Gjerde ”effektfulla frågor”
och Tenelius framhäver ”frågor som för saker framåt”. Konsten att lyssna ses
som en viktig nyckel i detta sammanhang.
Min litteraturgenomgång har framför allt gett mig upplevelsen, att coaching är en
särskild typ av samtalsform, en samtalsmetodik där coachen har möjlighet att
lyssna och ställa frågor i syfte att lyfta fram den coachades inneboende kapacitet,
så att denne har möjlighet utvecklas.
18
Juul och Jensen (2003) menar att ungdomarna bör få mer bekräftelse på vem de
är och inte enbart på vad de åstadkommer. Jag föredrar således samtal som
fokuserar på hela individen och även på resultaten (vad du gör).
19
4 Forskningsmetod
Min studie som syftar till att undersöka om och i så fall hur coaching används vid
den gymnasieskola som jag tjänstgör vid. Då jag inte hittat någon tidigare studie i
detta ämne som fokuserar på coaching inom skolan så verkar det som att
fenomenet är nytt och outforskat. Detta gjorde mig ännu mer intresserad och
nyfiken.
Viktigt att poängtera att resultatet i min undersökning inte kan generaliseras, då
endast elva lärare till frågats. Inga elever har intervjuats utan jag har bara inriktat
mig på lärarnas upplevelser och syn på coaching och hur det i så fall fungerar i
utvecklingssamtal även deras utbildning och erfarenhet av coaching har
intresserat mig. Men jag ser samtidigt ett mycket stort område som är helt
outforskat.
Från början tänkte jag göra intervjuer med olika lärare om coaching, men fann
rätt snabbt att det var svårare än jag hade beräknat. På grund av att de lärare jag
skulle intervjua inte hade så stor vetskap om coaching så jag ändrade mig helt
enkelt till en enkätundersökning då lärarna menade att om de fick frågorna med
sig på papper, så kunde de i lugn och ro få fundera på sina upplevelser och tankar
om vad coaching innebär för dem.
När det gäller enkäten som handlar om coaching så är det en metod som beskrivs
i boken Vetenskaplig metod där man under rubriken Enkät- och intervjumetodik
Ejegård (2009 s.44) kan man läsa:
”När man vill ta reda på åsikter, tyckanden, uppfattningar, kunskaper och så
vidare hos en population, så använder man sig i forskningssammanhang av
intervjuer eller enkäter. Intervjun är en muntlig kommunikation medan enkäten
är skriftlig”.
Observera att jag valde att göra en enkät med öppna frågor för att få den att likna
en intervju så mycket som möjligt.
Valet av skola föll sig naturligt efter som jag är nyfiken på den gymnasieskola
som jag arbetar på och därför känner till kulturen och skolans historia. Även
lärarna som jag valde att intervjua föll sig naturligt att det blev lärare som jag vet
att mina elever har och som jag har kontakt med. Med andra ord så är jag själv
som ”forskare” en del av undersökningsmiljön.
Detta kan medföra att lärarna är såväl välvilliga i sina svar men också att de kan
känna sig avslöjande i sina tankar.
20
När enkät/intervjufrågorna togs fram undrade jag om det fanns någon som hade
utbildning inom coaching eller om det tillämpades över huvudtaget. Min
målsättning var att göra en så tydlig och enkel enkät som möjligt för att få in
största möjliga antal svar. Jag valde enkäten med en öppen fråga Jan Trost,
(1994) där svarspersonen hade möjlighet att fritt kunna lämna synpunkter och
kommentarer. Enkäten skickades ut via mail till elva lärarna som fick några dagar
på sig att svara innan jag satte i gång med att samman ställa svaren. Det var sju
som svarade.
21
5 Resultat
Hur har du fått din kompetens för att genomföra utvecklingssamtal?
Av de sju som svarat på enkäten så har endast en uppgett att han/hon fått någon
utbildning i att genom föra utvecklingssamtal. Men där emot så har alla utvecklat
sin kompetens i rollen som lärare och fått egna erfarenheter från sina egna barns
utvecklingssamtal.
- ”men framförallt är det livserfarenheten med ex egna tonåringar och
andra föräldrar i ens sociala sfär”.
- ” Under min studietid på MAH saknade jag ofta utbildningsupplägg emot
det praktiska agerandet i lektionssalen och förhållandet till eleverna (där
utvecklingssamtal är en del)”.
Vad innebär choaching/handledning för dig?
I denna fråga var alla överens om att det är handlar om stöttning och ledsagning
av elever och min tolkning är att de utgår från deras behov.
- ”Att med direkt/indirekt erfarenhet visa på möjligheter och skapa ett
positivt förhållningssätt.”
En av informanterna menar att stöder gäller det skolrelaterade arbetet men också
stöd med att förstå sig själv det vill säga en coachning på det mera existentiella
planet
- ”Som coach/handledare så stödjer och stimulerar jag enskilda elever till
att själva hitta vägen fram till kunskap, i sitt kommande yrke men också
att utvecklas och förstå sig själv.”
Hur tycker du att inslag av choaching/handledning passar inom ramen för
ett utvecklingssamtal?
Flera lärare anser att detta inslag gör att utvecklingssamtal känns mer naturligt
och verkar på så sätt ha lätt för att föra över fenomenet till skolans verksamhet
-
”de passar alldeles utmärkt och coaching krävs för att det ska bli något
vettigt samtal”.
”Jag tycker det passar väldigt bra. Det handlar ju om att få eleven att
prestera så bra som möjligt utifrån sina förutsättningar – precis som en
22
- idrottsutövare” .
I vilka frågor/företeelse kan i så fall choaching/handledning vara ett bra
redskap?
Här är alla överens om att det handlar om även att skapa ett förtroende mellan
lärare och elev. Men det handlar också om i frågor som rör hälsa, trivsel,
studieteknik och att skapa framtidsplaner med eleverna
- ”Att många gånger göra ett kontrakt med eleven där elevens svagheter
liksom starka sidor kommer fram på ett tydligt sätt, och att man utifrån
denna gemensamma ståndpunkt kan stödja eleven i sitt framtida lärande”
- ”För att få kontakt och skapa ett förtroendefullt samarbete mellan
lärare/coach och elev.”
Hur tycker du att en god coach/handledare ska vara?
Alla informanter svara nästan lika på denna fråga, att coachen/läraren å ena sidan
ska lyfta fram elevens behov och förutsättningar. I sammanhanget handlar det
framför allt att lyfta fram dom positiva sidorna hos eleven.
Å andra sidan ska läraren också hjälpa eleverna att hålla koll på den fysiska och
psykiska hälsan hos eleverna. De menar vidare att det är viktigt att eleven inser
att det är för sin egen skull som den ska göra saker och ting och att man ställer
krav. Således menar lärarna att de båda ska vara lyhörda för elevernas behov men
samtidigt ska de utmana eleverna att ställa krav på sig själva.
- ”Man måste vara tydlig och ge eleven lagom stort ansvar.”
- ”Det är viktigt att i rollen som coach/handledare se utvecklingen med
elevens ögon. Det är eleven som ska (ibland med stöd) finna sin egen väg
till kunskap, samt sitt livslånga lärande.”
Hur tror du att dessa inslag i utvecklingssamtalet kan gynna elevers
skolarbete?
Dels anser lärarna att eleverna ska känna att de lyckas. Dels ska inslaget gynna
eleverna att känna att de lyckas.
Skolarbetet bör gynnas om man hjälper eleven att få en bra struktur på till
exempel sin planring.
Återigen betonas så väl den mera existentiella delen av eleven som elevens
görande.
- ”Ökad trygghet, stärkt självkänsla.”
- ” Jag tror det är viktigt att få känna att man lyckas och att någon annan
ser och plockar fram det som är positivt.”
23
Hur tror du att dessa inslag i utvecklingssamtalet kan gynna elevernas
självförtroende?
Lärarna anser att jag har tidigare i studien pekat på att självförtroende är kopplat
till prestation det vill säga att man mäter värdet i det som eleverna presterar.
Något som ständigt görs i skolan i skolan. Lärarna tycks vara medvetna om att det
behövs lägga mer fokus på elevers självkänsla det vill säga få eleven att inse att
den är värd lika mycket oavsett vad jag prestera är viktigt.
- ”Att man växer som människa när man vet att någon bryr sig om och vill
en väl.”
- ” Förhoppningsvis så leder ett konsekvent arbete med elevens utveckling
till en insikt hos eleven där kunskapen, självinsikten, och självkänslan är
en stor del i dennes självförtroende.”
Vilka andra vinster eller farhågor ser du med att lärare coach/handleder
sina elever?
Lärarna lyfter fram att andra vinster i form av ökad självinsikten märks det i alla
situationer. Vinsterna borde öka på alla nivåer, i skolan, i familjen.
Kunskapsmässigt och socialt. Att bli positivt bemött av en handledare som visar
på möjligheter och ”puffar på” att man kan själv, kan aldrig vara fel
- ”Förhoppningsvis ökar vi motivationen i skolarbetet.”
- ”Vinsterna är övervägande men man måste vara försiktig med sitt egna
engagemang så att elevens personlighet inte påverkas i alltför stor
omfattning. Många gånger så kan man, i stridens hetta, bli så engagerad
och dominerande att man lätt glömmer att det är eleven som är i fokus.”
Vilka andra situationer förutom utvecklingssamtal skulle lärare kunna
använda sig av choaching?
I denna fråga är alla lärarna överens om att detta ska ske i alla möten.
- ”Eftersom elevens studier både planeras och följs upp under
utvecklingssamtalen så är det självklart att detta arbetssätt, med bl.a.
coaching gäller under hela elevens studiegång och närvaro på skolan.”
- ” Låter som något ouppnåeligt men väl värt att öva på!”
24
6 Diskussion
Efter att ha studerat svaren som jag har fått in från mina kollegor så kan jag både
känna och förstå hur de ser på coaching. En del känner sig helt främmande för
begreppet men är samtidigt öppna för att ta in nya saker eller beteende som kan
hjälpa dem att få eleverna att nå sina mål. Sen finns det en grupp som nästan
redan nu arbetar med begreppet coaching men har inte i dagsläget riktigt förstått
att deras sätt är snarligt hur man coachar fram idrottsutövare. Det gäller att man
som lärare/handledare försöker lyfta fram alla positiva sidor hos eleverna
samtidigt som man inte blir för engagerad i eleverna så att man tappar fokus på
vad uppdraget som lärare går ut på. Det verkar som att min egen nyfikenhet
sprider sig till de medverkande lärarna i undersökningen. De, liksom jag prövar
att tillämpa coaching i skolsammanhang och glädjande nog så ser de fler
möjligheter än hinder för detta. Det som bekräftat mina egna tankar ät att lärarna
också ser att det är en person bakom prestationen, beteendet som stöttas. Dock så
lyfter de även fram möjligheterna i att utmana görandet det vill säga skolarbetet
genom att ge stöd i planering och i att skapa struktur för arbetet.
6.1 Diskussion och fortsatt forskning
Jag har studerat coaching som en företeelse, inom gymnasieskolan där jag
tjänstgör, i utvecklingssamtalen. Om coaching finns som verktyg i andra
skolformer vet jag inte. En brist i denna undersökning är att jag endast intresserat
mig för lärarnas upplevelser. Självklart vore det intressant att intervjua
skolledare, elever och föräldrar också men med tanke på undersökningens storlek
så har detta inte varit möjligt. Undersökningen har stärkt mig i att coaching
mycket väl skulle kunna ingå som inslag i alla former av samtal mellan lärare och
elever. Susanne Pettersson och hennes bok men även utbildarna inom
kraftsamlarna har varit en stor inspirationskälla för mig. Det vore spännande om
detta kunde medverka och inspirera mina kollegor.
I det går att vidareutveckla arbetet med coaching. Man kan undersöka vad som
krävs för att bli en certifierad coach. Detta tycks vara något att utforska närmare.
Coaching verkar exempelvis fungera vid individbaserade samtal. Min uppfattning
är, bland annat att, samhället ur ett större perspektiv allt mer kan sägas inrikta sig
mot individen.
25
Detta tror jag kan vara en anledning till att coaching som företeelse är på
frammarsch i dagens samhälle. Jag tror att det krävs att det kommer in fler lärare
som har arbetat med idrott för att man ska kunna få in coaching i skolan. Med
detta vill jag inte säga att de som idrottar är bättre pedagoger, men de har en
bredare erfarenhet av coaching och har på så sätt kanske lättare tillämpa att detta i
praktiken inom skolan.
Avslutningsvis ser jag med spänning fram emot att följa om och hur coaching
fenomenen utvecklas i framtiden. Jag ser just nu bara möjligheter och inga
hinder. Denna undersökning är kanske unik då jag inte har hittat andra
examensarbete med inriktning skola, som fokusera på coaching.
26
7 Referens/Källa:
Ahl, Helene (2004) Motivation och vuxnas lärande. Myndigheten för
skolutveckling: Liber distribution
Andersson, Gunnar & Persson, Anders (2002) Coaching och handledning av
grupper. Lund: Studielitteratur
Birnik, Hans (1999), Lärare och handledning Ett relationistiskt perspektiv, Studentlitteratur, Lund
Clutterbuck, David & Megginson ,David (2005) Coaching och mentorskap.
Jönköping: Brain Books
Ejegård Rolf (2009) Vetenskaplig metod Lund: Studielitteratur
Gjerde, Susann (2004) Coaching, vad-varför-hur. Lund: Studielitteratur
Gymnasieförordningen 7 kap. § 19,
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19920394.HTM
Gåserud, Anders (2001) Coaching- så fungerar det. Lund: Studielitteratur
Handal, Gunnar och Lauvås, Per (2001), Handledning och praktisk yrkesteori, Studentlitteratur, Lund
Hilmarsson, Hilmar Thór (2006) Coachingtrappan - en handbok i att coacha och
motivera till resultat. Malmö: Utbildningshuset
Illeris, Knud (2007) Lärande. Poland :Studentlitteratur
Juul Jesper och Jensen Helle (2003) Relationskompetens i pedagogernas värld.
Stockholm: Runaförlag
Myndigheten för skolutveckling
http://www.skolutveckling.se/demokrati_jamstalldhet_inflytande/utvecklingssamtal/
Pettersson, Susanne,(2009) Ta fram kraften inom dig.
27
Rörvik, Arne Kjell (2002) Moderna organisationer. Malmö: Liber AB
Stelter, Reinhard (2003) Coaching och utveckling. Malmö: Liber AB
Säljö, Roger (2000) Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv.
Stockholm: Prisma
Tenelius, Karin (2003) Coaching – Konsten att väcka den osynliga kraften.
Stockholm: Trinom Förlag AB
Trost, Jan (1994) Enkätboken Lund: Studentlitteratur
Whitmore, John (2002) Coaching för bättre resultat. Jönköping: Brain Books
Övriga Källor:
Träning Svenska orienterings förbundet (1998)
(http://coachfedration.org/).
(http:// www.kraftsamlarna.se)
28
8 Bilagor: 1-6
29
Bilaga 1
Materialet framtaget av den pedagogiska personalen under arbetslagsarbete
Vid nyanställning av personal skall innebörden av MENTORSSKAPET klargöras
för den nyanställde.
MENTORSKAPET, [SKOLANS NAMN]
Ansvar för introduktionsperioden åk. 1.
Vägvisare för eleven.
Utvecklingssamtal 2 ggr / läsår. (Se särskilt dok. Ang. utv.samtal)
Närvaro / frånvaro
Föräldramöten. Ett obligatoriskt i åk. 1.
Föräldrakontakter per telefon vid behov.
Elevvårdkonferens som samordnas med mitterminskonferens.
Förberedelser inför mitterminskonferensen. Kopia på varningar delges
mentorn.
Varnande lärare informerar själv eleven.
Individuella studieplaner och SYV kontakt. (Bevakande uppgift elevpedagog.)
Hjälp till kuratorssamtal vid behov.
Problemlösningssamtal och elev- mentorssamtal uppstår vid behov.
Informationssamtal med elev och klass.
Kontakt med andra pedagoger om elev. Ex. beviljande av ledighet
30
Diskussioner och uppföljning av individuella studieplaner. (Ingår i
utv.samtalet.)
Planeringskonferenser
Klassråd
31
Bilaga 2
Detta gäller inför utvecklingssamtalen på [Skolans namn].
Gymnasieförordningen 7 kap. § 19.
Inför utvecklingssamtalet skall elev ges möjlighet att förbereda sig.
Likaså vårdnadshavare om denne deltar i samtalet. Vårdnadshavare erbjuds
närvara fram till eleven fyller 18 år, därefter inbjuds vårdnadshavaren av eleven.
Den avsatta tiden för samtalet är minst 30 minuter.
Samtalet dokumenteras av pedagogen. Blankett avsedd för denna dokumentation
finns.
Hur uppföljning av samtalet skall ske beslutas och dokumenteras under
utvecklingssamtalet .
Utvecklingssamtalen på [Skolans namn] är indelade i 6 olika samtal, där första
och sista samtalet skiljer sig från de fyra övriga.
I de fyra samtalen används en ”samtalslista” där önskemål om samtalsämnen kan
markeras. Dock finns ett antal ”fasta” punkter som tas upp under varje samtal.
På första mötet med elev/vårdnadshavare (hösten åk.1) skall mentorn /
klassföreståndaren informera elev/vårdnadshavare om utvecklingssamtalen, dela
ut elevkort och informera om dessa.
32
Bilaga 3
DOKUMENTATION av utvecklingssamtalet
SAMTAL:
1
2
3
4
5
6
Elevens namn:
Datum för samtalet:
Anteckningar:
Överenskommelser:
Ev. uppföljning:
Mentor:________________________________________________
Elev:__________________________________________________
Vårdnadshavare:________________________________________
33
ELEVKORT info till mentorn.
Bilaga 4
Elevens namn:________________________________________
Viktigt att veta om mig till dig som mentor: (ex.vis. dyslexi, huvudvärk, allergi,
syskon, info om skilsmässa, sjukdom i familjen………)
__________________________________________________________
Vårdnadshavare (1):_________________________________________
Adress:____________________________________________________
Tel.nr. hem/mobil:___________________________________________
Vårdnadshavare(2):__________________________________________
Adress:____________________________________________________
Tel.nr. hem/mobil:___________________________________________
(1)
JA
Tänker komma på utvecklingssamtalet
(2)
NEJ
Vill även delta i utvecklingssamtalet efter det att mitt barn fyllt 18 år, om
han / hon accepterar detta.
JA
NEJ
Kontakten mellan hemmet och skolan:
Telefon
Brev
Mail (ev.e-post
34
adress)__________________________
Annat
Önskemål om tidpunkt:_______________________________________
Kontakt med mentor:_________________________________________
35
Bilaga 5
SAMTAL 1
Elevkort ifylles – dokumentation presenteras
Vad har du för förväntningar på kommande 3 år? Vad kommer att vara
annorlunda ?
Vad förväntar du dig av oss pedagoger här på skolan?
Studieresultat – stöd – stimulans
Närvaro
Hälsa – trivsel – arbetssituation
Självvärdering / självreflektion
Återkoppling föregående samtal
Dina mål och framtidsplaner.
SAMTAL 6
Tillbakablick och utvärdering av fem samtal under 3 år.
Känner du att du har kunnat framföra tankar och åsikter? Har du blivit lyssnad
på?
Har du kunnat påverka din arbetssituation / utbildningssituation ?
Någon talang som du har och som inte betygsatts ?
Vad är du nöjd med och vad behöver du utveckla vidare ?
36
Något du vill förmedla till oss som vi kan förbättra ?
Du och framtiden – hur ser du på kommande år ?
37
SAMTAL 2 – 5
B ILAGA 6
Studieresultat – stöd – stimulans
Närvaro
upp på
Markera ett ämne som
du vill ta
utv.samtalet
Hälsa – trivsel – arbetssituation
Självvärdering / självreflektion
Återkoppling föregående samtal
Dina mål och framtidsplaner.
SAMTALSÄMNE
P
Schema
Idrott – friluftsdagar
Karaktärsämnen – yrkes och kärnämnen
FC – datorer
Valbara kurser – praktik – APU
Individuella val
Engagemang
Motivation
Elevdemokrati
Hemuppgifter – prov
Mål – hur når jag dit?
Studieteknik -- planering – rutiner
Intressen fritid – skola
Droger ANT
Vad har du lätt för – svårt för ?
Vad behöver du hjälp med ? Stödundervisning.
Koncentration
Kostvanor – skolmåltid – skolhälsovård
Mobbning
Etik och moral
E
V
38
Fusk
Kontakter med övrig personal
Samarbete hem & skola
Samarbetsförmåga
Passa tider
Förberedd inför arbetspass
Information – delaktighet (info efter egen sjukfrånvaro)
Ordning och reda
Initiativförmåga
Lyhördhet
Möte med andra
Projektarbeten
39
