Självständigt arbete

HÖGSKOLAN I GÄVLE
UTBILDNINGSPLAN
AVANCERAD NIVÅ
MASTERPROGRAM I
ARBETSHÄLSOVETENSKAP
Programkod: VAAHM
Fastställd av utbildnings- och
forskningsnämnden 2010-10-27
Utbildningsplan
Masterprogram i Arbetshälsovetenskap, 120 hp.
(Master Programme in Health at work)
Denna utbildningsplan gäller för studerande
antagna hösten 2011 eller senare.
Masterprogram i Arbetshälsovetenskap
vid Högskolan i Gävle
1
Övergripande uppläggning
Programmet omfattar 120 högskolepoäng och leder till en masterexamen i
Arbetshälsovetenskap. Studieformen är distans med 50% studietakt. Programmet
innehåller kurser som ger kunskaper om hur kroppen reagerar på fysisk och psykisk
belastning, hur man förebygger olika typer av arbetsskador, hur man organiserar och
leder arbetet för att medarbetarna ska må bra liksom hur man på arbetsplatsen kan
stimulera medarbetarna att leva ett hälsofrämjande liv, hur rehabiliterande insatser
för återgång till arbete efter sjukdom/skada bör genomföras samt hur man främjar
tillgängligheten för funktionshindrade till arbetslivet. Under den senare delen av
utbildningen kan studenten genom valbara kurser fördjupa sina kunskaper mot
arbetshälsa antingen ur ett organisations- eller individperspektiv. Utbildningen
avslutas med ett självständigt examensarbete.
2
Mål
2.1 Mål för högskoleutbildning på avancerad nivå enligt Högskolelagen1
Utbildning på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som
studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper.
Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter
och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som
gäller för utbildning på grundnivå,
- ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda
kunskaper,
- utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar
och situationer, och
- utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav
på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete.
2.2 Examensbeskrivning enligt Högskoleförordningen
Masterexamen
Omfattning
Masterexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120
högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst
60 högskolepoäng med fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet)
för utbildningen. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig
kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande
utländsk examen.
1
1 kap. §9 (SFS 1992:1434)
2
Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till
utbildningen utan att ha haft grundläggande behörighet i form av en examen. Detta
gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28 § andra
stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas.
Mål
Kunskap och förståelse
För masterexamen skall studenten
- visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet
såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom
vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och
utvecklingsarbete, och
- visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen.
Färdighet och förmåga
För masterexamen skall studenten
- visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och analysera,
bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även
med begränsad information,
- visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera
frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade
uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen
samt att utvärdera detta arbete,
- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och
skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de
argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och
- visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete
eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För masterexamen skall studenten
- visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med
hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa
medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
- visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället
och människors ansvar för hur den används, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för
sin kunskapsutveckling.
Självständigt arbete (examensarbete)
För masterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett
självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng inom
huvudområdet för utbildningen. Det självständiga arbetet får omfatta mindre än 30
högskolepoäng, dock minst 15 högskolepoäng, om studenten redan har fullgjort ett
självständigt arbete på avancerad nivå om minst15 högskolepoäng inom
huvudområdet för utbildningen eller motsvarande från utländsk utbildning.
3
Övrigt
För masterexamen med en viss inriktning skall också de preciserade kraven gälla
som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna
examensbeskrivning.
2.3 Särskilda mål för programmet
Efter avslutat masterprogram ska studenten utöver de allmänna målen
Kunskap och förståelse
- redogöra för arbetshälsovetenskapens omfattning och begränsningar, dess teorier,
metoder och aktörer/arenor
Färdighet och förmåga
- självständigt kunna kartlägga och analysera fysiska och psykosociala
arbetsmiljöfaktorer
- kunna analysera omständigheter som underlättar respektive försvårar
arbetsförmågan hos en individ
- självständigt kunna planera, genomföra och utvärdera åtgärder för att förebygga
de vanligaste formerna av arbetsrelaterad ohälsa i arbetslivet
- självständigt kunna planera, genomföra och utvärdera hälsofrämjande åtgärder i
arbetsmiljön
- självständigt kunna planera och utvärdera åtgärder för att främja tillgängligheten
för funktionshindrade till arbetslivet
Värderingsförmåga och förhållningssätt
- kritiskt granska ledarskapets betydelse för individers hälsa, funktion och
arbetssätt
- värdera olika åtgärder för primär och sekundärprevention av arbetsrelaterad
ohälsa utifrån psykologiska, psykosociala, fysiologiska, belastningsergonomiska,
tillgänglighets- och arbetsorganisatoriska principer.
- värdera olika hälsofrämjande åtgärder på arbetsplatsen utifrån psykologiska,
fysiologiska, belastningsergonomiska och arbetsorganisatoriska principer
3
Beskrivning av programmet
3.1 Huvudområdet Arbetshälsovetenskap
Arbetshälsovetenskap utgör ett mångvetenskapligt kunskapsområde som innefattar
olika aspekter på hälsa i arbetslivet. Det rymmer såväl kunskap om hur kroppen
reagerar på fysisk och psykisk belastning, hur man förebygger olika typer av
arbetsskador, hur man organiserar och leder arbetet för att medarbetarna ska må bra
liksom hur man på arbetsplatsen kan stimulera medarbetarna att leva ett
hälsofrämjande liv. Därutöver inbegrips kunskap om hur rehabiliterande insatser för
återgång till arbete efter sjukdom/skada bör genomföras, både i relation till den
drabbade individen och med avseende på den arbetsplats hon ska tillbaka till. Ett
annat viktigt område inom Arbetshälsovetenskap är kunskapen om hur arbetet ska
organiseras och utformas för att säkra tillgängligheten för individer med olika
funktionsnedsättningar.
4
3.2 Undervisning och examination
Undervisning
Programments två första kurser; Introduktion i arbetshälsovetenskap och
Forskningsmetoder med relevans för arbetshälsovetenskap kommer att ge den
tvärvetenskapliga breddning av kunskaperna som är nödvändig för att kunna hantera
det komplexa område som arbetshälsovetenskapen utgör. För att stödja breddningen
kommer studenter med olika bakgrund från grundutbildningen att arbeta tillsammans
i gruppövningar och seminarier under kurserna. Den följande kursen,
Arbetshälsovetenskap 2, innebär en ytterligare fördjupning inom
arbetshälsovetenskap, som antingen följs av ett självständigt projektarbete som leder
fram till magisterexamen eller en litteraturöversikt över ett arbetshälsovetenskapligt
forskningsområde.
Under programmets andra år väljer studenten en fördjupning antingen mot
arbetshälsa ur ett organisations- eller individperspektiv (Kurs 5.1-2). Den viktiga
tvärvetenskapliga aspekten säkras genom en gemensam seminariekurs (Kurs 7).
Under 1:a året utvecklas studenternas förmåga att integrera, bredda och använda sina
kunskaper från utbildningen på grundnivå för tillämpning inom
Arbetshälsovetenskap. Den fortsatta progressionen innebär större utveckling av
förmågan att analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar inom
arbetshälsovetenskapens område. Under 2:a året ställs högre krav på att studenterna
självständigt inhämtar kunskap, tar större ansvar för att planera och genomföra olika
uppgifter samt visar ett kritiskt och reflekterande förhållningssätt vid redovisning av
uppgifter och forskningsresultat. Det innebär att deras förutsättningar för
yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet stärks.
Utbildningen ges på svenska men delar av kurser kan komma att ges på engelska.
Examination
Examination sker inom ramen för de kurser som ingår i programmet.
Examinationsformerna anpassas utifrån lärandemålen, vilket gör att olika
examinationsformer såsom skriftlig tentamen, skriftlig och muntlig och redovisning
av uppgifter samt uppsatser förekommer.
3.3 Internationalisering
Inom huvudområdet Arbetshälsovetenskap har Högskolan väl etablerade
internationella forskningssamarbeten. Som resultat av att Högskolan 2009 tilldelades
ett s.k. FAS-centrum, The Body at Work – from Problem to Potential så har det
internationella samarbetet utökats ytterligare och innefattar ett stort antal universitet
främst från Europa och USA. Det internationella samarbetet medför regelbundna
besök vid Högskolan av gästforskare och gäststudenter, vilket möjliggör att
studenterna får en god kontakt med internationella företrädare för FoU-verksamheter
inom området under sin studietid.
3.4 Hållbar utveckling
Programmet ger kunskaper om hur man kan minska arbetsrelaterad ohälsa,
genomföra rehabilitering som främjar återgång till arbetslivet, genomföra
hälsofrämjande åtgärder i arbetslivet och förbättra tillgängligheten för
funktionshindrade till arbetslivet. Sådan kunskap är av stor vikt för en hållbar
5
utveckling genom att det minskar samhällets kostnader för ohälsa och förbättrar
individens livskvalitet.
4
Kurser inom programmet
Schematisk översikt över kurser inom masterutbildning i Arbetshälsovetenskap
Årskurs 1
Kursnummer
Kursnamn
1
Introduktion till arbetshälsovetenskap
2
Högskolepoäng
Nivå
HuvudOmråde
15
A
AHV
Forskningsmetoder med relevans för
arbetshälsovetenskap
15
A
AHV
3
Arbetshälsovetenskap 2
15
A
AHV
4.1-2
Litteraturöversikt inom Arbetshälsovetenskap
alternativt
Projektkurs Arbetshälsovetenskap 1
15
A
AHV
Årskurs 2
KursKursnamn
nummer
Högskolepoäng
Nivå
HuvudOmråde
5.1-2
Valbar kurs inom Arbetshälsovetenskap 22
15
A
AHV
6.1-3
Avancerade forskningsmetoder med relevans
för arbetshälsovetenskap2
7,5
A
AHV
7
Arbetshälsocolloqium. Seminariekurs i
arbetshälsovetenskap med individuell fördjupning
7,5
A
AHV
8
Examensarbete i Arbetshälsovetenskap
30
A
AHV
1
Projektkurs utgör examensarbete på magisternivå vid avgång till Magisterexamen
Val av kurs bestäms utifrån examensarbetet.
A: avancerad nivå
AHV: Arbetshälsovetenskap
2
Översikt över valbara kurser i Arbetshälsovetenskap
År 1
4.1 Litteraturöversikt inom Arbetshälsovetenskap, 15 hp
4.2 Projektkurs Arbetshälsovetenskap, 15 hp
År 2
5.1 Organisation, ledning och hälsa, 15 hp
5.2 Människa, arbete och hälsa, 15 hp
6.1. Kvalitativa forskningsmetoder för arbetshälsovetenskap 7,5 hp
6.2. Kvantitativa metoder för registerbaserad data 7.5 hp
6.3. Kvantitativa metoder för arbetshälsovetenskap 7,5 hp
5
Behörighet
Behöriga att antas är studenter som har minst kandidatexamen (180 hp). Inom
kandidatexamen, eller utöver denna, krävs kurser om sammanlagt 30 högskolepoäng
6
inom något av ämnena medicin, psykologi, idrott, friskvård, folkhälsovetenskap,
pedagogik, omvårdnadsvetenskap, rehabilitering, ledarskap, organisation och
styrning eller annat adekvat ämne.
6
Betyg
Betyg sätts på i programmet ingående kurser enligt gällande kursplan.
7
Examensbestämmelser
7.1 Examensbenämning
Masterexamen i Arbetshälsovetenskap
Degree of Master of Science in Health at work
7.2 Examenskriterier
För att erhålla masterexamen fordras att studenten har fullgjorda kursfordringar om
120 högskolepoäng med viss inriktning enligt denna utbildningsplan, varav minst 60
högskolepoäng med fördjupning inom huvudområdet arbetshälsovetenskap. I
huvudområdet skall ingå ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30
högskolepoäng.
Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, konstnärlig kandidatexamen,
yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen.2
7.3 Examensbevis
Student som uppfyller fordringarna för examen skall på begäran erhålla
examensbevis.
2
Undantag från kravet på en tidigare examen får göras för en student som antagits till utbildningen utan att ha haft
grundläggande behörighet i form av en examen. Detta gäller dock inte om det vid antagningen gjorts undantag enligt 7 kap. 28
§ andra stycket på grund av att examensbevis inte hunnit utfärdas. (SFS 2006:1053)
7