Organisera, dela, visualisera
- en studie av visualiseringar som underlag för
beslutsprocesser vid hållbar stadsutveckling.
Organize, share, visualize
- a study of visualizations as decision-making material
within sustainable urban development
Johanna Fredin & Lina Lindström
Byggd Miljö
Magisteruppsats
Hållbar stadsutveckling: Projektkurs 15 hp (BY602B)
2014-VT
Handledare: Per-Olof Hallin
Förord
Magisteruppsatsen Organisera, dela, visualisera – en studie av visualiseringar som
underlag för beslutsprocesser vid hållbar stadsutveckling och den tillhörande
projektplanen Förstudie: ProjektAtlas har genomförts vid institutionen för Urbana
studier på Malmö högskola. Vi vill rikta ett tack till vår handledare Per-Olof Hallin
för givande diskussioner och intressanta perspektiv. Vi vill även tacka Charlotte
Malmborg och Anna-Stina Munsin som arbetar med att ta fram Malmö
Statistikatlas för viktig input under processens gång.
Johanna Fredin
Lina Lindström
Malmö 2014-06-03
Sammanfattning
Med utgångspunkt i hållbarhetsdiskursen syftar uppsatsen att undersöka hur
visualiseringars användningsområde kan utvecklas i beslutsprocesser för att stödja
mer helhetsorienterade lösningar och långsiktiga beslut. Detta görs utifrån en
fallstudie av ett konkret stadsutvecklingsprojekt där ett antal personer ur
projektgruppen samt en representant från politiken intervjuas. Inom hållbar
stadsutveckling förespråkas praktiköverskridande samverkan, gemensam
förståelse och gemensamma insatser. Den empiriska analysen indikerar att
samverkansprojekt till viss del tenderar att upprätthålla det så kallade
“stuprörsagerandet”, då aktörer från olika praktiker tar med sig de egna gränsdragningarna in i projektet. Det visuella materialet har en betydande funktion som
gränsobjekt, ett sätt att kommunicera och uttrycka kunskap. Med fokus på att
utveckla funktionen hos de sekundära gränsobjekten har en förstudie genomförts.
Förstudien behandlar idén om att låta ett interaktivt kartverktyg samla, organisera
och visualisera den information som finns runt ett projekt. På så sätt kan projektet
knytas till en geografisk position och studeras i förhållande till stadens övriga
pågående projekt. Detta skapar förutsättningar för en bättre överblick och större
möjlighet till att följa, studera och analysera processer i enskilda projekt på olika
nivåer.
Abstract
This study aims to examine how the use of visualizations may evolve decision
making to support holistic solutions and long-term decisions. This is done through
a case study of an urban development project. A number of people from the project
group and a politician involved with the decision making process were
interviewed. Sustainable urban development requires a close collaboration among
different disciplines, along with shared understanding and shared action. The
empirical analysis indicates that collaborative projects tend to preserve the issues
of a sectorized and fragmented organisation. This is due to the fact that actors
from different practises bring their own values and approaches into each project.
The visual material has a significant function as a boundary object; a way to
communicate and to express and share knowledge among a project’s members.
The study includes a feasability study with the purpose of developing the function
of the boundary objects. The feasibility study covers the idea of developing an
interactive map to collect, organize, and visualize information about projects. In
this way, the project can be linked to a geographical position and seen in relation
to the city's other ongoing projects. This supports an improved overview and
creates opportunity to observe, study and analyze processes in individual projects
at different levels for a greater common understanding.
Innehåll
Del A. ..................................................................................................................... 5
1. Introduktion .......................................................................................................... 6
1.1 Bakgrund .......................................................................................................... 6
1.2 Syfte & frågeställningar .................................................................................. 7
1.3 Avgränsningar ................................................................................................. 7
1.4 Disposition....................................................................................................... 8
2. Teoretiskt ramverk ................................................................................................ 9
2.1 Den organisatoriska beslutsprocessen ............................................................ 9
2.1.1 Kommunen som organisation - Malmö stad ............................................. 9
2.1.2 Hinder för hållbar stadsutveckling ........................................................... 9
2.1.3 Vem har makten? .................................................................................... 10
2.1.4 Stuprörsproblematik ............................................................................... 11
2.1.5 Projekt som arbetsform ........................................................................... 12
2.2 Visualiseringar ............................................................................................... 13
2.2.1 Icke verbal kommunikation .................................................................... 13
2.2.2 Visuell tolkning och förståelse ............................................................... 14
2.2.3 Bilden ...................................................................................................... 14
2.2.4 Diagram ................................................................................................... 15
2.3 Kartan ............................................................................................................ 15
2.3.1 Geografiska Informationssystem (GIS) ................................................... 16
2.3.2 GIS som ett planeringsverktyg ................................................................ 16
2.4 Gränsobjekt .................................................................................................... 17
3. Metodavsnitt ....................................................................................................... 18
3.1 Förförståelse .................................................................................................. 18
3.2 Litteraturgenomgång ..................................................................................... 18
3.3 Metodval samt val av undersökningsområde ................................................ 19
3.3.1 Fallstudie................................................................................................. 19
3.3.2 Datainsamling ......................................................................................... 19
3.3.3 Bearbetning och analys av data .............................................................. 22
3.4 Förstudiens genomförande ............................................................................ 23
3.5 Käll- och metodkritik ..................................................................................... 24
Del B.
.................................................................................................................. 26
4. Hylliebadet i stadsområde Väster, Malmö .......................................................... 27
4.1 Beslutsprocesser ............................................................................................ 27
4.1.1 Den initiala utredningsfasen - hur det började ....................................... 29
4.1.2 Lokalisering, innehåll, funktion och kostnad ......................................... 31
4.1.3 Beslut om gestaltning av badhuset: arkitekttävlingen ........................... 33
4.1.4 Badhuset tar form - bygglovsprocessen och budgetdiskussioner ........... 34
4.1.5 Beslut om laga kraft och bygglov ............................................................ 35
4.1.6 Sammanfattande analys .......................................................................... 35
4.2 Makt/påverkan ............................................................................................... 36
4.2.1. Beslutsfattande ...................................................................................... 36
4.2.2 Avstånd mellan beslutsfattande och allmänhet ..................................... 38
4.2.3 Maktstrukturer i arbetsgrupper .............................................................. 38
4.3 Praktiköverskridande samverkan .................................................................. 39
4.3.1 Samverkan ............................................................................................... 39
4.3.2 Kunskapsspridning .................................................................................. 41
4.3.3 Intressekonflikter .................................................................................... 42
4.3.4 Projektets sammanhang och kunskapsinhämtning ................................ 42
4.3.5 Hur kan stuprörsproblematiken hanteras? ............................................. 44
4.4 Visuellt material i en stadsutvecklingskontext ............................................. 44
4.4.1 Visualiseringars funktion och betydelse som gränsobjekt ..................... 44
4.4.2 Potentiell utveckling ............................................................................... 46
4.5 Projektidé ....................................................................................................... 48
4.5.1 Förslag till utformning ............................................................................ 49
Del C. .................................................................................................................... 52
5. Förstudie: ProjektAtlas ....................................................................................... 53
Del D. ................................................................................................................... 67
6. Resultat ............................................................................................................... 68
6.1 Slutsatser ....................................................................................................... 68
6.1.1 Vidare forskning ...................................................................................... 70
6.1.2 Avslutande reflektioner .......................................................................... 70
Referenser ............................................................................................................... 71
Bildförteckning ....................................................................................................... 73
Bilaga 1 .................................................................................................................... 74
Del A.
Introduktion
Teoretiskt ramverk
Metodavsnitt
5
1. Introduktion
1.1 Bakgrund
Sedan 2008 lever mer än hälften av världens befolkning i städer, en andel som
ständigt ökar. De växande städerna medför att samhället står inför en utmaning –
ett ökat ansvar, inte bara för klimatet, utan också för de många invånare som bor
och lever sina liv i staden. Höga krav ställs på staden som levnadsmiljö. Eftersatt
infrastruktur, miljöförstöring, arbetslöshet, en försämrad folkhälsa och
segregation är exempel på faktorer som har en negativ inverkan på livskvalitén i
städer världen över (Hedenfeldt, 2012). Med hållbar utveckling menas en
utveckling “som uppfyller dagens behov utan att förstöra möjligheterna för
kommande generationer att uppfylla sina egna behov” (WCED, 1987). Definitionen
är tagen ur den så kallade Brundtland-rapporten (Our Common Future). Även om
definitionen lämnar ett relativt stort utrymme för egna tolkningar av hållbarhetsbegreppet är det en av de mest vedertagna definitionerna. Rapporten var den
första i sitt slag att ta ett helhetsgrepp kring och knyta starka samband mellan
klimatfrågor och socioekonomiska frågor (Hopwood et al., 2005:39). Hållbar
utveckling, och mer specifikt hållbar stadsutveckling, har sedan dess fått stort
genomslag och används frekvent i diverse sammanhang. Ett ökat fokus på
hållbarhet syns bland annat i visioner, mål och policydokument inom kommunala
organisationer.
Det finns en inneboende problematik i de frågor som dagens stadsplanering ska
möta vilket gör att de kan beskrivas som wicked problems eller svårlösta
samhällsproblem (Rittel & Webber, 1973; Jordan & Andersson, 2010). Den
bakomliggande problematiken är mångfacetterad, sammanlänkad och svår att
definiera då en faktisk kärna till problemen är nästintill omöjlig att finna (Rittel &
Webber, 1973). Hållbar stadsutveckling kräver därmed att sociala, ekologiska och
ekonomiska frågor integreras och greppas ur ett helhetsperspektiv. En gemensam
förståelse och gemensamma insatser krävs för att hantera en hög grad av
komplexitet i arbetet för en hållbar stadsutveckling.
Delegationen för hållbara städer (2012) konstaterar att svenska kommuner har
svårigheter att anpassa sin organisation för hållbar stadsutveckling, då detta
ställer krav på ett gränsöverskridande arbete mellan forskare, näringsliv,
kommuner, beslutsfattare och medborgare. ”Stuprörstänkande” och
“stuprörsagerande” försvårar helhetslösningar och förverkligandet av visionen om
den sammanhållna och mångfunktionella staden. Bristande samordning inom
förvaltningar och mellan olika nivåer är ett utslag av stuprörstänkandet, vilket
leder till svårigheter för kommuner att förverkliga goda helhetslösningar och att
kortsiktiga ekonomiska intressen prioriteras framför miljöfrågor, sociala frågor
och helhetslösningar (Delegationen för hållbara städer, 2012).
6
För att motverka ett stuprörsagerande krävs tvärsektoriella processer och
samverkan, samt nya verktyg och metoder för att underlätta och stödja dessa. Det
visuella kan i dessa sammanhang underlätta för en ökad samsyn mellan olika
aktörer (Eriksson, 2009). Ur ett hållbarhetsperspektiv blir det därför intressant att
se till hur visuellt underlag för beslut används inom och mellan olika nivåer i en
kommunal organisation.
1.2 Syfte & frågeställningar
Uppsatsens syfte är att, med utgångspunkt i ett konkret stadsutvecklingsprojekt,
undersöka hur visualiseringars användningsområde kan utvecklas i beslutsprocesser för att stödja mer helhetsorienterade lösningar och långsiktiga beslut.
Utifrån syftet ovan har tre frågor formulerats:
▪
På vilka sätt har visuellt material använts som underlag till de beslut som
fattats i ett konkret stadsutvecklingsprojekt?
▪
Hur upplevs praktiköverskridande samverkan och möjligheten att påverka
beslutsprocesser utifrån olika roller i stadsutvecklingsprojekt?
▪
Hur kan olika typer av visuellt material samverka vid stadsutvecklingsprojekt och på så sätt motverka stuprörsproblematiken?
1.3 Avgränsningar
I studien undersöks inte ett beslutsunderlag i sin helhet utan istället fokuseras på
det visuella material som legat till grund för beslutsfattandet och att driva stadsutvecklingsprocesser framåt. Denna avgränsning har gjorts dels med utgångspunkt
i tidigare erfarenheter inom området, dels utifrån hypotesen att det finns potential
för utveckling av det visuella materialet som underlag för beslutsfattandet.
Ytterligare en avgränsning har gjorts vad gäller involverade intressenter.
Kommunens relation till externa parter, så som exploatörer och konsulter,
kommer inte att studeras. Fokus ligger istället på de beslutsprocesser som drivs
inom den kommunala organisationen och de externa processerna kommer endast
kortfattat nämnas och inte reflekteras närmre kring. Inte heller upphandlingsfasen
gentemot entreprenader kommer beröras. Den främsta orsaken till detta är
uppsatsens begränsade tidsram, men avgränsningen skapar också förutsättningar
för att kunna studera de interna processerna mer ingående.
7
1.4 Disposition
Uppsatsen är indelad i följande fyra delar:
Del A. Introduktion // Teoretiskt ramverk // Metodavsnitt
Under detta avsnitt presenteras bakgrunden till uppsatsens undersökningsområde
som sätts i en kontext. Vidare behandlas syfte och frågeställningar. Därefter följer
en genomgång av uppsatsens teoretiska ramverk samt metodavsnittet med en
beskrivning av metod och tillvägagångssätt.
Del B. Nulägesanalys av fallstudieobjekt
I det andra avsnittet redogörs för den empiriska studien, och det empiriska
materialet diskuteras med hjälp av det teoretiska ramverket.
Del C. Förstudie: ProjektAtlas
I detta avsnitt redovisas en förstudie över projektförslaget; ett interaktivt
kartverktyg som ger möjlighet att visualisera pågående stadsutvecklingsprocesser.
Förstudien beskriver den bakomliggande problematiken och redogör för
genomförandet av projektförslaget.
Del D. Resultat
I det avslutande avsnittet presenteras de slutsatser som uppsatsen mynnar ut i, i
förhållande till uppsatsens syfte och frågor. Avsnittet avslutas med en utblick över
vidare forskning samt några avslutande reflektioner.
8
2. Teoretiskt ramverk
I följande kapitel presenteras uppsatsens teoretiska ramverk. Inledningsvis
behandlas den organisatoriska beslutsprocessen där makt och möjlighet till
påverkan problematiseras. Hållbarhetsdiskursen belyses utifrån en fundamental
problematik, samverkan över gränser - vilket ses som ett övergripande hinder för
hållbar stadsutveckling. Stuprörsproblematiken blir ett centralt begrepp och
samverkansprojekt beskrivs som en alltmer beprövad arbetsform för att sammanföra olika aktörer och skapa förutsättningar för gränsöverskridande samarbeten.
Begreppet visualiseringar vävs sedan in i det teoretiska ramverket följt av teorier
kring kartan. Kapitlet avslutas med att se till gränsobjekt och hur de kan användas
för att möjliggöra till gemensam förståelse mellan skilda aktörer.
2.1 Den organisatoriska beslutsprocessen
2.1.1 Kommunen som organisation - Malmö stad
Svenska kommuner har planmonopol, vilket innebär att kommunen styr över hur
mark ska bebyggas och användas. På så sätt kontrolleras även platsers tillgänglighet. I syfte att skapa en gemensam förståelse redogörs kortfattat för hur
den beslutsfattande organisationen fungerar i Sveriges kommuner, där Malmö stad
som kommunal organisation fungerar som exempel. Kommunfullmäktige har den
högsta beslutanderätten med framröstade politiker. En kommunstyrelse är utsedd
av kommunfullmäktige som leder och samordnar arbetet i kommunen (Malmö
stad, 2014a). Olika nämnder har sedan till uppgift att bereda ärenden till kommunfullmäktige, besluta i delegerade frågor eller frågor kopplade till den egna
förvaltningen samt ansvara för att beslut verkställs från kommunfullmäktige
(Malmö stad, 2014b). I Malmö stad finns fem stadsområdesnämnder där beslut
fattas angående stadsområdets budget, mål och verksamheter. Dessa nämnder har
samma politiska sammansättning som kommunfullmäktige. Till varje nämnd hör
sedan en förvaltning som ansvarar för att genomföra beslut dels från kommunfullmäktige, dels från nämnden (Malmö stad, 2014a).
2.1.2 Hinder för hållbar stadsutveckling
Inom stadsutveckling är svårlösta samhällsproblem eller wicked problems av
komplex karaktär och spänner över en vidd av gränsöverskridande områden som
kan anses avgörande för hållbar stadsutveckling. Flertalet frågor, exempelvis
integrations- och miljöfrågor, kan inte hanteras av ett enskilt ansvarsområde utan
problemen de berör är av flytande karaktär (Jordan & Andersson, 2010; Rittel &
Webber, 1973). Hållbar stadsutveckling kräver att dessa problem och intressekonflikter inkluderas och hanteras i arbetet med stadens utveckling.
9
Delegationen för hållbara städer tillsattes i september 2008 på uppdrag av Sveriges
regering med uppgift att undersöka vad som kan försvåra utvecklingen av hållbara
städer, samt att föreslå förslag till åtgärder och lösningar (Delegationen för
hållbara städer, 2012). I rapporten Femton hinder för hållbar stadsutveckling har
bland annat begränsningar för samverkan inom och över sektorsgränser
identifierats som hinder (Delegationen för hållbara städer, 2012:16ff):
▪
Stuprörstänkande och stuprörsagerande försvårar helhetslösningar och
förverkligandet av visionen om den sammanhållna och mångfunktionella
staden.
▪
Bristande samordning inom och mellan olika nivåer är ett utslag av
stuprörstänkandet och leder till svårigheter för kommuner att förverkliga
goda helhetslösningar.
▪
Bristande kapacitet och kompetens för att utöva ledarskap för komplexa
och tvärsektoriella processer utgör ett hinder för att utveckla städer.
Kommunen som organisation kan beskrivas som fragmenterad och sektoriserad.
Hållbar stadsutveckling kräver, i motsats till detta, att sociala, ekologiska och
ekonomiska frågor integreras och greppas ur ett helhetsperspektiv. Delegationen
konstaterar att svenska kommuner har svårigheter att anpassa sin organisation för
hållbar stadsutveckling. Städers utveckling och de beslut som ligger till grund för
den är till stor del beroende av politisk styrning, visioner och mål. Glappet mellan
vision och verkliga handlingar är ett problematiskt inslag, där enskilda beslut ofta
motarbetar uppsatta hållbarhetsmål och kortsiktiga ekonomiska intressen
prioriteras framför miljö-, sociala frågor och helhetslösningar (Delegationen för
hållbara städer, 2012).
2.1.3 Vem har makten?
Begreppet makt är ett komplext och svårtolkat begrepp som går att närma sig på
flera sätt. I en diskussion om varför vissa aktörer får inflytande och kan påverka
beslutsprocesser blir begreppet relevant, vilket är anledningen till varför
begreppet används i studien trots dess komplexitet. En kort begreppsförklaring
inleder därför detta avsnitt med utgångpunkt i avhandlingen Makt och lokal
utveckling av Persson (1999) där även Foucaults (1980) teorier är framträdande.
Makt förstås då som relationer som existerar i alla olika delar av samhället och på
alla nivåer. Detta medför att makten finns inbyggd i alla relationer och strukturer
samt att den inte är utan att den utövas. När makt förstås som relationer blir
konsekvensen att makten går att påverka samt förändra (Persson, 1999:119;
Foucault 1980:63ff).
Enligt Persson (1999:65) har beslutsprocessen utvecklats till att bli allt mer diffus
med både formella och informella strukturer där olika aktörer, i olika grad och
omfattning, påverkar processen. Utvecklingen sker och har skett från en formell
beslutsstruktur som länge varit framträdande, till dagens mer diffusa beslutsprocess. Persson (1999:133) beskriver ur ett maktperspektiv hur det politiska
beslutorganet fungerar. Till de formella aktörerna hör förvaltningar, nämnder,
styrelser, kommunstyrelse samt kommunfullmäktige. Den så kallade
10
“maktkärnan” består av den inre kretsen av politiker tillsammans med
inflytelserika tjänstemän. Utanför denna krets återfinns nämnder, styrelser och
förvaltningar. Ännu en nivå från kärnans mitt agerar intresseorganisationer,
samverkansparter och myndigheter, tillsammans med olika informella aktörer.
Företag, intressegrupper och markägare är exempel på informella aktörer vilka kan
skapa en informell maktstruktur där makten inte alltid synliggörs. Informella
möten och interaktioner tar plats där dessa aktörer försöker påverka beslutsfattare, där makten utövas i det tysta (Persson, 1999).
Bild 1. Maktstrukturer i en kommunal organisation
Persson menar att tillgången till dessa mötesplatser ofta är begränsad till vissa
grupper och aktörer, då platserna är av en selektiv karaktär. Maktstrukturen är då
informell med oplanerade beslut och maktutövning, vilket ofta sker utan insyn
från exempelvis allmänheten. Detta fenomen gör sig även gällande inom den
kommunala organisationen, där transparensen mellan olika förvaltningar tenderar
att vara bristfällig. Den informella och formella makten möts, och aktörernas olika
maktresurser används. Det är alltså i många fall då makten utövas. Dessa
strukturer påverkar i högsta grad de beslut som fattas, vilket inte synliggörs på de
mer formella beslutsarenorna (Persson, 1999).
Persson menar även att det fysiska avståndet, liksom det sociala, har vuxit mellan
beslutsfattande och allmänhet. De beslut som påverkar och styr våra liv fattas
därmed långt ifrån de platser där vi bor och verkar på, varpå beslutens verklighetsförankring kan ifrågasättas (Persson, 1999:141).
2.1.4 Stuprörsproblematik
I de flesta organisationer sker uppdelning av arbete i funktioner, vilket är en
vanligt förekommande organisatorisk princip enligt Fransson & Quist (2010). I
kommunala organisationer sker en sektorsindelning där tjänstemän samlas inom
olika praktiker. Kompetensen blir på så sätt specialiserad men riskerar att även bli
isolerad på grund av de organisatoriska gränserna. Denna ”stuprörsförvaltning”
11
har därför fått möta kritik, delvis då specialisering och funktionsindelning gjort
verksamheter svåra att koordinera. Fransson & Quist (2010) ifrågasätter denna
kritik och menar att specialiserade enheter och en sektoriell indelning är
nödvändig för att en förvaltning ska kunna fungera. Det problematiska ligger
istället i en oförmåga att samverka och koordinera, vilket enligt författarna är vad
exempelvis politiker och tjänstemän ser som problematisk när ”stuprören” inom
förvaltningen kritiseras (Fransson & Quist, 2010:13f).
Lantz och Wäreborn Schultz (2006) saknar ett helhetsansvar vilket är nödvändigt i
ett komplext och fragmenterat samhälle. Författarna använder begreppet
“stuprör” för att åskådliggöra hur problematisk samverkan kan vara inom och
mellan organisationer, vilket beskrivs som en stuprörsproblematik. Denna är av
generell karaktär och gör sig gällande både inom den privata och offentliga
sektorn. Stuprörsproblematiken handlar dels om hur attityder och beteenden kan
hindra en effektiv samverkan, dels om en vertikal styrning och uppföljning i
organisationer som endast ser till den egna verksamheten. Lantz och Wäreborn
Schultz efterfrågar istället ett ”flödessamhälle” där ett horisontellt flödesperspektiv överordnas det vertikala stuprörsperspektivet. Detta skapar möjligheter
för helhetslösningar att i större utsträckning styra samhällets utveckling och inte
organisationers särintressen (Lantz & Wäreborn Schultz, 2006:8f).
2.1.5 Projekt som arbetsform
Projektformen har växt fram som allt vanligare för att bedriva stadsutveckling.
Begreppet projektifiering kan användas för att beskriva den samhälleliga
utvecklingen (Sahlin-Andersson & Söderholm, 2002). Projekt är en temporär och
tidsbestämd organisationsform som utifrån förutbestämda målsättningar väntas
leverera ett visst resultat. Projekt som samverkansform kan ses som ett svar på
organisationers fragmentariska uppbyggnad. De temporära organisationsformerna
som projekten representerar är ett sätt att undvika det faktum att organisationen i
sig inte är anpassad för att hantera en gränsöverskridande problematik (Hall et al.,
2013).
Det organisatoriska lärandet och minnet påverkas negativt av denna
projektifiering. Kortsiktiga projekt som lösningar på långsiktiga problem blir
motsägelsefullt (Abrahamsson & Agevall, 2009). Komplexa, svårlösta samhällsfrågor kräver ett förebyggande, kontinuerligt och aktivt arbetssätt. Gränsöverskridande projekt är ett helhetsgrepp sett ur ett samverkansperspektiv, där
aktörer från olika praktiker arbetar tillsammans. Sett ur ett långsiktigt perspektiv
avbryts däremot helhetsgreppet när projektet avslutas. En anledning till denna
problematik är exempelvis att vedertagna metoder för gemensam förvaltning av
den kunskap som genereras under och efter projektet ofta saknas (Hall et al.,
2013).
Gränsöverskridande projektgrupper inom den kommunala organisationen medför
att de olika förvaltningarna arbetar tillsammans. På så sätt stödjer projektformen
samverkan över gränserna i större utsträckning än den traditionellt sektorsindelade arbetsformen. Därmed kan sägas att projektformen motverkar stuprörs12
problematiken i viss utsträckning. En problematik som behöver lyftas i relation till
detta är förekomsten av så kallade praktikgemenskaper (community of practice),
vilket är relaterbart med begreppet stuprörsagerande. Praktikgemenskap är ett
begrepp som bland annat används av Jean Lave och Etienne Wenger (1991) för att
beskriva en grupp personer som praktiserar exempelvis ett gemensamt yrke. I
projektgruppen möts praktiker från stadens olika förvaltningar med olika intressen
och uppdrag att svara för. Samtidigt som projektet är en gemensam verksamhet
skild från den ordinarie verksamheten så är det fortfarande en del av den
(Löfström, 2010:12). Mikael Löfström problematiserar så kallade samverkansprojekt
i sin avhandling Samverkan och gränser, studier av samverkansprojekt i offentlig
sektor (2010). Löfström menar att det finns en gränsdragningsproblematik, och hur
väl samverkan fungerar beror på hur aktörerna tar med sig “sina” gränser in i
projektet, exempelvis regler, värderingar och föreställningar (Löfström, 2010). In i
projekten tar var och en med sig den specialkunskap som delas med den egna
praktikgemenskapen, det språkbruk som används och det ansvarsområde som den
enskilda förvaltningen är förordade. Utöver detta har de olika förvaltningarna
andra gränsdragningar sinsemellan vad gäller exempelvis tidplaner eller budget.
Samverkan över gränserna medför således en del svårigheter och stuprörsagerande
riskerar göra sig gällande inom de skilda praktikerna.
2.2 Visualiseringar
2.2.1 Icke verbal kommunikation
För att närma sig begreppet kommunikation går det inledningsvis att skilja på
verbal och icke-verbal kommunikation. Verbal kommunikation är baserad på det
språkliga och på det skriftliga - medan visualiseringar och bilder istället är att
betrakta som icke-verbal kommunikation, vilket Yvonne Eriksson skriver om i
boken Bildens tysta budskap (2009). Eriksson refererar i ett sammanhang vidare till
Barbara Tversky, som forskat kring hur vi förstår och tolkar bildmaterial. I enlighet
med Tversky framhåller Eriksson att bilder underlättar kommunikation mellan
människor samtidigt som de avlastar arbetsminnet. Eftersom att bilden är
externaliserad från minnet behöver inte information som finns i bilden bibehållas i
det ”egna” minnet, utan finns att tillgå även vid senare tillfällen (Eriksson,
2009:91). Bilden som representation för information kan därför vara användbar vid
lagring av data som är fördelaktigt att kunna återgå till, eller för data som ska
delas och kommuniceras mellan flera olika parter, exempelvis vid hållbara
stadsutvecklingsprojekt.
Sändare - meddelande - mottagare är de tre klassiska komponenterna i en
kommunikationsmodell. Precis som vid verbal kommunikation påverkas varje
komponent vid icke-verbal kommunikation av ett antal faktorer. Eriksson (2009)
menar att sändaren är ett subjekt med makt att utforma meddelandet, medvetet
eller omedvetet, utifrån de kontextuella förutsättningarna sändaren befinner sig i.
Den visuella representationen påverkas sedan också av mediet, och beroende på i
vilket sammanhang meddelandet framställs kommer det att vara öppet för olika
13
tolkningar. Även mottagaren påverkar kommunikationsmodellen genom sina egna
erfarenheter och referenser vilka också påverkar tolkningen och förståelsen av
meddelandet. När sändaren och mottagaren befinner sig i en liknande kontext och
har viss gemensam förförståelse så underlättas tolkningen av budskapet. Om den
delade förståelsen istället är bristande finns det risk för tolkningsproblematik
(Eriksson, 2009:54).
2.2.2 Visuell tolkning och förståelse
Budskapet i meddelandet ges mening när det kombineras med mottagarens
tidigare kunskap och tankemönster, detta skriver Colin Ware i boken Visual
Thinking for Design (2008). Ware beskriver processen som en “dans” mellan
hjärnan och den externa miljön; The Dance of Meaning. Mening skapas i
interaktionen mellan individen och det visuella budskapet. Denna beskrivning är
dock en förenklad version, och Ware menar vidare att det även finns andra externa
faktorer som är viktiga att ta i beaktning. Ware framhåller det konstant pågående
meningsskapandet människor sinsemellan, vilket hela tiden genererar ny kunskap
som påverkar hur visuella framställningar tolkas och förstås. Det visuella
tänkandet är en del av en ständigt aktiv process mellan hjärnan och extern
information (Ware, 2008:165).
Visuell tolkning och förståelse kan exemplifieras med ett citat av Eriksson (2009):
“Bilden är en yta som innehåller olika symboler vars innebörd kräver en
uttolkare. Hur bilden tolkas påverkar därmed dess innehåll, eftersom bilder
vanligtvis är öppna för flera rimliga tolkningar” (Eriksson, 2009:26).
Bildens budskap, vilket även påpekas under föregående avsnitt, påverkas av flera
olika kontexter - sändaren, mediet och mottagaren. Bilder påverkas av de som
framställt dem då bilden är en representation, en återskapelse, av verkligheten.
Det är det skapande subjektet som har makten att påverka objektet. På så sätt
existerar inga objektiva bilder (Eriksson, 2009). Mottagarens förförståelse och
erfarenheter har betydelse, vilket beskrivs i citatet ovan. Om bilden dessutom
finns representerad i ett visst sammanhang tillsammans med exempelvis text kan
även sägas att den har en yttre och en inre kontext. I en stadsutvecklingskontext
kan planprogram och andra utredande dokument som kombinerar bild och text
användas för att exemplifiera ett sammanhang där en yttre och en inre kontext
finns representerad. Själva sammanhanget befinner sig i en yttre kontext, medan
bilden befinner sig i den inre kontexten vilket kan medföra otydligheter kring hur
bilden förhåller sig till den yttre kontexten. Eriksson (2009) lyfter fram vikten av
att text och bild länkas samman för att det ska vara tydligt när och hur bilden bör
studeras i relation till texten för att på så sätt tydliggöras i relation till den yttre
kontexten.
2.2.3 Bilden
Begreppet bild kan behöva definieras. Vad menas egentligen med ”en bild”?
Eriksson (2009) beskriver bilden som ”en samlingsterm för visuella
representationer som kan ha olika utformning och vara utförda i varierande
14
tekniker” (Eriksson, 2009:24). Bilden är således en visuell representation, en
visualisering som representerar en del av, samt ett perspektiv på verkligheten.
Eriksson skriver vidare att bilden kan representera såväl tvådimensionella
återgivningar som tredimensionella objekt. Bildens visuella kraft sitter även i dess
möjlighet att förhålla sig till olika skalor och förmågan att återge sådant som är för
litet, för stort eller för komplext att se med blotta ögat, exempelvis landmassor,
städer eller byggnader i genomskärning. Bilder kan också likna det de ska avbilda.
Det, menar Eriksson (2009:25), är en unik egenskap bilden besitter i relation till
exempelvis text eller ljud.
Instrumentella bilder är bilder som fyller en instrumentell funktion, så som
exempelvis kartor, bildinstruktioner eller vetenskapliga illustrationer majoriteten av alla bilder är just instrumentella (Eriksson, 2009:29). Viss
information är lämplig att framställa i ord, annan med hjälp av bilder eller diagram
- det gäller dock att använda sig av rätt form för rätt information. Ware (2008)
skriver att bra visuell kommunikation bygger på vetskapen om när bilder är som
mest effektiva och när ord eller andra symboler är effektivare. Detta innefattar
även en vetskap om hur bild och ord, om de båda används, ska kombineras för att
fylla sitt syfte (Ware, 2008:129). Eriksson (2009) skriver att ett väl fungerande
samspel mellan olika artefakter stimulerar användaren till att själv omvandla
informationen till praktisk kunskap.
2.2.4 Diagram
Eriksson (2009:95) beskriver diagram som ett sätt att organisera kunskap. Diagram
kan vara ett sätt att återge flöden eller organisationsstrukturer (Ware 2008:134).
Komplicerade flöden kan förenklas genom att struktureras upp i diagramform med
tillhörande text (Eriksson, 2009:95). Diagram kan således ge god överblickbarhet
och förenkla tolkningen av komplexa processer.
Olika diagram kan användas för att visa olika typer av data och statistik.
Stapeldiagram och kurvor kan visa tidsrelationer och synliggöra under vilka
perioder något har varit på botten eller toppen, det vill säga hur något har
förändrats över tid. Cirkeldiagram däremot är statiska och visar inte förändringar
över tid, utan snarare relationen mellan del och helhet vid en viss tidpunkt
(Eriksson, 2009:95).
2.3 Kartan
Kartan är en annan typ av visualisering, som återger spatiala relationer (Eriksson
2009:104). Kartans betydelse och funktion är ett omdebatterat ämne. Kartläggning
är av mätbar karaktär och kartor har ofta setts som något neutralt och objektivt
(Eriksson, 2009:104; Kitchin & Dodge, 2007:331). Även om kartan är en
representation av ett givet område (Eriksson, 2007:105) så är kartläggningen i sig
en process där det finns en inneboende makt att påverka utfallet av kartan. Rob
Kitchin och Martin Dodge skriver i artikeln Rethinking maps att: “[C]artography is
processual, not representational” (Kitchin & Dodge, 2007:343). Kartan, menar de,
15
bör ses som föränderlig snarare än som en representation av ett statiskt tillstånd.
Kartläggningens syfte är att skapa överblick men den som genomför kartläggningen skapar även förutsättningar för hur ett område uppfattas (Eriksson,
2009). Kitchin & Dodge (2007:332) menar att kartan berättar en selektiv historia
beroende på vilka beslut som fattats när den har skapats men även beroende på
hur den tolkas.
2.3.1 Geografiska Informationssystem (GIS)
Digitala kartor tillgängliggörs i allt större utsträckning (Eriksson, 2007:105).
Geografiska informationssystem (GIS) är en typ av digitala kartor som bland annat
används vid stadsplanering. GIS är ett sätt att samla och integrera olika typer av
information och teknologi. Det kan definieras som en slags databas som bygger på
att den inmatade datan knyts till ett koordinatsystem, vilket sedan kopplas till ett
kartunderlag (Foote & Lynch, 1995). Maliene et al. skriver i texten Geographic
informations system: Old principles with new capabilities (2011) om användningen av
GIS inom planering och utformning av staden. Författarna definierar verktyget:
“GIS technologies integrate a range of geographical information into a
single analytical model, in which diverse data are ‘georeferenced’ to
cartographic projections” (Maliene et al., 2011:1)
Informationen i systemet är alltså alltid knuten till en geografisk referenspunkt.
GIS ger möjlighet till att mata in olika typer av data; kartor, satellitbilder,
statistiska undersökningar och annan information. Prado et al. har i Cartography
and Geographic Information Systems as Semiotic Systems: A Comparative Analysis
(2000) genomfört en studie rörande möjligheterna att uttrycka sig med hjälp av
GIS i relation till verktygets användande av olika kartografiska element. Studien
har en semiotisk utgångspunkt och ser till hur kartor kan förstås och tolkas som
kommunikativa element. Författarna lyfter fram att det ökade användandet av GIS
väsentligt har förbättrat problemlösnings- och beslutsprocesser vad gäller georumsliga frågor (Prado et al., 2000:161).
Den ökade användningen av GIS har även öppnat upp för nya användargrupper att
ta del av verktyget. Experter är numera inte de enda med tillgänglighet utan
användargruppen är betydligt bredare (Maliene et al., 2011:2). Designen är
avgörande för hur olika användargrupper förstår och tolkar informationen (Prado
et al., 2001:161). En bredd av användare kräver därmed att verktyget behovsanpassas och utformas varsamt för att dess funktion ska bli tillfredsställande.
2.3.2 GIS som ett planeringsverktyg
GIS kan användas för att lagra, hantera och analysera information. Maliene et al.
(2011) skriver att GIS under de senaste årtiondena har blivit ett allt vanligare
planeringsverktyg. Författarna skriver att ett av de viktigaste stegen i arbetet med
att ta fram plandokument är datainsamlingen. Stadsplanering kräver en mängd
olika data, alltifrån gator och gatunamn till byggnader eller grönområden. GISteknologi är ett sätt att samla, sortera och organisera denna data i olika lager för
att underlätta för stadsplaneringen (Maliene et al., 2011:4). Då en stor mängd
16
information kan samlas in, är det viktigt att reflektera över hur mycket
information det är möjligt att förmedla. Författarna ställer sig även frågan i vilken
utsträckning som mer information leder till bättre beslut. Kvaliteten och
lämpligheten på underlaget förklaras istället vara avgörande faktorer (Maliene et
al., 2011:2).
2.4 Gränsobjekt
Boundary objects eller gränsobjekt kallas de objekt som kan fungera som
gemensam utgångspunkt för att skapa förståelse över gränser mellan olika så
kallade community of practices (praktikgemenskaper), vilket finns beskrivet under
avsnitt 2.1.5 Projekt som arbetsform. För att närma sig begreppet gränsobjekt går
det att skilja på primary och secondary boundary objects, det vill säga primära och
sekundära gränsobjekt. De primära gränsobjekten kan förstås som de materiella
förutsättningar ett projekt är organiserat runt (i den genomförda studiens fall:
projektet Hylliebadet), medan de sekundära gränsobjekten representerar övriga
”enheter” så som exempelvis dokument, modeller, metoder eller rutiner som
möjliggör och underlättar kommunikation och ”handlingar” mellan de olika
praktikgemenskaperna (Alderman et al. 2005:382).
Gränsöverskridande arbete både förenar och håller isär, förenar genom att öppna
upp för samverkan och håller isär genom att befintliga gränsdragningarna tas med
in i projekten. Begreppet gränsobjekt användes av Star och Griesemer (1989) för
att beskriva de objekt som aktörer kan samlas omkring för att överbrygga
värderingar och föreställningar kopplade till de skilda verksamheterna. Gränsobjekt kan vara av olika karaktär, de kan vara formbara och anpassas efter skilda
behov så länge de är tillräckligt robusta för att bibehålla en konkret betydelse.
Gränsobjekt kan förstås som det ”översättande” verktyget olika aktörer
sinsemellan. De konstrueras för att stödja utveckling av ett gemensamt
sammanhang och en gemensam förståelse (Löfström. 2010).
17
3. Metodavsnitt
Uppsatsen är ett resultat av en process där författarna ställts inför olika valmöjligheter i arbetet med att genomföra studien. I följande metodgenomgång
kommer de val och beslut som tagits under insamlingen av det teoretiska och
empiriska materialet att motiveras.
3.1 Förförståelse
Uppsatsen utgår från en tydlig samverkansproblematik, kring vilken kunskap till
stor del har hämtats från tidigare utbildningstid. Denna har kombinerats med
tidigare erfarenheter av visuellt material som kommunikativt element. Detta är
bakgrunden till det initiala syftet, vilket sedan har omarbetats allteftersom ny
kunskap har tillgodogjorts. Patel och Davidson (2011) skriver att sökandet efter
kunskap kring problemområdet vanligtvis pågår tills undersökningen är så gott
som avklarad, vilket även får följder för studiens syfte och resultat.
Vissa problemställningar kräver att en förundersökning genomförs (Patel &
Davidson, 2011), vilket till viss del tillämpades vid denna studie. För att fördjupa
förståelsen för problemområdet besöktes exempelvis ett samrådsmöte, och även
en workshop med fokus på ArcGIS Online - ett interaktivt kartverktyg som syftar
till att underlätta beslutsprocesser inom stadsutveckling. Genom att göra dessa
externa kunskapsinhämtningar och praktiskt närma sig forskningsfältet parallellt
med studiens initiala idéfas så hämtades nya idéer och tankar in kring det fortsatta
arbetet. På så sätt kunde informationssökningen smalnas av allteftersom
problemområdet blev tydligare och kunskapen om ämnet växte.
3.2 Litteraturgenomgång
Uppsatsens syfte, att undersöka visualiseringars funktion och betydelse samt
potentiella utveckling i beslutsprocesser för stadsutvecklingsprojekt, har styrt hur
det teoretiska ramverket växt fram. Det teoretiska ramverket är således nära
sammanlänkat med uppsatsens syfte och frågeställningar, och allteftersom
kunskapen inom ämnet har fördjupats så har också frågeställningarna kunnat
omformuleras och preciserats. Uppsatsens tidsram har medfört att avgränsningar
varit nödvändiga, exempelvis finns ett tydligt fokus på det visuella beslutsunderlaget, vilket också ger uppsatsen sin karaktär. Tidigt i processen
introducerades begreppet boundary objects av uppsatsens handledare, vilket
skapade en ingång till informationssökning om kommunikation och informationsdelning mellan aktörer. Den visuella kommunikationen samt hur visuellt material
kan fungera som gränsobjekt blev därmed en central utgångspunkt. Genom
kontakter i pågående forskningsprojekt fungerade även kartverktyg som GIS och
Malmö stads StatistikAtlas som viktiga informationskällor.
18
Med utgångspunkt i tidigare kunskap, bland annat från tidigare genomförda
kurser, fanns redan ett antal artiklar och teoretiska perspektiv med från start.
Intressanta begrepp ansågs samverkansproblematik och stuprörstänkande vara.
Litteratur söktes fortlöpande under det initiala uppsatsskrivandet då nya
infallsvinklar blev intressanta, vilket även gav nya relevanta teorier. Litteratursökningen inleddes med sökord som: visuell kommunikation, geographical
information systems (GIS), infographic/cartographic, boundary object/gränsobjekt,
beslutsfattande, (kommunala) beslutsprocesser, samverkan/samverkansprocesser,
stuprörsproblematik/stuprör, makt/ansvar/påverkan. Sökord kombinerades på olika
sätt i bibliotekens databaser för att utforska sökmöjligheter och resultat, där både
svenska och engelska begrepp användes. På så sätt samlades en stor mängd teori
in där litteraturen sedan organiserades och sorterades utefter relevans kopplat till
studiens undersökningsområde. Det teoretiska ramverket vidgades ytterligare
genom sökningar utifrån källhänvisningar i den insamlade litteraturen.
3.3 Metodval samt val av undersökningsområde
3.3.1 Fallstudie
Uppsatsen har en kvalitativ ansats där det empiriska materialet ställs i relation till
ett teoretiskt ramverk. För att besvara syfte och forskningsfrågor föll valet på att
arbeta med en fallstudie för att på så vis få möjlighet att studera visuell
kommunikation kopplat till ett specifikt fall. Fallstudien som metod är enligt Yin
(2007:17f) lämplig då frågorna “hur” och “varför” ställs och används i syfte att
samla kunskap och förstå händelser i dess verkliga kontext. Utgångspunkten för
denna studie var att studera ett komplext projekt med flera involverade aktörer
och förvaltningar, vilket förväntades skapa höga krav på kommunikation i
projektet samt samordning och koordinering av material inför beslutsprocesser.
Med denna utgångspunkt valdes projektet Hylliebadet, vilket kan beskrivas som ett
strategiskt urval. Fallstudien genomfördes utifrån en enfallsdesign med fler än en
analysenhet då det i projektet finns både en projektnivå men även en individnivå
med genomförda intervjuer (Yin, 2007).
3.3.2 Datainsamling
Yin (2007: 111) uppmärksammar ett antal avgörande principer för hantering och
insamling av data i en fallstudie. Att använda flera olika datakällor är en av dessa
principer, vilket skapar goda förutsättningar för en väl genomförd fallstudie. I
studien används därför olika källor för insamling av data där dels dokument och
arkivmaterial, dels intervjuer, framstår som de två viktigaste datakällorna.
Skriftliga källor och dokument av olika slag är högst relevant för fallstudier (Yin,
2007:113), så även i detta fall. För att få en inblick i beslutsprocesserna studerades
därför utredningar och dokument som legat till grund för projektets genomförande
samt planbeskrivningen “Detaljplan DP 5189 för Badhus i Hyllie i Malmö”. Valet
att komplettera denna information med intervjuer gjordes för att kunna jämföra
dessa offentliga handlingar med personliga reflektioner från olika nyckelpersoner i
projektet. Intervjun anses även vara en av de viktigaste informationskällorna i en
19
fallstudie (Yin, 2007:117). Kvalitativa intervjuer genomfördes för att fånga upp
olika nyckelpersoners perspektiv på hur projektet genomförts samt hur
informationsdelning fungerat. I följande avsnitt kommer intervjuernas
genomförande att beskrivas mer ingående.
Intervju: urval
Intervjupersonerna valdes utifrån deras involvering i projektet, en metod Bryman
(2008:415) kallar purposive sampling. Syftet var att fånga upp tankar och åsikter
från olika nivåer i beslutsprocessen och från olika förvaltningar. På så sätt kunde
en jämförelse göras mellan olika erfarenheter och uppfattningar av denna process.
Utgångspunkten var därför att hitta intervjupersoner som kunde beskriva denna
process utifrån deras olika synsätt. Genom att fånga upp personer i olika
förvaltningar och ansvarpositioner, som på olika sätt varit involverade i olika
faser, var syftet att skapa en förståelse för hur processen och det visuella
materialet har förståtts och upplevts.
För att hitta och ringa in dessa personer var det möjligt att utgå ifrån olika
offentliga dokument, planer och rapporter. Först kontaktades projektledaren för
Hylliebadet via epost i syfte att även få kontaktuppgifter till andra representanter
från berörda förvaltningar och nämnder. Kontakt upprättades även med olika
förvaltningar och andra kontaktpersoner direkt, för att på så sätt kartlägga
involverade personer i processen. Att hitta tjänstemän från olika förvaltningar var
viktigt för att kunna jämföra hur samverkansprocesser upplevts i de olika
förvaltningarna. Även politiker från de olika nämnderna som varit involverade och
tagit beslut gällande badhuset kontaktades.
Fyra intervjuer genomfördes med tjänstemän från olika förvaltningar på Malmö
stad. De förvaltningar som finns representerade i intervjumaterialet är:
stadsområdesförvaltning Väster, stadsbyggnadskontoret, fritidsförvaltningen och
stadsfastigheter. En intervju genomfördes även med ordföranden från
stadsbyggnadsnämnden (även ledamot i kommunfullmäktige och ersättare i
kommunstyrelsen). Dessa personer valdes ut då de alla har varit, eller fortfarande
är, involverade i projekten och beslutsprocesserna gällande Badhuset. Totalt
genomfördes fem intervjuer och de olika intervjupersonernas yrkesroller och/eller
involvering i projekten såg ut på följande sätt:
ip1: Politiker, Stadsbyggnadsnämnden (intervju genomförd: 2014-04-03)
ip2: Byggprojektledare, Stadsfastigheter (intervju genomförd: 2014-03-28)
ip3: Planarkitekt, Stadsbyggnadskontoret (intervju genomförd: 2014-04-01)
ip4: Verksamhetsutredare, Fritidsförvaltningen (intervju genomförd: 2014-04-07)
ip5: Stadsområdesrepresentant, Stadsområdesförvaltning Väster (intervju
genomförd: 2014-03-28)
Bortfall
Att upprätta kontakt med olika nyckelpersoner visade sig till en början vara
problematiskt. Med vissa av de utvalda intervjupersonerna har det alltså inte
20
etablerats en kontakt trots upprepade försök, vilket kan betraktas som ett relativt
omfattande bortfall. Detta gäller främst politiker som, trots upprepade försök, inte
svarat eller kunnat ställa upp på intervjuer. Sökningen efter relevanta intervjupersoner utökades därefter och epost skickades till flera personer i olika
involverade nämnder, samt deras ordförande och vice ordförande. Detta
resulterade dessvärre inte i några ytterligare inbokade intervjutillfällen utan
endast en intervju med en politiker från stadsbyggnadsnämnden genomfördes. Det
kan även vara värt att lyfta upp att två inbokade intervjuer ställdes in, varav endast
den ena kunde ombokas till ett annat tillfälle.
Utgångspunkt för studien var att genomföra mellan sex och åtta intervjuer, där
lika många beslutsfattare som tjänstemän skulle få möjlighet att reflektera över
det visuella beslutsunderlaget. När beslutsfattare, på grund av bortfall, inte fick en
lika framträdande roll som det initialt var planerat för, skapades istället ett
tydligare fokus på tjänstemän. De nya förutsättningarna gjorde att undersökningen tog en vändning och studien kom istället att fokusera på
förvaltningarnas förberedande arbete inför beslutsfattandet, vilket gjorde att
stuprörsproblematiken som undersökningsområde växte i betydelse. Anpassning
och flexibilitet är enligt Yin (2007:84) viktigt då fallstudier sällan landar i den
avslutning det initialt planerades för.
Badhusparken var initialt tänkt att ta stor plats i fallstudien. Badhuset och
badhusparken var då tänkt att studeras som två kompletterande och sammanlänkade projekt, detta föll bort i och med uteblivna intervjuer. Detta har medfört
ändrat fokus för fallstudieområdet och till viss del sämre förutsättningar att
jämföra två olika men samtidigt nära sammankopplade projekt - vilket gjort att
studiens generaliserbarhet kan anses ha försämrats. Däremot har det, genom ökat
fokus på Hylliebadet, funnits förutsättningar för fördjupad kunskap inom detta
projekt.
Intervjufrågor
I fallstudier kan intervjuer ofta liknas vid styrda samtal snarare än strikta
utfrågningar (Yin, 2007:117), vilket stämmer väl överens med denna studies
intervjuer. Frågorna hade en låg grad av strukturering för att ge utrymme för
intervjupersonen att svara med egna ord. Inför studiens intervjutillfällen var
frågorna förformulerade tillsammans med en del följdfrågor där fokus låg på den
det visuella materialet, det vill säga kartor, ritningsunderlag, bilder, diagram och
visualiseringar. Intervjuerna hade en relativt hög grad av standardisering då
ordningen på frågorna var liknande i studiens olika intervjuer (Patel & Davidsson,
2011). Intervjuerna bör trots detta beskrivas som flexibla i sin karaktär.
Intervjupersonen hade stor möjlighet att påverka samtalen och på egen hand
utveckla sina svar, vilket gjorde att en del frågor samt följdfrågor inte behövdes
ställas utan ändå besvarades under samtalen.
Intervjufrågorna formulerades främst som öppna frågor för att intervjupersonerna
skulle få möjlighet att beskriva sin uppfattning och upplevelse kring de teman som
studien undersöker. Intervjuerna startade med att intervjupersonen fick beskriva
21
hur denne samt förvaltningen i fråga varit involverad i projekten. Därefter
berördes frågor om inblandade aktörer, förvaltningar och hur samverkan fungerat
dem emellan. Den visuella kommunikationen och hur visuellt material används
var därefter ämnesområdet, vilket ledde in samtalen på beslutsunderlag och
beslutsprocesser kopplat till det visuella underlaget. Även om, och i så fall hur,
liknande projekt och kunskaper tagits till vara i arbetet med badhuset var en viktig
fråga. En mer allmän diskussion fördes även kring interaktiva kartverktyg som
ArcGIS-online samt Malmö Statistik Atlas. Frågorna och strukturen kan studeras i
sin helhet i Bilaga 1.
Genomförande
Intervjuerna genomfördes på respektive intervjupersons arbetsplats och varade
mellan 40 och 60 minuter. I enlighet med Patel och Davidson (2011) togs de fyra
huvudkraven för etiska krav på forskning i beaktning: informationskravet,
samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Syftet med studien
och intervjun förklarades inledningsvis och följdes av ämnet anonymitet. Vad
gäller samtyckeskravet ställde alla intervjupersoner upp efter att de tillfrågats.
Intervjupersonernas svar har i enlighet med nyttjandekravet endast använts i den
genomförda studien i enlighet med den information som gavs inledningsvis vid
intervjutillfällena. Alla intervjupersoner gav tillåtelse att i studien refereras till
med deras yrkestitlar och funktion inom projektet, samt att intervjun spelades in
(av mobiltelefonernas inspelningsprogram). Stämningen upplevdes som
avslappnad trots det faktum att intervjun spelades in. Efter genomförandet
transkriberades intervjuerna för att kunna studeras i textform samt analyseras.
Vid intervjutillfällena var utgångspunkten att studiens båda författare skulle
medverka och tillsammans föra intervjun framåt. På de tre inledande intervjuerna
kunde båda medverka. Däremot kunde endast en författare medverka på de två
sista, då yttre omständigheter hindrade att båda kunde deltaga. Genom att
intervjutillfällena spelades in, samt diskuterades och transkriberades i efterhand,
kunde båda författarna ändå få tillgång och inblick i materialet. Detta anses
därmed inte i någon större omfattning ha påverkat studien negativt. Till vissa
intervjupersoner skedde även viss återkoppling via epost med några
kompletterande frågor.
3.3.3 Bearbetning och analys av data
Efter intervjutillfällena transkriberades ljudmaterialet för att möjliggöra analys i
textform. Transkriberingen gjordes nära efter intervjuernas genomförande för att
de olika skiftningarna i samtalen skulle kunna återges på ett så rättvisande sätt
som möjligt. Fyra teman arbetades fram för att kunna sortera och strukturera
intervjupersonernas svar, en tematisk analys (Bryman 20008: 554f). Dessa teman
valdes utifrån studiens övergripande problemformulering och som avspeglas i
syfte och forskningsfrågor, vilket enligt Yin (2007:140) kan beskrivas som en
analysmodell där de teoretiska hypoteserna är avgörande. På så sätt valdes fyra
teman: beslutsprocesser, makt/påverkan, praktiköverskridande samverkan och visuellt
material som gränsobjekt.
22
Textavsnitt och utvalda citat organiserades sedan utefter dessa teman. Patel och
Davidson (2011) skriver att det inte finns någon universell metod eller tillvägagångssätt för hur det empiriska materialet kan omarbetas till en enhetlig och
läsbar text. Den tematiska analysen av det empiriska materialet resulterade i en
text med kommentarer och tolkningar varvat med citat och beskrivningar utifrån
intervjuerna och den studerade dokumentationen. Patel och Davidson (2011)
menar att en väl avvägd balans mellan citat och en kommenterande text är
eftersträvansvärd vilket är något som har tagits fasta på, liksom ett försök till en
väl genomtänkt struktur och en rubriksättning som följer den tematiska analysen.
Den teoretiska analysen har vävts in i redogörelsen av det empiriska materialet för
att undvika upprepningar och samtidigt underlätta läsningen av uppsatsen.
3.4 Förstudiens genomförande
Under studiens genomförande och under arbetet med att skriva uppsatsen har ett
parallellt arbete pågått med en förstudie som försökt hantera den problematik som
uppmärksammats i studien. Redan i en inledande fas av uppsatsskrivandet fanns
en idé om hur denna problematik skulle kunna hanteras. Genom att fokusera på
ett visuellt material ville vi undersöka möjligheten för hur ett interaktivt kartverktyg skulle kunna förenkla beslutsprocesser och fungera som ett gränsobjekt
för olika aktörer att mötas över. Då ett förslag på projektidé formulerades tidigt i
processen möjliggjorde detta en utförlig informationssökning och kunskapsinhämtning från andra liknande projekt. Genom medverkan i en workshop
angående ArcGIS online kunde projektidén utvecklas och konkretiseras i ett
verklighetsförankrat sammanhang. Positiva aspekter kring användandet av
interaktiva kartverktyg diskuterades i dessa sammanhang med praktiska förslag
och lösningar, men även inneboende begränsningar och svårigheter i
användandet.
En del av förstudien har varit att se till befintlig information och informationsdelning som tillämpas inom Malmö stad, för att se vilka lärdomar det kunde föra
med sig. Stadens webbplats, malmo.se, har besökts flertalet gånger för att söka
kunskap inom detta område. Utifrån detta har konstaterats att det finns mycket
bra information, men att den ofta är utspridd och svår att finna. Vi har under
uppsatsens genomförande även haft möjlighet att i viss utsträckning ta del av ett
liknande projekt i Nyköpings kommun. Där har en funktion precis utvecklat för att
integrera stadens pågående projekt i det gemensamma kartverktyget. Syftet har
varit att underlätta för beslutsfattare att få en överblick över projektsituationen.
Ytterligare ett utvecklingsprojekt har fungerat som inspirationskälla,
Barkabystaden i Järfälla. På barkabystaden.se har kommunen i samverkan med de
olika byggherrarna tillhandahållit en interaktiv karta där det är möjligt för alla
som besöker hemsidan att följa den nya stadsdelens framväxt under en
tioårsperiod.
Ytterligare ett verktyg var avgörande i arbetet med att ta fram förstudien,
projektet StatistikAtlas som utvecklas av Malmö stads stadskontor. En nära
23
kontakt med projektledaren för detta projekt, samt en av de tekniska utvecklarna,
har varit till stor hjälp i arbetet med förstudien. Genom att studera och diskutera
hur projektet StatistikAtlas initierats, planerats och genomförts skapades
möjlighet för dessa lärdomar och kunskaper att formuleras i förstuden.
Vid två tillfällen genomfördes intervjuer med projektledaren och utvecklaren från
StatistikAtlas, som även transkriberades. Inför den första intervjun (genomförd:
2014-03-31) hade följande frågor angående projektet formulerats:
▪
Var kommer initiativet ifrån?
▪
Vem vänder sig verktyget till och hur är det tänkt att användas?
▪
▪
Finns det möjlighet att följa utvecklingen på projektnivå?
Hur är det tänkt att implementeras i den dagliga verksamheten?
Den andra intervjun (genomförd: 2014-05-09) hade en tydligare inriktning mot
arbetet med att ta fram förstudien. Utifrån StatistikAtlas projektplan ställdes en
del kompletterande frågor för att förstå projektet och dess genomförande.
Frågorna gällde verktygets referensgrupp, projektorganisationen, styrgruppen,
budget samt hur risker hanterats inom projektet.
Dessa intervjuer har skapat möjlighet för projektet att konkretiseras och olika val i
arbetet med förstudien har kunnat motiveras. Genom en fördjupad kunskap från
intervjuerna har StatistikAtlas projektorganisation, projektets olika faser och inte
minst projektplanen tillsammans med andra kommunikationsdokument, varit till
stor hjälp för att förstå och ta ställning till hur ett liknande projekt kan och bör
genomföras. Förstudiens olika analyser och planer har således arbetats fram
genom att studera ett liknande projekt, StatistikAtlas.
3.5 Käll- och metodkritik
Studiens omfattning, i fråga om tid och resurser, gjorde det endast möjligt att
genomföra en enfallsdesign. Yin (2007:76) påpekar att en enfallsdesign av en
fallstudie är sårbar och att det finns betydande fördelar med en tvåfalls- eller
flerfallsdesign. På så vis kan analytiska slutsatser dras utifrån minst två olika
kontexter vilket skapar förutsättningar för generalisering. Detta var dock inte
möjligt inom ramen för denna studie utan en enfallsdesign användes istället. På så
sätt kan studiens trovärdighet vara något lägre än om en två- eller flerfallsdesign
hade använts. Under rubriken Bortfall diskuteras denna problematik närmre.
Både intervjuaren och intervjupersonen är medskapare i samtalet. Alla samtal
färgas av ett flertal faktorer som kan vara problematiska att såväl förebygga som
överbrygga (Patel & Davidson, 2011). Patel och Davidson beskriver dessa faktorer
som att de kan vara kopplade till exempelvis makt och maktpositioner. Detta är
något som har reflekterats över under studiens gång då intervjusvaren har varit
varierade i vissa frågor. Det är möjligt att resultatet har påverkats av det faktum
att intervjupersonerna har vissa positioner inom sin yrkesroll där de “bör” ha vissa
åsikter rörande samverkansprojekt. Att vara i positionen som student och möta
24
representanter från de olika förvaltningarna kan således medföra att man inte blir
“insläppt”, och att det som sägs i intervjun kan vara uttryck för en formell åsikt.
Bryman (2008:391) beskriver kritik som vanligtvis riktas mot den kvalitativa
undersökningsmetoden, och intervjuer i synnerhet - resultatets generaliserbarhet.
Vad kan vi egentligen veta? Hur kan ett fall vara representativt för alla andra
liknande fall? Det kan det inte, menar författaren, och syftet är inte heller att
komma fram till en absolut sanning. Forskningstraditionen bygger snarare på
tolkningar av verkligheten och det faktum att det kan finnas flera olika sådana
(Bryman, 2008). Den kvalitativa studiens trovärdighet vilar på strävan efter god
validitet genom hela forskningsprocessen (Patel & Davidsson, 2011:106). Detta
ligger bland annat i hur förförståelsen används i processen samt i att lyckas samla
in ett underlag som kan användas för att göra en trovärdig tolkning av det
studerade ämnet. Ett sätt att hantera denna problematik är att tillämpa datainsamling från olika källor, exempelvis en kombination av intervjuer och
dokument (Patel & Davidsson, 2011:107), vilket är fallet i den aktuella studien.
Kvalitativa undersökningar är unika i sin karaktär, och även om studien upprepas
kommer de kontextuella förutsättningarna att se annorlunda ut. Det är istället av
vikt att studiens genomförande noggrant beskrivs så att en läsare själv kan bilda
sig en uppfattning av resultatet och de val som gjorts (Patel & Davidson,
2011:109). Detta är just vad som försöks förmedlas i detta kapitel. Bryman
(2008:391) lyfter även upp den kvalitativa metodens subjektiva karaktär.
Författarna antas alltid utgå från egna erfarenheter, förväntningar och förutfattade meningar om ett ämne. Detta går inte att komma ifrån. I ett försök till att
hantera detta har utgångspunkten varit att ifrågasätta huruvida det formulerade
problemet existerar. På så sätt har det lämnats öppet för eventuella upptäckter
som inte stämmer överens med problemformuleringen, även om förutfattade
meningar ändå kan påverka om och hur detta uppfattas.
Studien i sin helhet syftar inte till att lösa problematiken eller konstatera några
absoluta sanningar, utan är utforskande i sin karaktär och syftar till att pröva vilka
möjligheter som ligger i en utvecklad användning av visualiseringar. Uppsatsen
ska därför ses som vägledande, och djupare studier krävs innan några definitiva
metoder för samverkan med utgångspunkt i ett visualiseringsverktyg kan skapas.
25
Del B.
Nulägesanalys av fallstudieobjekt
26
4. Hylliebadet i stadsområde Väster, Malmö
Detta kapitel är en genomgång samt en teoretisk analys av ett konkret
stadsutvecklingsprojekt vilket använts som fallstudie. Kapitlet är uppbyggt utifrån
den tematiska analysen av det empiriska materialet där beslutsprocesser,
makt/påverkan, praktiköverskridande samverkan samt visualiseringar som
gränsobjekt har varit nyckelord. Kapitlet inleds med ett introducerande avsnitt
rörande beslutsprocessen i projektet Hylliebadet. Det knyts senare samman i en
projektidé. För att underlätta läsningen finns en kort repetition av intervjupersonerna och deras funktion i förhållande till projektet nedan.
ip1: Politiker, Stadsbyggnadsnämnden
ip2: Byggprojektledare, Stadsfastigheter
ip3: Planarkitekt, Stadsbyggnadskontoret
ip4: Verksamhetsutredare, Fritidsförvaltningen
ip5: Stadsområdesrepresentant, Stadsområdesförvaltning Väster
4.1 Beslutsprocesser
I det följande avsnittet kommer projektet Hylliebadet att introduceras, vilket är ett
av flera pågående utvecklingsprojekt inom området Hyllie - Holma - Kroksbäck i
stadsområde Väster i Malmö. I projektet har flera av Malmö stads förvaltningar
varit delaktiga och behövt samverka. Under detta inledande avsnitt kommer vi att
introducera projektet för att ge en bild av beslutsprocessen i sin helhet och det
visuella underlag som har legat till grund för de beslut som fattats - hur det har
tagits fram och använts samt i vilket sammanhang materialet har presenterats.
Detta kommer även att diskuteras utifrån det teoretiska ramverket med hjälp av
teorier från Rittel och Webber (1973), Delegationen för hållbara städer (2012),
Eriksson (2009), Ware (2008), Persson (1999), Löfström (2010 samt Maliene et al.
(2011), där projektformen som arbetssätt för samverkan och icke-verbal
kommunikation blir två viktiga begrepp. Introduktionen ges utifrån de
genomförda intervjuerna som finns beskrivna i metodavsnittet under 3.2.2
Datainsamling, utredningar/material som har används i beslutsprocessen samt
“Detaljplan DP 5189 för Badhus i Hyllie i Malmö”. På följande sida visas en
visualisering, en förenklad bild av processen.
27
Bild 2. Beslutsprocesser för Hylliebadet
28
4.1.1 Den initiala utredningsfasen - hur det började
“Vid Kommunstyrelsens sammanträde i mars 2008 fick stadskontoret i uppdrag att
utreda framtida anläggningar för bad, simning och vattensport i Malmö” (Persson
2008:3). Så inleds rapporten Utredning av framtida anläggningar för bad, simning
och vattensport i Malmö - Slutrapport som genomfördes av en arbetsgrupp med
representanter från stadskontoret, gatukontoret, fritidsförvaltningen, stadsbyggnadskontoret, serviceförvaltningen och fastighetskontoret. Detta tydliggör att
det redan från början fanns en ambition att låta olika förvaltningar samverka,
vilket i enlighet med badhusfrågans komplexa karaktär stödjer en hållbar
utveckling (Rittel & Webber, 1973; Delegationen för hållbara städer, 2012).
Bakgrunden till beslutet att låta stadskontoret utreda badsituationen i Malmö var
det dåliga skicket på anläggningen Aq-va-kul, Malmös största bad för
allmänheten. Aq-va-kul tvingades stänga under 2007 på grund av rasrisk
(Sydsvenskan, 2008). Detta satte badhusfrågan högt på den politiska agendan. En
teknisk rapport avseende badets skick ledde till beslut om kortsiktiga investeringar
i Aq-va-kul byggnaden för att hålla badet i funktionellt skick under 3-5 år framåt i
tiden (från 2007 sett). Processen rörande ett nytt bad inleddes sedan med en
behovsanalys genomförd av fritidsförvaltningen. I den undersöktes Malmös långsiktiga behov av badanläggningar med hänsyn till såväl allmänhet som simskoleverksamhet och föreningars behov av tränings- och tävlingsmöjligheter. I behovsanalysen bedömdes även vilka långsiktiga åtgärder som ansågs nödvändiga för att
tillgodose de många och varierande behov som finns för att Malmös badanläggningar ska hålla en god standard (Persson, 2008:7). Utifrån resultaten av
behovsanalysen genomfördes sedan badutredningen.
I badutredningen undersöks och jämförs olika alternativa lösningar för kommande
badanläggningar i Malmö Stad. Det som utreds är följande alternativ: (1)
nybyggnad tävling, (2) nybyggnad allmänhet, (3) ombyggnad utomhus och (4) nytt
bokningssystem, där det i detta kapitel, i enlighet med avgränsningen, har
fokuserats på nybyggnad allmänhet, bad för allmänheten (det som senare
benämns Hylliebadet).
Rapporten är en slutredovisning av resultatet från uppdraget och det slutgiltiga
underlag som redovisades för kommunstyrelsen. En sammanfattning från
föreliggande delrapport finns att läsa i slutrapporten. I delrapporten undersöktes
två typer av anläggningar, dels simarenan och dels det nya badet för allmänheten.
Preliminära kostnadsberäkningar för de olika lösningarna framfördes och tre
lokaliseringsalternativ redovisades för respektive lösningsförslag; Stadionområdet,
Hyllie och Aq-va-kul fastigheten. Utifrån delrapporten togs beslut om inriktning,
område för lokalisering, funktionsbehov samt ungefärligt ytmässigt behov
(Persson, 2008). Badutredningens slutrapport, vilken är den som har tagits del av,
prövar sedan de olika alternativen som delrapporten mynnat ut i.
Slutrapporten syftar att ligga till grund för vidare beslut om hur badfrågan i Malmö
ska lösas. Slutapporten är uppbyggd med hjälp av beskrivande text, enkla kalkyler
och planskisser. Det visuella materialet har en tydlig instrumentell funktion
29
(Eriksson, 2009) och har vävts in i rapporten för att synliggöra och kontrastera de
olika alternativen gentemot varandra. Detta exemplifierar hur visualiseringar kan
användas för att representera sådant som ännu inte finns annat än som just en
vision eller idéer (Eriksson, 2009).
De alternativa lokaliseringarna presenteras med hjälp av markeringar på en karta,
vilket blir ett sätt att närma sig den geografiska platsen. I rapporten behandlas
även investeringskostnader och driftskostnader, vilka presenteras i en tabellform
av Excelkaraktär (Persson, 2008). Utifrån detta underlag beslutas att en ny badanläggning för allmänheten ska uppföras i Hyllieområdet.
Bild 3. Alternativa lokaliseringar från Badutredningen
Bild 4. Visualiseringar av alternativa planlösningar/innehåll
Bild 5. Investeringskostnader och driftskostnader presenteras i tabellform
30
4.1.2 Lokalisering, innehåll, funktion och kostnad
År 2009 stannar processen av något. ip3 beskriver att en del andra beslut kring
Malmös övriga befintliga bad fördröjde planerna för det nya badet. Framme vid
2010 tog processen fart igen och kommunstyrelsen beslutar att ge stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att utreda lokalisering samt gestaltning, och fritidsnämnden
får i uppdrag att göra en utredning över verksamhetsinnehåll och kostnad, vilket
sedan utförs i respektive förvaltning. Utifrån spetskompetens, utbildning och
erfarenhet är det sedan tjänstemännens uppgift att bereda det beslutsunderlag
som ligger till grund för beslutsprocessen (ip5).
Lokaliseringsutredningen lyftes i flera intervjuer fram som en viktig del av
processen kring badhuset när intervjupersonerna ombads beskriva beslutsprocessen. I lokaliseringsutredningen studerades sju olika platser (fem i
Hyllieområdet och två i Stadionområdet) utifrån kriterierna stadsbild, stadsliv,
tillgänglighet, social betydelse och genomförandestrategi. Stadsbyggnadskontoret
lyfter i lokaliseringsutredningen fram hur placering av ett badhus på platsen söder
om Kroksbäcksparken, mellan Hyllie centrumområde, Holma och Kroksbäck kan
stärka den rumsliga kopplingen mellan områdena. Möjligheten att skapa en
målpunkt och bidra till ökad integration är också punkter som lyfts fram (Malmö
stadsbyggnadskontor, 2010).
Underlaget består av beskrivande text i kombination med flygbilder över området
och färgmarkeringar för de olika alternativen, vilket, som ett ytterligare alternativ
till kartan, får fungera som visuella representationer över den geografiska
placeringen och ge en bild över omgivningen. Flygbilderna gör, vilket också antas
vara syftet, att placeringarna i förhållande till omgivningen framträder tydligt. Att
närma sig platsen geografiskt menar bland annat ip5 är viktigt för att beslutsprocessen ska vara väl förankrat i de verkliga förutsättningarna. Persson (1999)
menar att glappet mellan beslut och verklighet ofta är för långt. Ett väl avvägt
användande av kartunderlaget och flygfoton kan således vara sätt att minska
avstånden i beslutsprocessen.
Bild 6. Olika typer av bilder samverkar i lokaliseringsutredningen
31
I utredningen lyfts även möjligheten till ökad simkunnighet i området som en
viktig faktor, vilken enligt statistiska undersökningar beskrivs som låg. Statistik
blir på så sätt också en viktig del av beslutsunderlaget. I själva rapporten finns inga
statistiska data presenterad varken i tabellform eller visuellt, vilket kan
problematiseras. Såväl Eriksson (2009) som Ware (2008) lyfter fram vikten av att
presentera rätt information på rätt sätt. Diagram kan, som konstaterades i det
teoretiska ramverket, vara ett sätt att tydliggöra statistisk data.
Utifrån de olika alternativen i lokaliseringsutredningen rekommenderar således
stadsbyggnadskontoret att badet placeras söder om Kroksbäcksparken, vilket
kommunstyrelse beslutar om senare under 2010. Vidare in i 2011 skickar
fastighetskontoret en ansökan om detaljplan till stadsbyggnadskontoret och den
ansvariga nämnden, stadsbyggnadsnämnden, beslutar därefter att påbörja arbetet
med en detaljplan (Persson, 2008; ip3).
Parallellt med lokaliseringsutredningen har fritidsförvaltningen i uppdrag att
genomföra en utredning rörande innehåll, funktion och kostnad. ip4, representant
från fritidsförvaltningen, lyfter fram att det visuella materialet har setts som ett
material att luta sig tillbaka mot vid till exempel presentationer eller vid projektgruppsmöten. Detta går att koppla till det Eriksson (2009) skriver, att
visualiseringar kan underlätta kommunikation mellan olika aktörer. Det visuella
materialet representerar information som lätt kan återgås till, vilket möjliggörs
just eftersom att det är externaliserat från individuella minnen.
Vad gäller rapporteringar sinsemellan så hade stadsbyggnadskontoret och
fritidsförvaltningen under sitt utredningsarbete kontinuerligt månadsvisa samråd.
Rapportering skedde även regelbundet till en politisk referensgrupp (Malmö
stadsbyggnadskontor, 2010). Processen förankras även kontinuerligt i både
stadsbyggnadsnämnden, som beslutar om den fysiska utformningen, och i
fritidsnämnden, där verksamhetens innehåll bestäms. Detta beskrivs av såväl ip1
som ip3. Hur beslutsprocessen kan påverkas av det faktum att vissa beslut fattas i
olika nämnder berörs närmre i avsnitt 4.3.1 Samverkan. Återrapporteringen till
nämnden sker genom att tjänstemän kallas dit för att informera och hålla en
föredragning angående aktuellt ärende vilket både beskrivs av representanten från
stadsbyggnadsnämnden, ip1, men också av representanten från stadsbyggnadskontoret, ip3. Nämnderna får både utskrivet material samt har en handläggare på
plats som kan svara på frågor rörande aktuellt beslut. I två av intervjuerna
diskuteras detta i förhållande till möjligheten att förhålla sig till projektet på en
övergripande nivå, men att också ha möjlighet att fördjupa informationen - i båda
fallen anses handläggaren i sig vara den fördjupande länken. Det aktuella
materialet tolkas således syfta till att ge den övergripande bilden. Detta kan
betraktas som att fokus ligger på just ett specifikt material i en specifik nämnd
med ansvar över ett specifikt uppdrag. Projektet som helhet riskerar på så sätt att
förbises i specifika sakfrågor. Det kan tolkas som att det finns en bristande
förmåga i beslutsprocessen och beslutsunderlaget att röra sig mellan olika detaljnivåer inom projektet, men också utom projektets omfattning. Detta kan ses som
en del av det Delegationen (2012) benämner som en svårighet för förverkligandet
32
av goda helhetslösningar. Denna bristande förmåga kan leda till att viss kunskap
och synliggörandet av eventuellt viktiga tids-, kostnads- eller innehållsmässiga
effekter kan gå förlorade.
4.1.3 Beslut om gestaltning av badhuset: arkitekttävlingen
I samband med att planprocessen fortskrider annonserar serviceförvaltningen i
mars 2011 en arkitekttävling. Att låta gestaltningen föregås av en arkitekttävling
anses vara ett beslut som skapar förutsättningar för att lyfta byggnaden som en
viktig symbol för området. Tävlingsmaterialet består av en beskrivning av
förutsättningarna för tävlingen samt önskvärda kvaliteter i bidragen, foton på
omgivningen, kravställning, bedömningskriterier samt en lista över underlag och
kartor över området. Arkitekttävlingen fördröjs när kommunstyrelsen beslutar att
en ny simhall för tävlingar och liknande ska lokaliseras på Stadionområdet.
Arkitekttävlingen återupptas igen i juni och fem arkitektkontor av de som deltagit
i den öppna prekvalificeringen utvaldes av juryn att delta.
En jury bestående av medlemmar från serviceförvaltningen, fritidsförvaltningen,
gatukontoret, stadsbyggnadskontoret, kulturförvaltningen och dåvarande
stadsdelsförvaltning Hyllie bedömde sedan de inkomna förslagen. Två av förslagen
ansågs mer intressanta, och det ena av dem, ”Samlat simtag” av PP arkitekter,
valdes sedan ut som vinnare. En avgörande faktor var att det första alternativet av
de två, utifrån det visuella underlaget, ansågs vara en riskabel lösning för en
byggnad av badhuskaraktär. Detta berodde på att utformningen av taket
misstänktes få svårt att leda bort den varma och fuktiga luften. Det visuella
underlaget var i detta fall avgörande för beslutet, och var det som diskussionerna
utgick ifrån. Detaljplanen skickas ut på samråd i april 2012. Gestaltningen av badet
och dess innehåll leder till att den budgeterade kostnaden överskrids - och ett
uppdrag i att sänka kostnaderna ges (ip3).
Bild 7. Planlösning plan 1 från ”Samlat simtag”
33
Bild 8. Fasad från ”Samlat simtag”
4.1.4 Badhuset tar form - bygglovsprocessen och budgetdiskussioner
Parallellt med planprocessen och detaljplanearbetet pågår även arbetet med
bygglovshandlingar. Att dessa startas upp parallellt beskrivs av ip3 bero på
projektets pressade tidsschema. När byggnaden börjar ta form på ritningsunderlaget börjar också diskussionerna om fasadmaterialet - vad är det egentligen
för material som ska användas?
“Här beslöt vi att vi ville ha olika material... så att vi kunde se dem, och det
finns, fanns i all fall, jag vet inte om de är borttagna, ute i Hyllie, så vi kunde
se på fasadklädsel hur den skulle se ut” (ip1)
“Vad är det för betong som ska vara? Hur ska det se ut och vad är det för
fasadskivor? I planen hade vi skrivit att det, i enlighet med det vinnande
förslaget var ett betonghus, men sen så i efterhand så började byggherren
säga ‘vi kanske ska ha någon annan skiva istället för betong?’ och så började
de diskussionerna…” (ip3)
Som stöd i beslutsprocessen kunde stadsbyggnadsnämnden göra platsbesök och se
materialet på plats. Representanten från stadsbyggnadskontoret menar att
fasadmaterialet blev omdiskuterad på grund av att hela badet och den överskridna
budgeten kritiserades:
“Fasadmaterialet, som egentligen inte är någon jättestor ekonomisk fråga,
dras in i den här diskussionen” (ip3)
Processen fortskrider parallellt hos de inblandade förvaltningarna. Fortfarande
finns krav från kommunstyrelsen att banta ned kostnaderna för projektet. För
stadsbyggnadskontoret handlar det om gestaltningen, fasadmaterialet till
exempel, och för fritidsförvaltningen om innehållet, om bassängerna. ip2
problematiserar den överskridna budgeten och menar att problemet låg i
projektets initiala verklighetsförankring. Att sätta en “peng” allt för tidigt i
beslutsprocessen, innan byggnaden faktiskt var projekterad, är att förbise många
av de förutsättningar som senare kommer behöva tas i beaktning (ip2).
Verksamhetsutredningen och frågan kring innehållet var också den högst aktuell.
Det slutgiltiga beslutet om verksamhetens innehåll föranleddes av presentationer
som visade olika kostnadsalternativ och lösningar.
“Vi visade att om man tog bort hoppbassängen så skulle det kosta x
miljoner, vi tog bort någon annan bassäng (...), det materialet fanns ju för
deras beslut ju” (ip2)
34
Fritidsförvaltningen tillsammans med serviceförvaltningen presenterade förslag
över verksamhetsinnehållet, de visade olika planritningar och beskrev hur
kostnaderna förändrades beroende på vilket innehåll badet fick, vilket lyfts fram av
ip2 i citatet ovan.
Att använda visuellt material då det råder meningsskiljaktigheter eller oklarheter i
beslutsprocessen stödjs bland annat av ip3 som menar att visualiseringar kan
användas för att tydliggöra vad det egentligen står emellan, och även för att
tydliggöra konsekvenser av alternativa beslut. ip3 menar vidare att det är oslagbart
att visa bilder i jämförelse med att endast föra en diskussion.
4.1.5 Beslut om laga kraft och bygglov
Bygglovshandlingarna lämnades in i slutet av 2012 och planförslaget antogs av
stadsbyggnadsnämnden i början av 2013. Fem veckor senare, efter att tiden för
överklagningar gått ut, vinner den laga kraft. Bygglov ges i mars 2013, och i april
tas det första symboliska spadtaget och Hylliebadet går över i byggfasen. Badet är
vid studiens genomförande ännu inte färdigställt. Badet beräknas öppna i april
2015, sju år efter att den initiala badhusutredningen genomfördes.
4.1.6 Sammanfattande analys
Initialt kommer det övergripande uppdraget från kommunfullmäktige till
kommunstyrelsen som sedan fördelar ärendet till berörd nämnd. Nämnden har
sedan i uppdrag att med stöd i respektive förvaltning driva ärendet vidare, utreda,
lägga fram och bereda beslutsunderlaget. Därefter ska resultatet tillstyrkas av
nämnden innan det går till kommunstyrelsen för slutligt beslut. Beslutsprocessen
bygger på befintliga behov och på kunskapsinsamling. Till grund för beslutsprocessen finns ett beslutsunderlag till de beslutande politikernas hjälp. Bakom
beslutsunderlaget finns utredningar och uppdrag vilka fördelas på de involverade
tjänstemännen som sedan bereder ärendena. Detta görs i det Löfström (2010)
benämner som samverkansprojekt, där representanter från olika förvaltningar
förväntas samordna sitt arbete i projektet. I varje enskilt projekt, särskilt när det
gäller mer komplexa processer med flera olika aktörer inblandade, finns således en
mängd olika kunskapskällor. De olika förvaltningarna har olika uppdrag, och
tjänstemännen har därmed en viss funktion i projektgruppen, och kan utifrån sin
spetskompetens och kunskap bidra till beslutsprocessen.
Beslutsunderlaget består i det studerade fallet av en kombination av text, bilder
samt statistik. Visualiseringar används genomgående i olika sammanhang. Det
upplevs som något “att luta sig tillbaka mot” vid tillfällen då projektet ska
presenteras eller diskuteras. Det kan betraktas som ett levande material vilket
formger projektet och underlättar synliggörandet av konsekvenser av alternativa
lösningar, dels inom projektgruppen men också för politiker i de olika nämnderna.
Begränsningen i beslutsprocessen ligger inte i det visuella materialet, utan i hur
det samlas och presenteras. Som konstaterats under avsnitt 4.1.2 Lokalisering,
innehåll, funktion och kostnad kan en bristande förmåga i underlaget även vara
svårigheten att greppa sakfrågor ur ett helhetsperspektiv, vilket kan leda till att
viktiga tids-, kostnads eller innehållsmässiga effekter förbises.
35
Visuella representationer inom stadsutveckling är representationer av
verkligheten som besitter förmågan att visa projekt som inte ännu har byggts, men
också projekt som är under uppbyggnad. Med Eriksson (2009) som utgångspunkt
kan visualiseringar tolkas som ett kraftfullt verktyg inom stadsutvecklingsprojekt,
då de i olika kombinationer har förmågan att parallellt visa hur något såg ut innan
(förutsättningarna), det önskvärda resultatet (visionen) men även den faktiska
verkligheten (tillståndet).
4.2 Makt/påverkan
De olika förvaltningarna har utifrån ett maktperspektiv olika stor möjlighet att
påverka beslutsprocesser, vilket är nära sammankopplat med diskussionen om en
stuprörsproblematik. Den tekniska förvaltningen har exempelvis en stark position
med en stor andel budget, både utifrån ett mer generellt perspektiv men även i
detta projekt. Utifrån teorier av Persson (1999), Delegationen för hållbara städer
(2012), Fransson & Quist (2010), Lantz och Wäreborn Schultz (2006) och Löfström
(2010) analyseras och diskuteras det empiriska materialet från fallstudien där
maktstrukturer och beslutsfattande ligger i fokus.
4.2.1. Beslutsfattande
Inledningsvis i studiens intervjuer blev det tydligt att begreppet makt var ett
laddat och till viss del problematiskt begrepp. Makten och beslutanderätten sågs
av intervjupersonerna nära sammanlänkat med politiken men inte så närvarande
på en tjänstemannanivå. I ett försök att komma bort från begreppet makt
formulerades frågorna istället om där begreppen påverkan och ansvar syftade till
att öppna upp för en dialog kring dessa fenomen. Även begreppet beslut var till
viss del problematiskt och uppfattades som starkt knutet till specifikt politiska
beslut och beslutsprocesser:
”Om man tänker rakt av beslut så sker det på en annan nivå. Politiken tar
beslut, våra förvaltningsdirektörer tar beslut, sedan genomförs det utifrån
våra specifika kompetenser, spetskompetenser. Ja som sagt, man kan bidra
en hel del utifrån sina erfarenheter och sitt uppdrag men samtidigt har de
viktigaste besluten redan tagits.” (ip5)
Intervjupersonen har då tidigare berättat om lokaliseringsutredningen som ip5
deltagit i där en grupp tjänstemän fick i uppdrag att utreda badanläggningens
lokalisering. I en rapport med tydligt visuellt fokus beskrivs totalt sju alternativ för
lokalisering med för- och nackdelar, där två anses mest relevanta. ip5 beskriver
vidare att tjänstemännen rekommenderade samt argumenterade för dessa två
alternativ, vilket politiken sedan beslutade om. Ytterligare igen understryks att det
är politiker som beslutar, inte tjänstemän. Beslut är för ip5 tydligt kopplat till
specifikt politiska beslut. Tjänstemän benämns som ”utförare” och ”politikernas
förlängda hand”, som trots allt kan och ska påverka processen utifrån deras olika
kompetenser. I intervjupersonens språk går det att tyda ett visst medansvar i
beslutsprocesserna gällande badhuset och badhusparken, vilket även märks i
36
intervjun med ip4. När ip5 berättar om processerna så används begreppen ”vi” och
även ”våra beslut”, vilket kan tolkas som en känsla av delaktighet. I klarspråk
nämner ip5 dessutom sin egen påverkan på badets lokalisering:
”I den processen har jag också varit med, så självklart, man bidrog till att se
till att badet, familjebadet hamnade i Kroksbäck.” (ip5)
Ordförande i stadsbyggnadsnämnden förklarar situationen som sådan:
”Alla beslut är egentligen politiska, men vi är mer eller mindre involverade.”
(ip1)
Besluten är alltså politiska, men politiker är inte alltid involverade utan
kommunicerar istället en riktning exempelvis för hur staden ska utvecklas. Det är
enligt ip1 inte möjligt för politiker att ta beslut i varje ärende utan politiken tar
beslut i stora ärenden och “en riktning” guidar tjänstemän i deras arbete. ip5
framhåller ÖP2012 som ett exempel på hur tjänstemän får en riktning i deras
arbete, även om översiktsplanen inte är något bindande dokument. Genom att tre
utvecklingsområden i Malmö har identifierats; Västra hamnen, Norra Sorgenfri
och Hyllie C, skapas ändå en riktning för hur staden ska utvecklas.
Av ip3 beskrivs badhuset som “en jättepolitisk fråga” där tjänstemän bereder och
sedan förankrar det uppåt upp, till politiken. Vidare beskriver ip3 att det är möjligt
att påverka en del, utifrån det som har med professionen att göra genom att lägga
fram argument, göra undersökningar och utredningar. Däremot ligger
beslutsfattandet hos politiken.
Intervjupersonerna ser beslut och politik som nära sammankopplat men en
skillnad kan upptäckas i deras inställning till beslutsfattande. ip1 menar att alla
beslut är politiska, vilket inte hindrar även tjänstemän från att ta ställning till
beslut. Utifrån en riktning som politiken förmedlar fattas alltså beslut även på
andra nivåer. ip1 menar att det är lika lätt för en tjänsteman att styra som det är
för politiker att ge sig in i detaljer som inte är en del av deras uppdrag. Att det
finns tydliga roller är enligt ip1 viktigt men makten att påverka finns hos både
politiker och tjänstemän. Även Persson (1999) konstaterar att det finns både
inflytelserika tjänstemän och inflytelserika politiker i maktens centrum.
Från politiken intervjuades ip1 som beskriver det som en stor fördel att få
möjlighet vara så involverad i beslutsprocesserna, samtidigt som det även medför
ett stort ansvar. Ansvaret gäller hela nämnden och innefattar att alla ska förstå
och vara insatta i beslutsärenden. Att vara tillåtande och lyhörd, även angående
vilka frågor som inte kommit upp, är därför väsentligt. Under föredragningar innan
beslut ska fattas finns alltså möjlighet att begära ytterligare material, vilket är
något som ofta utnyttjas enligt intervjupersonen.
ip1 menar att det finns olika strukturer, både informella och formella, där
beslutsprocesser diskuteras. De olika partierna och de olika politiska grupperna
37
beskrivs som exempel på detta. Inför ett beslut finns olika informella grupper där
en diskussion förs innan:
“Det är jag övertygad om att alla politiska grupper har gjort, precis som att
jag är övertygad om att man på kontoret [stadsbyggnadskontoret] också har
haft de här diskussionerna såklart.“ (ip1)
Persson (1999) menar att det i dessa informella strukturer finns en risk för
oplanerade beslut som inte synliggörs för exempelvis allmänheten eller på de mer
formella arenorna. När det inte finns någon transparens i dessa beslut riskerar ett
mer övergripande perspektiv att förbises, ett perspektiv som enligt Delegationen
för hållbara städer (2012) behövs i arbetet med hållbar stadsutveckling. Ett
stuprörsagerande i kombination med att beslut fattas vid sidan av en mer formell
beslutsprocess, kan därför leda till svårigheter att förverkliga goda
helhetslösningar.
4.2.2 Avstånd mellan beslutsfattande och allmänhet
Att minska det avstånd som Persson (1999) menar har ökat mellan beslutsfattande
och allmänheten är i högsta grad önskvärt i arbetet med hållbar stadsutveckling.
ip2 och ip5 är båda överrens om att kartan skulle kunna vara ett verktyg för att
flytta den geografiska platsen närmre beslutsfattandet och därmed vara ett sätt för
politiken att närma sig området och de boende. Kartan kan i dessa sammanhang
fungera som ett tydligt verktyg för att synliggöra platsen och minska avståndet
mellan beslutsfattare och den geografiska platsen. En interaktiv karta skapar
dessutom ytterligare möjligheter att hantera olika skalor. När ett område kan visas
med en hög detaljnivå kan den skala som visar platsen där medborgarna agerar och
lever sina liv visualiseras och tydliggöras. Även om beslutsfattare inte kommer
geografiskt närmre allmänheten kan det mentala avståndet minska då förståelsen
ökar.
4.2.3 Maktstrukturer i arbetsgrupper
Juryn för Hylliebadets arkitekttävling förklaras av ip2 bestå av representanter från
stadsbyggnadskontoret, gatukontoret, fritidsförvaltningen, kulturförvaltningen,
dåvarande stadsdelsområde Hyllie samt några från serviceförvaltningen. Utifrån
vad ip3 berättar om denna process är det “samma gäng” som valt ut vilka fem
arkitektkontor som fick delta i arkitekttävlingen, tagit fram bedömningskriterier
och som även sitter med i juryn för tävlingen. Vidare förklarar ip3: “egentligen
samma gäng som är med i detaljplanen också”. Samma personer arbetar alltså
tillsammans och en arbetsgrupp följs åt i ett antal olika uppdrag inom ett projekt.
Trots att det finns fördelar med detta, som att kompetensen samlas och utvecklas,
kan detta även ifrågasättas ur ett maktperspektiv. Persson (1999) beskriver en
“maktkärna” där inflytelserika tjänstemän och politiker verkar, vilket denna grupp
av tjänstemän skulle kunna kategoriseras som. Dessa personer har alltså haft
möjlighet att påverka och styra projektet. ip2 förklarar att juryn bestod av
tjänstemän inom Malmö stad men att merparten var chefer från olika
förvaltningar. På frågan om hur tjänstemännen tagit fram bedömningskriterier till
arkitekttävlingen, om ÖP2012 varit en utgångspunkt, svarar ip3:
38
“Jag kan faktiskt inte säga att man plockat det direkt ur ÖP, utan det är
egentligen en allmän planeringstanke, det är stadsbyggnad helt enkelt.”
(ip3)
Enligt flera intervjupersoner ses det som önskvärt att grupper i projekt hålls
levande och följs åt under hela projektet (återges i avsnitt 4.3.5 Hur kan
stuprörsproblematiken hanteras). Detta kan däremot ifrågasättas då maktstrukturer
på så sätt riskerar att befästas. Maktförhållanden påverkar och kan således bidra
till att upprätthålla ett stuprörsagerande, vilket kan förstås utifrån den gränsdragningsproblematik som Löfström (2010) uppmärksammar. De olika
förvaltningarna har trots samverkansprojekt tydliga gränsdragningar vad gäller
exempelvis tidplaner och budget. Samverkan över dessa gränser medför därför
svårigheter och ett stuprörsagerandet är en risk inom de skilda praktikerna, vilket
diskuteras närmre i följande avsnitt. Då styrningen sker vertikalt i de olika
förvaltningarna kan denna stuprörsproblematik (Lantz och Wäreborn Schultz,
2006) upprätthålla ohållbara maktstrukturer. Utifrån intervjupersonerna kan det
problematiska med att grupper splittras förklaras i att kommunikation, återkoppling och uppföljning saknas från projektets olika faser och besluts-processer.
När problematiken istället kopplas till en kommunikationsdiskurs kan lösningen
även gå att finns inom samma kontext.
4.3 Praktiköverskridande samverkan
I bakgrunden beskrivs hur ett stuprörsagerande och ett stuprörstänkande försvårar
kommuners arbete mot en hållbar stadsutveckling. Studiens utgångspunkt var
därför att undersöka dels hur förvaltningarna samverkar i projektet, dels hur
kunskap utnyttjas från andra projekt. Delegationen för hållbara städer (2012) står i
detta avsnitt för ett viktigt teoretiskt perspektiv, tillsammans med Persson (1999),
Fransson & Quist (2010), Lantz och Wäreborn Schultz (2006), Löfström (2010)
Sahlin-Andersson & Söderholm (2002) och Abrahamsson & Agevall (2009). Utifrån
detta teoretiska ramverk diskuteras och analyseras fallstudiens empiriska material.
Ett viktigt perspektiv är intervjupersonernas uppfattning av samverkan och
stuprörsagerande utifrån deras olika roller i projektet. Samverkan över gränser och
kunskapsspridning kan betraktas som övergripande teman som behandlas i
följande avsnitt.
4.3.1 Samverkan
Att samverka tvärsektoriellt beskrivs av ip5 som en stor utmaning, vilket ställer
krav på att ta in hur andra sektorer, professioner och även hur medborgare
uppfattar och påverkas av ett beslut. Vidare efterfrågar ip5 ett tydligare
helhetsperspektiv, i enlighet med Delegationen för hållbara städer (2012):
“Det som saknas är ju en mer övergripande koll, holistisk sätt” (ip5)
Även Lantz och Wäreborn Schultz (2006) efterfrågar ett tydligare helhetsansvar då
ett komplext samhälle även skapar komplexa arbetssituationer. Flertalet frågor
39
kan i arbetet med hållbar stadsutveckling inte hanteras av ett enskilt ansvarsområde, i enskilda förvaltningar. Istället bör arbetet inkludera och hantera dessa
gränsöverskridande problem och intressekonflikter i enlighet med Rittel och
Webber (1973).
Enligt ip1 finns en problematik i att nämnderna inte samverkar i tillräckligt stor
omfattning vilket leder till att beslut fattas på olika håll som påverkar och får
följder på flera olika nivåer. Delegationen för hållbara städer (2012) ser hur
enskilda beslut ofta kommer att motarbeta uppsatta hållbarhetsmål. När olika
frågor går till olika nämnder riskerar ett helhetsperspektiv att gå förlorat, då
kortsiktiga ekonomiska intressen istället prioriteras. Att synliggöra och visualisera
processer på en övergripande nivå blir därför viktigt i arbetet med hållbar stadsutveckling.
I projektet hanterar stadsbyggnadskontoret badhusets lokalisering, en process
stadsfastigheter inte varit involverad i. Detta ser ip2 som problematiskt då de
andra förvaltningarna i det skedet redan reflekterat och planerat kring hur badet
skulle se ut och fungera. ip2 förklarar vidare att då förvaltningen inte varit med
initialt i projektet har de exempelvis inte fått tillgång till material gällande
projektets kontext, området Holma/Kroksbäck:
“Vi kom ju in lite senare då. Det kan jag tycka var synd (…) vi har bara fått
veta att där ska det vara ett bad, på den ytan” (ip2)
ip2 förklarar vidare att det skulle vara att föredra att samtliga aktörer finns
representerade redan från ett tidigt skede. Däremot ser inte ip2 något behov av att
de andra förvaltningarna har insikt i processen kring byggandet av badhuset:
“Det är ingenting som någon annan kan påverka. Man har tagit ett beslut
om att såhär ska det se ut och det är de här pengarna. Nu liksom producerar
vi den här byggnaden.” (ip2)
Då andra förvaltningar vid sidan av stadsfastigheter inte kan påverka byggandet av
badhuset anses inget direkt behov finnas av inblick i processen, vilket kan
betraktas som en problematisk inställning. Även det faktum att ip2 själv efterfrågar transparens och information om vad som hänt tidigare i processen innan
stadsfastigheter kommit in som en aktör i projektet, kan upplevas som motsägelsefullt. Detta skulle kunna förklaras utifrån intervjupersonens roll i projektet
som en sorts projektledare, en samordnande roll som ställer höga krav på
informationstillgång. Transparens och kommunikation är resurskrävande och om
inte andra förvaltningar kan påverka processen anses därmed inget behov finnas
för processen att kommuniceras. Det är ett rationellt beteende att utifrån sin roll i
projektet, agera utifrån de arbetssätt, värderingar och normer som existerar inom
en praktikgemenskap (Lantz & Wäreborn Schultz, 2006; Löfström, 2010), vilket
dock kan hindra en effektiv samverkan. I arbetet med hållbara stadsutvecklingsprojekt är det viktigt att olika skalor uppmärksammas, en övergripande skala såväl
som olika projektnivåer. Enligt Delegationen för hållbara städer (2012) är det
40
nödvändigt med ett ledarskap som kan hantera dessa komplexa och tvärsektoriella
processer.
Politiker kan få tillgång till fördjupad information om projektet om det efterfrågas,
vilket enligt ip2 inte sker särskilt ofta. ip2 ser inte heller någon anledning för
politiker att fördjupa sig specifikt i byggfasen utan förklarar politikens
förhållningssätt:
“Vi har beställt det här och nu ska det vara klart vid till denna tidpunkt, till
de här pengarna. Det är ju det man är intresserad av, man har ju inte den
tiden och det är ju inte deras jobb heller.” (ip2)
Intervjupersonerna från stadsfastigheter och fritidsförvaltningen förklarar att de
två förvaltningarna samarbetat i en nära relation under hela projektet. ip4,
verksamhetsutredare, upplever inga svårigheter kopplat till de olika
förvaltningarnas samarbete. I projektet Hylliebadet anser ip4 att kunskapsspridningen inom projektet fungerat bra, även över förvaltningsgränserna, där
samverkansprocesser präglats av en öppen dialog. Däremot har kontakt och
kommunikation främst tagit plats mellan stadsfastigheter och fritidsförvaltningen,
vilka sitter i samma fastighet. Förutsättningarna kan därmed förklaras vara bra för
samverkan utifrån en geografisk närhet. I detaljplanearbetet förklarar ip3 att
förvaltningarna finns representerade i olika arbetsgrupper. I arbetet med badhuset
arbetade stadsfastigheter, fritidsförvaltningen, gatukontoret, fastighetskontoret
och miljöförvaltningen tillsammans i en arbetsgrupp. Även medborgare kommer
till viss del in i denna process då samrådsmöten anordnas. Samverkan har enligt
ip3 fungerat bra, men samtidigt uttrycks potential till förbättring.
4.3.2 Kunskapsspridning
Som beskrivits så pågår beredning av beslutsunderlag inom projektet Hylliebadet
parallellt i de olika förvaltningarna och organisationens fragmentariska karaktär
gör sig gällande under stor del av processen. En nackdel blir således att
informationen riskera “fastna” och kunskapsspridning motverkas, vilket motsätter
sig de samverkansprojekt som bland annat Delegationen för hållbara städer (2012)
förespråkar. I intervjuerna berörs hur kunskap och information är spridd i
organisationen och ip4 förklarar:
”Den [kunskapen] finns väl på lite olika ställen skulle jag vilja säga, men den
finns i organisationen liksom.” (ip4)
ip4 som gör detta påstående menar dock att detta är en styrka, men personen har
samtidigt svårt att motivera på vilket sätt det är fördelaktigt för processen.
I intervjun är ip4 generellt väldigt positivt inställd till projektets styrning och
organisering och menar att det funnits en tydligt visualiserad bild av resultatet
redan från början, en bild som “alla har sett framför sig rätt tidigt liksom”. ip4
uttrycker även delaktighet då intervjupersonen kunnat påverka beslutsfattandet
och upprepade gånger i intervjun nämns även att projektledningen varit bra, vilket
förklaras vara en anledning till en lyckad samverkansprocess.
41
4.3.3 Intressekonflikter
Intressekonflikter kan förstås som en konsekvens av stuprörsproblematiken, då ett
stuprörsagerande innebär svårigheter att förstå och relatera till andra
förvaltningars arbete. Även om intressekonflikter inte går att undvika i en
sektorsindelad organisation som enligt Fransson & Quist (2010) är en
nödvändighet, kan de vara mer eller mindre framträdande. Enligt ip3 finns
intressekonflikter i alla projekt, likaså i badhusprojektet, i och med att alla de
inblandade aktörerna har olika prioriteringar. Intressekonflikter kommer på så vis
alltid att vara närvarande i en hållbar stadsutvecklingskontext. Däremot kan dessa
konflikter hanteras och diskuteras på olika sätt. I ett sammanhang där stuprörsproblematiken är betydande riskerar dessa intressekonflikter att bli omfattande,
alternativt att inte hanteras eller uppmärksammas alls. Byggprojektledaren för
badet (ip2) uppmärksammar inga konflikter, till skillnad från ip3, och svarar
följande på frågan om det funnits några intressekonflikter i projektet:
“Nej, inga intressekonflikter direkt” (ip2)
Detta skulle kunna tolkas som en följd av stuprörsproblematiken, där även
maktperspektivet är en viktig faktor. På en övergripande nivå existerar i de olika
förvaltningarna alltid intressekonflikter av olika slag då en sektorsindelning
innebär en uppdelning av ansvarsområden och prioriteringar. Att ip2 inte
tillkännager detta skulle kunna betraktas som ett exempel på avsaknad av
helhetsperspektiv.
Detta leder in i en diskussion om vem som upplever stuprörsproblematik och om
någon, medvetet eller omedvetet, utifrån egennytta inte erkänner en potentiell
problematik. Kan personer i maktpositioner på så vis undvika att lyfta blicken och
sätta sig in i andras roller? En projektledare kan antas ha stor möjlighet att
påverka processen men i detta projekt hanteras inte byggfasen i relation till en
övergripande nivå. Ett fokus riktas endast mot att färdigställa Hylliebadet inom
ramen för kostnads- och tidsberäkningar, vilket är den enda kommunikation från
projektet som uppfattas som intressant för övriga förvaltningar och politiker att ta
del av. Intervjuerna visar således att intressekonflikter och stuprörsproblematiken
kan förstås och uppfattas olika utifrån olika roller i projektet, där även en viktig
faktor är hur stor möjlighet till påverkan och kontroll en person har.
4.3.4 Projektets sammanhang och kunskapsinhämtning
Under hösten 2012 när processen med Hylliebadet pågår drar även planeringen
med platsen runt badet, Badhusparken igång, vilket ip3 berättar om.
Badhusparken är den plats som ska rama in badet och fungera som en brygga
mellan Hyllie, Holma och Kroksbäck. Parken ska också ha en funktion som
entréplats till den förhållandevis anonyma Kroksbäcksparken. Tre arkitektkontor
får i uppdrag att lämna in förslag på skisser till Hylliebadets omkringliggande
parkområde. Badhusparken blir intressant att lyfta eftersom det både är
geografiskt och sakmässigt nära kopplat till Hylliebadet. De två projekten
Hylliebadet och Badhusparken antogs vara nära sammankopplade vilket
intervjuerna däremot inte bekräftade. Detta kan tolkas som att det kan finnas
42
svårigheter att se utanför den egna “projektgränsen”. ip2 förklarar att det inte
varit någon direkt samverkan mellan de två projekten Badhuset och Badhusparken
då gatukontoret projekterar Badhusparken, och Badhuset ligger långt före i
processen.
Att Hylliebadet och Badhusparken samspelar med varandra, och att det två
projekten resulterar i en väl integrerad plats, kan ses som viktigt för platsens
önskade funktion. Detta samspel verkar däremot vara bristfälligt vilket utifrån
Sahlin-Andersson & Söderholm (2002) kan förstås som en effekt av en samhällelig
projektifiering. Både under tiden och efter ett projekt genomförts behövs verktyg
och metoder för att förvalta den kunskap som genereras. Det organisatoriska
minnet och lärandet riskerar annars att påverkas negativt (Abrahamsson &
Agevall, 2009).
En fråga som ställdes till alla intervjupersoner var om och hur kunskaper och
erfarenheter tagits tillvara från liknande projekt och en geografisk kontext. Flera
intervjupersoner, däribland ip4, hade svårigheter att precisera eller exemplifiera
sådana kunskaper. ip1 från stadsbyggnadsnämnden förklarar att det är
handläggarnas/tjänstemännens ansvar att forskning och kunskap från andra
projekt tas tillvara på. Även ip2 förklarar att det inte är politikernas arbete eller
ansvarsområde att söka reda på kunskap. Enligt ip5, stadsområdesrepresentant,
tänker förvaltningarna fortfarande i stuprör där varje sektor endast har kunskap
om forskningsframsteg inom sitt område, däremot saknas ett mer övergripande
angreppssätt. Projekt som samverkansform kan enligt Hall et al. (2013) ses som ett
svar på kommunens fragmentariska uppbyggnad. Däremot riskerar
förvaltningarnas gränsdragningar att följa med in i projekten och en gränsdragningsproblematik att göra sig gällande (Löfström, 2010). Enligt Delegationen
för hållbara städer (2012) är ett helhetsperspektiv nödvändigt i arbetet med hållbar
stadsutveckling. Att integrera olika frågor, där samordning sker både inom och
mellan olika nivåer och förvaltningar, är därför nödvändigt för att skapa goda
helhetslösningar.
ip3 upplever både frågan och problematiken kopplat till tidigare erfarenheter som
svår. I olika gruppkonstellationer (arbetsgrupper, enheter, projektgrupper)
förklarar ip3 att frågor och problem diskuteras och att de olika personernas
erfarenheter tas tillvara på. Att vara “heltäckande” upplevs däremot som svårt.
Om ett problem eller svårighet inte kan hanteras i gruppen finns det alltid någon
som känner till hur en liknande situation hanterats tidigare. Återkoppling från
tidigare projekt och erfarenheter sker alltså främst genom personlig kontakt, i
form av “nätverk” som fångar in personer med olika kunskaper.
Genom att studera goda exempel från tidigare genomförda projekt kan lärandeprocesser knytas till hållbar stadsutveckling. Det är däremot avgörande att den
kunskap som finns i olika projekt kommuniceras och tillgängliggörs, att kunskapen
inte enbart finns knuten till vissa nyckelpersoner. Vanligtvis beskrivs projekt som
unika vilket väcker frågor om hur kontextuella projekt egentligen är. Är det möjligt
att jämföra och överföra kunskaper mellan projekt som genomförs i olika
43
sammanhang och baserat på olika förutsättningar, och i så fall hur? Trots den
problematik detta kan innebära bör det vara möjligt att jämföra och se
gemensamma nämnare för genomförda projekt. På så vis behöver inte en omstart
ske varje gång ett nytt projekt initieras, utan en gemensam kunskapsbank skapas
som hela tiden byggs på med ny kunskap.
4.3.5 Hur kan stuprörsproblematiken hanteras?
ip1 menar att politikernas beslut i många fall fattas utan att de som påverkas är
involverade. Ett tätare samarbete mellan olika nämnder och förvaltningar föreslås
som ett sätt att hantera stuprörsproblematiken. Det är enligt ip1 problematiskt att
de grupper som startas inom ett projekt, exempelvis referensgrupper eller
liknande, inte hålls levande under hela projektets gång:
“Jag tror att en del av motståndet eller en del av den tidsförskjutning som
kan bli, hade kunnat undvikas om grupper hade varit levande under hela
arbetets gång.“(ip1)
Dessa grupper kan på så sätt bli ett sätt att kommunicera mellan olika
förvaltningar och nämnder. Detta menar ip1 kan ske i möten som kan initieras ofta
eller mer sällan beroende på ett projekts olika faser, vilket skulle kunna vara ett
sätt att hantera stuprörsproblematiken. Även ip3 menar att möten i grupp, med
exempelvis en styrgrupp, kan vara ett sätt att hålla projektet i styr och identifiera
om projektets riktning ändras under arbetets gång.
4.4 Visuellt material i en stadsutvecklingskontext
I det inledande avsnittet introducerades beslutsprocesser och de visualiseringar
som ligger till grund för beslutsfattandet. I det följande avsnittet analyseras och
diskuteras visualiseringarnas funktion och betydelse i processen mer ingående
utifrån teorier av Alderman et al., (2005), Lave & Wenger (1991), Löfström (2010)
rörande gränsobjekt, Eriksson (2009), Ware (2008) rörande icke-verbal
kommunikation och visualiseringar, Kitchin och Dodge (2007), Foote och Lynch
(1995) samt Maliene et al. (2011) rörande kartor och GIS. Detta görs utifrån det
empiriska materialet där fokus ligger på intervjupersonernas uppfattning av det
visuella materialet som gemensam kunskapskälla. I ett avslutande avsnitt
undersöks visualiseringars potential att utvecklas som gränsobjekt.
4.4.1 Visualiseringars funktion och betydelse som gränsobjekt
Med gränsobjekt menas objekt som fungerar som gemensam utgångspunkt för
förståelse mellan olika aktörer, eller så kallade praktikgemenskaper (Alderman et
al., 2005; Lave & Wenger, 1991; Löfström, 2010). Själva projektet - Hylliebadet - är
i den empiriska undersökningen det primära gränsobjektet, och representerar de
materiella förutsättningar som projektet är organiserat runt. Material som finns
samlat runt omkring projektet är vad Alderman et al. (2005) kallar för sekundära
gränsobjekt. Det är således detta material som skapar förutsättningar för god
kommunikation och förståelse mellan de olika praktikgemenskaperna.
44
Ware (2008) menar att tolkning av visualiseringar sker i interaktionen mellan
individen och det visuella budskapet. Det är då mottagaren gör mening av
budskapet. Författaren framhåller även att kunskap skapas kontinuerligt
människor sinsemellan, vilket är en faktor som i allra högsta grad påverkar hur
visualiseringar tolkas och förstås. Det är troligt att detta gör sig gällande i
projektgrupper. I projektgruppen möts olika praktiker med egna regler,
värderingar och föreställningar med viss kunskap (Löfström, 2010). Satt i
kombination tolkas detta som att kunskap växer fram mellan de olika projektmedlemmarna med stöd i det visuella materialet, och även att tolkningen av det
visuella materialet påverkas av interaktionen mellan projektmedlemmarna. I
intervjuerna framkommer att det visuella materialets funktion utvecklas under
processens gång och växer fram i takt med att ny kunskap genereras och projektet
tar form, vilket också kan knytas till vad Ware menar. Utifrån det projekt som
studerats dras slutsatserna att det visuella materialet initialt finns till för att
utforska och exemplifiera alternativa lösningar. Det delas inom projektgrupperna
och används sedan i det slutgiltiga beslutsunderlaget. Där tar även politiken del av
materialet och fattar beslut grundade på det. På så sätt har det visuella materialet
redan en stark roll som sekundärt gränsobjekt i projektsammanhanget. Då detta
förhållande redan existerar är det troligt att det även har potential att utvecklas,
vilket även efterfrågas i empirin.
I alla delar av processen används visuellt material i någon form. Hylliebadet har
växt fram runt en mängd olika visualiseringar vilka har beskrivits och reflekterats
kring under intervjuerna. Visuellt material används initialt i utredningsfasen av
tjänstemän för att utreda exempelvis behov, funktion samt placering. Det används
också i dokument kopplade till plan- och bygglovsprocessens olika delar för att nå
gemensam förståelse gällande olika alternativ och lösningar samt resultat. Även
det visuella materialet från den genomförda arkitekttävlingen har i Hylliebadets
fall spelat en viktig roll i beslutsprocessen vad gäller själva gestaltningen. Det
visuella materialet tolkas som en viktig del av processen. Det finns dock en
problematik kring hur det hanteras och delas.
ip2 kom in i processen i samband med att arkitekttävlingen annonserades. Under
intervjun framhålls att något visuellt material från tidigare i processen inte
kommit personen till känna, vilket denne menar hade varit önskvärt. Det framgår
inte om ip2 själv aktivt har sökt efter material. Det är troligt att det funnits till
hands, men att metoden för att dela det varit bristande. ip 2 förklarar vidare att
arbetet hade underlättats ytterligare om projektgruppen haft exempelvis en 3Dmodell knuten till projektets geografiska plats att diskutera kring. Att se badhuset
som en fysisk volym i den omkringliggande bebyggelsen hade bidragit till att
projektet kunnat betraktas och diskuteras i sitt sammanhang. Detta kan tolkas som
att det är viktigt att projekt flyttas närmre den geografiska platsen, vilket även har
påpekats av bland annat ip5, att projektet sätts i ett sammanhang. Omgivningen
och förutsättningarna runt omkring påverkar även det pågående projektet. Ett
projekt bör inte lyftas ur sitt sammanhang, utan istället vara verklighetsförankrat i
så stor utsträckning som möjligt för att ett helhetsperspektiv ska kunna
45
upprätthållas. Detta är något som det visuella materialet kan användas att
underlätta för.
Kartor liksom andra typer av bilder är viktiga verktyg, vilket framhålls av ip3. Som
planarkitekt är det visuella materialet en förutsättning för att kommunicera idéer
och fatta beslut. Såväl översiktsplanering som detaljplanering liksom bygglovsärenden utgår från ett kartmaterial. Kartan har då en vägledande eller
bestämmande funktion vad gäller stadens utveckling, och används som beslutsunderlag vad gäller den fysiska planeringen. Maliene et al. (2011) skriver att
Geografiska informationssystem, GIS, har blivit ett allt vanligare planeringsverktyg, vilket även stämmer överens med hur Malmö stad arbetar. GIS-teknologin
har utvecklats och är numera tillgänglig för flera olika användargrupper,
exempelvis planerare och andra tjänstemän, politiker eller medborgare (Maliene et
al., 2011; Prado et al., 2000). Prado et al. (2000) lyfter upp kartans funktion som ett
kommunikativt element. Malmö stad har flertalet GIS-baserade kartverktyg som
används för att kommunicera information om staden både ut mot allmänheten och
tjänstemän sinsemellan. Huruvida intervjupersonerna känner till dessa kartor var
en fråga som ställdes till samtliga deltagare. Det framkommer där att alla känner
till att verktygen finns, men det är inte alla som använder sig av dem i sitt dagliga
arbete. Detta kan förklaras med att de i sina funktioner inte anser sig ha nytta av
verktygen, eller att de helt enkelt inte har tillräcklig kunskap om hur de kan
användas till sin fulla potential.
Utifrån den genomförda studien kan slutsatsen dras att visualiseringar haft en
funktion och en betydelse inom projektet som gränsobjekt. De har fungerat som en
gemensam utgångspunkt för att testa olika lösningar och fatta beslut. Den
gränsdragningsproblematik som finns inom samverkansprojekt omfattar till viss
del även den kunskap som genereras vartefter processen fortskrider.
Informationen finns, men är utspridd i de parallella processerna som pågår bland
projektgruppens medlemmar vilket försvårar samverkan. Ett verktyg för att ge en
överblick över de parallella processerna som kan samla och organisera denna
kunskap är något som potentiellt kan stödja samverkan och underlätta
beslutsprocessen. GIS har egenskaper som gör att det kan ses som ett väl
fungerande samverkansverktyg. Information kan lagras och knytas till en specifik
geografisk punkt samtidigt som det finns förutsättningar att uppdatera
informationen vartefter ny kunskap genereras i projektet, information som
dessutom blir lättillgänglig och överskådlig för projektmedlemmarna. Denna idé
presenteras närmre under följande avsnitt 4.4.2 Potentiell utveckling samt 4.5
Projektidé.
4.4.2 Potentiell utveckling
Syftet med studien var att undersöka visualiseringars potential att utvecklas som
beslutsunderlag, där en förenklad beslutsprocess och en motverkad stuprörsproblematik anses önskvärt för att överbrygga hinder som försvårar för hållbar
stadsutveckling. Styrkan det visuella materialet besitter ligger i dess förmåga att
fungera som ett praktiköverskridande samlat gränsobjekt.
46
Den främsta outnyttjade potentialen anses ligga i användandet av samordnande
verktyg så som exempelvis GIS. Att använda ett kartverktyg ger möjlighet att
samordna och tillgängliggöra material och information kopplat till projektet där
den geografiska kopplingen samtidigt kan synliggöras. Där finns möjlighet att
samla den information som finns spridd i projektgrupper och samtidigt kan de
olika förvaltningarnas processer bli mer transparenta. Genom att positionera
projekt på en karta kan de även sättas i relation till andra projekt i det berörda
området, vilket har identifierats som en brist idag. Att ge en samlad överblick,
samtidigt som det blir möjligt att zooma in och följa enskilda projekt, för med sig
att närvaron av ett helhetsperspektiv ökar.
Bild 9. T.v befintlig återkoppling, t.h. återkoppling med fler kontaktytor och bättre överblick
GIS samlar och lagrar information som knyts till en geografisk referenspunkt
vilken synliggörs på en digital grundkarta. Kartan i sig återger spatiala relationer,
och bör enligt Kitchin och Dodge (2007) gå från att ses som neutral och objektiv
till att förstås som en föränderlig och subjektiv produkt. Syftet med kartläggningen
är att skapa en överblick (Eriksson, 2009), och Kitchin och Dodge (2007) menar att
kartan berättar en historia som beror på de beslut som fattas i skapandeprocessen.
Att GIS samlar information i lager och kontinuerligt kan uppdateras med ny eller
förändrad information stödjer dessa tankesätt kring kartan som föränderlig.
Maliene et al. (2011) problematiserar mängden information som går att koppla till
GIS. Författarna ifrågasätter i vilken utsträckning mer information leder till bättre
beslut, och trycker på informationens kvalitet och lämplighet. Prado et al. (2000)
framhåller att designen av verktyget är avgörande för att förståelsen för
informationen i verktyget ska underlättas. De menar att ett behovsanpassat
verktyg är en förutsättning för att funktionen ska bli tillfredsställande. I sina
temakartor organiserar Malmö stad informationen i olika lager för att underlätta
användningen. Detta är ett sätt att hantera mängden information och underlätta
för användare. Under mötet med utvecklarna av Malmös kommande temakarta,
StatistikAtlas, framhålls även vikten av att välja till exempel färgkombinationer
som inte ger fel budskap, exempelvis undviks graderingsskalor i grönt, gult och
47
rött för att inte sprida felaktiga eller missvisande budskap, varken inom
organisationen eller utåt allmänheten.
GIS-teknologi används redan nu inom Malmö stad för att samla och organisera
lager av information, vilket medför att kunskap om GIS redan finns. På så sätt
finns goda förutsättningar för tolkningen av informationen eftersom att viss
gemensam förförståelse redan finns inom organisationen (Eriksson, 2009). Vid
framställandet av kartor, liksom vid framställandet av andra visualiseringar, är det
viktigt att ta dess subjektiva karaktär i beaktning. Det är av vikt att vara medveten
om hur utfallet påverkas utifrån beslut som tas under utvecklingsprocessen. Det är
även nödvändigt att vara medveten om hur kartan/visualiseringen kan komma att
tolkas av mottagaren. En förståelse för dessa faktorer kan stödja ett väl
genomtänkt resultat.
4.5 Projektidé
Utifrån studiens samlade resultat syns fördelar med att kombinera visuellt
material tillsammans med alltmer framstående digital teknik som geografiska
informationssystem för att visualisera stadsutvecklingsprojekt, vilket är
projektidéns utgångspunkt. Ett verktyg som samlar både en bredd och ett djup av
Malmös pågående utvecklingsprojekt föreslås därför utvecklas, ProjektAtlas. En
interaktiv karta har potential att bli ett effektivt verktyg för hållbar stadsutveckling där gränsöverskridande arbete mellan olika aktörer är en förutsättning.
Genom att stärka visuellt materials funktion som ett förenande gränsobjekt och
kombinera tidsliga, rumsliga och informativa aspekter i en visuell miljö finns
förutsättningar för de olika förvaltningarnas arbete att bli mer transparent och
överblickbart. Resultatet av studien har synliggjort att det ofta råder bristande
samsyn mellan olika aktörer. Fallstudien visar på att en stor mängd information
och kunskap finns kopplad till projekt, men att den är spridd och inte tillgänglig.
Att samla informationen och koppla den samman i en karta skapar många fördelar,
inte minst för tillgängliggörandet. I ProjektAtlas kan kunskap samlas och
organiseras på ett och samma ställe.
Detta projekt syftar även till att överbygga kommunens fragmenterade
organisation, vilket är en stor utmaning. Att bygga den hållbara staden kräver att
komplexa stadsutvecklingsfrågor greppas ur ett helhetsperspektiv. Då ärenden
bereds och beslutas om under olika förvaltningar riskerar en bristande
kommunikation dem sinsemellan att göra sig gällande. En åtgärd för att motverka
stuprörsproblematiken kan vara att utveckla ett arbetssätt där de olika
förvaltningarna i större utsträckning har inblick i sina parallellt pågående
processer, vilket är ett av projekts mål. ProjektAtlas förväntas även underlätta
kommunikationen med beslutsfattare då verktyget möjliggör att på ett enkelt sätt
kunna ge en överblick över pågående projekt samt över projektens status.
Verktyget förväntas även bidra till att det individuella lärandet som sker inom ett
projekts gränser även blir tillgängligt för andra och på så sätt kan bidra till ett
48
organisatoriskt lärande. En interaktiv och föränderlig karta har stor potential att
användas för geografisk och rumslig representation i en sådan föränderlig process
som hållbar stadsutveckling
4.5.1 Förslag till utformning
I detta avsnitt presenteras ett förslag till hur ett kartverktyg som beskrivits ovan
kan utformas. Detta ska inte betraktas som ett definitivt ramverk. Förslaget nedan
är snarare ett sätt att lyfta exempel på funktioner som anses nödvändiga att
integrera i verktyget. Att låta en innehållsmässig utredning föregå den slutgiltiga
utformningen är av vikt för att säkerställa en behovsanpassad funktion. Verktyget
kan antingen fungera som ett lager i den befintliga Plan- och byggatlasen eller
som en egen atlas, beroende på hur omfattande ett lager kan tillåtas bli. Fördelen
med en ny temakarta är att den på ett övertygande sätt kan fånga upp de
omfattande och komplexa projekt som planeras, utvecklas och genomförs i Malmö
stad. Med bakgrund i detta beskrivs utformning därför utifrån utvecklandet av en
ny temakarta, ProjektAtlas.
Bild 10. Exempelbild på ProjektAtlas
För att visa var i processen ett projekt befinner sig föreslås att aktuell projektdata
kopplas till varje projekt. I en projektruta kopplat till varje projekt kan rubriken
Aktuellt visa denna information. På ett lättöverskådligt vis ska processen
visualiseras genom att projektets nuläge markeras. Ett projekts olika faser kan
exempelvis delas in i; förstudie, projektering, genomförande och drift. En tidslinje
lämpar sig väl för att visualisera denna information i kombination med förklarande
text. De olika involverade förvaltningarna bör inkluderas i rapporteringen av
aktuella händelser för projektet, vilket projektledaren ansvarar för. Projektledarens ansvarsområde tydliggörs därmed och en samordnande roll gentemot de
olika förvaltningarna möjliggör även för att säkra ett helhetsperspektiv i projektet.
Verktyget skapar även förutsättningar för en ökad transparens i de olika
processerna vilket är önskvärt.
49
Bild 11. Förslag till projektruta
En fördel med att projekt kategoriseras i olika faser är att dessa kan göras sökbara.
En sökning i verktyget kan exempelvis ske på projekt i fasen “genomförande”.
Förslagsvis har ett område valts ut och projekt som just nu genomförs markeras ut
på kartan. En överblick kan då skapas såväl som möjlighet att studera utvalda
projekt mer i detalj.
Genom att knyta fasen “drift” till en övergripande tidslinje skapas möjlighet att
studera när stadsutvecklingsprojekt planeras färdigställas. En tidslinje skulle
exempelvis kunna placeras längs ned i kartan där ett “reglage” kan styra vilka
projekt som visas utifrån det år projektet förväntas vara klart och i drift. Detta görs
på ett tydligt sätt i Barkabystadens interaktiva karta, vilket kan fungera som
inspiration till utformning.
Bild 12. Tidslinje från Barkabystadens interaktiva karta
50
En annan viktig funktion i verktyget är möjligheten att hitta gemensamma
nämnare för genomförda projekt för att möjliggöra kunskapsspridning. Att olika
typer av projekt kategoriseras är ett första steg i detta arbete. Att hitta andra
nyckelord som kan knytas till projekt, exempelvis värdeord som “jämlikhet” eller
“miljö”, anses även vara önskvärt. Ytterligare en funktion som bör utforskas är
möjligheten att integrera hållbarhetsanalyser i “projektrutan”. Att knyta en
“värderos” till verktyget där de olika hållbarhetsdimensionerna blir tydliga kan
stärka förutsättningarna för att följa hur olika beslut påverkar projektets riktning. I
Del C, kommer projekt förtydligas i en förstudie.
51
Del C.
Förstudie
Bild 13. Exempelbild på ProjektAtlas
Bild 13. Exempelbild på ProjektAtlas
52
5. Förstudie: ProjektAtlas
Projektdefinition
Denna förstudie utgör ett första steg till att ta fram ett interaktivt kartverktyg där
politiker, tjänstemän, forskare och så småningom även medborgare kan mötas
över Malmös pågående utveckling. Det finns en outnyttjad potential för olika typer
av visuellt material att samverka och samordnas i arbetet med hållbar stadsutveckling. Utifrån denna bakgrund föreslås att Malmö stad utvecklar en
“ProjektAtlas” - ett kartverktyg som kan användas i den dagliga verksamheten för
att stödja arbetet med hållbar stadsutveckling. På ett tydligt och lättöverskådligt
sätt ska verktyget visualisera Malmö stads pågående projekt och koppla dessa till
den geografiska positionen. ProjektAtlas blir förvaltnings- och praktiköverskridande för att organisera, samla och sprida kunskap, vilket enligt
Delegationen för Hållbara städer (2012) är en förutsättning för hållbar stadsutveckling. Verktyget föreslås, i likhet med Malmö stads andra interaktiva kartor
(ÖP 2012, StadsAtlas, Plan- och ByggAtlas, StatistikAtlas), använda sig av klickbara lager och metadata för att såväl synliggöra en övergripande nivå som att ge
möjlighet till fördjupad information om enskilda projekt.
Följande förstudie redovisar en plan för projektets genomförande. I projektet sker
inledningsvis en innehållsmässig utredning där ett ramverk för den tekniska
utvecklingen tas fram. Därefter sker en utvecklingsfas av själva kartverktyget som
sker parallellt med att projektidén kommuniceras till olika intressenter. Detta
arbete leder fram till att en implementeringsfas i Malmö stads olika verksamheter
påbörjas.
Namn
ProjektAtlas, Malmö stad
Projektorganisation
Funktion
Namn
Projektbeställare
Stadskontoret, Kommunikationsavdelningen
Projektledare
Rekryteras inom stadskontoret
Projektdeltagare
Teknisk expertis: utvecklare rekryteras från
Geodataenheten/ IT-GIT
53
Styrgrupp
Styrgruppen finns som stöd för strategiska beslut och finns till för att säkerställa
att projektet håller riktningen. I styrgruppen finns projektledaren och
projektbeställaren representerade tillsammans med representanter från de
involverade förvaltningarnas förvaltningsledning.
Referensgrupp
En referensgrupp kommer att bjudas in för att kontinuerligt testanvända och
utvärdera ProjektAtlas under processens gång. Referensgruppen består av
representanter utsedda utifrån sina olika roller i Malmö stad. Representanter från
förvaltningar som driver projekt med rumslig koppling blir intressanta för
referensgruppen då de har kunskap som kan vara relevant för projektet.
Ambitionen är att de ska kunna fungera som ett stöd i arbetet med att skapa en
hållbar struktur kring hantering och tillgängliggörande av projektinformation.
Bakgrund
Hållbar stadsutveckling kräver att sociala, ekologiska och ekonomiska frågor
integreras och greppas ur ett helhetsperspektiv. Delegationen för hållbara städer
(2012) konstaterar att svenska kommuner har svårigheter att anpassa sin
organisation för hållbar stadsutveckling, då detta ställer krav på ett gränsöverskridande arbete mellan forskare, näringsliv, kommuner, beslutsfattare och
medborgare. ”Stuprörstänkande” och ”stuprörsagerande” försvårar helhetslösningar och förverkligandet av visionen om den sammanhållna och mångfunktionella staden. Bristande samordning inom förvaltningar och mellan olika
nivåer är ett utslag av stuprörstänkandet, vilket leder till svårigheter för
kommuner att förverkliga goda helhetslösningar och att kortsiktiga ekonomiska
intressen prioriteras framför miljöfrågor, sociala frågor och helhetslösningar
(Delegationen för hållbara städer, 2012).
Detta projekt ämnar underlätta för kunskap att delas och spridas mellan och inom
olika förvaltningar och inom olika nivåer av den kommunala organisationen. Det
finns en stor mängd information och kunskap om stadens pågående utveckling
som inte är tillgänglig i önskvärd utsträckning, vilket är bakgrunden till varför
detta projekt initieras.
Syfte och mål
Projektet syftar till att skapa ett interaktivt kartverktyg där data om stadens
utvecklingsprojekt kan organiseras, samlas, delas och visualiseras för ökad
gemensam förståelse samt för en förenklad beslutsprocess.
54
Projektmål
▪
Att utveckla ett verktyg som är användbart i stadens arbete med
stadsutvecklingsprojekt.
▪
Att skapa en plan för överlämning av verktyget som säkerställer en
långsiktig förvaltning.
Effektmål
▪
Att verktyget fungerar som ett samlat gränsobjekt
▪
Att verktyget ger en ökad insyn i pågående projekt
▪
Att verktyget öppnar upp pågående processer för inblandade förvaltningar
▪
Att verktyget motverkar stuprörsproblematiken
▪
Att verktyget på lång sikt även kan bli tillgängligt för medborgare
Avgränsningar
Förstudien omfattar inte utvecklingen av ProjektAtlas för medborgarna. I ett första
skede kommer således inte ProjektAtlas att vara externt tillgänglig för
allmänheten. Detta är dock något som framhålls som ett mål i ett längre
perspektiv. Under avsnittet Plan för uppföljning finns en utblick över ProjektAtlas
potentiellt fortsatta utveckling, där verktyget föreslås testas externt i ett uppföljande projekt. ProjektAtlas utformas i första hand för Malmö stad, men
konceptet är applicerbart även på andra kommunala organisationer.
Tidsplan
Projektet beräknas starta i augusti 2014 och pågå fram till mars 2015.
55
Intressentanalys
I tabellen på följande sida redovisas de aktörer som anses påverkas av processen
kopplat till utvecklingen av ProjektAtlas samt påverkas av projektets resultat.
Intressentanalysen redogör för intressenternas förmodade förväntningar, viktiga
kompetenser, maktpositioner och kommunikationsbehov.
Projektorganisationen och den referensgrupp som startas inom projektet betraktas
som primära intressenter för projektets framväxt. Initialt riktar sig verktyget
främst till planerare och utredare på Malmö stads olika förvaltningar. Då verktyget
ska motverka stuprörsproblematiken bör de förvaltningar som på något sätt är
involverade i stadsutvecklingsprocesser informeras, och i viss utsträckning
involveras i projektet. Dessa betraktas som sekundära intressenter. Även beslutsfattare, både på politikernivå och på tjänstemannanivå, inom Malmö stad
betraktas som sekundära intressenter då verktyget också ämnar förenkla beslutsprocesser inom stadsutvecklingsprojekt.
Inför detta projekt ligger fokus på den interna processen och den tekniska
utvecklingen av verktyget för att det i ett senare skede ska kunna testas externt.
Ett externt verktyg bedöms ha ett annorlunda innehållsmässigt behov, därav
föreslås ytterligare en utredning i ett uppföljande projekt där allmänhetens
intressen prioriteras. I förlängningen kan därmed även boende i Malmö,
fastighets- och bostadsbolag och media bli relevanta intressenter då verktyget i ett
framtida scenario kan användas för att kommunicera stadsutvecklingsprojekt
externt.
56
Intressent
Resurser och kompetenser som är Maktposition/
viktiga för projektet
inflytande
▪ Ansvar och intresse för Malmö stads
gemensamma arbete med hållbar
▪ Projektet...
stadsutveckling
... motverkar kortsiktiga lösningar
... bidrar till ökad samsyn inom och mellan
olika nivåer
... underlättar det förvaltningsöverskridande arbetet
... ger en ökad insyn i pågående
stadsutvecklingsprojekt
▪ Projektbeställare och
projektägare. Möjlighet
att styra projektet och
ställa krav på
leveransen
Styrgrupp
▪ Inflytande över projektets utveckling
▪ Strategisk kunskap
▪ Ser till att projektet
följer uppdraget
Projektledare
▪ Ett välorganiserat och väl genomfört
projekt
▪ Projektledaregenskaper som kan bidra till ett ▪ Leder genomförandet
lyckat projekt
av projektet
Projektbeställare:
stadskontoret
Primära intressenter
Önskemål och förväntningar
på projektet
▪ Ett lyckat och väl förankrat projekt
Viktning
(1-3)
Strategi för
kommunikation
Central aktör i ▪ Kontinuerlig dialog med
sin roll som
projektledaren
beställare ▪ Representant vid möten med
styrgruppen
3
▪ Engagemang och förståelse för projektet
2
▪ Månadsvist möte
Central roll för ▪ Kontinuerlig avstämning med
genomstyrgrupp och beställare
förandet av
projektet
Sekundära intressenter
3
Projektdeltagare:
Utvecklare
▪ Tydliga instruktioner för verktygets
funktion
▪ Teknisk expertkunskap som är nödvändig för ▪ Bygger upp verktyget
att projektet ska kunna genomföras
Referensgrupp
▪ Att bidra med kunskaper till projektet
▪ Kan utifrån kunskap om planerings- och
utvecklingsarbete komma med viktig
återkoppling i utvecklingen av ProjektAtlas
Beslutsfattare (politiker ▪ Ett förbättrat beslutsunderlag
och tjänstemän)
▪ Underlätta praktiköverskridande arbete
▪ Ökad insyn i pågående
stadsutvecklingsprojekt
▪ Testar verktyget under
uppbyggnadsfasen och
kommer med viktiga
inputs kring det
praktiska användandet
3
3
▪ Fattar de formella besluten gällande
stadsutvecklingsprojekt
▪ Insikt i hur beslutsprocesserna går tillväga
2
▪ Nära samarbete med
projektledaren
▪ Uppstartsmöte och sedan tre
uppföljande möten jämnt
fördelade inom tidsramen för
projektet
▪ Dialog vid behov.
Informationsmöte inför
implementeringen av verktyget
▪ Möjlighet att se en kontinuerlig
uppdatering av pågående projekt
Förvaltningar,
Malmö stad (vilka
driver projekt med
rumslig koppling)
▪ Stöd i arbetet med planering och
utveckling av stadsutvecklingsprojekt
▪ Praktisk kunskap om dagens arbetsmetoder
samt förbättringspotential
▪ Underlätta förvaltningsöverskridande
arbete
▪ Utifrån de olika förvaltningarnas uppdrag tas
de olika kompetenserna tillvara på.
▪ Ökad insyn i pågående
stadsutvecklingsprojekt
▪ Representerade i
referensgruppen
Viktig aktör för
förankring i
den dagliga
verksamheten
2
▪ Dialog vid behov.
Informationsmöte och
workshops/seminarier inför
implementeringen av verktyget
57
Kravspecifikation
De krav som ställs på projektet kommer huvudsakligen från projektbeställaren,
Malmö stads stadskontor.
Flertalet förvaltningar har dessutom ett intresse för slutresultatet, det vill säga det
verktyg som ska utvecklas. Dessa intressenter ställer krav på att verktyget ska bli
användarvänligt och fungera i exempelvis de olika förvaltningarnas dagliga
arbetsrutiner. I tabellen listas och prioriteras de olika intressenterna i förhållande
till deras krav.
Intressent
Krav
Projektbeställare:
stadskontoret
Att projektet ska utföras enligt
projektplanen och uppfylla de mål
som finns formulerade
Förvaltningar,
Att verktyget blir användbart i
Malmö stad (vilka driver
förvaltningarnas arbete med
projekt med rumslig
stadsutvecklingsprojekt
koppling)
Viktning
Acceptanskriterier
(1-3)
3
3
Levererat projekt motsvarar
förväntningarna
Verktygets innehåll
motsvarar behoven som
identifierats i
innehållsstrategin
Ansvarsfördelning
Den som är främst ansvarig för projektets genomförande kommer vara
projektledaren. Projektledaren är således den som kommer ha det övergripande
ansvaret för processen och det överlämnade resultatet. En annan viktig ansvarsroll
ligger hos projektägaren som ansvarig för att verktyget ges bäst möjliga
förutsättningar att landa i verksamheten och förankras i det dagliga arbetet.
Utvecklaren har utifrån sin expertkunskap om den tekniska utformningen en viktig
funktion i projektet. Det är av vikt att kommunikationen mellan projektledaren
och utvecklaren fungerar väl, vilket måste ses som ett ömsesidigt ansvar.
För ett lyckat projekt krävs att det landar i den dagliga verksamheten efter
slutleverans. Det är då projektägaren som vidare förvaltar verktyget och har ansvar
för att det underhålls, vilket även bör ses som en viktig del i ansvarsfördelningen
vad gäller ProjektAtlas. Ett avtal rekommenderas därför att upprättas mellan
projektägare och geo-enheten om fortsatt underhåll av ProjektAtlas.
Projektledaren är under projektet ansvarig för insamling av projektinformation,
vilket sker genom kontakt med olika projektledare för pågående
stadsutvecklingsprojekt. Det övergripande ansvaret ligger således på
projektledaren för ProjektAtlas medan det praktiska ansvaret att bistå med
information ligger hos olika projektledare inom Malmö stads förvaltningar. När
den innehållsmässiga utredningen är genomförd kommuniceras denna
information, via ProjektAtlas projektledare, till projektledare för olika
stadsutvecklingsprojekt som kan vara relevanta att inkludera i testversionen. Efter
58
överlämnandet ligger det även ett ansvar hos Malmö stads alla förvaltningar att
avsätta resurser för att ProjektAtlas ska hållas uppdaterad med aktuell data.
Uppdateringen rekommenderas ske av berörd projektledare på månadsvis basis då
processer som stadsutveckling är nyckfulla och mångfacetterade. Förvaltningarnas
engagemang förutsätter ett väl genomfört och välorganiserat projekt. Projektägare
tillsammans med projektledaren är ansvariga för att framhålla verktygets potential
i att underlätta Malmös arbete med hållbar stadsutveckling, vilket torde ligga i alla
förvaltningars intresse.
Milstolpar med ansvarskort
I milstolpeplanen presenteras aktiviteter som utgör viktiga hållpunkter i projektet,
när dessa sker under projektet, samt hur ansvarsfördelningen ser ut mellan
projektets olika aktörer.
Milstolpar
Nr. Beskrivning
Ansvarskort
Projektägare
Projektledare
1
Projektorganisation Genomför
bildas
rekrytering internt
inom
organisationen
2
Beslut om
projektplan
Beslutar
Ansvarig för
projektplan
3
Innehållsstrategi
klar
Godkänna
innehåll
Ansvarar för den
innehållsmässiga
utredningens
genomförande
4
Kommunikationsstrategi klar
Godkänna
Ansvarar för att ta
kommunikations- fram
strategi
kommunikationsstrategi i dialog med
utvecklaren
Utvecklare
Styrgrupp
Referensgrupp
Beslutar
Gå igenom
▪ Konsulteras
innehåll i tidigare ▪ Godkänner
verktyg
innehåll
Konsulteras
▪ Konsulteras
▪ Godkänner
innehåll
5
Testversion färdig,
tillgänglig för
referensgrupp
Leveransansvar
gentemot projektägare och
referensgrupp
Leveransansvar
gentemot
projektledare
6
Slutversion färdig,
ProjektAtlas släpps
internt
Leveransansvar
gentemot
projektägare
Leveransansvar
gentemot
projektledare
7
Implementeringsarbetet avslutat
Ansvarig för att
bjuda in och
genomföra
informationsmöten
Håller i
genomgång av
verktyget
8
Överlämning och
avslut
Leveransansvar
gentemot
projektägare
Leveransansvar
gentemot
projektledare
Återkoppling
gentemot
projektledaren
59
Ganttschema
Aktivitet/Händelse
Aktivitet/Händelse
ID
Aktivitet/Händelse
1
Projektstart
2
3
4
Projektgrupp bildas
5
6
7
8
Introduktion och uppstart
9
10
11
12
13
Innehållsmässig utredning
Rekrytering internt av projektledare och utvecklare
♦ Milstolpe 1: Projektorganisation bildas
Introduktion för projektorganisationen
Projektplan revideras/arbetas fram
♦ Milstolpe 2: Beslut fattas om projektplan
Genomgång av innehåll i existerande verktyg
Möte med referensgrupp
Arbete med innehållsstrategi
♦ Milstolpe 3: Innehållsstrategi klar
2014
Augusti
September
Oktober
2015
November
December
Januari
Februari
32
39 41
40 42
41 43
42 44
43 44
343335343635373638373938 40
45 45
46 46
47 47
48 48
49 49505051515252 1 1 2 2 33 44 55 66 77
18 aug
88
Mars
April
99 10
10 11
11 12
12 13
13 14
14 151516161717
22 aug
29 aug
19 sep
14 Utveckling av verktyget
15
16
17
18
18
20
21
Utvecklingsfas 1
♦ Milstolpe 5: Testversion färdig
Presentation av testverktyg för referensgrupp
Utvecklingsfas 2
Återkopplingsmöte med referensgrupp
Återkopplingsmöte med referensgrupp
♦ Milstolpe 6: Slutversion färdig, verktyget släpps internt
22
23
24
25
26
27
28
Kommunikationsarbete, spridning av projektidé
29
30
Arbete med kommunikationsstrategi
♦ Milstolpe 4: Kommunikationsstrategi klar
Seminarier, informationsinsamling och kommunikationsarbete
♦ Milstolpe 6: Slutversion färdig, verktyget släpps internt
Implementering mot förvaltningar
Implementering mot beslutsfattare
31 okt
27 feb
6 okt
27 feb
♦ Milstolpe 7: Implementeringsarbetet avslutat
♦ Milstolpe 8: Överlämning och avslut
27 mar
31 mar
60
Riskanalys
Projektet kommer att ställas inför risker såväl inom som utanför projektorganisationen, risker som är nödvändiga att identifiera och om möjligt förebygga.
Riskerna kan dels vara en följd av processer inom projektorganisationen som
utvecklas på ett ofördelaktigt sätt, dels av intressenter utanför projektorganisationen vars inställning till projektet kan äventyra genomförande och
implementering.
Händelse som
Sannolikhet
kan påverka
projektet negativt
(1-5)
Konsekvens
för projektet Hur hanteras risken i
(1-5)
projektet?
Ansvarig för
bevakning/
åtgärd?
Många ägare till
informationen riskerar
att försvåra insamling
och organisering.
4
4
Projektledare
Ett väl genomfört
kommunikationsarbete leder till att
projektledarna i de olika
stadsutvecklingsprojekten får en
naturlig roll som ansvarig för
insamling och organisering av
informationen.
Implementering av
verktyget misslyckas
(organisationen är
fortfarande organiserad
efter stuprör).
3
5
Genom workshops och seminarier Projektledare
skapas ett intresse för verktyget.
Referensgruppen (med
representanter från de olika
förvaltningarna) testar verktyget,
säkerställer användbarheten och
dess potential att förbättra
förvaltningsöverskridande arbete.
Risk för
intressekonflikter vid
möten mellan många
intressenter från olika
praktikgemenskaper.
5
2
Höga krav ställs på
kommunikation och en öppen
dialog som formuleras i en
kommunikationsplan.
Projektledare
Verktyget används inte
för att främja hållbar
stadsutveckling utan
fokus läggs på fel
saker, exempelvis en
kortsiktig inställning till
budgetfrågor.
3
3
Design av verktyget uppmuntrar till
användning på rätt sätt. Urval av
atlasens innehåll sker ansvarsfullt
och utifrån en innehållsstrategi.
Utvecklare
ansvarar för
design av
verktyget utifrån
sin tekniska
expertiskunskap.
Styrgrupp
ansvarar för beslut
om
innehållsstrategin.
Projektledaren har inte
rätt kunskap,
kompetens och/eller
egenskaper utan
projektet blir bristfälligt
genomfört.
2
4
Projektledare väljs med stor
omsorg utifrån tidigare väl
genomförda projekt och kunskap
inom området
Projektägare
Beslutsfattare inom
Malmö stad beviljar inte
projektet resurser.
1
5
En begränsad tidsram
kan vara en riskfaktor
för att kunna leverera
ett kvalitetssäkrat och
genomarbetat
kartverktyg.
1
3
Projektledare
Genomarbetad och tydlig
projektplan där värdet av projektet
klargörs i syftes- och
målformuleringar
Projektledare
Utvecklare har kontinuerlig
avstämning med projektledaren för
att skapa medvetenhet kring
viktiga deadlines och milstolpar.
Plan för innehållsstrategi
Initialt i projektet är projektledaren ansvarig för att en innehållsstrategi tas fram.
Innehållsstrategin fungerar som ett ramverk för projektet i sin helhet. Detta ska
vara ett levande dokument som formas efter de behov som identifieras under
processens gång. Den innehållsmässiga utredningen sker i 4 steg:
Steg 1: Projektorganisationen sätter sig in i uppsatsen Organisera, dela, visualisera
- en studie av visualiseringar som underlag för beslutsprocesser vid hållbar
stadsutveckling. Projektledaren tillsammans med styrgruppen tar fram ett utkast
över innehållsstrategin.
Steg 2: Projektledaren tillsammans med utvecklaren tar fram en översikt av
befintligt innehåll i existerande verktyg.
Steg 3: Projektledaren bjuder in till möte med referensgruppen där projektidén
samt innehållsstrategin diskuteras. Innehållsstrategin revideras.
Steg 4: Innehållsstrategin godkänns av styrgruppen.
Framgångsfaktorer
Det går att identifiera ett antal kritiska faktorer som är avgörande för huruvida
ProjektAtlas blir ett framgångsrikt projekt. Kommunikation såväl inom som utom
projektorganisationen är avgörande för projektets framgång, vilket diskuteras mer
i detalj under rubriken Kommunikationsplan.
Väl förankrad målbild
Det är av vikt att projektet genomsyras av en väl förankrad målbild från start till
avslut. En gemensam förståelse för projektets syfte och mål kommer förenkla
arbetet med projektet. Vad det är som ska uppnås och hur det ska uppnås är
grundläggande frågeställningar. Att projektledaren är väl insatt i projektets styrdokument och kan kommunicera dessa är en viktig del i detta arbete.
Väl genomförd innehållsmässig utredning
En avgörande framgångsfaktor är verktygets innehåll och den information från
pågående stadsutvecklingsprojekt som kommuniceras. Denna information och
kunskap behöver noggrant väljas ut och visualiseras för att den ska bli
lättillgänglig och överskådlig. Det är av vikt att innehållet anpassas beroende på
62
vilken skala kartan visar samt att det är möjligt att sortera bland olika lager av
kunskap. Att jämföra och studera goda exempel på stadsutvecklingsprojekt kan
möjliggöras om det går att sortera och särskilja projekt utifrån kategorier av
gemensamma nämnare. Det är därför avgörande för projektets framgång att dessa
kategoriseringar kan hittas och göras sökbara i verktyget. Eftersom att innehållet i
ProjektAtlas på många sätt är en avgörande framgångsfaktor kommer en utredning
kring atlasens innehåll genomföras initialt i projektet. En referensgrupp är med i
detta arbete, vilka senare även kommer testa verktyget under utvecklingsfasen.
Även styrgruppen kommer att diskutera verktygets innehåll utifrån ett strategiskt
perspektiv i arbetet med att ta fram en innehållsstrategi.
Förankring i verksamheten
En central framgångsfaktor är att verktyget implementeras väl i förvaltningarnas
vardagliga arbete. Projektets syfte och mål behöver förankras och kommuniceras
till projektets olika målgrupper. Detta är ett omfattande arbete vilket kommer att
påbörjas inom projektets ramar i form av informationsmöten som vänder sig utåt i
Malmö stads organisation. Processen med att förankra projektet i organisationen
bör således fortsätta även efter att verktyget överlämnats till projektägaren.
Politiska beslutsfattare bör inom projektets ramar få kännedom om verktyget och
hur det kan användas för att underlätta beslutsprocesser, vilket också sker genom
informationsmöten. Genom att kompetens och kunskap höjs hos tjänstemännen
utvecklas även de beslutsunderlag som når en politisk beslutsfattande nivå.
Kort startsträcka
Möjligheten att utnyttja befintliga strukturer och den kompetens som finns internt
inom Malmö stads olika enheter är en stor fördel. Detta kan främja en relativt kort
startsträcka för projektet. Genom att utgå från Malmö stads interaktiva atlaser och
deras grundstomme kan ett tydligt fokus i detta projekt riktas mot kartans innehåll
och hur detta ska visualiseras. Kunskap och lärdomar från tidigare atlaser kan på
ett naturligt sätt användas i utvecklingen av Projektatlasen.
Internt ägarskap
Ytterligare en framgångsfaktor är att projektets ägarskap ligger hos Malmö stad
som själva utvecklar atlasen och inte köper in denna tjänst eller produkt från en
extern konsult. När verktyg utvecklas externt skapas ett beroende och oförutsedda
händelser kan påverka underhållet eller verktygets hela existens, vilket undviks i
detta projekt. Genom att Malmö stad utvecklar och förvaltar tekniken säkras ett
långsiktigt ansvar, vilket samspelar väl med organisationens hållbarhetsarbete.
Kommunikationsplan
Syftet med kommunikationsplanen är att klargöra när, hur, varför och vem som
ansvarar för att säkerställa kommunikation och information till projektets olika
intressenter.
63
Målgrupper
▪
Projektorganisationen
▪
Referensgrupp
▪
Medarbetare på Malmö stad
Kommunikationens mål
▪
Att förankra verktyget i organisationen
▪
Medarbetare i Malmö stad ska känna till verktyget och motiveras att
använda det
Budskap
En av projektledarens viktigaste arbetsuppgifter är att kommunicera projektets
bakgrund, syfte och mål samt att skapa ett intresse för att motivera användandet
av verktyget. Syftet med verktyget bör genomsyra all kommunikation och
budskapet bör vara de möjligheter verktyget för med sig.
Kanaler
Malmö stads befintliga kanaler används för information om projektet.
Inbjudan till referensgruppen och inför informationsmötena i
implementeringsfasen sker via epost.
Ansvar och roller
Projektledaren har ett övergripande ansvar för kommunikationsarbetet.
Kommunikation inom projektorganisationen
Projektägaren informeras om projektets status som minst efter varje milstolpe,
kontakt kan ske oftare vid behov. Styrgruppen träffas och konsulteras månadsvis.
Projektledaren ansvarar för nulägesrapport då styrgruppen träffas för avstämning.
Vid dessa möten diskuteras främst strategiska frågor och beslut. Möten
dokumenteras och minnesanteckningarna ska sedan finnas tillgängliga så att
diskussionerna blir möjliga att återgå till om det skulle bli nödvändigt. Detta gäller
alla möten som sker inom projektet. Inom projektorganisationen kommer
projektledaren och utvecklaren att arbeta i ett nära samarbete. En kontinuerlig
dialog dem sinsemellan bör ske på daglig basis och anses vara av vikt för projektets
framgång.
Kommunikationsstrategi
Referensgruppen kontaktas så tidigt som möjligt efter projektets uppstart.
Kontakten upprättas av projektledaren via en formell inbjudan över epost där
projektets syfte och mål tydligt framgår samt hur de anses kunna bidra till
utvecklingen av verktyget. Referensgruppen bjuds därefter in till fyra möten. Det
första mötet sker inom ramen för den innehållsmässiga utredningen och inleds
med en informerande del om projektidén, som sedan övergår till en diskussion för
att få input och reaktioner kring projektet och dess utmaningar. Mötet syftar till
att förankra projektet i reella behov och förväntningar. Under det andra mötet
presenteras en testversion av ProjektAtlas som referensgruppen ges möjlighet att
64
använda under en period. Atlasen tillgängliggörs i detta första skede endast till
referensgruppen. Åsikter och feedback om användarvänlighet och behovsstyrning
spelar en stor roll i den vidare utvecklingen av verktyget. Det tredje och fjärde
mötet är således till för att diskutera och utvärdera testversionen av atlasen.
Återkoppling från testversionen sker även kontinuerligt då nyckelpersonerna
ombeds fylla i digitala formulär för snabb feedback över användarvänligheten.
Både specifika och öppna frågor kan besvaras, på så sätt ges även utrymme för mer
beskrivande och reflekterande svar. Formulären skapas av utvecklaren i samarbete
med projektledaren. Projektledaren ansvarar för all kommunikation med
referensgruppen.
Projektledaren kommer att bjuda in till informationsmöten och seminarier för att
introducera verktyget och förankra det i organisationen. Representanter från de
olika förvaltningarna och politiker från relevanta nämnder är exempel på de som
kan bli aktuella att samla för en genomgång av verktyget och dess potential för
förenkling av beslutsprocesser inom hållbara stadsutvecklingsprojekt.
Det ligger i projektets intresse att söka upp och närvara på relevanta seminarier,
vilket projektledaren praktiskt ansvarar för. Detta blir ett sätt att kommunicera
projektidén men även en metod för att ta del av andras kunskaper och kompetens.
I projektets inledande fas kommer denna kommunikationsstrategi att specificeras
och utvecklas för att säkerställa att rätt information når rätt personer vid rätt tid.
Kommunikationsstrategin bör betraktas som ett levande dokument.
Plan för uppföljning
Projektet genomförs till största del av projektledaren och utvecklaren. I projektet
kommer avstämning att ske utifrån de milstolpar som tidigare formulerats. Genom
månadsvisa möten med styrgruppen sker en kontinuerlig uppföljning av hur
utvecklingen av verktyget fortlöper. Projektägaren sitter med i styrgruppen.
Projektledaren ansvarar för nulägesrapportering gentemot projektorganisationen
och styrgruppen.
Under utvecklingsfasen är uppföljning och utvärdering en betydelsefull del som i
högsta grad påverkar och återspeglas i verktyget som utvecklas. En referensgrupp
utses där representanter från projektets målgrupper kan testa verktyget löpande
under utvecklingsarbetet och komma med kontinuerlig återkoppling kring
förbättringsåtgärder. På så sätt sker utvärdering av verktyget redan tidigt i
processen, och pågår löpande fram till överlämnandet av ProjektAtlas. Verktyget
utvecklas på så sätt i samverkan med förvaltningarna för att kunna svara på de
olika behov som ställs på ett visuellt kartverktyg från både tjänstemän och
politiker. Detta anses bidra till säkerställandet av verktygets funktion.
I de fall förseningar inträffar eller då milstolpar inte uppnås i tid hanteras det av
den ansvarige för respektive milstolpe tillsammans med projektledaren. Det
aktuella läget kan då bekräftas och en diskussion kan föras kring vilka åtgärder
65
som är nödvändiga samt hur detta i så fall påverkar det kommande arbetet.
Styrgruppen finns även tillgänglig att konsultera. När viktiga beslut ska tas kan
även behov finnas för tätare kontakt, denna plan ska därför ses som en riktlinje.
Resursbehov och budget
De resurser som främst krävs för att genomföra projektet är dels en projektledare
med strategisk kunskap och förståelse för projektets syfte och mål, dels en
utvecklare med teknisk expertkunskap som kan ansvara för och säkerställa
projektets tekniska utformning. Verktyget kommer inte behöva utvecklas från
grunden då system kan återanvändas från Malmö stads andra interaktiva atlaser.
Då en anpassning av ett existerande system sker beräknas en utvecklare på 25 %
vara tillräckligt då verktygets grundstruktur redan existerar.
Projektet beräknas kunna genomföras inom ramen för den organisatoriska
verksamheten. Projektledaren ges en eventuell projektanställning som löper
projekttiden ut.
Funktion
Kompetens
Projektledare Ansvarar för ledning och styrning av projektet
Utvecklare
Teknisk expertkunskap - ansvarar för den tekniska
utvecklingen
Resursbehov
100%, ca 1280h
~25%, ca 320h
Överlämnande
Det är av största vikt att projektet följs upp efter leverans. Som tidigare förklarats
kommer implementering av verktyget att påbörjas inom projektet. I projektets
slutfas kommer styrgruppen att behöva ta ställning till vad som bör ske efter
överlämnandet av ProjektAtlas. Beroende på hur projektet utvecklas och tas emot
kan det bli aktuellt att initiera ett nytt projekt som även ser till den externa
kommunikationen av pågående stadsprojekt. Projektledaren och styrgruppen ska
även ta fram en plan och ta beslut angående hur en långsiktig förvaltning av
verktyget säkerställs efter projektets slut. En epostadress, [email protected],
för frågor och supportärenden, upprättas i samband med att utvecklingsfasen
påbörjas. Denna adress kan fortsätta fungera som kontaktyta även efter
överlämnandet.
Kontaktuppgifter
Förstudien har tagits fram i samband med en uppsats på Malmö högskolas
magisterprogram Hållbar stadsutveckling – ledning och organisering. Vid frågor
angående förstudien kan uppsatsförfattarna kontaktas:
66
Johanna Fredin: [email protected]
Lina Lindström: [email protected]
Del D.
Resultat
67
6. Resultat
6.1 Slutsatser
Syftet med denna uppsats har varit att, med utgångspunkt i ett konkret stadsutvecklingsprojekt, undersöka hur visualiseringars användningsområde kan
utvecklas i beslutsprocesser för att stödja mer helhetsorienterade lösningar och
långsiktiga beslut. Vidare föreslås att Malmö stad utvecklar en ProjektAtlas.
Projektet syftar till att skapa ett interaktivt kartverktyg där data om stadens
utvecklingsprojekt kan organiseras, samlas, delas och visualiseras för ökad
gemensam förståelse samt för en förenklad beslutsprocess.
Utifrån de frågor som formulerats i uppsatsens inledande kapitel har följande
slutsatser kunnat dras:
På vilka sätt har visuellt material används som underlag till de beslut som fattats i ett
konkret stadsutvecklingsprojekt?
Med stöd i teorier om icke-verbal kommunikation och visualiseringar av olika slag
(Eriksson, 2009; Ware, 2008) tillsammans med resultatet från den empiriska
studien kan slutsatser dras om det visuella materialet som ett viktigt inslag i
stadsutvecklingsprojekt. I alla delar av processen används visuellt material i någon
form. Hylliebadet har växt fram runt en mängd olika visualiseringar vilka har
beskrivits och reflekterats kring under intervjuerna. Visuellt material används
initialt i utredningsfasen av tjänstemän för att utreda behov, funktion samt
placering. Det används också i dokument kopplade till plan- och bygglovsprocessens olika delar för att nå gemensam förståelse gällande olika alternativ och
lösningar samt resultat. Även det visuella materialet från den genomförda
arkitekttävlingen har i Hylliebadets fall spelat en viktig roll i beslutet vad gäller
själva gestaltningsprocessen. Inom Malmö stad används även GIS-baserade
kartunderlag för att underlätta för kunskapsinsamlingen.
Olika typer av visualiseringar används - kartor, dels interaktiva så som GIS för
kunskapsinsamling, dels andra typer av kartor i plan- och bygglovsprocessen.
Bilder, tabeller och visionsbilder är också återkommande visuellt material. Med
utgångspunkt i dessa kunskaper kan slutsatser dras kring det visuella materialets
betydelse och funktion i stadsutvecklingsprojekt. De har dels ett kommunikativt
syfte och dels är de ett uttryck för kunskap. Visuella representationer är
representationer av verkligheten som besitter förmågan att visa projekt som ännu
inte färdigställts, men också projekt som är under uppbyggnad, eller som bara har
nått idéstadiet. Med Eriksson (2009) som utgångspunkt kan slutsatser dras om
visualiseringar som ett kraftfullt verktyg inom stadsutvecklingsprojekt, då de i
olika kombinationer har förmågan att parallellt visa hur något såg ut innan
(förutsättningarna), det önskvärda resultatet (visionen) men även den faktiska
verkligheten (tillståndet). Det visuella materialet är ett uttryck för den kunskap
som genereras under processen. En svårighet som bör lyftas ur den empiriska
68
analysen är det faktum att det verkar finnas bristfälliga metoder för att samla och
organisera denna kunskap utanför förvaltningsgränserna - vilket projektförslaget
ämnar motverka.
Hur upplevs praktiköverskridande samverkan och möjligheter till att påverka
beslutsprocesser utifrån olika roller i ett stadsutvecklingsprojekt?
Fallstudien och de olika intervjupersonernas svar visar på stor variation när
ämnena samverkan inom och mellan förvaltningar, samt “stuprör” diskuterats. Då
intervjuerna är uttryck för personliga reflektioner, och endast ett fåtal intervjuer
kunde genomföras, är det svårt att dra några generella slutsatser. De skillnader
som uppmärksammats i intervjupersonernas upplevelser av samverkan och
möjlighet till påverkan skulle kunna vara kopplat till deras olika roller, men inte
nödvändigtvis. Slutsatsen som kan dras är däremot att oenigheter kring samverkan
existerar, vilket kan betraktas som en följd av stuprörsproblematiken. Även det
faktum att intressekonflikter uppfattats väldigt olika utifrån olika roller i projektet
stödjer denna slutsats. I en sektorsindelad organisation av fragmentarisk karaktär
riskerar information att “fastna”, vilket motverkar kunskapsspridning och
informationsdelning. Analysen visar även att makt kan utövas dels på en
tjänstemannanivå, dels på en politisk nivå.
I fallstudien rör sig vissa intervjuer på en mer generell nivå där intervjupersonerna
tenderar att beskriva praktiköverskridande samverkan som en svårighet och där ett
tydligare helhetsperspektiv efterfrågas. Några intervjuer har istället en tydligare
koppling till det specifika projektet Hylliebadet, där samverkansprocesser
generellt uppfattats fungera väl. Detta kan bero på svårigheter att se eller
uppmärksamma en komplex och mångfacetterad problematik på projektnivå. Att
rikta kritik mot kollegor i ett pågående projekt kan dessutom vara ett känsligt
ämne. Trots att samverkan inom och mellan förvaltningar beskrivs som välfungerande förklaras information vara spridd och till viss del svårtillgänglig.
Fallstudien visar att samverkan mellan olika projekt varit bristfällig, varpå
slutsatsen kan dras att verktyg och metoder behövs för att förvalta och tillgängliggöra kunskap som genereras i projekt. Ett tydligt övergripande helhetsansvar
efterfrågas i enlighet med Delegationen för hållbara städer (2012) och Lantz och
Wäreborn Schultz (2006), vilket kan möjliggöra för projekt att kopplas till ett
sammanhang.
Hur kan olika typer av visuellt material samverka vid stadsutveckling och på så sätt
motverka stuprörsproblematiken?
Utifrån den empiriska analysen kan slutsatsen dras att det visuella materialet
redan har en stark roll som sekundärt gränsobjekt i projektsammanhang, och då
detta förhållande redan existerar är det även troligt att det har potential att
utvecklas. Den främsta outnyttjade potentialen anses ligga i användandet av
samordnande verktyg så som exempelvis GIS. Att använda ett kartverktyg ger
möjlighet att samordna och tillgängliggöra material och information kopplat till
projektet, där även den geografiska kopplingen och den tidsliga aspekten kan
tydliggöras.
69
Genom att låta visuellt material samverka kan stadens pågående projekt synliggöras i relation till varandra, vilket anses bidra till en bättre översikt över stadens
samlade utveckling. Detta kan stödja samverkan i och mellan olika projekt för att
beslutsfattandet ska ges bättre förutsättningar att leda till långsiktiga helhetslösningar, vilket anses vara grundläggande för hållbar stadsutveckling.
6.1.1 Vidare forskning
En aspekt som inte har lyfts i någon större utsträckning är medborgarperspektivet.
Uppsatsens begränsade tidsram har gjort att detta inte varit möjligt. Att även
inkludera allmänheten i stadens utveckling är viktigt ur ett hållbarhetsperspektiv det är trots allt stadens invånare som bor och lever där, och således är det deras
vardagliga användande som formar staden. Att se till hur medborgarnas röster kan
tas tillvara på är ett uppföljande projekt som lyfts även i förstudien. Att detta
undersöks är något som anses vara av stor vikt för att överbrygga de gränsdragningar som präglar stadsplaneringen.
6.1.2 Avslutande reflektioner
Samverkansprojekt både förenar olika aktörer, men riskerar också att hålla isär
aktörer från olika praktikgemenskaper. På så sätt tenderar stuprörsproblematiken i
viss utsträckning att upprätthållas. Det empiriska materialet visar att det finns en
bristande förmåga att greppa sakfrågor ur ett helhetsperspektiv, vilket kan leda till
att de olika nämnderna fattar beslut där viktiga tids-, kostnads eller innehållsmässiga effekter förbises. För att undvika detta kan det vara önskvärt att arbeta
fram metoder för att synliggöra såväl projektets översiktliga status som de
processer som pågår inom de olika förvaltningarna.
En stor utmaning i arbetet med hållbar stadsutveckling är att agera på olika skalor
samtidigt, att se till en övergripande nivå såväl som en projektnivå. Att kunna röra
sig mellan konkreta, lokala projekt för att därefter se till det större perspektivet.
Ett ifrågasättande av strukturer och normer ses som nödvändigt. Hållbar stadsutveckling kräver således en flexibilitet i ett rumsligt perspektiv men även i ett
tidsligt. För att hantera denna komplexitet krävs nya metoder och verktyg, då det
enligt det empiriska materialet finns potential till förbättring. Ett verktyg som
ProjektAtlas ämnar bidra till en hållbar stadsutveckling då det är möjligt att följa,
studera och analysera processer i projekt på olika nivåer.
70
Referenser
Abrahamsson, A. & Agewall, L. (2009). Välfärdssektorns projektifiering kortsiktiga lösningar av långsiktiga problem?. Kommunal ekonomi och politik,
13(4). 35-60.
Alderman, N., Ivory, C., McLoughlin, I. & Vaughan, R. (2005). Sense-making
as a process within complex service-led projects. International Journal of
Project Management, 23. 380-385.
Bryman, A. (2008). Social research methods. 3. ed. Oxford: Oxford University Press.
Delegationen för hållbara städer. (2012). Femton hinder för hållbar
stadsutveckling. Statens offentliga utredningar M 2011:01/2012/66. Hämtad
2014-05-24, från
http://www.hallbarastader.gov.se/Bazment/hallbarastader/sv/arsrapporter.as
px
Eriksson, Y. (2009). Bildens tysta budskap: interaktion mellan bild och text.
Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Foucault, M. (1980). Power/knowledge: selected interviews and other writings 19721977. New York: Pantheon.
Foote, E, K. & Lynch, M. (1995). Geographic Information Systems as an Integrating
Technology: Context, Concepts, and Definitions. Hämtad 2014-05-20, från
http://www.colorado.edu/geography/gcraft/notes/intro/intro.html
Fransson, M. & Quist, J. (2010) Nystartskontoret som blev en tjänst. Om politiska
hängrännor i administrativa stuprör. Karlstad: Universitetstryckeriet.
Hall, P., Forsell, R. & Fred, M. (2013). Projekt som det politiska
samverkanskravets uppsamlingsplatser: En studie av Malmö stads
projektverksamheter. Scandinavian Journal of Public Administration, 17(2). 3759.
Hedenfeldt, E. (2012). Hållbarhetsanalys av städer och stadsutveckling. Ett
integrerat perspektiv på staden som ett socioekologiskt, komplext system. Malmö:
Mapius
Hopwood, B., Mellor, M. & O'Brien, G. (2005). Sustainable development:
mapping different approaches. Sustainable Development, 13(1). 38-52.
Jordan, T. & Andersson, P. (2010). Att hantera de svårlösta samhällsfrågorna: en
tankeskrift från Tryggare och mänskligare Göteborg. Göteborg: Tryggare och
mänskligare Göteborg.
Kitchin, R. & Dodge, M. (2007). Rethinking maps. Progress in Human Geography,
31(3). 331-344.
Lantz, K. & Wäreborn Schultz, C. (2006). Riv stuprören! Från stuprörssamhälle till
flödessamhälle. Kristianstad: Kristianstads tryckeri.
71
Lave, J. & Wenger, E. (1991). Situated Learning: Legitimate Peripheral
Participation. Cambridge: Cambridge University Press.
Löfström, M. (2010). Samverkan och gränser, studier av samverkansprojekt i offentlig
sektor. Intellecta Infolog.
Maliene, V., Grigonis, V., Palevicius, V, & Griffiths, S. (2011). Geographic
informations system: Old principles with new capabilities. URBAN DESIGN
International, 16. 1-6.
Malmö stad. (2014a). Politisk styrning av den nya organisationen. Hämtad 2014-0529, från http://www.malmo.se/Kommun--politik/Ny-organisation2013/Politisk-styrning-av-den-nya-organisationen.html)
Malmö stad. (2014b). Nämnder. Hämtad 2014-05-29, från
http://www.malmo.se/Kommun--politik/Politiker-och-beslut/Namnder.html
Malmö stadsbyggnadskontor. (2010). Lokaliseringsstudie.
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder : att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Persson, C. (2008). Utredning av framtida anläggningar för bad, simning och
vattensport i Malmö - Slutrapport. Stadskontoret:Malmö stad
Persson, K. (1999). Makt och lokal utveckling: vem och vad styr politiska beslut för
rummets utformning. Karlstad: Avd. för geografi och turism, Univ.
[distributör].
Prado, B., A., Baranauskas, C., C., M. & Bauzer Medeiros, M., C. (2000).
Cartography and Geographic Information Systems as Semiotic Systems: A
Comparative Analysis. Proceeding. GIS '00 Proceedings of the 8th ACM
international symposium on Advances in geographic information systems. 161166.
Rittel, H. W. J. & Webber, M. M. (1973). Dilemmas in a General Theory of
Planning. Policy Science, 4. 155-169.
Sahlin-Andersson, K. & Söderholm, A. (2002). The Scandinavian School of
Project Studies i Sahlin-Andersson Kerstin & Anders Söderholm. (red). Beyond
project management. New perspective on the temporary permanent dilemma.
Malmö: Liber AB.
Sydsvenskan. (2008). “Aq-va-kul rivs när Hyllie får badpalats” av Westerlund, O.
Hämtad 2014-05-24, från http://www.sydsvenskan.se/malmo/aq-va-kul-rivsnar-hyllie-far-badpalats/
Ware, C. (2008). Visual thinking for design. Burlington, Mass: Morgan Kaufman.
WCED - World Commission on Environment and Development. (1987). Our
Common Future.
Yin, R. K. (2007). Fallstudier: design och genomförande. Malmö: Liber.
72
Bildförteckning
Bild 1 (2014), s 11 – Egen illustration
Bild 2 (2014), s 20 – Egen illustration
Bild 3 (2008), s 30 – Från badutredningen
Bild 4 (2008), s 30 – Från badutredningen
Bild 5 (2008), s 30 – Från badutredningen
Bild 6 (2010), s 31 – Från lokaliseringsutredningen
Bild 7. (2011), s 33- Från ”Samlat simtag” vinnande förslag i arkitekttävlingen
Bild 8. (2011), s 34 - Från ”Samlat simtag” vinnande förslag i arkitekttävlingen
Bild 9 (2014), s 47 – Egen illustration
Bild 10 (2014), s 49 – Egen illustration från grundkarta http://www.malmo.se/karta
Bild 11 (2014), s 50 – Egen illustration
Bild 12 (2014), s 50 – http://www.barkarbystaden.se/sidor/interaktiv-karta/
Bild 13 (2014), s 52 – Egen illustration från grundkartahttp://www.malmo.se/karta
73
Bilaga 1
▪ Kan du berätta om din roll i projektet?
▪ Hur kan du påverka beslutsprocesser?
▪ Vilka olika aktörer är inblandade i projektet Hylliebadet
▪ Hur fungerar samverkan mellan de olika förvaltningarna?
▪ Hur har den visuella kommunikationen fungerat mellan de olika aktörerna?
▪ Plattform för kommunikation?
▪ Dokument/ritningar/annat visuellt material?
▪ Kan du beskriva hur beslutsprocessen gått till som du ser det?
▪ Vilka olika nivåer fattas olika beslut på? (tjänstemän respektive politiker)
▪ Kan du ge exempel på beslut som fattas på olika nivåer
▪ Hur ser maktfördelningen ut mellan de olika aktörerna? informella // formella
maktstrukturer?
▪ Vilket underlag fattas besluten på?
▪ Finns det någon möjlighet att “gå på djupet” i önskvärd information?
▪ Hur samverkar projektet med andra projekt i Hyllie, Holma, Kroksbäck?
▪
Badhusparken?
▪ Upplever du att projektet utgått från tidigare liknande projekt och
lärandeprocesser?
▪
på vilket sätt har ni i så fall tagit till vara på de kunskaperna (några
exempel?)
▪ Vilka brister ser du i beslutsprocessen?
▪ Skulle beslutsunderlaget kunna förbättras?/ Är det något du saknar?
▪ Vilken typ av underlag kan politiker tänkas behöva?
▪ Kan du beskriva vilken roll politisk styrning spelar i beslutsfattningen?
▪ forskningsresultat
▪ näringslivet
▪ Känner du till ArcGIS Online?
▪ Känner du till Malmö Statistik Atlas?
74
